Bet. 1985/86:SkU14

Om jämkningar i skyldigheten att lämna kontrolluppgifter (prop. 1985/86:58)

Typ: Betänkande
Datum: 1985-12-03
Källa: data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande 1985/86:14

om jämkningar i skyldigheten att lämna kontrolluppgifter (prop. 1985/86:58) 1985/86-14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett regeringsförslag om bl.a. vissa jämkningar i den skyldighet för banker m.fl. att lämna kontrolluppgifter om räntor som beslutades av riksdagen i våras.

Utskottet tillstyrker propositionen men föreslår en uppmjukning av möjligheterna att dispensera från uppgiftsskyldigheten. Utskottet föreslår också en mindre ändring i den bestämmelse som i propositionen föreslås i fråga om skyldigheten att lämna uppgift om innehav av andelar i aktiefond. Vid betänkandet har fogats tre reservationer, två av (m) och en av (fp) och

(c).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:58 att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås vissa lättnader i fråga om skyldigheten för banker och andra kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter om räntor taxeringsåren 1987 och 1988. F. n. gäller att ett kreditinstitut skall lämna kontrolluppgift för personer som fått ränta med sammanlagt minst 500 kr. Enligt förslaget skall beloppsgränsen gälla bara för räntor på medel som innestår på konton, medan räntor på värdepapper o. d. skall anges oavsett belopp. Härigenom blir det enklare för kreditinstituten att avgöra om uppgiftsskyldighet föreligger eller ej. För det andra föreslås att riksskatteverket skall få medge vissa undantag från uppgiftsskyldigheten beträffande konton som innehas av mer än en person om det finns synnerliga skäl för det.

Propositionen innehåller vidare ett förslag om en mindre utvidgning av kontrolluppgiftens innehåll i fråga om värdepapper samt ett förslag som rör i vilka fall innehav av aktier m. m. skall redovisas i kontrolluppgift. Dessutom föreslås att kontrolluppgift inte skall lämnas i fråga om räntor som tillkommer stiftelser.

1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 14

Lagförslaget har följande lydelse.

SkU 1985/86:14

Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dels att 37 § 1 och 8 mom. skall ha följande lydelse, dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1985:406) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse 1 morn} Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering är tilllämplig, liksom bank, som avses i 1 § aktiefondslagen (1974: 931), vilken utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom VärdepapperscentralenVPC Aktiebolags försorg.

Föreslagen lydelse

I mom. lill ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. 2 Senaste lydelse 1985:406.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelningen samt för fysisk person också aktieinnehavet vid årets utgång.

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall SkU 1985/86:14

avse avse

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller ande! i aktiefond eller utländsk juridisk person.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets utgång.

Nuvarande lydelse 8 morn? Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande, den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden och

förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse

Den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta utbetalats (borgenär).

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt och aktiebolag samt förening som tilldelats organisationsnummer.

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga om värdepapperscentralen inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och

' Senaste lydelse 1985: 406.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall SkU 1985/86:14

avse avse

som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

c) Ränta och fordran på konto, för vilket inte finns personeller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor. Innehas ett konto av mer än en person, skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare, om räntan för någon av dem uppgår till minst 100 kronor.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta moment.

4 Föreslagen lydelse 8 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

V ärdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden och

förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse

Den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta utbetalats (borgenär).

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt och aktiebolag samt förening och stiftelse som tilldelats organisationsnummer.

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga om värdepapperscentralen inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen (1978:432) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

Rättelse: S. 12 mittenspalten Står: innehavare av aktiefond Rättat till: innehavare av aktie eller andel i

SkU 1985/86:14

5 I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär, skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta moment.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1.4 116 f § i sin nya lydelse träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Övriga bestämmelser träder i kraft den 1 juli 1985.

