Om anslag till tullverket m. m. (prop. 1985/ 86:100 bil. 9, finansdepartementet)

Skatteutskottets betänkande 1985/86:24

om anslag till tullverket m. m. (prop. 1985/ 86:100 bil. 9, finansdepartementet)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till tullverket m. m. samt vissa motioner om tull verksamheten. Utskottet tillstyrker propositionen och förordar med anledning av vissa motioner ett tillkännagivande angående kustbevakningens sambandscentraler. Övriga motioner avstyrker utskottet.

Reservationer har avgivits beträffande hemtagningssystemet vid tekoimport (m och fp), tullupplagsavgiften och provianteringslageravgiften (m, fp och c), en frizon vid Arlanda flygplats och skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i Öresund och södra Östersjön (m) samt beträffande tullbemanning i Simrishamn och färjelinjen Ystad-Rönne (m och c). Dessutom har särskilda yttranden avgivits beträffande skattefri försäljning på Gotlandsfärjorna (m), skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i Öresund och södra Östersjön (fp) och införsel av vissa fiskeredskap

(c).

SJUNDE HUVUDTITELN D. Vissa centrala myndigheter m.m.

D4. Tullverket: Förvaltningskostnader Propositionen

Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 9 (finansdepartementet) under punkt D4 (s. 64—74) föreslagit

1. att riksdagen godkänner förslaget till driftstat för budgetåret 1986/87 för förvaltning av tullverkets fastigheter,

2. att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 791 856000 kr.

Motionerna

1985/86:Sk209 av Siri Häggmark (m) och Jens Eriksson (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

SkU

1985/86:24

1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 24

anförts om att ingen förflyttning skall ske av sambandscentralen i Kungshamn till Göteborg.

1985/86:Sk505 av Per Stenmarck m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande klassificeringen av färjesträckan Ystad—Rönne som en ”lång rutt”.

1985/86:Sk507 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Börje Stensson (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den planerade indragningen av bemanningen vid sambandscentralen i Gryt ej verkställs.

1985/86:Sk509 av Per Stenmarck m. fl. (m),vari - med hänvisning till motion T223 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående gränserna för försäljning av skattefria tobaksvaror i Öresundstrafiken.

1985/86:Sk510 av Görel Bohlin (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett återinförande av den s. k. hemtagningsrätten för licensierade textilvaror.

1985/86:Sk514 av Karl Erik Olsson (c) och Ingbritt Irhammar (c), vari - med hänvisning till motion T257 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tullen i Simrishamn bör bemannas året runt så att nödvändig färjetrafik med Bornholm inte förhindras.

1985/86:Sk515 av Ingegerd Anderlund m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att nya initiativ tas så att försäljningen av skattefria tobaksvaror på Öresundsfärjorna tillåts öka till det dubbla samt att införsel av denna tobaksmängd till Sverige tillåts.

1985/86:Sk518 av Karl-Anders Petersson (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande bestämmelser, så att fiskeredskap införda i samband med fiskeresor befrias från tull och moms.

1985/86:Sk519 av Leif Olsson (fp) och Kenth Skårvik (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuell flyttning av sambandscentralen i Kungshamn.

1985/86:Sk522 av Per Olof Håkansson (s), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning i fråga om införande av en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk523 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar tillfoga ordet ”skatter” i varusmugglingslagens första paragraf,

2. att riksdagen i samband härmed uttalar att vad som anförts i propositionen om mervärdeskatt 1968 om att sådan skall tas ut ”enligt samma grunder som gäller för skattepliktig omsättning inom landet” icke längre skall iakttas.

1985/86:Sk526 av Anders Björck (m) och Olle Aulin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående följderna för skeppshandeln av en drastisk ökning av provianteringslageravgiften.

SkU 1985/86:24

1985/86:Sk534 av Kjell-Arne Welin (fp) och Siw Persson (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förändringar i Lex Öresund.

1985/86:Sk537 av Rolf Clarkson m. fl. (m),vari - med hänvisning till motion T331 — yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande s.k. frizon vid Arlanda flygplats.

1985/86:Sk544 av Bo Nilsson (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana lättnader i Lex Öresund att bl. a. en större mängd tobaksvaror får införas.

1985/86:Sk559 av tredje vice talman Anders Dahlgren (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tullverkets sambandscentral i Gryt även i fortsättningen får finnas kvar.

1985/86:Sk560 av Per-Richard Molén (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter för tullupplag.

1985/86:Sk563 av Ingvar Eriksson m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullkontroll i Simrishamn.

1985/86:Sk564 av Görel Bohlin (m) och Birger Hagård (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras som frizon och att det bör ankomma på regeringen att föreslå de lagändringar som härvid kan behövas.

1985/86:Sk569 av Hadar Cars m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående kontrolloch bevakningsfrågor i frihamn.

1985/86:Sk805 av Margit Sandéhn m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga åtgärder vidtas för att få till stånd en ändring av den nordiska provianteringsöverenskommelsen innebärande att färjelinjen Ystad—Rönne kan klassificeras som en lång rutt.

