Om åtgärder med anledning av kärnkraftsolyckan i Tiernobyl

Näringsutskottets betänkande 1985/86:37 fåjf

om åtgärder med anledning av kärnkraftsolyckan i Tiernobyl

J J 1985/86:37

Ärendet

I detta betänkande behandlas två motioner som har väckts med anledning av den kärnkraftsolycka som i slutet av april 1986 har inträffat i Tjernobyl i Sovjetunionen.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av statssekreteraren för energifrågor i industridepartementet Rolf Annerberg och generaldirektör Hans Rode, statens energiverk.

Sammanfattning

I två motioner (c; vpk), som har väckts med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen, begärs att en preciserad avvecklingsplan för kärnkraften skall upprättas omgående och att kärnkraftverket i Barsebäck och kärnkraftsaggregatet Ringhals 2 skall vara de anläggningar som avvecklas först. Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till den utvärdering av kärnkraftsolyckan och dess effekter för det svenska kärnkraftsprogrammet som energirådet på regeringens uppdrag skall utföra. I avvaktan på rådets rapport finns det enligt utskottets mening ingen anledning för statsmakterna att vidta några åtgärder i detta avseende. Motionärernas önskemål får stöd i reservationer (c, vpk).

Motioner

De motioner som behandlas här är följande:

1985/86:563 av Olof Johansson m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att en preciserad avvecklingsplan för kärnkraften omgående upprättas med utgångspunkt i de riktlinjer som redovisas i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att Ringhals 2 skall tas ur drift omedelbart och att något byte av ånggeneratorer således ej skall ske samt att avvecklingen fortsätter med att Barsebäcksverket, med hänsyn till dess lokalisering i ett tättbefolkat område, tas ur drift.

1 Riksdagen 1985186.17sami Nr37

1985/86:564 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om att en kommission tillsätts för snabb avveckling av kärnkraften,

2. beslutar att kommissionen skall bestå av representanter för samtliga riksdagspartier samt Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen,

3. beslutar att i en sådan avvecklingsplan Barsebäck som första reaktor skall tas ur drift,

4. beslutar att regeringens beslut om anslag till Ringhals 2 skall rivas upp,

5. hos regeringen hemställer om initiativ för att upprätta ett internationellt organ förslagsvis inom FN för internationell avveckling av kärnkraften.

Utskottet

Bakgrund

Frågan om kärnkraftens roll inom energiförsörjningen har under den senaste tioårsperioden diskuterats i riksdagen vid åtskilliga tillfällen. Den kärnkraftsolycka som i slutet av april 1986 har inträffat i Tjernobyl i Sovjetunionen har på nytt aktualiserat denna fråga. I detta betänkande tas den upp på grundval av motioner som centern och vänsterpartiet kommunisterna har väckt med anledning av kärnkraftsolyckan. Partierna har utnyttjat den möjlighet att väcka motion under pågående riksmöte som 3 kap. 15 § riksdagsordningen ger vid händelse av större vikt.

Enligt riksdagens beslut efter folkomröstningen om kärnkraft våren 1980 (prop. 1979/80:170, NU 1979/80:70, rskr. 1979/80:410) skall kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Säkerhetssynpunkter skall vara avgörande för i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift. Senast år 2010 skall den sista kärnkraftsreaktorn stängas.

I samband med att riksdagen våren 1985 fastställde riktlinjer för energipolitiken fram till år 1990 (prop. 1984/85:120, NU 1984/85:30, rskr. 1984/ 85:362) beslutades om följande strategi för förberedande och säkerställande av kärnkraftens avveckling. Konkreta åtgärder skall vidtas för att snabbt minska oljeberoendet och lägga grunden för en ersättning av kärnkraften genom energihushållning, fjärrvärmeutbyggnad, införande av ny teknik och nya energikällor samt forskning och utveckling. Alla möjligheter till att hushålla med energi och nå en allt effektivare energianvändning skall prövas. Utgångspunkten är att kärnkraften skall ersättas i första hand genom en effektivare elanvändning, i andra hand genom övergång till inhemska bränslen, solvärme, naturgas m. m. och i tredje hand genom nya elproduktionsanläggningar.