2.4 116 f § i sin nya lydelse tillämpas första gången vid 1985 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst och första gången vid 1989 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av kapital. Övriga bestämmelser — utom 39 § 1 mom. - tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

3.4 I fråga om 1987 och 1988 års taxeringar tillämpas följande.

a) I stället för vad som i 28 § första stycket 5 anges om intäkter, som skall upptas i den förenklade självdeklarationen, gäller att alla intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital skall upptas.

b) Skyldighet att lämna kontroll- b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 37 § 8 mom. förelig- uppgift enligt 37 § 8 mom. föreligger endast om den ränta som sam- ger beträffande ränta och fordran

manlagt gottskrivits eller utbetalats på konto endast om sådan ränta

till borgenären uppgår till minst 500 sammanlagt gottskrivits eller utbekronor. Härvid medräknas inte rän- talats till borgenären med minst 500

ta som är undantagen från upp- kronor. Härvid medräknas inte rän giftsskyldighet

enligt samma mo- ta som är undantagen från upp ment

första stycket c. I stället för giftsskyldighet enligt samma mo beloppet

100 kronor i första stycket ment första stycket. I stället för be c

skall gälla ett belopp av 1000 kro- loppet 100 kronor i första stycket c

nor. skall gälla ett belopp av 1 000 kro nor.

c) Vad som sägs i 66 b § första stycket 2 skall inte tillämpas såvitt avser kontrolluppgift om inkomst av kapital.

4. I fråga om 1987 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styc -

SkU 1985/86:14

4 Till 1985:406.

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:14

kena såvitt gäller konto som innehas av mer än en person. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

7 Motionerna

SkU 1985/86:14

1985/86:186 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att

1. riksdagen i första hand beslutar upphäva uppgiftsskyldigheten för banker och andra penninginstitut i det förenklade taxeringsförfarandet,

2. riksdagen i andra hand beslutar uppskjuta uppgiftsskyldigheten till 1989 års taxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:187 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att bankernas och kreditinstitutens uppgiftsskyldighet om räntor ej skall gälla vid 1987 års taxering.

1985/86:188 av Kjell Johansson m.fl. (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar att ikraftträdandet av skyldigheten för kreditinstitut m.fl. att lämna kontrolluppgifter om räntor senareläggs till den 1 januari 1987, dvs. fr.o.m. 1988 års taxering.

Utskottet

Riksdagen genomförde i våras en skatteförenklingsreform som innebär att skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden — det gäller en betydande majoritet av landets löntagare och pensionärer — fr.o.m. 1987 års taxering i en starkt förenklad självdeklaration endast behöver redovisa sådana uppgifter som skattemyndigheterna inte redan har kännedom om. I fråga om uppgifter som framgår av kontrolluppgifter från tredje man eller på annat sätt finns tillgängliga i skattemyndigheternas register behöver de skattskyldiga däremot bara bekräfta uppgifternas riktighet.

I samband med beslutet om ett förenklat deklarationsförfarande infördes för kreditinstitut och andra som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir räntebärande en skyldighet att lämna kontrolluppgift på ränta som i den penningförvaltande verksamheten gottskrivs eller utbetalas till borgenär. Uppgiftsskyldigheten gäller också Värdepapperscentralen och förening som mottagit pengar för förräntning. Kontrolluppgiften skall - förutom räntan - ange borgenärens fordran på den uppgiftsskyldige vid årets slut.

Under de två första åren, taxeringsåren 1987 och 1988 behöver uppgift bara lämnas om räntan uppgår till minst 500 kr. Vidare behöver ingen uppgift lämnas om konto som saknar person- eller organisationsnummer under förutsättning att det öppnats före den 1 januari 1985 och räntan på kontot inte uppgår till 1000 kr. I ett andra steg, fr.o.m. 1989 års taxering, tas 500 kr.-gränsen bort och undantaget för ej personnummersatta konton begränsas till att gälla konton med ränta som inte uppgår till 100 kr. Vid 1987 och 1988 års taxeringar skall den skattskyldige själv redovisa sina intäkter av kapital även i de fall han fått kompletta kontrolluppgifter om dessa.

I propositionen föreslås vissa lättnader i fråga om skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om räntor taxeringsåren 1987 och 1988. Beloppsgränsen 500 kr. skall enligt förslaget gälla uteslutande i fråga om räntor på medel som innestår på konton, medan räntor på värdepapper o.d. skall anges oavsett belopp. Vidare föreslås att riksskatteverket, om synnerliga skäl föreligger,