1985/86:Sk824 av Birger Hagård (m) och Görel Bohlin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas, som medger skattefri proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland.

1985/86.A461 av Hans Petersson i Röstånga m.fl. (fp), vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Lex Öresund,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som uttalas om färjeförbindelser Ystad-Rönne.

SkU 1985/86:24

1* Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 24

Utskottet

SkU 1985/86:24

Anslag m. m.

Budgetpropositionen innebär för tullverkets del att den tidigare uppgjorda planen för rationaliseringar inom tullverket fullföljs, bl. a. genom en indragning av 29 tjänster. Å andra sidan tillskjuts vissa resurser för att inom utbildnings- och personalplaneringen möta problemen med en förväntad ökning av pensionsavgångarna. Vidare effektiviseras gränskontrollen genom inrättande av nya särskilda undersökningsgrupper i Göteborg och Helsingborg. Sammanlagt föreslår regeringen ett förslagsanslag om 791 856 000 kr.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens bedömning av tullverkets totala resursbehov utan finner det föreslagna anslaget väl avvägt. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del, liksom även förslaget till driftstat för förvaltning av tullverkets fastigheter.

Tull- och passkontroll vid färjor

I motion Sk522 begär Per Olof Håkansson (s) en utredning om införande av en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll vid färjeankomsterna. Härigenom skulle enligt motionären de som har att planera tidtabeller o. d. få en säkrare grund för sin verksamhet.

Utskottet vill erinra om att statsmakterna har ett allmänt krav på myndigheterna att vidta serviceförbättrande åtgärder, höja effektiviteten och minska handläggningstiderna. I den speciella verksamhet tullen bedriver måste detta emellertid vägas mot kontrollkravet, och utskottet har tidigare framhållit att tullen inte bör åläggas att inskränka sin kontrollutövning av tidtabellsskäl. Utskottet vill också peka på det närmare samarbete som enligt propositionen är på väg att etableras i bl. a. den internordiska tull- och passkontrollen. Propositionen behandlas i denna del av justitieutskottet, och skatteutskottet, som saknar anledning att närmare kommentera denna organisationsförändring, vill endast framhålla värdet av att eventuella samordningsvinster tas till vara för att effektivisera resursutnyttjandet och påskynda handläggningen vid gränserna. Utskottet finner att några ytterligare uttalanden i denna fråga inte erfordras och avstyrker motionen.

Vissa sambandscentraler

Riksdagen har tidigare på förslag av regeringen beslutat om medel för försöksverksamhet med en regional ledningscentral i östra tullregionen. Denna försöksverksamhet, som nu har påbörjats, innebär att man i den regionala ledningscentralen dygnet runt har ett vakthavande befäl, som genom fjärrstyrning av de nuvarande sambandscentralerna ombesörjer övervakningen. Härigenom har viss personal kunnat frigöras för andra arbetsuppgifter, t. ex. utsjöbevakning.

Av olika skäl står även frågan huruvida sambandscentralen i Kungshamn skall centraliseras till Göteborg under omprövning. Enligt ett frågesvar av finansministern nyligen hänger den frågan samman med dels en ifrågasatt samlokalisering av tullverkets kustbevakning, marinen och sjöfartsverket till

en gemensam sjöövervakningscentral i Göteborg, dels generaltullstyrelsens SkU 1985/86:24 (GTS) allmänna översynsarbete för ett mera effektivt resursutnyttjande.

I motionerna Sk507 av Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson (båda fp) och Sk559 av tredje vice talman Anders Dahlgren (c) yrkas att inga avbemanningar skall ske vid sambandscentralen i Gryt. 1 motionerna Sk209 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) och Sk519 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp) yrkas att sambandscentralen i Kungshamn skall vara kvar. Genomgående framhålls i motionerna värdet från bevakningssynpunkt av att människor med god person- och lokalkännedom ständigt finns till hands i de berörda kusttrakterna.

Vad gäller den framtida användningen av såväl sambandscentralerna i Gryt och Kungshamn som andra sambandscentraler måste, enligt utskottets mening, frågan ses i ett större sammanhang. För närvarande bereds inom regeringskansliet olika förslag rörande kustbevakningens framtida organisatoriska ställning, och enligt vad utskottet erfarit kommer i detta sammanhang även organisationen av kustbevakningens samtliga sambandscentraler att beröras. Häri ingår bl. a. kustbevakningens behov av teknisk modernisering för att bättre kunna utnyttja sina resurser, t. ex. genom flygplansövervakning. I denna fråga inbegrips också hur kustbevakningen skall få tillgång till marinens databaserade radarövervakningsteknik och i övrigt ett ökat samutnyttjande av marinens och kustbevakningens resurser.