Den beslutade strategin innebär att de beslut i frågan som successivt behöver fattas skall grundas på så aktuellt underlag som möjligt. Riksdagen skall vid regelbundet återkommande avstämningar lägga fast de närmare riktlinjerna. Vid varje steg i utvecklingen fram till år 2010 skall eftersträvas att bästa tillgängliga teknik utnyttjas.

Riksdagens beslut om strategin för avveckling av kärnkraften avstyrktes i två reservationer. I den ena (m) anfördes att en snar avstängning av

NU 1985/86:37

kärnkraftsreaktorerna, dvs. innan det ekonomiskt eller säkerhetsmässigt kan motiveras, kommer att innebära ett mycket stort samhällsekonomiskt slöseri. Enligt reservanterna fanns det allt större anledning att anta att kärnkraftverken med fullgod säkerhet skulle kunna drivas under en längre period än den som riksdagen hade baserat sitt beslut om avvecklingstidpunkt på. Den andra reservationen (c, vpk) innehöll krav på att en konkret avvecklingsplan för kärnkraftsreaktorerna skulle upprättas. Planen skulle enligt reservanterna även omfatta åtgärder som syftade till att stimulera satsningar på effektivare energianvändning, energisparande och alternativa energikällor, såsom inhemska bränslen.

Hösten 1985 inrättade regeringen ett särskilt samrådsorgan, energirådet, för fortlöpande informationsutbyte och diskussion av åtgärder som sammanhänger med avvecklingen av kärnkraften. I rådet finns alla riksdagspartier representerade. Vid rådets första sammanträde redovisade regeringen en precisering av strategin för kärnkraftsavvecklingen. Enligt 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 36) innebär denna strategi följande. År 1990 skall regeringen och riksdagen kunna lägga fast en plan för utvecklingen av hushållning och alternativ energiproduktion. År 1995 skall regeringen och riksdagen kunna fatta beslut om en omställningsplan som konkret visar hur de olika reaktorerna skall fasas ut och ersättas med ny teknik samt om den lagstiftning som skall reglera omställningen. Omställningen skall inledas i slutet av 1990-talet och sedan genomföras successivt fram till år 2010.

I utskottets betänkande om energipolitik (NU 1985/86:17) våren 1986 har frågor om bl. a. kärnkraften behandlats. Utskottet har där konstaterat att riksdagens beslut om kärnkraftsavveckling med slutpunkt år 2010 står fast. 1 två reservationer (m; c, vpk) redovisas samma inställningar som kom till uttryck i nyssnämnda reservationer våren 1985.

Redogörelse inför riksdagen

Med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl anordnades en särskild debatt i riksdagen den 12 maj 1986. Statsrådet Birgitta Dahl besvarade därvid även ett antal interpellationer som hade väckts som en följd av olyckan.

Statsrådet inledde sitt anförande med att konstatera att det fortfarande förelåg otillräckliga uppgifter från Sovjetunionen om hur olyckan inträffade och vad som sedan hade skett vid kärnkraftverket. Därefter anförde hon följande:

Med hjälp av våra egna analyser och uppgifter från experter utomlands kunde följande bild tecknas vid en föredragning som jag fick den 3 maj och som sedan dess har stått sig.

Den havererade reaktorn är den fjärde av fyra reaktorer i kraftstationen och togs i drift år 1984. Reaktorn, som är på 1 000 MW elektrisk effekt, är grafitmodererad och kyld med vatten. Enkelt uttryckt består reaktorn av en stor grafitcylinder, 12 meter i diameter och 7 meter hög. Genom cylindern går ca 1 700 vertikala kanaler, eller tuber, i vilka bränslestavarna finns. Dessutom finns det kanaler för styrstavar och mätinstrument. Genom kanalerna strömmar kylvattnet, som tar upp värme från bränslestavarna och

NU 1985/86:37

1* Riksdagen 1985/86. 17sami. Nr37

börjar koka. Ångan från de olika kanalerna leds i gemensam ledning till turbinen.

