Om allmänt ombud inom folkbokföringen (prop. 1985/86:56)

Skatteutskottets betänkande

1985/86:18

om allmänt ombud inom folkbokföringen (prop. 1985/86:56) SkU

1985/86:18

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet ett förslag i proposition 1985/86:56 om inrättande av ett allmänt ombud på folkbokföringsområdet.

Samtidigt behandlar utskottet vissa motioner på folkbokföringsområdet från förra riksmötet. Utskottet avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:56 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198).

I propositionen föreslås att det inrättas ett allmänt ombud som skall ha till uppgift att föra det allmännas talan i ärenden om kyrkobokföring och mantalsskrivning. Det allmänna ombudet skall placeras på riksskatteverket och ha hela riket som verksamhetsområde.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 18

1 Förslag till ;

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringsförordningen (1967:198) dels att i 1, 4-6, 10, 19. 22, 40 och 59—63§§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att i 5, 8, 17, 29, 38 och 61 — 63 § § ordet "förordning" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lag” i motsvarande form, dels att rubriken till förordningen samt 41 och 45-47 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 3a§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Folkbokföringsförordning

Föreslagen lydelse Folkbokföringslag

3a§

Det allmännas talan i ärenden om kyrkobokföring eller mantalsskrivning enligt denna lag förs av ett allmänt ombud.

Det allmänna ombudet får även föra talan till enskilds eller kommuns förmån.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.

41 §

Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som upptagits i stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om hans mantalsskrivning och av kommun i fråga som rör kommunen.

Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som upptagits i stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om hans mantalsskrivning och av kommun i fråga som rör kommunen samt av det allmänna ombudet.

Ansökan göres senast den 5 februari mantalsåret hos den lokala skattemyndighet som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara skriftlig men får göras muntligen vid inställelse hos den lokala skattemyndigheten.

45 §'

Mot beslut i kyrkobokföringsärende som underställes länsrätt eller domkapitel eller avser föreläggande av pastorsämbete enligt 30 eller 33 § eller 57 § andra stycket får talan icke föras.

Beslut i kyrkobokföringsärende som underställs länsrätt eller domkapitel eller avser föreläggande av pastorsämbete enligt 30 eller 33 § eller 57 § andra stycket får inte överklagas.

SkU 1985/86:18

' Senaste lydelse 1979:180.

2 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:18

Beslut i annat kyrkobokföringsärende överklagas genom besvär

Talan mot beslut i annat kyrkobokföringsärende föres genom besvär a)

hos länsrätten om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring under viss rubrik eller registrering i obefmtligregister,

b) hos domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser annan fråga,

c) hos länsrätten om beslutet meddelats av den lokala skattemyndigheten i Stockholm eller Göteborg.

Talan i fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring under viss rubrik eller registrering i obefmtligregister får föras av den vars kyrkobokföring beröres av beslutet och av kommunen.

Frågor om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring under viss rubrik eller registrering i obefintligregister får överklagas av den vars kyrkobokföring berörs av beslutet, av kommunen och av det allmänna ombudet. Besvär av det allmänna ombudet skall anföras inom tre veckor från den dag dä del överklagade beslutet meddelades.

I annan fråga än som avses i tredje stycket får talan föras av den som beröres av beslutet. Talan i sådan fråga får föras utan inskränkning i tiden.

46 §2

Mot lokal skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som underställes länsrätt får talan icke föras.

Talan mot beslut av lokal skattemyndighet i annat mantalsskrivningsärende föres genom besvär hos länsrätten. Talan får föras av den vars mantalsskrivning beröres av beslutet och av kommunen.

Lokal skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som underställs länsrätt får inte överklagas.

Beslut av lokal skattemyndighet i annat mantalsskrivningsärende får överklagas genom besvär hos länsrätten. Talan får föras av den vars mantalsskrivning berörs av beslutet, av kommunen och av det allmänna ombudet.

Besvären skall ha inkommit senast den 15 april mantalsåret.