skall såvitt gäller 1987 års taxering få medge vissa undantag från uppgiftsskyldigheten beträffande konton som innehas av mer än en person. Propositionen innehåller också förslag om en mindre utvidgning av kontrolluppgiftens innehåll i fråga om värdepapper samt ett förslag rörande i vilka fall innehav av aktier m.m. skall redovisas i kontrolluppgift.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion 186 i första hand att bankers och andra penninginstituts uppgiftsskyldighet av hänsyn till banksekretessen och den personliga integriteten upphävs. I andra hand begär motionärerna att uppgiftsskyldigheten skall gälla först fr.o.m. 1989 års taxering. Också motionärerna bakom motion 187, Stig Josefson m.fl. (c) och 188, Kjell Johansson m.fl. (fp) begär uppskov med ikraftträdandet men bara med ett år eller till 1988 års taxering. Som motivering för uppskovet åberopas i motionerna främst att ett kontrollsystem med acceptabel kvalitet inte hinner byggas upp på den korta tid som står till kreditinstitutens förfogande och att detta i sin tur kommer att innebära en uppenbar risk för att uppgifterna blir ofullständiga eller felaktiga. Liknande synpunkter har framförts av Svenska sparbanksföreningen och Svenska bankföreningen vid en uppvaktning inför utskottet och av Svenska fondhandlareföreningen i en till utskottet ingiven skrivelse.

I samband med utskottsbehandlingen i våras av propositionen om den förenklade deklarationen väcktes en moderatmotion med yrkande om avslag på förslaget att införa en uppgiftsskyldighet för kreditinstituten. Skatteutskottet avstyrkte med riksdagens godkännande detta yrkande med motivering bl.a. att den föreslagna uppgiftsskyldigheten inte kunde sägas innebära någon principiell nyhet i skattelagstiftningen. Utskottet framhöll i sammanhanget att det inte förelåg någon principiell skillnad mellan bankernas uppgifter och andra uppgifter, exempelvis löneuppgifter, aktieutdelningsuppgifter m.m. I samtliga fall rörde det sig — menade utskottet — om uppgifter som den skattskyldige är skyldig att ange i deklarationen och som ingår i bokföringen hos dem som skall tillhandahålla uppgifterna. Utskottet pekade också på att skattemyndigheterna sedan femtio år tillbaka har rätt att infordra kontrolluppgifter i fråga om inte namngivna räntetagare och att den rätten också många gånger utnyttjats för att genomföra generella räntekontroller. Utskottet vidhåller sin uppfattning att några från integritetssynpunkt befogade invändningar inte kan riktas mot kreditinstitutens uppgiftsskyldighet och att i ett system med förenklat deklarations- och taxeringsförfarande en obligatorisk sådan skyldighet inte kan undvaras. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet i moderatmotionen om slopande av kreditinstitutens uppgiftsskyldighet.

Vad härefter angår frågan huruvida uppgiftsskyldigheten bör träda i kraft vid en senare tidpunkt än som föreslås i propositionen vill utskottet som sin mening framhålla att det måste vara till fördel för såväl kreditinstituten som de skattskyldiga att systemet med bankernas obligatoriska uppgiftsskyldighet kan prövas praktiskt under en övergångstid. Med en prövotid ökar uppenbarligen förutsättningarna för att uppgiftsskyldigheten, när den genomförs fullt ut, kommer att fungera tillfredsställande. Utskottet har övervägt att — i enlighet med yrkandet i motionerna 187 och 188 — föreslå ett uppskov med ikraftträdandet ett år. Med en sådan begränsning av prövoti -

SkU 1985/86:14

den finns emellertid såvitt utskottet kan bedöma en risk för att syftet med propositionen kan komma att förfelas. Förutom att det med en prövotid om två år enligt utskottets mening finns större förutsättningar att få ett väl fungerande system när uppgiftsskyldigheten genomförts fullt ut måste det antas att försöksverksamheten kommer att få en positiv effekt på deklarationsbeteendet, vars ekonomiska betydelse för statsverket inte får underskattas. De farhågor av administrativ art som motionärerna, Fondhandlareföreningen och representanter för sparbanks- och bankföreningarna uttalat finner utskottet överdrivna med hänsyn inte minst till de lättnader i uppgiftsskyldigheten som föreslås i propositionen och som innebär att bankerna under prövotiden slipper lämna kontrolluppgifter för ett mycket stort antal borgenärer.