Ett par karakteristiska drag hos denna reaktortyp, jämfört med t. ex. de lättvattenreaktorer som är vanliga i t. ex. Västeuropa, är själva moderatorn av grafit och den.förhållandevis lilla mängden kylvatten i härden. Grafit är en form av kol, vilket innebär särskilda problem och risker vid en eventuell överhettning. Ett förhållande som också kan ha haft betydelse för olyckan i detta fall är att reaktorn genom sin konstruktion innehåller mycket stora kvantiteter zirkonium. Vid överhettning, i detta fall sannolikt orsakad av kylmedelsförlust, reagerar zirkoniet med vattenånga och bildar vätgas, som under vissa förhållanden kan explodera. Bränslet har helt eller delvis smält. Brand har utbrutit i grafiten.

Vad som ursprungligen orsakade olyckan är som sagt inte känt. En teori som har förts fram från många håll är att det kan ha rört sig om elavbrott - följt av strejkande reservelaggregat - så att kylvattenpumparna stannat. Därefter har man förlorat kontrollen över processen.

Ett förhållande som torde ha haft betydelse för de radioaktiva utsläppens storlek är att reaktorn - enligt den dokumentation vi förfogar över - fanns i en byggnad av betydligt vekare konstruktion än de reaktorinneslutningar som vi är vana vid. Av fotografier som visats i sovjetisk television har framgått att överdelen av reaktorbyggnaden har förstörts, sannolikt efter explosion och brand. Detta kan förklara varför utsläppet av aktivitet till omgivningen blev så stort.

Våra egna analyser av händelseförloppet överensstämmer i allt väsentligt med den information om haveriet som sedermera gavs i sovjetiska massmedia den 6 maj.

Statsrådet Dahl övergick därefter till att redovisa de konsekvenser i form av radioaktivt nedfall som konstaterats i Sverige. Hon anförde:

Det radioaktiva molnet från Tjernobyl kom genom sydostliga vindar att beröra framför allt Sveriges östra delar. Genom nederbörd kom radioaktiva ämnen att tvättas ur luften och lägga sig på marken, växter och ytvatten, med betydande lokala variationer. Den högsta markbeläggningen återfinns nu i området Uppsala-Västerås-Gävle, men även på andra platser är det lokalt hög beläggning. Strålnivåerna i dessa områden låg före helgen på 10-100 gånger den naturliga bakgrundsstrålningen. Myndigheterna bedömer inte att dessa nivåer skall innebära några påvisbara hälsorisker för befolkningen. I Sverige kan variationer av denna storleksordning förekomma på grund av skiftande berggrund.

Beträffande de åtgärder som regeringen och myndigheterna hade vidtagit redovisade statsrådet följande:

På förmiddagen måndagen den 28 april larmades kärnkraftinspektionen och strålskyddsinstitutets analysgrupp av Forsmarksverket, där onormala värden hade konstaterats. Beredskapsorganisationen på verket och på berörda myndigheter trädde i funktion. Man började omedelbart en närmare undersökning vid Forsmark. Regeringskansliet informerades.

Strax efter kl. 12 på måndagen, efter täta kontakter mellan Forsmarksverket, kärnkraftinspektionen, strålskyddsinstitutet, försvarets forskningsanstalt och Studsvik, stod det klart att den förhöjda radioaktiviteten inte orsakades av fel vid Forsmarks kärnkraftverk. Mätningarna av radioaktiviteten intensifierades, för att man så snabbt som möjligt skulle få en kartläggning av strålnivåerna i Sverige. Vidare genomfördes analyser av

NU 1985/86:37

vilka man kunde dra slutsatsen att de radioaktiva ämnena kom från en kärnkraftsreaktor, vars bränsle utsatts för mycket höga temperaturer. En presskonferens hölls kl. 16, där jag informerade om det aktuella läget.

