Betänkande 1985/86:NU1
Nänngsutskottets betänkande 1985/86:1
om informationsteknologi
Ärendet
I detta betänkande behandlas dets regeringens skrivelse 1984/85:218 med redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet,
dels — helt eller delvis — åtta motioner från allmänna motionstiden år 1985, vilka rör frågor om informationsteknologi.
Samtidigt med betänkandet avger utskottet yttrande (NU 1985/86:1 y) till finansutskottet över proposition 1984/85:220 om datapolitik jämte vissa motioner.
Sammanfattning
Regeringens skrivelse innehåller bl. a. en redogörelse för den pågående planeringen av ett samlat informationsteknologiskt program. Utskottet anser att vad som sägs härom i skrivelsen inte ger anledning till erinran från riksdagens sida. 1 skilda reservationer (fp, c; m; vpk) föreslås emellertid att riksdagen skall uttala kritik mot uppläggningen av programarbetet i vissa hänseenden.
1 anslutning till skrivelsen behandlar utskottet motioner om olika informationsteknologiska frågor. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Reservationer avges till förmån för yrkanden om åtgärder för att motverka centralisering på informationsteknologins område (c; vpk), om tilllämpningsprojekt på telekommunikationsområdet (fp) och om informationsteknologi och handikapp (m, fp, c).
Regeringens skrivelse
1 regeringens skrivelse definieras informationsteknologi som automatisk hantering och överföring av information med hjälp av mikroelektronik. 1 ett inledande avsnitt lämnas en allmän redogörelse för informationsteknologins industriella betydelse. Bl. a. redovisas den snabba expansionen i vårt land såväl av informationsteknologins användning inom industrin som av varu- och tjänsteproduktion på området.
Regeringens skrivelse föranleds närmast av riksdagens uttalande hösten 1
NU
1985/86:1
1 Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr I
1983 (NU 1983/84:11) om att ett samlat informationsteknologiskt program NU 1985/86:1 borde läggas fram under riksmötet 1984/85. Med anledning av detta uttalande uppdrog regeringen i juni 1984 åt berörda myndigheter att utarbeta underlag till ett förslag till ett sådant program indelat i tre block, nämligen mikroelektronik, systemteknik och informationsteknologins användning.
Inom varje block borde redovisas insatser för utbildning, forskning och industriell utveckling. Som förutsättning angavs att programmet skulle rymmas inom de anslag och långtidsramar som står till berörda statliga organs förfogande. Styrelsen för teknisk utveckling (STU), universitets- och högskoleämbetet och arbetarskyddsfonden fick i uppdrag att samordna arbetet. Programunderlaget förelåg i oktober 1984 och remissbehandlades därefter.
Enligt regeringens bedömning har emellertid remissbehandlingen inte gett tillräckligt underlag för att ett informationsteknologiskt program nu skall kunna läggas fast. Med hänsyn till att ett antal centrala frågor rörande bl. a. finansiering och prioritering av de statliga insatserna har lämnats obesvarade får arbetet med dessa frågor drivas vidare inom regeringskansliet, anförs det i skrivelsen. Det framgår att föredragande statsrådet — industriminister Thage Peterson — avser att under innevarande budgetår ta initiativ till att ett handlingsprogram utarbetas för budgetåren 1986/87—1989/90. Det första verksamhetsåret bör betraktas som upptakten till ett treårigt program, som därigenom skulle sammanfalla med planeringen inom det forskningspolitiska området i stort.
1 skrivelsen berörs också frågor om statens roll för utvecklingen av informationsteknologin. Staten svarar för bl. a. yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och åtgärder för att stimulera forsknings- och utvecklingsarbete rörande informationsteknologins användning, liksom för regional spridning av den nya tekniken. Staten har också en roll, anförs det, när det gäller främjandet av den svenska informationsteknologiindustrin. Det påpekas att denna industri ägnas speciell uppmärksamhet i regeringens politik för industriell förnyelse och tillväxt. Mot bakgrund av erfarenheter från andra länder redogör industriministern för olika tänkbara strategier för att främja informationsteknologiindustrin, såsom skapande av stora forsknings- och utvecklingsprogram och införande av ekonomiska stimulanser för vissa teknikområden och företagskategorier. En protektionistisk strategi i form av t. ex. tekniska handelshinder och styrd offentlig upphandling avvisas uttryckligen. Vidare anförs (s. 18):
Den fjärde strategi jag här vill ta upp är att använda den statliga sektorns resurser som en drivkraft för industriell utveckling. Inom den statliga sektorn bedrivs en betydande FoU. Likaså är staten en stor upphandlare av industriella varor och tjänster. En förbättrad samordning av de statliga utbildnings- och FoU-resurserna kan enligt min mening ge en väsentlig industri politisk effekt. Jag vill därför förorda denna strategi som huvudlinje för fortsättningen av det informationsteknologiska programmet. Det är särskilt inom televerket, försvaret och delar av den civila statsförvaltningen som informationsteknologiskt intressant verksamhet bedrivs.