Utskottet har tidigare betonat vikten av kustbevakningens verksamhet och att rationaliseringar inom kustbevakningen, t. ex. genom organisatoriska förändringar, bör genomföras på ett sätt som inte minskar förutsättningarna för en god bevakning. Utskottet förutsätter att man vid övervägandena rörande kustbevakningens sambandsväsen och andra kustbevakningsfrågor beaktar utskottets tidigare uttalanden, vilka godkänts av riksdagen, och då inte underskattar betydelsen av en kontinuerlig närvaro av bevakningspersonal i de berörda kustregionerna. Samtidigt måste man givetvis ta hänsyn till behovet av moderniseringar, fördelarna av modern teknik och vikten av att effektivt utnyttja befintligt fartygsbestånd. Utskottet anser att regeringen bör redovisa frågan för riksdagen innan en omorganisation genomförs och att detta bör ges regeringen till känna.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk507, Sk559, Sk209 och Sk519 i den mån de ej är tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Hemtagningssystemet vid viss tekoimport

Mot bakgrund av ett tilltagande missbruk av hemtagningssystemet genomfördes med verkan fr. o. m. den 1 januari 1984 en uppstramning av bestämmelserna (prop. 1982/83:130, SkU 1982/83:42). Syftet varatt förhindra att licensbelagda textilvaror används eller skingras i strid mot gällande förfogandeförbud. Ändringen innebar att hemtagare för sändningar som innehåller tekovaror i förekommande fall skall lämna uppgift om importlicensnummer och om var licensen förvaras. Om sådana uppgifter inte lämnas medges inte hemtagning.

5 I motion Sk510 kritiserar Görel Bohlin (m) den nuvarande ordningen, som enligt hennes mening har inneburit krångel, byråkrati och onödiga förseningar för hemtagarna. Yrkandet i motionen går ut på att man skall återgå till den tidigare ordningen.

I samband med den nu nämnda ändringen av bestämmelserna anförde skatteutskottet att eventuella olägenheter borde kunna bemästras genom en anpassning av dokumenthanteringen av importörerna själva och i övrigt genom en ökad snabbhet och smidighet i tullverkets och kommerskollegiums handläggning. Enligt vad utskottet erfarit har utvecklingen inte gett anledning att frångå denna uppfattning. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk510.

Vissa avgifter

Genom riksdagsbeslut våren 1985 bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för bl. a. tullupplag (1985/86:100 bil. 9, SkU 26). I enlighet härmed har regeringen föreskrivit att innehavare av tullupplag fr. o. m. den 1 juli 1985 skall erlägga en årlig avgift om 20 000 kr. till tullverket (SFS 1985:490). Avgiften beräknas inbringa 4,5 milj. kr. per år.

Per-Richard Molén (m) begär i motion Sk560 att tullupplagsavgifterna blir föremål för en översyn som tar hänsyn till mindre orters och flygplatsers behov och förutsättningar. Motionären anser att avgiften inte står i rimlig relation till det arbete som tullverket lägger ned för tillsynen av tullupplagens diarier och övriga handlingar.

Utskottet vill inledningsvis understryka att avgiften är avsedd att täcka en del av kostnaden för tullverkets tillsyn och kontroll av upplagsverksamheten. Någon anledning för riksdagen att påkalla en sådan översyn som motionären begär så kort tid efter avgiftens införande anser utskottet inte föreligga, varför utskottet avstyrker motionen.

Av årets budgetproposition framgår att GTS föreslagit en höjning av provianteringslageravgiften från 3,60 kr. till 19,40 kr. per uttagen varupost, varigenom de årliga intäkterna skulle öka från ca 900 000 kr. till 4.8 milj. kr. Härigenom skulle samtliga tillsynskostnader för provanteringslagren komma att täckas av avgiften. Enligt propositionen avser finansministern att i lämpligt sammanhang återkomma till regeringen om avgiften.

I motion Sk526 av Anders Björck och Olle Aulin (båda m) begärs ett tillkännagivande om de — enligt motionärerna — allvarliga följderna av en kraftig höjning av provianteringslageravgiften. Motionärerna vill att avgiften inte höjs alls eller höjs måttligt med tanke på den svenska skeppshandelns internationella konkurrenskraft.

Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa regeringens prövning av ärendet och avstyrker följaktligen motionen.

SkU 1985/86:24

6 Frihamnar och frizoner

Bestämmelser om frihamn finns i tullagen (1973:670) och tullstadgan (1973:671). Tillstånd att inrätta frihamn meddelas av regeringen. I frihamn får oförtullad vara förvaras utan tidsbegränsning. För industriell verksamhet i frihamn krävs tillstånd. I så fall får oförtullad vara användas som material för bearbetning. Tillstånd meddelas av generaltullstyrelsen, om verksamheten avser endast utrustnings- eller kompletteringsarbete eller annat mindre omfattande arbete, och i annat fall av regeringen. Den verksamhet som bedrivs i frihamn har att följa samma regler i fråga om skatter, arbetsrätt o. d. som allmänt gäller för arbetsplatser i Sverige. Vid import från frihamn gäller samma bestämmelser som vid direkt import.

Efter vissa ändringar i 3 och 41 §§ tullagen, som trädde i kraft den 1 januari 1985, jämställs numera frihamnsinnehavare med tullupplagsinnehavare då det gäller godsansvaret (prop. 1984/85:50, SkU 1984/85:18).