Av de tidigare rådande vindförhållandena kunde konstateras att de radioaktiva ämnena kom österifrån. Källan var dock alltjämt okänd. Parallellt med att myndigheterna samlade och analyserade tillgänglig dokumentation, prövade olika hypoteser och utnyttjade sina kontakter i olika länder, satte jag mig i förbindelse med chefen för det internationella atomenergiorganet IAEA i Wien, som omedelbart vidtog åtgärder för att fastställa varifrån utsläppen kunde tänkas komma. Ett antal svenska ambassader instruerades att kontakta vederbörande regeringar för att efterhöra om någon olycka inträffat. Senare under kvällen meddelades officiellt från Sovjetunionen att en olycka hade inträffat i ett kärnkraftverk i Tjernobyl i Ukraina.

Redan på måndagen hade den svenska ambassaden kontakter med utrikesministeriet i Moskva, men fick då inga klarlägganden. På tisdagsmorgonen överlämnades en lista på frågor angående olyckan till den sovjetiska regeringen. Till den sovjetiska regeringen har vidare framförts att Sverige utgår från att full information om olyckan och den fortsatta händelseutvecklingen lämnas. Frågorna har, trots påminnelser, ännu inte besvarats, annat än genom den relativt översiktliga information som har lämnats via sovjetiska massmedia.

Under tisdagen utökade strålskyddsinstitutet de omfattande mätningarna i Sverige. Information till resenärer lämnades. Ett omfattande arbete har lagts ner av strålskyddsinstitutet, kärnkraftinspektionen, försvarets forskningsanstalt, SMHI och andra för att bedöma skadeutvecklingen vid det havererade verket och de meteorologiska förhållandena i syfte att få en bedömning av de fortsatta riskerna för Sveriges del.

Förberedelser vidtogs för att regeringen snabbt skulle kunna fatta beslut om bl. a. beredskapsåtgärder vid samtliga länsstyrelser i den händelse situationen skulle förvärras. En samlad bedömning av läget gjordes i regeringskansliet under tisdagseftermiddagen, varvid kunde konstateras att de strålnivåer som uppmätts och de väderprognoser som förelåg inte gav anledning att befara omedelbara hälsorisker för Sveriges vidkommande och inte heller visade på något behov av ytterligare beredskapsinsatser.

Hög beredskap har under tiden hållits inom regeringskansliet, vid strålskyddsinstitutet och inom andra myndigheter. Strålskyddsinstitutet, som svarar för samordningen av arbetet, har under hand fått besked att erforderliga resurser vid behov skall stå till förfogande liksom att assistans skall lämnas från andra myndigheter och organ.

Omfattande mätningar och analyser av den radioaktiva beläggningen har genomförts. Vissa rekommendationer har lämnats till allmänheten. Likaså har rekommendationer gått ut beträffande lantbruket.

Även om situationen ännu inte normaliserats och utvärdering inte skett är min bedömning att vår myndighetsorganisation har fungerat väl. Det utesluter inte att förbättringar behövs. Jag har begärt redovisning av erfarenheterna från samtliga berörda. På grundval av denna redovisning kommer regeringen att ta ställning till vilka förbättringar som kan behövas.

NU 1985/86:37

5 Uppdrag åt energirådet, m. m.

NU 1985/86:37

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl skall på regeringens uppdrag utredas av energirådet. Den 7 maj 1986 fick rådet i uppgift att göra en noggrann uppföljning och utvärdering av olyckan. De borgerliga partiernas ledamöter i energirådet hade den 29 april 1986 begärt att rådet skulle informeras om och ges tillfälle att diskutera eventuella åtgärder med anledning av den inträffade händelsen.