Mot bakgrund av ett sådant strategival pekar industriministern på vikten av effektivare samverkan inom den statliga sektorn. Exempel anges på sam -
ordningsbehov inom bl. a. statlig teknikupphandling, utveckling, forskning NU 1985/86:1 och utbildning.
Skrivelsen avslutas med en redovisning av nuvarande insatser, problem och behov på informationsteknologiområdet inom olika delar av den statliga verksamheten.
Motionsyrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1984/85:812 av Berit Löfstedt m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av det i dataeffektutredningen föreslagna centrumet för administrativ utveckling till Linköping.
1984/85:895 av Berit Löfstedt m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av konstruktiva nationella teknikupphandlingsprojekt som grund för utvecklingen av morgondagens samhälle,
2. hos regeringen anhåller om en inventering av lämpliga områden för tilllämpning och utveckling av modern informationsteknologi.
1984/85:1067 av Sven Henricsson (vpk), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för Västernorrland.
1984/85:1496 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari — med motivering i motion 1984/85:1493 — hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om forskningsinsatser på det informationsteknologiska området samt om tilllämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om informationsteknologi och handikapp.
1984/85:1516 av Arne Fransson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (7) att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder i syfte att sprida etableringen av data- och elektronikföretag över hela landet i enlighet med vad som förordas i motionen.
1984/85:2060 av Lennart Bladh m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om datateknisk utveckling [i Kristianstads län].
1984/85:2274 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c), såvitt gäller hemställan — med motivering i motion 1984/85:2269 — (1) att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder i syfte att sprida etableringen av data- och elektronikföretag i enlighet med vad som förordas i motionen.
1984/85:2753 av Bengt Kindbom m. fl. (c), vari — med motivering i motion 1984/85:2749 — hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nordiskt samarbete på datateknolo giområdet.
3 Utskottet
NU 1985/86:1
Inledning
Utskottet vill först erinra om bakgrunden till den pågående planeringen av ett samlat informationsteknologiprogram. Hösten 1983 fattade riksdagen beslut om ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP) för femårsperioden 1983/84-1987/88 (prop. 1983/84:8, NU 1983/84:11, rskr. 1983/
84:130). En betydande ökning av de statliga insatserna på området förutsattes. Syftet med NMP var att svensk industris förmåga att konstruera och framställa elektroniska komponenter — som utgör grunden för informationsteknologin — skulle stärkas. NMP utgjorde ett första block i ett tänkt informationsteknologiskt program.
Vid behandlingen av förslaget om NMP anslöt sig utskottet till regeringens bedömning att det fanns starka skäl av såväl industripolitisk som försörjningspolitisk natur att ge hög prioritet åt mikroelektroniken. Samtidigt framhöll emellertid utskottet, med anledning av vissa motionsyrkanden, önskvärdheten av balans i de framtida statliga insatserna på informationsteknologins område. Statens insatser avseende systemteknik, programmeringsmetodik och relationsfrågor borde således anpassas till de planerade insatserna på komponentområdet i syfte att möjliggöra en motsvarande utveckling. Detta borde beaktas vid prövning av anslagen till bl. a. STU under de kommande budgetåren, anfördes det (NU 1983/84:11 s. 7). Ett samlat informationsteknologiskt program borde redovisas för riksdagen under budgetåret 1984/85. Utskottet, som i denna fråga var enigt, föreslog ett särskilt uttalande av riksdagen till regeringen av angiven innebörd. Riksdagen beslöt också i enlighet härmed.