Frihamnar finns sedan åren 1917—1919 inrättade i Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom regeringsbeslut den 12 januari 1984 har också Norrköpings kommun fått tillstånd att inrätta en frihamn.

Näringsutskottet behandlade under hösten 1984 vissa frågor angående exportzoner och frihamnar (NU 1984/85:22) och framhöll därvid att det för närvarande inte bedrivs någon mera omfattande industriell verksamhet i befintliga frihamnar. Näringsutskottet diskuterade vidare vissa handelspolitiska och internationella aspekter med avseende på frihamnsinstitutet. Utskottet föreslog inga särskilda åtgärder från riksdagens sida men förutsatte att regeringen, med hänsyn till den fortsatta utbredningen av olika former av zonarrangemang på olika håll i världen, på lämpligt sätt bevakar utvecklingen och dess betydelse för svensk utrikeshandel.

Även skatteutskottet behandlade förra året vissa frihamnsfrågor (SkU 1984/85:26). Utskottet framhöll att en frizon - eller frihamn — kunde medföra vissa olägenheter från kontrollsynpunkt och att det var tveksamt om näringslivet hade några större fördelar av en frihamn, eftersom företagens behov av att uppskjuta införtullningen kunde tillgodoses på annat sätt, t. ex. genom hemtagning eller genom förvaring på tullupplag eller tullager.

I motion Sk569 av Fladar Cars m. fl. (fp) begärs en uppmjukning av kontrolloch bevakningsreglerna i frihamnarna. Motionärerna pekar särskilt på förhållandena i den nya frihamnen i Norrköping. De anser att utvecklingen i Sverige går stick i stäv mot utvecklingen i andra länder, som i ökad utsträckning satsar på frihamnar.

Utskottet är för sin del inte övertygat om att det svenska regelsystemet rörande bevakningen och kontrollen skulle vara orsak till att verksamheten i landets frihamnar inte skulle vara så intensiv. Som utskottet framhållit tidigare är det tveksamt om näringslivet har några större fördelar av en frihamn, eftersom företagens behov av att uppskjuta införtullningen i dag kan tillgodoses på annat sätt, t. ex. genom hemtagning eller genom förvaring på tullupplag eller tullager. Enligt vad utskottet erfarit var vid behandlingen av Norrköpings kommuns ansökan om en frihamn Sveriges Industriförbund, Sveriges Exportråd, statens industriverk och Sveriges Speditörförbund negativt inställda. Enligt Industriförbundet saknades behov av och intresse

SkU 1985/86:24

för industriell verksamhet i frihamn. Att försöka attrahera verksamhet till frihamnarna genom att göra avkall på nödvändig kontroll och bevakning är inte en metod som utskottet vill förorda, och utskottet avstyrker följaktligen motion Sk569.

I motion Sk537 av Rolf Clarkson m. fl. (m) begärs - med hänvisning till motion T331 - bl. a. förslag om en frizon vid Arlanda flygplats. En sådan skulle enligt motionärerna bidra till att stärka Sveriges ställning inom den internationella handeln.

Utskottet vill inledningsvis påpeka att begreppet frizon är okänt inom svensk lagstiftning. Då motionärerna torde avse frihamn hänvisar utskottet till vad ovan sagts om dessa inrättningar. Enligt vad utskottet erfarit har en frihamn vid Arlanda flygplats inte efterlysts av näringslivet, och inte heller har Sigtuna kommun, inom vilken flygplatsen är belägen, gjort någon framställning härom. Utskottet vill också erinra om vad som nyss sagts om att inrättandet av nya frihamnar kan medföra vissa olägenheter från kontrollsynpunkt. Att riksdagen skulle ta initiativ till att etablera en frihamn vid Arlanda flygplats finner utskottet inte tillrådligt. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet även motion Sk537 i denna del.

Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) begär i motion Sk564 att hela Gotland förklaras som frizon. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna leda till ökad turism och ge även övriga näringar ett uppsving på Gotland.

Motionärerna tycks mena att hela Gotland skulle omfattas av ett frihamnsliknande förhållande och att man där skall medge en helt skattefri konsumtion. Utskottet ställer sig avvisande till denna tanke. En på detta sätt bedriven regionalpolitik är för svenskt vidkommande främmande, och konsekvenserna på olika områden är inte lätta att förutse. Man kan t. ex. fråga sig hur en åtgärd av detta slag överensstämmer med samhällets alkoholpolitik. Från tullens synpunkt torde förslaget innebära ett kraftigt ökat resursbehov för att man skall kunna bedriva nödvändig kontroll.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Sk564.