Enligt regeringens uppdrag skall rådet skyndsamt klarlägga orsakerna till olyckan och kartlägga dess effekter. Vidare skall rådet utvärdera hur olyckan påverkar säkerheten vid de svenska kärnkraftverken samt lämna förslag till åtgärder som ökar säkerheten i Sverige vid kärnkraftsolyckor utomlands. I energirådets uppgifter ingår även att utreda konsekvenserna för miljö, ekonomi och energiförsörjning av en förtida stängning av kärnkraftverket i Barsebäck. Energirådet kommer att redovisa resultatet av sitt arbete under hösten 1986.

I samband med uppdraget har antalet ledamöter i energirådet utökats. Vidare har en expertgrupp knutits till rådet. Gruppen leds av landshövdingen i Östergötlands län, Göte Svensson, och därutöver ingår representanter för statens energiverk, statens kärnkraftinspektion, statens naturvårdsverk och statens strålskyddsinstitut. Expertgruppen skall utarbeta de underlag som energirådet behöver för att verkställa regeringens uppdrag.

Enligt uttalande av statsministern kommer regeringen med energirådets utvärdering som grund att ta ställning till om det behövs förändringar i det svenska kärnkraftsprogrammet. Statsministern har vidare meddelat att övriga riksdagspartier kommer att inbjudas till överläggningar före ett sådant ställningstagande.

Samtidigt som energirådet fick i uppdrag att utvärdera kärnkraftsolyckan beslutade regeringen om vissa internationella initiativ för att få till stånd en ökad kärnkraftssäkerhet utomlands. Regeringen har sålunda beslutat att verka för en multilateral överenskommelse om säkerhetsåtgärder vid kärnkraftsolyckor. Som ett led i detta arbete kommer regeringen att arbeta för ett avtal om fullständigt informationsutbyte och samarbete vid olyckor och tillbud samt säkerhetshöjande åtgärder mellan staterna i Europa. Regeringen kommer vidare att instruera den svenska representanten i det internationella atomenergiorganet (IAEA) att lägga fram förslag om att bl. a. organisationens uppgifter vad gäller reaktorsäkerhet skall vidgas.

Motionärernas synpunkter och utskottets överväganden

Med anledning av kärnkraftsolyckan har, som redan nämnts, centern och vänsterpartiet kommunisterna väckt var sin motion. I båda motionerna anförs att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl visar på nödvändigheten av att kärnkraften i Sverige avvecklas snabbare än vad som tidigare har beslutats. Centern kräver i sin motion 1985/86:563 att riksdagen hos regeringen skall begära att en preciserad avvecklingsplan för kärnkraften skall upprättas omgående. Förutom en precisering av i vilken ordningsföljd kärnkraftsreaktorerna skall tas ur drift, till vilket utskottet återkommer i det följande, måste

planen enligt motionärerna omfatta åtgärder i syfte att stimulera satsningar på effektivare energianvändning, energisparande och alternativa energikällor. Centern kräver härvidlag bl. a. att bidraget till investeringar i eldningsanläggningar för biobränslen skall höjas från 10 % till 15 % av kostnaden, att ett bidrag med 25 % av kostnaden skall utgå för uppförande av ett antal halmbaserade eldningsanläggningar av demonstrationskaraktär samt att ett relativt kraftigt stöd skall utgå under minst en femårsperiod till investeringar i solenergianläggningar samt små vattenkraftverk och vindkraftverk.