Att en reform av den i propositionen föreslagna innebörden och omfattningen i inledningsskedet kommer att medföra vissa problem för såväl uppgiftslämnare och deklaranter som skattemyndigheterna säger sig självt. I propositionen föreslås också, som tidigare nämnts, att riksskatteverket i de fall då ett konto innehas av mer än en person skall få medge undantag från den annars gällande uppgiftsskyldigheten såvitt gäller 1987 års taxering. Utskottet anser för sin del att man för att ytterligare minska svårigheterna i samband med övergången till det nya systemet bör ha möjlighet medge dispens även i andra fall då uppgiftslämnaren kan visa att det är förenat med särskilda svårigheter att förse skattemyndigheterna med fullständiga kontrolluppgifter. Utskottet vill särskilt understryka angelägenheten av att en sådan utvidgad dispensmöjlighet, som endast bör gälla vid 1987 års taxering, endast används i undantagsfall. Dispensmöjligheten bör givetvis inte kunna tillgripas i sådana fall där man i dag skickar ut saldobesked e.d. till kontohavaren eller där det redan nu finns en skyldighet att på särskilda blanketter utfärdade av riksskatteverket samla in uppgifter om verkställda ränteutbetalningar, såsom fallet är beträffande exempelvis obligationsräntor. Tillämpningen bör alltså enligt utskottets mening ske mycket restriktivt.

Utskottets ställningstagande föranleder en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i taxeringslagen. Med det anförda avstyrker utskottet andrahandsyrkandet i motion 186 att uppgiftsskyldigheten skall gälla först fr.o.m. 1989 års taxering liksom yrkandet i motionerna 187 och 188 om uppskov med ikraftträdandet ett år.

I propositionen föreslås - i likhet med vad som enligt riksdagsbeslutet i våras redan gäller i fråga om aktieinnehav — att uppgift också skall lämnas om fysisk persons innehav av andelar i aktiefonder och i vissa utländska juridiska personer. Utskottet anser att också ett sådant förmögenhetsinnehav bör bringas till skattemyndigheternas kännedom genom kontrolluppgifter.

Den nya uppgiftsskyldigheten skall enligt förslaget i propositionen fullgöras av den som betalar ut utdelning på andelarna. Detta innebär i fråga om andelar i aktiefond att uppgiftsskyldigheten läggs på förvaringsbanken, dvs. den bank som bl.a. ombesörjer utbetalningar från fonden. Enligt utskottets mening bör emellertid ansvaret för att kontrolluppgifter om innehavet lämnas lämpligen ligga på fondbolaget, som i första hand har att svara för att

SkU 1985/86:14

register förs över andelsinnehavet. En sådan ordning innebär visserligen att två skilda organ får ansvaret för att uppgifter rörande fondandelar lämnas, förvaringsbanken i fråga om utdelning och fondbolaget beträffande innehav. Detta hindrar givetvis inte att de berörda organen samverkar och sörjer för att den som faktiskt för registret över andelsinnehav, antingen det är fondbolaget självt eller — om bolaget efter bankinspektionens hörande uppdragit åt annan att sköta registerföringen — dess uppdragstagare i praktiken också sköter uppgiftslämnandet.

Vad utskottet anfört föranleder en ändring av 37 § 1 mom. 4 a lagen om ändring av taxeringslagen.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av bankers m.fl.:s uppgiftsskyldighet att riksdagen avslår motion 1985/86:186 yrkande 1,

2. beträffande uppgiftsskyldighetens ikraftträdande m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:58 och med avslag på motion 1985/86:186 yrkande 2 och motionerna 1985/86:187 och 1985/86:188 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar att dels 37 § 1 mom. 4 a erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag 37 § 1 mom.

1. mom. Till ledning följande uppställning

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering är tillämplig, liksom bank, som avses i 1§ aktiefondslagen (1974:931), vilken utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i aktiefond eller utländsk juridisk person.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets utgång.

SkU 1985/86:14

11 Utskottets förslag 1. morn. Till ledning följande uppställning

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalat utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8§ aktiebolagslagen(1975:1385) eller lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering är tillämplig, bank, som avses i 1 § aktiefondslagen (1974:931), vilken utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag den som utbetalat utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg samt fondbolag, som avses i 1 § aktiefondslagen, vilket förvaltar svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i aktiefond eller utländsk juridisk person.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets utgång.

dels punkt 4 av övergångsbestämmelserna erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

4. I fråga om 1987 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styckena såvitt gäller konto som innehas av mer än en person. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Stockholm den 3 december 1985 På skatteutskottets vägnar

Utskottets förslag

4.1 fråga om 1987 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styckena. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

SkU 1985/86:14

12 Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Marianne Andersson (c) och Paul Lestander (vpk).