Färjetrafiken i Östersjön och Öresund

I motion Sk824 av Birger Hagård och Görel Bohlin (båda m) begärs skattefri proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan det svenska fastlandet och Gotland på samma sätt som gäller för trafiken till och från Åland. Härigenom skulle man enligt motionärerna uppnå fler avgångar och bättre service ombord.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang uttalat oro för den betydande ökning av den skattefria resandeinförseln som ägt rum under senare decennier på grund av charterresornas och färjetrafikens expansion och även förordat begränsningar av möjligheterna att utnyttja färjetrafiken för olovlig skattefri införsel. Mot den bakgrunden och med hänsyn till de konsumtionsbegränsande strävandena inom alkoholpolitiken anser utskottet att den skattefria provianteringen bör förbehållas den internationella trafiken och förhåller sig alltså, nu liksom tidigare, negativt till skattefri försäljning på Gotlandsbåtarna. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

SkU 1985/86:24

Frågan om skattefri proviantering och försäljning av tobaksvaror i färjetrafiken i Öresund och södra Östersjön har tagits upp av Per Stenmarck m. fl. (m) i motion Sk509 med motivering i motion T223, Ingegerd Anderlund m. fl. (s) i motion Sk515, Kjell-Arne Welin och Siw Persson (båda fp) i motion Sk534, Bo Nilsson och Hans Pettersson i Helsingborg (båda s) i motion Sk544 och Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) i motion A461. Genomgående begärs att den skattefria kvantiteten tobaksvaror, som nu är begränsad till ett paket cigaretter eller motsvarande per passagerare och enkelresa, skall dubbleras. I de två sistnämnda motionerna begärs också att samma regler för parfym- och kosmetikaförsäljning skall gälla för denna trafik som för Finlandsfärjorna.

Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till tanken att stödja den berörda trafikverksamheten genom skattefria inköp men samtidigt ansett det motiverat att på det nordiska planet söka åstadkomma regler som bättre överensstämmer med dem som gäller i fråga om annan nordisk färjetrafik. Vid sin senaste behandling av frågan — det var i oktober förra året - erinrade utskottet om att en viss översyn av reglerna då hade kommit till stånd, som bl. a. resulterat i vissa förtydliganden. Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande följer dessa frågor och eftersträvar att uppnå likartade regler för all nordisk färjetrafik. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna Sk509, Sk515, Sk534 och Sk544 samt motion A461 i denna del.

Mot bakgrund av att GTS beslutat att med hänsyn till begränsade resurser inte medge färjetrafik mellan Simrishamn och Allinge på Bornholm yrkar Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) - med hänvisning till motion T257 — i motion Sk514 att tullen i Simrishamn bemannas året runt så att nödvändig färjetrafik med Bornholm kan komma i gång. Samma yrkande ställer Ingvar Eriksson m. fl. (m) i motion Sk563. Enligt motionärerna bör inte tullen förhindra en för hela bygden angelägen trafik.

Enligt ett frågesvar i kammaren i höstas har regeringen att ta ställning till besvär som anförts över tullverkets beslut att vägra tillstånd för den nämnda färjetrafiken. Enligt vad utskottet erfarit är besvären ännu inte prövade av regeringen, och utskottet anser därför att riksdagen inte bör göra något uttalande i ärendet. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk514 och Sk563.

I motionerna Sk505 av Per Stenmarck m. fl. (m), Sk805 av Margit Sandéhn m. fl. (s) och A461 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) begärs ett tillkännagivande av riksdagen som går ut på att färjelinjen Ystad-Rönne skall klassificeras som s. k. lång rutt enligt tullfrihetsreglerna för resande. Bakgrunden till yrkandet är att GTS har beslutat att den nämnda färjelinjen även i fortsättningen skall klassificeras som en s. k. kort rutt.

Enligt vad utskottet erfarit har besvär anförts hos regeringen över GTS nyssnämnda beslut. Då det enligt utskottet inte heller i denna fråga finns skäl att föregripa regeringens ställningstagande avstyrker utskottet motionerna Sk505 och Sk805 samt A461 i denna del.

SkU 1985/86:24

9 Fiskeredskap

SkU 1985/86:24

I motion Sk518 av Karl-Anders Petersson (c) begärs en översyn av gällande bestämmelser rörande uttag av tull och mervärdeskatt på fiskeredskap som införs i samband med fiskeresor. Motionären tänker närmast på yrkesfiskare i södra Östersjön som måste göra kompletteringsköp på Bornholm och som, enligt motionären, tvingas till en omfattande pappersexercis i samband med erläggandet av tull och mervärdeskatt vid införseln av de nya redskapen till Sverige.

Enligt gällande ordning anses botten- och flyttrålar för fiske och andra fiskeredskap i och för sig inte som del, tillbehör eller utrustning till fartyg och omfattas således inte av skattefrihetsbestämmelserna i 8 § 1) mervärdeskattelagen (1968:430). Det bör också observeras att leverans av fiskeredskap till svenska fiskefartyg i Sverige inte räknas som export (se RSV Im 1982:2). Vid införsel till landet underkastas dessa varor tull- och mervärdeskattedebitering på samma sätt som annan tull- och skattepliktig import, och utskottet finner inte anledning till att medverka till att införa några härifrån avvikande särbestämmelser för de fall motionären nämner. En annan sak är att utskottet förutsätter att man från tullens sida strävar efter att göra förfarandet så smidigt som möjligt och att i största möjliga utsträckning minska det byråkratiska krånglet. Utskottet vill samtidigt, liksom för övrigt motionären själv, peka på att de ekonomiska konsekvenserna av skatte- och tulluttaget inte bör överdrivas. Mervärdeskatten får, om importören är registrerad som skattskyldig, så småningom avlyftas, och tullavgifterna - av motionären betecknade som ”synnerligen låga” - utgår endast om importören inte kan förete ett certifikat som utvisar att varan härrör från ett EG- eller EFTA-land. Med det sagda avstyrker utskottet motion Sk518.