Arbetet med det av riksdagen begärda informationsteknologiska programmet redovisas i den skrivelse som regeringen nu har lagt fram. Någon motionsrätt har inte förelegat beträffande skrivelsen. Utskottet vill i det följande lämna vissa synpunkter på uppläggningen av programarbetet.
1 anslutning härtill kommer utskottet att behandla ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden om bl. a. regional spridning av informationsteknologin.
Planeringen av ett informationsteknologiprogram
Av regeringens skrivelse framgår att det av riksdagen begärda programmet inte har hunnit läggas fram i avsedd tid. Ett förslag kommer att kunna redovisas först under innevarande budgetår, sedan frågan om prioriteringen mellan olika delar av programmet har bearbetats ytterligare. Som förutsättning för programarbetet har gällt att nya insatser skall rymmas inom redan beslutade ekonomiska ramar.
Utskottet godtar de skäl som regeringen har redovisat för förseningen av programarbetet. Med hänsyn till att ett informationsteknologiprogram måste komma att beröra centrala delar av det statliga stödet till forskning och tekniskt utvecklingsarbete genom bl. a. STU är det naturligt att programmet samordnas med den forskningspolitiska planeringen, som nu är inriktad på treårsperioden 1987/88—1989/90. 4
I likhet med regeringen anser utskottet att behovet av ökade resurser för NU 1985/86:1 angelägna insatser på informationsteknologins område bör tillgodoses i första hand genom en effektivare samverkan såväl inom den offentliga sektorn som mellan denna och näringslivet. Av skrivelsen framgår att det hos olika myndigheter och företag finns likartade behov av forsknings- och utvecklingsarbete inom informationsteknologin och att detta ger en betydande potential för samordningsvinster. Ett ökat finansiellt deltagande av industrin i gemensamma utvecklingsprojekt bör också eftersträvas. För andra insatser på informationsteknologiområdet måste emellertid staten även fortsättningsvis bära det ekonomiska huvudansvaret. Detta gäller särskilt inom den högre utbildningen, där ökade insatser allmänt bedöms vara mycket angelägna.
Utskottet anser att den restriktion som hittills har gällt för programarbetet — nämligen oförändrade ekonomiska ramar för berörda myndigheter — inte bör utesluta en förutsättningslös prövning av behovet av statliga insatser när programmet slutligt fastställs. Det är en fråga för statsmakterna att pröva avvägningen av statens åtgärder i syfte att främja utvecklingen av olika delar av näringslivet. Utskottet räknar med att regeringen i samband med att programförslaget läggs fram kommer att redovisa underlag också för en sådan bredare prioriteringsdiskussion.
Enligt utskottets mening ger vad som anförts i regeringens skrivelse inte anledning till någon erinran från riksdagens sida.
Regional teknikspridning
1 flera av motionerna från allmänna motionstiden år 1985 berörs olika regionalpolitiska aspekter på informationsteknologin. Gemensam för motionärerna är uppfattningen att statens åtgärder på området bör sikta till att motverka tendenserna till koncentration av viktiga samhällsfunktioner till storstadsområdena.
I motion 1984/85:895 (s) påpekas att informationsteknologin skapar nya förutsättningar bl. a. när det gäller decentralisering av företags och myndigheters verksamhet eller etablering av ny tjänsteproduktion på orter där konventionell varuproduktion inte längre är möjlig. Från denna utgångspunkt är det viktigt att några teknikupphandlingsprojekt genomförs som kan främja såväl industriell utveckling som export av systemlösningar. Ett landsomfattande optiskt fibernät skulle kunna ge regionerna utanför Stockholmsområdet samma möjligheter som detta att delta i den kvalificerade tekniska och industriella utvecklingen, anser motionärerna. Vidare föreslås en inventering av lämpliga områden för tillämpning och utveckling av modern informationsteknologi.
Det krävs särskilda åtgärder för att koncentrationen av data- och elektronikföretag till Stockholmsregionen skall kunna brytas, sägs det i motion 1984/85:1516 (c). Som en möjlig väg anges slopande av arbetsgivaravgifter vid nyetablering av data- och elektronikföretag inom stödområdet under de första fem åren. Ytterligare åtgärder som enligt motionärerna kan övervägas är införande av enhetliga taxor för hela landet för utnyttjande av teleda tanätet
samt upprustning och förstärkning av telenätet i syfte att skapa 5
bättre ekonomiska och tekniska möjligheter för en spridning av data- och NU 1985/86:1
elektronikindustrin över landet. Liknande åtgärder föreslås i motion 1984/
85:2274 (c).