Liknande förslag har våren 1986 behandlats och avstyrkts av utskottet i betänkandet om energipolitik (NU 1985/86:17). Där lämnas också en mer ingående redogörelse för förslagens innebörd. Riksdagen har senare beslutat i enlighet med vad utskottet förordat. De angivna kraven har också tagits upp i motioner som företrädare för centern har väckt med anledning av regeringens förslag om höjda energiskatter (prop. 1985/86:140 delvis). Näringsutskottet har yttrat sig i detta ärende till skatteutskottet. I yttrandet (NU 1985/86:5 y) fann näringsutskottet med anledning av motionerna och i anslutning till att utskottet tillstyrkte förslaget om en höjning av oljeskatten att riksdagen borde anmodas att i ett uttalande till regeringen betona vikten av att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att omställningen och förnyelsen av energisystemet skall fortgå utan avbrott. För dessa åtgärder borde enligt näringsutskottets mening exempelvis inkomster från de särskilda energiskatterna kunna tas i anspråk. Företrädarna i näringsutskottet för moderata samlingspartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna redovisade avvikande meningar i denna fråga. Skatteutskottet (SkU 1985/ 86:38) har tagit samma ställning som näringsutskottet. Riksdagen har ännu inte behandlat ärendet.

I centerns motion framförs vissa ytterligare krav på åtgärder som skulle inkluderas i den av motionärerna förordade avvecklingsplanen. Hit hör kravet att en energins utvecklingsfond skall inrättas. Enligt förslaget skall all elenergi som produceras i kärnkraftverk belastas med en särskild avgift av 2 öre per kWh. Avgiftsintäkterna skall tillföras en särskild fond. Fondmedlen skall enligt cente.rn kunna utnyttjas för åtgärder som behövs för att kärnkraften skall kunna ersättas i energisystemet. Även detta förslag har behandlats i utskottets nyssnämnda betänkande om energipolitik. Utskottet avstyrkte och riksdagen avslog den aktuella motionen. Centern begär också i sin motion att all åkermark som inte behövs för jordbruksproduktion skall utnyttjas för odling av energigrödor.

Även vänsterpartiet kommunisterna framför krav på att en avvecklingsplan för kärnkraften skall upprättas omgående. I motion 1985/86:564 begär partiet att riksdagen hos regeringen hemställer om att en kommission tillsätts med uppgift att utarbeta en sådan plan. Kommissionen bör enligt motionärerna bestå av representanter för alla riksdagspartier samt Folkkampanjen mot kärnkraft. I motionen efterlyses också konkreta åtgärder för att stimulera alternativa energikällor.

En viktig utgångspunkt för den svenska energipolitiken är att energiförsörjningen skall ske under största möjliga hänsynstagande till säkerhet och miljö. Kärnkraftsprogrammet har ständigt varit underkastat stränga regler

NU 1985/86:37

och ingående kontroll. Mot bakgrund av den svåra kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finner utskottet det självklart att säkerhetsbedömningarna för kärnkraften blir föremål för en ny prövning. En sådan analys gjordes också efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA år 1979.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att en utvärdering nu skyndsamt skall utföras. Energirådets arbete kommer att ge underlag för en prövning av de grundläggande kärnsäkerhetsfrågorna och deras eventuella inverkan på landets kärnkraftsprogram. I avvaktan på energirådets rapport finns det enligt utskottets mening inte anledning vidta åtgärder av det slag som föreslås i motionerna. Ifrågavarande del av de två motionerna avstyrks därför.

Både centern och vänsterpartiet kommunisterna har i sin motion begärt att kärnkraftverket i Barsebäck och kärnkraftsaggregatet Ringhals 2 skall vara de kärnkraftsanläggningar som tas ur drift först. Yrkandena motiveras för anläggningen i Barsebäck med dess närhet till stora befolkningscentra som Köpenhamn och Malmö och för Ringhals 2 med de läckageproblem som föreligger i detta aggregat. I centerns motion begärs att Ringhals 2 skall stängas omedelbart och att avvecklingen därefter skall fortsätta med kärnkraftverket i Barsebäck. Vänsterpartiet kommunisterna kräver i sin motion att det i avvecklingsplanen skall föreskrivas att kärnkraftsanläggningen i Barsebäck skall tas ur drift först. Partiet begär också att beslutet om en ombyggnad av Ringhals 2 skall rivas upp.