47 §3

Innan underställt ärende avgöres, skall person och kommun som får föra talan i ärendet beredas tillfälle att yttra sig över det som är av betydelse för avgörandet.

Innan underställt ärende avgörs, skall person, kommun och allmänt ombud som får föra talan i ärendet beredas tillfälle att yttra sig över det som är av betydelse för avgörandet.

2 Senaste lydelse 1979:180.

1 Senaste lydelse 1979:180.

3 Innan länsrätt eller domkapitel avgör besvärsärende inhämtas yttrande från beslutsmyndigheten och beredes den som, förutom klaganden, får föra talan i ärendet tillfälle att avge yttrande över det som är av betydelse för avgörandet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986 men tillämpas inte i mål som har anhängiggjorts i länsrätten dessförinnan.

SkU 1985/86:18

4 Motioner

1984/85:305 av Kerstin Anér (fp), vari såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att skyndsamt föra frågan om registrering (frivillig) av religiös tillhörighet i folkbokföringen till ett positivt beslut.

1984/85:1204 av Birger Hagård (m), vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om anteckning av tillhörighet till annat trossamfund än den svenska kyrkan i kyrko- och folkbokföringen.

1984/85:1208 av Ella Johnsson (c), vari yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar lämpliga åtgärder för att införa initiativskyldighet i första ledet för folkbokföringsmyndigheten angående behov av förmyndare för barn vid föräldrars frånfälle.

1984/85:2363 av Ingrid Hemmingsson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att 1983 års folkbokföringskommitté med förtur skall behandla vad i motionen anförts om pensionärers församlingstillhörighet.

1984/85:2379 av Rune Rydén (m) och Hans Nyhage (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en förutsättningslös utredning tillsätts angående folkbokföringens organisation.

Utskottet

Förslaget i propositionen om ett allmänt ombud på folkbokföringsområdet skall ses mot bakgrund av det starka samband som finns mellan folkbokföringen och frågor om beskattning, avgifter och bidrag. Det har därför stor betydelse för såväl de enskilda som det allmänna att folkbokföringen är riktig. Som anförs i propositionen är det angeläget att ett allmänt ombud nu inrättas på detta område så att det allmänna får konkreta möjligheter att bevaka folkbokföringen. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen.

I detta sammanhang behandlar utskottet några motioner från förra riksmötet på folkbokföringens område.

Frågan om registrering i folkbokföringen av religiös tillhörighet tas upp i två motioner, nämligen motionerna 305 av Kerstin Anér (fp) och 1204 av Birger Hagård (m). Enligt motionärernas mening bör den som så önskar kunna få en anteckning i folkbokföringen om annan religiös tillhörighet än Svenska kyrkan.

Folkbokföringen innehåller en uppgift för varje person om han tillhör Svenska kyrkan eller ej. Frågan har betydelse för beskattningen, eftersom den som ej är medlem endast skall erlägga 30 % av den församlingsskatt som annars utgår. För den som inte tillhör Svenska kyrkan antecknas inte någon samfundstillhörighet.

Som framgår av motionerna har det sedan länge varit ett starkt önskemål från vissa invandrarkyrkor och fria trossamfund om att få hjälp med en registrering för att invandrare och andra lättare skall kunna komma i kontakt med sina trosfränder. Detta önskemål har tidigare diskuterats i flera utredningssammanhang men har hittills inte kunnat tillgodoses. Registrering

SkU 1985/86:18

i en eller annan form har ansetts vara känslig, eftersom den berör den enskildes integritet på ett område där det finns anledning att vara särskilt vaksam. Enligt vad utskottet erfarit planerar man för närvarande inom civildepartementet med anledning av ett förslag från invandrarutredningen (SOU 1984:58) och från kyrkomötet en utredning av frågan hur invandrarkyrkorna och de övriga samfunden lämpligen bör kunna erhålla hjälp med att få kontakt med presumtiva medlemmar. Med hänvisning härtill finner utskottet att syftet med motionerna i viss mån är tillgodosett, varför utskottet avstyrker desamma.