I några motioner föreslås särskilda insatser i vissa län. 1 motion 1984/
85:1067 (vpk) begärs statligt stöd till Västernorrlands län i utformandet av ett åtgärdsprogram innefattande data- och informationsområdet, med klar koppling till dess nyckelroll för vidareutveckling av process- och verkstadsindustrin i länet. Förhållandena i Kristianstads län behandlas i motion 1984/85:2060 (s). Med hänsyn till det stora behovet av datateknisk utbildning inom näringslivet i länet bör en prioritering ske av statliga medel till CAD-CAM-centret i Hässleholm, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att de regionala aspekter på informationsteknologin som hade tagits upp i de nämnda fem motionerna kom att behandlas av riksdagen senare under våren 1985 på grundval av proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning. Beslut fattades om olika åtgärder i syfte att främja regional teknikspridning (AU 1984/85:13). Särskilda medel anvisades för att stärka högskolebaserad forskning och utveckling i bl. a. datateknik i Umeå högskoleregion. Vidare ställdes resurser till förfogande för stöd till teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitisk! prioriterade regioner. Efter riksdagens beslut tog regeringen initiativ till ett landsomfattande regionalt programarbete inom data- och elektronikområdet. Sålunda har den 19 juni 1985 uppdragits dels åt samtliga länsstyrelser att utarbeta regionala teknikspridningsprogram, dels åt vissa centrala myndigheter att medverka i teknikspridning. Uppdragen skall redovisas senast den 31 mars 1987 resp. den 1 oktober 1986.
1 samband med behandlingen av proposition 1984/85:115 tog riksdagen ställning också till frågan om nedsättning av företagens socialavgifter som regionalpolitisk! medel. Därvid avslogs olika motionsyrkanden (m; c; fp) om ändringar av nedsättningens geografiska eller branschmässiga omfattning (AU 1984/85:13 s. lii.).
Även frågan om utbyggnad av telekommunikationsnätet för dataöverföring behandlades av riksdagen våren 1985 (TU 1984/85:28). Televerkets investeringar under budgetåren 1984/85—1986/87 beräknas uppgå till nära 20 miljarder kronor, varav ca 12,5 miljarder kronor för utbyggnad och modernisering av telenätet. Ett rikstäckande digitalt nät beräknas bli färdigt år 1987. Härigenom kommer möjligheterna till datakommunikation att förbättras starkt.
Frågor om televerkets taxor för datakommunikation togs upp även i samband med behandlingen av proposition 1984/85:115. Riksdagen fattade beslut om kraftigt reducerade taxor för datakommunikation till och från malmfälten under en treårsperiod (TU 1984/85:20). Motionsyrkanden (c; fp) om en enhetstaxa för hela landet avslogs emellertid (AU 1984/85:13 s. 49 —51). Enligt vad som sägs i proposition 1984/85:220(s. 21) är regeringens avsikt att hög telekapacitet för datakommunikation skall kunna erbjudas med kort varsel över hela landet och att teletaxorna skall göras alltmer oberoende av avståndet. Därmed skall teleförbindelserna och taxorna i ännu mindre grad än i dag utgöra en restriktion för lokalisering av en verksamhet, anförs det. 6
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att det NU 1985/86:1 skapas goda förutsättningar för utnyttjande av informationsteknologin över hela landet. Den pågående snabba utbyggnaden av telenätet kommer att bidra härtill. När det gäller utbildnings-, forsknings- och utvecklingsresurser erinrar utskottet om sitt uttalande år 1983 vid behandlingen av NMP (NU 1983/84:11 s. 12) om att koncentrationen till Stockholmsområdet inte borde onödigtvis förstärkas och att de resurser som byggts upp på andra håll i landet borde beaktas vid den fortsatta planeringen. Enligt utskottets uppfattning är det önskvärt att detta synsätt får bli vägledande även vid planeringen av det nu aktuella programmet.
Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet inte att det behövs några särskilda uttalanden av riksdagen enligt vad som begärs i motionerna 1984/85:895 (s), 1984/85:1516 (c), 1984/85:2274 (c), 1984/85:1067 (vpk) och 1984/85:2060 (s). Dessa motioner avstyrks i berörda delar.
Centrum för administrativ databehandling
1 anslutning till frågorna om regional teknikspridning behandlar utskottet även motion 1984/85:812 (s). I denna föreslås att ett centrum för administrativ databehandling förläggs till Linköping. Förslag om ett sådant centrum lades fram av dataeffektutredningen i slutbetänkandet (SOU 1984:20)
Datorer och arbetslivets förändring. En redovisning av förslaget har lämnats i proposition 1984/85:220 om datapolitik (s. 123 — 125). Där framgår att regeringen inte avser att ta initiativ till inrättande av ett centrum i enlighet med förslaget. Som skäl anförs att det nystartade Svenska institutet för systemutveckling (SISU) genomför ett kollektivt forskningsprogram med liknande inriktning. Utskottet ansluter sig till regeringens ställningstagande och avstyrker motionen.
Tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet
1 folkpartiets partimotion 1984/85:1496 föreslås bl. a. ett antal kvalificerade demonstrationsprojekt inom telekommunikationsområdet. Vad som avses är främst projekt som kan ge erfarenhet av s. k. tvåvägskommunikation. Som exempel anges distribuerad utbildning till arbetsplatser, distansarbete och datorstyrd konsumentupplysning. Enligt motionärerna bör projekten genomföras av fristående parter med användar-, industri- och universitetsanknytning.
Av regeringens skrivelse (s. 51—54) framgår att betydande forskningsoch utvecklingsinsatser görs i fråga om utnyttjande av informationsteknologin i arbetslivet, främst vid arbetslivscentrum och vissa högskoleinstitutioner. Verksamheten finansieras till stor del av arbetarskyddsfonden, som disponerar nära 55 milj. kr. för ett femårigt utvecklingsprogram för ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Fonden deltar aktivt i planeringen av informationsteknologiprogrammet. Utskottet erinrar också om att olika frågor om distansarbete nyligen har behandlats vid ett av arbetsmarknadsdepartementet anordnat seminarium. I proposition 1984/85:220 anförs (s.
98) att regeringen kommer att uppmärksamt följa utvecklingen på området. 7
I sammanhanget bör även nämnas det forsknings- och utvecklingsarbete NU 1985/86:1 inom telekommunikationsområdet som bedrivs av televerket. En redogörelse härför lämnas i regeringens skrivelse (s. 45—47). Bl. a. framgår att televerket har föreslagit ett informationsteknologiskt program under de närmaste åren till en kostnad av ca 680 milj. kr., som delvis skulle kunna finansieras av verket. Regeringen har sedermera uppdragit åt televerket att i samråd med STU och statskontoret utreda förutsättningarna för och föreslå utformning av studier av användning av avancerad telekommunikation.
Av vad utskottet har anfört framgår att den typ av frågor som berörs i den aktuella motionen beaktas i den pågående planeringen av ett informationsteknologiprogram. Utskottet finnér att riksdagen inte kan ta ställning till de önskemål om olika projekt som framförs i motionen. Utskottet avstyrker följaktligen förslaget om ett uttalande av riksdagen i frågan.
Informationsteknologi och handikapp
I motion 1984/85:1496 (fp) berörs också möjligheterna att med hjälp av modern informationsteknologi överbrygga olika handikapp. Enligt motionärerna talar starka sociala och medmänskliga skäl för att hög prioritet skall ges åt insatser på detta område.