För Ringhals 2 har ett byte av ånggeneratorerna beslutats. Kostnaden för detta har i november 1985 beräknats till 1 170 milj. kr. För förberedelser för bytet anvisade riksdagen för innevarande budgetår 95 milj. kr. Det föreskrevs dock att materiel till ånggeneratorbytet inte fick upphandlas utan regeringens tillstånd. Regeringen beslutade i mars 1986, efter hemställan av statens vattenfallsverk som äger kärnkraftverket i Ringhals, att vattenfallsverket får ta de anvisade medlen i anspråk för upphandling av materiel till bytet. Regeringens beslut innefattar en rad villkor för anslagsanvändningen. Dessutom skall vissa kompletterande utredningar genomföras. En utförlig redogörelse för regeringsbeslutet och dess motivering har lämnats i det nämnda betänkandet om energipolitik (NU 1985/86:17). Där har utskottet också behandlat regeringens förslag att för nästa budgetår ytterligare 75 milj. kr. för ånggeneratorbytet skulle anvisas. Utskottet tillstyrkte förslaget, mot vilket centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet reserverade sig. Riksdagen har senare beslutat i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet vill även i denna fråga hänvisa till den utvärdering som energirådet kommer att genomföra. Som redan nämnts ingår det i rådets uppgifter att utreda bl. a. vilka konsekvenser en snar stängning av kärnkraftverket i Barsebäck får från miljö-, ekonomi- och energiförsörjningssynpunkt. Utskottet avstyrker därför motionerna i nu aktuell del.

I motion 1985/86:564 (vpk) begärs också att Sverige skall verka för en internationell avveckling av kärnkraften. Motionärerna anför att olyckan i Tjernobyl är ett belägg för att hanteringen av kärnkraften aldrig kan vara en enskild stats ensak. De svenska kärnkraftverken kan inte betraktas som mindre farliga än t. ex. sovjetiska eller amerikanska kärnkraftverk. Enligt

NU 1985/86:37

motionärerna bör därför riksdagen hos regeringen hemställa om initiativ för att upprätta ett internationellt organ - förslagsvis inom Förenta nationerna - för en allomfattande avveckling av kärnkraften.

Händelsen i Tjernobyl visar, enligt utskottets mening, på behovet av att det internationella samarbetet vid kärnkraftsolyckor utvidgas och förstärks. Utskottet välkomnar därför de initiativ som från svensk sida nu kommer att tas i syfte att få till stånd multilaterala överenskommelser om säkerhetsåtgärder vid olyckor i kärnkraftverk. Nu berörd del av motion 1985/86:564 (vpk) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avvecklingsplan för kärnkraften

att riksdagen avslår motion 1985/86:563 yrkande 1 och motion 1985/86:564 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande urdrifttagande av kärnkraftsreaktorer

att riksdagen avslår motion 1985/86:563 yrkande 2 och motion 1985/86:564 yrkandena 3 och 4,

3. beträffande internationell avveckling av kärnkraften att riksdagen avslår motion 1985/86:564 yrkande 5.

Stockholm den 22 maj 1986

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c), Lars Ahlström (m), Nic Grönvall (m), Mats Lindberg (s), Paul Lestander (vpk) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Avvecklingsplan för kärnkraften (morn. 1)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”En viktig” och slutar på s. 8 med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är en allvarlig påminnelse om kärnkraftens risker och de dramatiska följderna vid en olycka. Centern och vänsterpartiet kommunisterna har under senare år vid åtskilliga tillfällen tagit upp frågor om kärnkraftens stora risker för mänskligheten. Den nu inträffade händelsen har enligt utskottets mening på ett påtagligt sätt visat hur berättigade dessa farhågor har varit.

Som anförs i både centerns och vänsterpartiet kommunisternas motion är

NU 1985/86:37

den inträffade olyckan ett belägg för nödvändigheten av att avvecklingen av kärnkraften genomförs snabbare än vad riksdagen har beslutat. Utskottet föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär att en avvecklingsplan för kärnkraften skall upprättas omgående.