Reservationer

Slopande av bankers m.fl. :s uppgiftsskyldighet (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) har

dels anfört följande:

Vid riksdagsbehandlingen i våras av förslaget om skyldighet för banker och andra kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter om räntor framhöll vi bl.a. att den nya uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut omfattade samtliga banker, postgirot, fondkommissionsbolag, bankirer, bankirföretag, finansbolag, finansie ringsföretag, försäkringsföretag, jordbrukets organisationer, kooperativa företag, riksgäldskontoret, VPC m.fl. och att uppgiftslämnandet skulle komma att helt baseras på personnumret.

Vi ansåg i motsats till finansministern att det var otillbörligt från integritetssynpunkt att ta ADB-tekniken till hjälp vid skattekontrollen. Dataregistren kan nämligen komma att användas till annat än som ett hjälpmedel i det förenklade deklarationsförfarandet. Mot den bakgrunden ansåg vi uppgiftsskyldigheten innebära en så omfattande uppluckring av banksekretessen att den av integritetsskäl borde avvisas.

Vi hänvisade också till att regeringen nyligen tillkallat en parlamentarisk kommitté för att utreda användningen av personnummer i samhället och menade att det mot den bakgrunden var anmärkningsvärt och oroande att regeringen lade fram ett förslag som förutsatte en kraftig ökning av användningen av personnummer.

Vi vidhåller till alla delar vår uppfattning och hävdar att kontroll av medborgare som bygger på datasamkörningar av principiella skäl bör avvisas och att användningen av personnummer som underlättar datasamkörningar av personregister bör begränsas.

Effektivitets- och förenklingskrav får inte bilda utgångspunkt för åtgärder som urholkar integritetsskyddet. Tvärtom måste den enskildes krav på integritet och sekretess vara styrande för lagstiftningen och myndigheternas praktiska hantering av olika dataregister. Bland så många konton det här är fråga om — drygt 15 miljoner - av vilka många saknar personnummer kommer, liksom vid VPC-rapportering om aktieinnehavet, vid årsskiftena med nödvändighet att uppstå en mängd fel. Många av de aktieförsäljningar och aktieköp som sker vid ett årsskifte kommer t.ex. inte att hinna registreras. Problem kan vidare uppkomma när makar har gemensamt bankkonto eller när någon förvaltar föreningsmedel. Förutom svårigheten

SkU 1985/86:14

att vinna rättelse kommer detta att medföra att de som omfattas av de nya reglerna noga måste kontrollera uppgifter från banker, kreditinstitut m.fl. Härigenom minskar enkelheten i deklarationsförfarandet, vartill kommer att de skattskyldiga åsamkas extra arbete och besvär när kontrolluppgiften från banken etc. avviker från de uppgifter den skattskyldige lämnat i deklarationen.

Frågan om en uppgiftsskyldighets vara eller inte vara har också en ekonomisk sida. Även om vi delar majoritetens uppfattning att taxeringskontrollen bör vara så effektiv som möjligt finner vi det i hög grad ovisst om en generell kontroll av bl.a. bankräntor och banktillgodohavanden med de dryga kostnader den kan väntas medföra för det allmänna och för bankerna bör prioriteras framför andra, sannolikt angelägnare kontrollinsatser. En från integritetssynpunkt mycket tvivelaktig kontroll av de vanligen hederliga människor som utgör bankernas kunder ter sig också stötande i ett läge då den ekonomiska brottsligheten och den svarta ekonomin expanderar.

Med det anförda hemställer vi att den i våras beslutade uppgiftsskyldigheten för banker och andra kreditinstitut slopas. Förslag av den innebörden bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:186 yrkande 1 hos regeringen begär att förslag så snart som möjligt föreläggs riksdagen om slopande av uppgiftsskyldigheten för banker och andra kreditinstitut.

Uppgiftsskyldighetens ikraftträdande m. m.(mom. 2)

2. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) har

dels anfört följande:

Som framgår av reservation 1 yrkar vi i första hand att uppgiftsskyldigheten för banker och andra kreditinstitut slopas. Om riksdagen anser sig inte kunna biträda detta yrkande hemställer vi i andra hand att ikraftträdandet skjuts upp två år till 1989 års taxering. Till stöd härför vill vi framhålla följande.