Varusmugglingslagen

Enligt 1 § varusmugglingslagen (1960:418) är lagen tillämplig då tull eller annan allmän avgift på grund av vissa förfaranden inte erläggs i samband med införsel. I motion Sk523 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) yrkas att riksdagen tillfogar ordet ”skatter” till de pålagor i fråga om vilka varusmugglingslagen är tillämplig. Vidare yrkar motionären att riksdagen i samband härmed uttalar att vad som sagts i motiven till mervärdeskattelagen om att mervärdeskatt vid införsel skall tas ut enligt samma grunder som gäller för skattepliktig omsättning inom landet inte längre skall gälla. Härigenom skulle enligt motionären lagtext och motiv bringas i överensstämmelse med rådande praxis på området.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att varusmugglingslagen ansetts tillämplig när varor införts utan att det givits till känna för tullmyndigheten, om ”införselavgift i form av mervärdeskatt” skulle ha erlagts för varorna (se t. ex. NJA 1985:291). En sådan tillämpning torde vara helt i överensstämmelse med intentionerna bakom lagstiftningen, och någon anledning att ändra lagen för att få till stånd en ändrad rättstillämpning på just detta område föreligger alltså enligt utskottets mening inte. Utskottet vill emellertid inte bestrida att formuleringarna i lagen möjligen kan ge upphov till missförstånd

i fråga om ansvaret vid underlåtenhet att ge till känna mervärdeskattepliktig och - i förekommande fall - punktskattepliktig import. Beredningsgruppen för tullagstiftningsfrågor har i en nyligen framlagd översyn av tullagstiftningen föreslagit en omarbetning av tullförfattningarna — dock ej varusmugglingslagen — vari terminologin bringats i överensstämmelse med den som används i regeringsformen då det gäller tullar, skatter och avgifter. Regeringen har härefter förutskickat en översyn även av varusmugglingslagen (se prop. 1985/86:41 s. 32-33). Utskottet förutsätter att dessa terminologiska frågor tas upp i denna översyn. Detta torde inte kräva något särskilt uttalande av riksdagen, och utskottet avstyrker med det sagda motionen i denna del i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Vad gäller yrkande 2 i motionen vill utskottet framhålla att grundregeln är att mervärdeskatt skall erläggas vid all import av skattepliktiga varor. Det har i detta sammanhang ingen betydelse om importörens förvärv av varan i utlandet skett på ett sätt som, om motsvarande transaktion genomförts i Sverige, inte utlöst skattskyldighet för varan vid överlåtelsen, t. ex. som inköp vid offentlig auktion. Någon anledning för riksdagen att göra ett uttalande enligt motionärens önskemål föreligger enligt utskottets uppfattning inte, och utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tullverkets fastigheter

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del godkänner förslaget till driftstat för budgetåret 1986/87 för förvaltning av tullverkets fastigheter,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bilaga 9 i denna del till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 791 856 000 kr.,

3. beträffande en tidsgräns för tull- och passkontroll att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk522,

4. beträffande sambandscentralerna i Gryt och Kungshamn

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk209, 1985/ 86:Sk519, 1985/86:Sk507 och 1985/86:Sk559 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande hemtagningssystemet vid te koimport att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk510,

6. beträffande tullupplagsavgiften

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk560,

7. beträffande provianteringslageravgiften att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk526,

8. beträffande kontrollen och bevakningen i frihamnarna att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk569,

9. beträffande en frizon vid Arlanda flygplats

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk537 yrkande 3,

SkU 1985/86:24

10. beträffande Gotland som frizon

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk564,

11. beträffande skattefri försäljning på Gotlandsfärjorna att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk824,

12. beträffande skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. pä färjorna i Öresund och södra Östersjön

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk509,1985/86:Sk515,1985/ 86:Sk534, 1985/86:Sk544 och 1985/86:A461 yrkande 10,

13. beträffande tullbemanning i Simrishamn

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk514 och 1985/86:Sk563,

14. beträffande färjelinjen Ystad—Rönne

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk505, 1985/86:Sk805 och 1985/86:A461 yrkande 14,

15. beträffande införsel av vissa fiskeredskap att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk518,

16. beträffande varusmugglingslagen m. m. att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk523.

D 5. Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D5 (s. 74-75) och hemställer

att riksdagen till Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 59462000 kr.

D 6. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D6 (s. 75) och hemställer

att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 17810000 kr.