Enligt det förslag till riktlinjer för den framtida datapolitiken som regeringen har lagt fram i proposition 1984/85:220 skall forskning om datateknikens användning inriktas framför allt på tre områden, nämligen användning av tekniken som stöd för de anställdas yrkeskunskaper, som undervisningshjälpmedel och som stöd vid funktionsnedsättningar på grund av åldrande eller handikapp. Beträffande det sistnämnda området kommer forskningsrådsnämnden och delegationen för social forskning att få i uppdrag att kartlägga pågående forskning och utveckling och föreslå vilka insatser inom området som skall ges förtur. I propositionen (s. 15 och 103 f.) redovisas också viss pågående verksamhet på området. Bl. a. framgår att Handikappinstitutet och televerket samarbetar för att utveckla vissa hjälpmedel, t. ex. texttelefoner för döva. Vidare har regeringen nyligen uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen att genomföra ett projekt rörande teknikupphandling av mikrodatorer som arbetshjälpmedel åt handikappade. Därtill planerar STU att använda 4 milj. kr. om året för stöd till handikappteknik under de närmaste åren.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av insatser för utnyttjande av modern informationsteknologi för handikappade. Som framgått bedrivs redan en betydande verksamhet på området. Utskottet räknar med att behovet av fortsatta insatser kommer att beaktas i den pågående planeringen av ett informationsteknologiprogram. Något initiativ i frågan från riksdagens sida torde det inte finnas anledning till. Utskottet avstyrker alltså motionen även i denna del.
Nordiskt samarbete
Frågan om en nordisk handlingsplan på datateknologiområdet tas upp i motion 1984/85:2753 (c). Regeringen bör se till att planen omgående omsätts i konkreta åtgärder, säger motionärerna.
8 Utskottet har liksom motionärerna en positiv inställning till nordiskt NU 1985/86:1 samarbete på dataområdet. Vid sin behandling av frågan om NMP hösten 1983 anförde utskottet bl. a. att möjligheterna till nordiskt samarbete borde beaktas vid utarbetandet av ett svenskt informationsteknologiskt program (NU 1983/84:11 s. 7). Riksdagen anslöt sig härtill. Sedermera har Nordiska ministerrådet antagit handlingsplanen på datateknologiområdet och avsatt ca 50 milj. kr. för programmet under de första två åren, dvs. 1985 och 1986.
Huvuddelen av resurserna är avsedd för stöd till industriell forskning och utveckling på området. En närmare redogörelse för frågan har lämnats i proposition 1984/85:220 (s. 129—131). Enligt vad utskottet har erfarit har medel redan beviljats till ett tiotal industriella projekt. Även ett antal andra projekt har påbörjats, bl. a. på handikappområdet.
Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt utskottets mening anledning för riksdagen att uttala sig i frågan. Utskottet avstyrker sålunda motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande planeringen av eli informationsteknologiprogram att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1984/85:218 till handlingarna,
2. beträffande regional teknikspridning att riksdagen
a) avslår motionerna 1984/85:895, 1984/85:1067 och 1984/85:
2060,
b) avslår motion 1984/85:1516 yrkande 7 och motion 1984/
85:2274 yrkande 1,
3. beträffande centrum för administrativ databehandling att riksdagen avslår motion 1984/85:812,
4. beträffande tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet att
riksdagen avslår motion 1984/85:1496 yrkande 1,
5. beträffande informationsteknologi och handikapp att riksdagen avslår motion 1984/85:1496 yrkande 2,
6. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen avslår motion 1984/85:2753.
Stockholm den 22 oktober 1985 På näringsutskottets vägnar Christer Eirefelt
Närvarande: Christer Eirefelt (fp), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s), Olof Johansson (c), Erik Hovhammar (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta Johansson (s), Hadar Cars (fp), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Jörn Svensson (vpk), Bo Finnkvist (s), Sivert Andersson (s), Per Westerberg (m) och Per-Ola Eriksson (c). 9
Reservationer
NU 1985/86:1
1. Planeringen av ett informationsteknologiprogram (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Hadar Cars (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet godtar” och slutar på s. 5 med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det beklagligt att programarbetet har fördröjts. Det programunderlag som STU m. fl. myndigheter redovisade år 1984 borde enligt utskottets mening ha kunnat läggas till grund för konkreta förslag från regeringen. Fördröjningen innebär att viktiga forskningsprojekt inte kommer att kunna förverkligas under innevarande budgetår.
Av regeringens skrivelse framgår att en ekonomisk restriktion har uppställts för programarbetet, nämligen att nuvarande resursramar skall gälla.
Vidare läggs i skrivelsen stor vikt vid en samordning av resurserna inom den statliga sektorn, särskilt televerket och försvaret.