Bankernas uppgiftsskyldighet skall omfatta inte enbart den vanliga inlåningen utan också alla räntor på obligationer, förlagsbrev, penningmarknadsinstrument och andra skuldebrev som ett penninginstitut betalat ut oberoende av om vederbörande person eller organisation är kund i banken eller ej. Att detta i initialskedet kommer att innebära avsevärda problem för uppgiftslämnarna torde vara ställt utom allt tvivel.

Riksdagsbeslut i detta ärende kan meddelas tidigast i mitten av december i år. Enligt vår uppfattning är det helt orealistiskt att tro att bankerna på den mycket korta tid som står till buds för förberedelsearbetet - i princip bör detta vara avslutat redan före årsskiftet 1985-1986 — ens tillnärmelsevis skall kunna färdigställa de rutiner som utgör en nödvändig förutsättning för ett fullständigt och korrekt uppgiftslämnande.

SkU 1985/86:14

14 Representanter för affärs- och sparbankerna har i skrivelse till regeringen och vid en uppvaktning inför utskottet - enligt vår uppfattning på ett mycket övertygande sätt - motiverat varför ikraftträdandet av uppgiftsskyldigheten bör senareläggas. Vi finner det mot den bakgrunden beklagligt att utskottsmajoriteten inte ansett sig kunna gå dem till mötes i vidare mån än genom en mycket begränsad och i sammanhanget säkerligen otillräcklig dispensmöjlighet.

Det ligger uppenbarligen i såväl kundernas och bankernas som skattemyndigheternas intresse att kontrolluppgifterna håller en rimlig kvalitet. Med den av utskottets majoritet nu föreslagna ordningen är såvitt vi kan bedöma sannolikheten stor för att kontrolluppgifterna i inledningsskedet kommer att vara felaktiga och ofullständiga. Detta i sin tur är naturligtvis ägnat att skapa merarbete och irritation för alla berörda parter och kan - som vi ser det - komma att äventyra syftet med reformen.

Med det anförda hemställer vi — under förutsättning att vår reservation 1 inte bifalls — att riksdagen beslutar uppskjuta uppgiftsskyldighetens ikraftträdande två år eller till 1989 års taxering.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen - under förutsättning att reservation 1 inte bifalls - med bifall till motion 1985/86:186 yrkande 2, med anledning av motionerna 1985/86:187 och 1985/86:188 samt med avslag på proposition 1985/86:58 i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i taxeringslagen med de ändringar av övergångsbestämmelserna att

dels punkt 3 b erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 37 § 8 mom. föreligger endast om den ränta som sammanlagt gottskrivits eller utbetalats till borgenären uppgår till minst 500 kronor. Härvid medräknas inte ränta som är undantagen från uppgiftsskyldighet enligt samma moment första stycket. I stället för beloppet 100 kronor i första stycket c skall gälla ett belopp av 1 000 kronor.

Reservanternas förslag

b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 37 § 8 mom. i dess nya lydelse föreligger först i fråga om 1989 års taxering.

dels punkt 4 utgår.

SkU 1985/86:14

3. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders Petersson (c) har

dels anfört följande:

Vi instämmer helt i den motivering för ett uppskov med ikraftträdandet av uppgiftsskyldigheten som åberopas i reservation 2.1 motsats till reservanterna bakom denna reservation anser vi emellertid att uppgiftsskyldigheten bör prövas praktiskt under en övergångstid. Med hänsyn härtill hemställer vi att ikraftträdandet skjuts upp ett år eller till 1988 års taxering.

dels ansett att utskottet under mom 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:187 och 1985/86:188 samt med anledning av proposition 1985/86:58 i denna del och motion 1985/86:186 yrkande 2 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i taxeringslagen med de ändringar av övergångsbestämmelserna att

dels punkt 3 b erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 37 § 8 mom. i dess nya lydelse föreligger först i fråga om 1988 års taxering.

dels punkt 4 erhåller följande som lydelse:

Utskottets förslag

4. I fråga om 1987 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styckena. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

reservanternas förslag betecknade

Reservanternas förslag

4.1 fråga om 1988 års taxering får riksskatteverket när synnerliga skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från 37 § 8 mom. andra och tredje styckena. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

SkU 1985/86:14

gotab Stockholm 1985 83797