D 7. Tullverket: Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D7 (s. 75—76) och hemställer

att riksdagen till Tullverket: Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 115000 kr.

Stockholm den 3 april 1986 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Kjell Nordström (s) och Leif Olsson (fp).

SkU 1985/86:24

12 Reservationer

SkU 1985/86:24

Hemtagningssystemet vid tekoimport (mom. 5)

1. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 samband” och slutar med ”motion Sk510” bort ha följande lydelse:

Redan under riksdagsbehandlingen 1983 av de nya bestämmelserna för hemtagning av tekovaror varnade m- och fp-ledamöterna i skatteutskottet för att åtgärder av detta slag skulle komma att medföra störningar i systemet i form av ökad byråkrati, kraftiga förseningar för importörerna och en fördyring av varorna som i sista hand måste bäras av de svenska konsumenterna. Som framgår av motion Sk510 har dessa farhågor tyvärr besannats och vissa företag blivit tvungna att tillgripa sådana åtgärder som att anlita särskilda kurirer för att få fram dokumenten i tid. En annan negativ effekt, som också påtalas i motionen, är att tekoimportföretag utanför Stockholm diskrimineras.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att tullen bör återgå till det tidigare förfarandet då det gäller hemtagning av tekovaror. Detta bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk510.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk510 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående förfarandet vid hemtagning av tekovaror.

Tullupplagsavgiften (mom. 6)

2. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Redan vid riksdagsbehandlingen förra våren av förslaget att införa tullupplagsavgifter ställde sig de borgerliga partierna i skatteutskottet negativa och framhöll i en reservation att tullverkets insatser på bl. a. detta område ingick som ett led i en statlig kontroll och således av principiella skäl inte borde beläggas med avgift. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och finner det dessutom mycket anmärkningsvärt att avgiften bestämts till ett så högt belopp som 20 000 kr. per år, medan det i den proposition som låg till grund för regeringens bemyndigande att införa avgiften förutskickades en avgift på 15000 kr. per år. Avsikten med att sätta avgiften så pass högt är enligt tullverkets anslagsframställning att ge den ”en viss styrande inverkan på upplag med ringa tullverksamhet”, dvs. uppenbarligen att slå ut mindre upplag som inte kan bära denna extra pålaga. Att avgiften skulle komma att användas i detta konkurrensbegränsande syfte framgick inte alls av den förenämnda propositionen, och utskottet ser med stor skepsis på avgiftspolitiken på detta område. Den i motionen begärda översynen framstår enligt

utskottet som väl motiverad, och utskottet förordar att detta ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk560 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottetanfört angående tullupplagsavgiften.

Provianteringslageravgiften (mom. 7)

3. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse: Utskottet befarar att en höjning av provianteringslageravgiften i den storleksordning som tullverket föreslagit får mycket allvarliga konsekvenser för svenska skeppshandlare, som förser båtar, flyg och ambassader med tullfria varor. Då — som framhålls i motionen - den internationella konkurrensen är mycket hård på detta område riskerar man att andra länders skeppshandlare tar över de svenska företagens leveranser. Mot den bakgrunden finner utskottet att det är tveksamt om avgiften alls bör höjas, och en eventuell höjning bör i varje fall vara måttlig. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk526. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk526 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående provianteringslageravgiften.

En frizon vid Arlanda flygplats (mom. 9)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

För den svenska importhandeln innebär förekomsten av en frihamn fördelar genom att företagen kan uppskjuta införtullningen i Sverige och därigenom göra räntevinster. Även transiteringshandeln skulle ha nytta av en frihamn, där gods som är avsett för reexport med små kostnader och minimalt administrativt arbete kan läggas upp och tas ut vid lastning och lossning. Som tullupplagsinstitution ger en frihamn uppenbarligen större rörelsefrihet än hemtagning och förvaring på tullager. En frihamn kan också vara exportfrämjande genom att man dit kan förlägga industrier för tullfri exportbearbetning av utländska varor med tillförande av svenskt material.

De fördelar frihamnsväsendet bereder näringslivet är enligt utskottets uppfattning från allmän synpunkt värda att beaktas, inte minst då det kan förutsättas att importhandeln i avsaknad av en frihamn kan komma att söka sig till utländska omlastningshamnar för lagring av oförtullat importgods. Som framhålls i motionen satsas just nu på många håll ute i världen på frihamnar, och näringsutskottet har också ansett det lämpligt att regeringen

SkU 1985/86:24

bevakar utvecklingen och dess inverkan på svensk utrikeshandel.

Mot bakgrund härav anser utskottet att regeringen bör undersöka förutsättningarna att etablera en frihamn vid landets största och viktigaste flygplats, Arlanda. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk537 i denna del.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Sk537 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en frihamn vid Arlanda flygplats.

Skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i Öresund och södra Östersjön (mom. 12)

5. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

De särskilda bestämmelser som finns i fråga om försäljningen av tobaksvaror samt kosmetika och parfym för färjetrafiken i Öresund och södra Östersjön är enligt utskottets mening inte motiverade. Om huvudsyftet är att bedriva trafik i egentlig bemärkelse bör denna färjetrafik få bedrivas under samma förutsättningar som annan nordisk trafik. Regeringen bör enligt utskottet aktivt ta upp frågan med de länder som berörs. Inom Nordiska rådet bör Sverige verka för att olikheterna försvinner. Det anförda bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker härmed motionerna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk509, 1985/ 86:Sk515, 1985/86:Sk534, 1985/86:Sk544 och 1985/86:A461 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i Öresund och södra Östersjön.

Tullbemanning i Simrishamn (mom. 13)

6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Enligt ett” och slutar med ”och Sk563” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att tullverket inte rimligen bör stoppa en för hela bygden angelägen färjetrafik mellan Simrishamn och Bornholm genom att vägra bemanning i Simrishamn. Enligt utskottets bedömning finns det ett behov för såväl näringslivet som turismen av denna färjetrafik, och planerna på att få igång trafiken framstår enligt utskottets uppfattning som realistiska. Vid detta förhållande bör tullen efter förmåga medverka till att färjetrafiken kommer till stånd. Genom en större flexibilitet i organisationen — utskottet tänker bl. a. på möjligheten att låta polispersonal på orten utföra vissa uppgifter i stället för att hämta tullpersonal från

SkU 1985/86:24

15 Ystad eller Malmö - torde man kunna uppnå en tillfredsställande lösning. Det nu anförda bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna för att tas i beaktande vid prövningen av besvärsärendet rörande den aktuella trafiken. Härmed tillstyrker utskottet motionerna Sk514 och Sk563.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk514 och 1985/ 86:Sk563 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående tullbemanning i Simrishamn.

Färjelinjen Ystad - Rönne (mom. 14)

7. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Enligt vad” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit är överfartstiden mellan Ystad och Rönne ca 2 tim. 45 min. Från Göteborgs- och Stockholmsregionen utgår färjelinjer till Danmark resp. Finland med jämförbara eller kortare restider än för färjelinjen Ystad—Rönne. Dessa linjer klassificeras av generaltullstyrelsen som långa rutter, medan färjelinjen Ystad—Rönne betecknas som kort rutt. De provianteringsbestämmelser som gäller för långa rutter är väsentligt gynnsammare för rederierna än de bestämmelser som gäller för korta rutter. En omklassificering av färjelinjen Ystad-Rönne till lång rutt skulle därför enligt utskottet väsentligt förbättra linjens attraktivitet, leda till större passagerarunderlag och därmed öka förutsättningarna för rederiet att förbättra färjetrafiken. Det finns enligt utskottets mening inget skäl till att den berörda trafiken inte skall få bedrivas på samma villkor som nu gäller för rederierna i Göteborgs- och Stockholmsregionerna.

Vad nu anförts bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna för att tas i beaktande vid prövningen av det aktuella besvärsärendet. Utskottet tillstyrker härmed motionerna Sk505, Sk805 och A461 i denna del.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk505, 1985/ 86:Sk805 och 1985/86: A461 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående färjelinjen Ystad-Rönne.

Särskilda yttranden

Skattefri försäljning på Gotlandsfärjorna (mom. 11)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och och Karl Björzén (alla m) anför

Vi anser liksom utskottet att motionärernas krav på skattefri försäljning ombord på Gotlandsfärjorna är alltför långtgående, men vi är inte främmande för att man i lämpligt sammanhang undersöker möjligheten att tillåta servering av obeskattade alkoholdrycker ombord. En sådan ordning skulle enligt vår mening inte medföra några större kontrollproblem. För dagen har vi dock inget yrkande.

SkU 1985/86:24

16 Skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i Öresund och södra Östersjön (mom. 12)

2. Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför

Folkpartiet har tidigare betonat vikten av att skapa så goda förutsättningar för Öresundstrafiken som möjligt. Dens. k. Lex Öresund, som bl. a. reglerar fartygens möjligheter till proviantering och passagerarnas rätt till skattefri införsel, har sedan länge kritiserats för att den ställer denna viktiga trafik inför särskilda svårigheter. Vi har nått en viss framgång genom att reglerna numera mjukats upp något. Med hänsyn till frågornas vikt förutsätter vi att regeringen tillsammans med danskarna ägnar dessa frågor fortsatt uppmärksamhet.

Införsel av vissa fiskeredskap (mom. 16)

3. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anför

Enligt gällande ordning skall mervärdeskatt och — i vart fall om ursprungsintyg saknas — tull tas ut i de fall motionärerna beskriver, och det åligger givetvis tullen att följa bestämmelserna. Vi förutsätter dock att tullen vinnlägger sig om ett smidigt och snabbt förfarande så att onödigt krångel undviks. Vi förutsätter också att regeringen uppmärksammar problemet för de berörda fiskarna och, lämpligen i samband med beredningen av tullagstiftningsberedningens betänkande (Ds UD 1985:4) Översyn av tullagstiftningen, undersöker om bestämmelserna kan lättas upp i något avseende.

SkU 1985/86:24

tholm 1986 10672