En sådan plan måste, menar utskottet, kombineras med åtgärder som stimulerar en övergång till ett energisystem baserat på i huvudsak förnybara, inhemska energikällor och till en effektivare energianvändning. Bland dessa åtgärder bör ingå dels ett relativt omfattande stöd under minst en femårsperiod till investeringar i solenergi- och vindkraftsanläggningar, dels ett prototyp- och demonstrationsstöd till ett antal eldningsanläggningar för halm. Vidare bör åtgärder vidtas så att den åkermark som inte används i jordbruket utnyttjas för odling av energigrödor.

För att finansiera dessa åtgärder bör det förslag om en utvecklingsfond som skisseras i centerns motion 1985/86:563 genomföras. I syfte att skapa ökade resurser för en snabbare förnyelse av vårt energisystem bör, enligt utskottets mening, övervägas att den föreslagna avgiften - 2 öre per kWh - skall tas ut på all elkraft.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Utskottet tillstyrker den nu behandlade delen av motion 1985/86:563 (c). Ett sådant uttalande skulle också i allt väsentligt tillgodose ifrågavarande del av motion 1985/86:564 (vpk).

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande avvecklingsplan för kärnkraften att riksdagen med bifall till motion 1985/86:563 yrkande 1 och motion 1985/86:564 yrkande 1 och med anledning av motion 1985/86:564 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Urdrifttagande avkärnkraftsreaktorer(mom. 2)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning borde det vara självklart att regeringen efter olyckan i Tjernobyl tillser att kärnkraftverket i Barsebäck tas ur drift och river upp beslutet att anvisa medel för ånggeneratorbytet i Ringhals 2. Något byte av ånggeneratorer bör sålunda, menar utskottet, inte ske. Detta aggregat bör av bl. a. arbetsmiljöskäl stängas omedelbart. De medel som friställs genom att ånggeneratorbytet inte genomförs bör utnyttjas för att stimulera en ökad användning av biobränslen och en effektivare energianvändning.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande ansluter sig till vad utskottet här har anfört. Motionerna 1985/86:563 (c) och 1985/86:564 (vpk) i nu berörd del tillstyrks alltså.

NU 1985/86:37

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande urdrifttagande av kärnkraftsreaktorer

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:563 yrkande 2 och motion 1985/86:564 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Internationell avveckling av kärnkraften (mom. 3)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Händelsen i” och slutar med ”1985/86:564 (vpk) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1985/86:564 (vpk) illustrerar händelsen i Tjernobyl hur svårt det är för någon enskild stat att isolera sig från riskerna med andra länders kärnkraft. Utskottet välkomnar därför de initiativ som från svensk sida nu kommer att tas i syfte att få till stånd internationella överenskommelser om säkerhetsåtgärder vid kärnkraftsolyckor.

Utskottet vill dock framhålla att dessa vällovliga initiativ inte eliminerar de förödande konsekvenser som kärnkraften är förenad med. Därför måste regeringen ta initiativ till att ett organ upprättas inom ramen för FN med uppgift att verka för en successiv avveckling av världens kärnkraftsproduktion. Detta organ bör bl. a. få i uppdrag att fortlöpande sprida information om riskerna med kärnkraften och om möjligheterna till alternativ energiproduktion.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande internationell avveckling av kärnkraften

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:564 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1985/86:37

11 Innehåll NU 1985/86:37

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motioner 1

Utskottet 2

Bakgrund 2

Redogörelse inför riksdagen 3

Uppdrag åt energirådet, m. m 6

Motionärernas synpunkter och utskottets överväganden 6

Hemställan 9

Reservationer 9

1. Avvecklingsplan för kärnkraften (c, vpk) 9

2. Urdrifttagandeavkärnkraftsreaktorer(c, vpk) 10

3. Internationell avveckling av kärnkraften (c, vpk) 11

gotab Stockholm 1986 11053