Utskottet är väl medvetet om att utrymmet för nya statliga åtaganden är begränsat även när det — som här — gäller angelägna ändamål. Emellertid vill utskottet framhålla att den angivna restriktionen för programarbetet inte står i överensstämmelse med riksdagens beslut år 1983. Innebörden av riksdagens uttalande om balans mellan de framtida statliga insatserna på informationsteknologiområdet var att den betydande resursförstärkningen för mikroelektroniken skulle få en motsvarighet inom andra delar av området. Detta gäller inte minst de frågor om relationerna mellan människa, maskin och samhälle som informationsteknologins snabba spridning aktualiserar. Med hänsyn till önskemålet om balans ser också utskottet en fara i att vissa affärsverk och militära myndigheter ges ett starkt inflytande över planering och genomförande av ett informationsteknologiprogram, vilket synes vara regeringens avsikt.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
I. beträffande planeringen av ett informationsteknologiprogram att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse 1984/85:218 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Planeringen av ett informationsteknologiprogram (mom. 1)
Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per Westerberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet godtar” och slutar på s. 5 med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Av regeringens skrivelse framgår bl. a. att stor vikt läggs vid samordning av resurserna inom den statliga sektorn på informationsteknologiområdet.
Den strategi som industriministern förordar innebär att dessa resurser skall 10
användas som en ”drivkraft för industriell utveckling”. Beträffande de or- NU 1985/86:1
ganisatoriska formerna för genomförande av ett informationsteknologiskt
program antyds att regeringen överväger samma slag av styrning som till lämpas
beträffande mikroelektronikprogrammet, nämligen ett programråd
bestående av cheferna för berörda myndigheter och affärsverk.
Utskottet tar avstånd från den uppfattning om statens roll för att främja utvecklingen av informationsteknologin som kommer till uttryck i skrivelsen. Såsom anförs i motion 1984/85:3243 (m) med anledning av proposition 1984/85:220 om datapolitik sker utvecklingen inom den enskilda varuoch tjänstesektorn bäst utan statlig inblandning. Staten bör stimulera denna utveckling med lämpliga åtgärder som siktar till att bygga upp kompetens hos företagen. Liknande tankegångar framförs i motion 1984/85:3244 (m).
Den typ av central styrning som tycks föresväva regeringen är emellertid enligt utskottets mening direkt skadlig. Särskilt betänkligt är att ett monopolföretag som televerket, med starka ambitioner att utvidga sin verksamhet på nya tekniska områden i konkurrens med enskilda företag, avses bli ett huvudinstrument för den statliga styrningen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande planeringen av ett informationsteknologiprogram att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse 1984/85:218 sorn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Planeringen av ett informationsteknologiprogram (mom. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet godtar” och slutar på s. 5 med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner (= reservation 1) regeringens avsikt.
Över huvud taget präglas regeringens skrivelse enligt utskottets mening av ett alltför ensidigt, teknokratiskt synsätt. Det betraktas nästan som en självklarhet att Sverige skall delta i en ”industripolitisk kapprustning” som till stor del är inriktad på att tillgodose storföretagens intressen. Det görs i skrivelsen inget försök till en analys av informationsteknologins samhällseffekter, t. ex. när det gäller näringslivets struktur. Det finns internationella undersökningar som tyder på att den tekniska utvecklingen på området kan få negativa effekter för de små och medelstora företagen. Likaså saknas i skrivelsen en diskussion av maktfrågorna. Utskottet hänvisar här till vad som anförs om datorisering och makt i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1985/86:27, som har väckts med anledning av proposition 1984/
85:220 om datapolitik. Utskottet anser det önskvärt att underlag för beslut om ett informationsteknologiskt program som skall underställas riksdagen belyser också frågor av angivet slag.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. 11
dels att utskottet under 1 bort hemställa NU 1985/86:1
1. beträffande planeringen av ett informationsteknologiprogram att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse 1984/85:218 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Regional teknikspridning (mom. 2)
Olof Johansson (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det också angeläget med konkreta åtgärder med syfte att motverka koncentrationen till Stockholmsområdet och sprida etableringen av data- och elektronikföretag över hela landet. I motionerna 1984/85:1516 (c) och 1984/85:2274 (c) anges som exempel på sådana åtgärder reducerade arbetsgivaravgifter och enhetliga taxor för utnyttjande av teledatanätet. Eftersom det här gäller frågor inom andra utskotts beredningsområden anser sig näringsutskottet inte böra närmare gå in på hur sådana stimulanser skall utformas. Även andra åtgärder än de nämnda bör kunna övervägas. Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande begära förslag från regeringen om åtgärder med den angivna inriktningen. De två motionerna tillstyrks alltså.