Ella Johnsson (c) yrkar i motion 1208 att det bör vila på folkbokföringsmyndigheterna att i samband med dödsfall anmäla till de sociala myndigheterna om barn ställs utan vårdnadshavare.

Enligt socialtjänstlagen (71 §) är alla myndigheter vilkas verksamhet berör barn och ungdom skyldiga att till socialnämnden genast anmäla förhållanden som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa, exempelvis i en sådan situation som motionären avser, och givetvis bör var och en som får kännedom om något sådant genast anmäla detta till socialnämnden. Enligt utskottets uppfattning erfordras inte några ändringar i dessa regler, varför utskottet avstyrker motionen. •

I motion 2363 yrkar Ingrid Hemmingsson (m) att 1983 års folkbok föringskommitté med förtur skall behandla frågan om pensionärers församlingstillhörighet. Enligt hennes mening bör en pensionär som flyttar till en bostad som kommunen anvisar få kvarstå i sin ursprungliga kyrkoförsamling om han så önskar, oavsett vilken typ bostaden har.

Enligt gällande regler skall var och en i princip kyrkobokföras på sitt egentliga hemvist. Intagning på sjukhus eller på anstalter av olika slag ändrar inte kyrkobokföringen. För den som flyttar in på ett ålderdomshem finns särskilda regler med en viss valfrihet i fråga om kyrkobokföringen.

Folkbokföringen bör givetvis återspegla de faktiska bosättningsförhållandena. Som anförs i motionen kan emellertid en pensionär som av olika skäl tvingas flytta från sin gamla församl ing ha starka skäl för att fortfarande vara kyrkobokförd där. Det kan givetvis ifrågasättas om de nuvarande reglerna utgör en lämplig avvägning mellan sådana synpunkter och de krav som bör ställas på enkla regler. Utskottet utgår från att folkbokföringskommittén kommer att pröva detta vid den genomgång av bosättningsreglerna som pågår. Några särskilda tilläggsdirektiv härom till kommittén erfordras inte enligt utskottets mening, varför utskottet avstyrker motionen.

Rune Rydén (m) och Hans Nyhage (m) begär i motion 2379 en förutsättningslös utredning angående folkbokföringens organisation. Motionärerna förespråkar av olika skäl en särskild folkbokföringsorganisation, skild från pastorsämbetena, de lokala skattemyndigheterna och riksskatteverket.

Utskottet framhöll vid sin senaste behandling av frågan om den lokala organisationen och huvudmannaskapet för folkbokföringen (SkU 1981/ 82:33) att oklarheterna i organisationsfrågorna, som då kommit till synes bl.a. i 1979 års folkbokföringskommittés förslag (SOU 1981:101), inverkat negativt på möjligheterna att förbättra folkbokföringen och att det därför var

SkU 1985/86:18

angeläget att dessa frågor snart får sin lösning.

Statkontoret har på regeringens uppdrag numera analyserat olika konsekvenser av ett ändrat huvudmannaskap, särskilt när det gäller kostnaderna, effektiviteten och möjligheterna att finansiera en förändring, och i en rapport till regeringen bl.a. förklarat sig berett att diskutera en medverkan i ett eventuellt fortsatt utredningsarbete. Statskontorets rapport övervägs för närvarande inom finansdepartementet.

I avvaktan på kommande ställningstaganden är utskottet lika litet nu som tidigare berett att göra några närmare uttalanden i organisationsfrågorna. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänt ombud

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:56 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198),

2. beträffande registrering av religiös tillhörighet

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:305 och 1984/85:1204,

3. beträffande ny vårdnadshavare

att riksdagen avslår motion 1984/85:1208,

4. beträffande ålderdomshem

att riksdagen avslår motion 1984/85:2363,

5. beträffande organisationsfrågan

att riksdagen avslår motion 1984/85:2379.

Stockholm den 3 november 1985 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Ingegerd Troedsson (m) och Erkki Tammenoksa (s).

SkU 1985/86:18