Däremot ger vad som anförs i motionerna 1984/85:895 (s), 1984/85:1067 (vpk) och 1984/85:2060(s) enligt utskottets mening inte anledning till något initiativ från riksdagen. Dessa motioner avstyrks.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande regional teknikspridning att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motion 1984/85:1516 yrkande 7 och motion 1984/85:2274 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Regional teknikspridning (mom. 2)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den typ av åtgärdsprogram som föreslås i motion 1984/85:1067 (vpk) beträffande Västernorrlands län kan utgöra ett effektivt medel för att motverka de starka tendenser till centralisering som präglar utvecklingen på informationsteknologins område. Liknande program bör kunna utarbetas även för andra län, med beaktande av de särskilda förutsättningarna i regionen avseende bl. a. näringslivets struktur. Regeringen bör med det snaraste låta utforma sådana program. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd och tillstyrker alltså motionen. Syftet med motionerna 1984/85:895 (s) och 1984/85:2060 (s) skulle också i viss mån tillgodoses genom ett sådant uttalande. Däremot kan ut- 12
skottet inte biträda förslaget i motionerna 1984/85:1516 (c) och 1984/ NU 1985/86:
85:2274 (c) om differentierade arbetsgivaravgifter som ett medel för att främja spridning av data- och elektronikindustrin. Dessa motioner avstyrks i berörda delar.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande regional teknikspridning att riksdagen
a) med bifall till motion 1984/85:1067 och med anledning av motionerna 1984/85:895 och 1984/85:2060 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet).
6. Tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet (mom. 4)
Christer Eirefelt (fp) och Hadar Cars (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Av vad” och slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motiveringen till motion 1984/85:1496 (fp) kan de industriella, organisatoriska, sociala och regionala konsekvenserna av informationsteknologins användning bli betydande. För att denna fråga skall kunna få en konkret belysning bör ett antal demonstrationsprojekt av det slag som anges i motionen nu genomföras. Utskottet biträder också vad som sägs i motionen om projektarbetets organisation. Riksdagen bör i ett särskilt uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.
Motionen tillstyrks alltså i denna del.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:1496 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Informationsteknologi och handikapp (mom. 5)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Erik Hovhammar (m), Hadar Cars (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1984/85:1496 (fp) om behovet av ökade insatser för utnyttjande av modern informationsteknologi för handikappade. Enligt utskottets mening bör det ske en klar prioritering av området, bl. a. i den pågående planeringen av ett informationsteknologiprogram. Riksdagen bör framhålla detta i ett uttalande till regeringen. Motionen tillstyrks alltså i denna del.
dets att utskottet under 5 bort hemställa NU 1985/86:1
5. beträffande informationsteknologi och handikapp att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1496 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande Televerkets uppgifter
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Erik Hovhammar (m), Hadar Cars (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m) och Per-Ola Eriksson (c) anför:
Från moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets sida har vid olika tillfällen kritik riktats mot den sammanblandning av myndighetsfunktioner och marknadsmässig verksamhet som förekommer inom televerket. Vi hänvisar till vad som anfördes härom i trepartimotionen 1984/
85:3131 med anledning av proposition 1984/85:158 om vissa telefrågor. I motionen yrkades bl. a. på en parlamentarisk utredning med uppgift att lägga fram förslag om dels televerkets roll, funktion och organisation, dels statens engagemang i övrigt på teleområdet.
Enligt vår mening bör televerkets huvuduppgift vara att upprätthålla och vidareutveckla ett väl fungerande telekommunikationsnät. Vi finnér det därför naturligt att, såsom anförs i motion 1984/85:3131, verket bedriver och initierar sådan forskning och utveckling som är nödvändig för fullgörande av denna uppgift. Av regeringens skrivelse framgår emellertid att televerket avses komma att tilldelas en central roll vid planeringen och genomförandet av ett informationsteknologiskt program. Vi anser detta olämpligt utifrån den principiella syn på televerkets uppgifter som vi har redovisat här.
'