Om vissa folkbokföringsfrågor m. m.
Skatteutskottets betänkande 1985/86:29
om vissa folkbokföringsfrågor m. m.
SkU
1985/86:29
Sammanfattning
Utskottet avstyrker två motioner rörande organisationen av folkbokföringen med hänvisning till de överväganden som pågår inom finansdepartementet i dessa frågor.
Motionerna
1985/86:Sk901 av Margareta Andrén (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i folkbokföringslagens 5 och 10 §§ att i motionen föreslagen förenkling kan vidtas.
1985/86:Sk902 av Lena Öhrsvik (s) och Ralf Lindström (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det lämpliga i att föra över folkbokföringen till försäkringskassorna.
Gällande bestämmelser m. m.
Folkbokföringen sker i två former, som kyrkobokföring och som mantalsskrivning. Kyrkobokföringen ombesörjs av pastorsämbetena. I Stockholm och Göteborg sker dock kyrkobokföringen hos de lokala skattemyndigheterna såvitt gäller bestämmandet av rätt kyrkobokföringsort och kyrkobokföringsfastighet. Mantalsskrivningen sker årligen genom att en mantalslängd upprättas över de personer som den 1 november året före mantalsåret skall vara kyrkobokförda inom någon av Sveriges kommuner. Längden upprättas av den lokala skattemyndigheten i samarbete med länsstyrelsen. Till grund för mantalsskrivningen ligger kyrkobokföringen, som kan sägas vara den primära registreringen, även om den inte är bindande för den lokala skattemyndigheten. Vidare har länsstyrelsernas ADB-register en samordnande uppgift för folkbokföringen.
Inom varje stift har domkapitlet tillsyn över pastorsämbetenas arbete med kyrkobokföringen. Vid tillsynen biträds domkapitlet av kyrkobokföringsinspektörer. Den centrala folkbokföringsmyndigheten i landet är riksskatteverket.
1979 års folkbokföringskommitté behandlade organisationsfrågan i sitt betänkande (SOU 1981:101) Folkbokföringens framtida organisation. Som utgångspunkt för kommitténs arbete gällde enligt direktiven att den för samhället nödvändiga befolkningsregistreringen i princip var en statlig
1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr29
uppgift och att det borgerliga samhällets organ skulle svara för verksamheten som helhet. Kommittén fann att de av de borgerliga samhällsorganen som bäst lämpade sig för att svara för den lokala folkbokföringen var de allmänna försäkringskassorna och de lokala skattemyndigheterna. Av dessa bägge föreslog utredningen de allmänna försäkringskassorna.
Utredningens ordförande anförde i ett särskilt yttrande att enligt hans uppfattning flera skäl talade till förmån för de lokala skattemyndigheterna. Eftersom avvägningen väsentligen var av politisk art ville han emellertid inte motsätta sig den lösning som parlamentarikerna i kommittén hade enats om. En av utredningens båda övriga ledamöter förordade i ett särskilt yttrande ett oförändrat huvudmannaskap för folkbokföringen. Den övervägande delen av utredningens sakkunniga och experter förordade i särskilda yttranden de lokala skattemyndigheterna som lokal folkbokföringsmyndighet framför de allmänna försäkringskassorna.
Statskontoret har på regeringens uppdrag numera analyserat olika konsekvenser av ett ändrat huvudmannaskap, särskilt när det gäller kostnaderna, effektiviteten och möjligheterna att finansiera en förändring, och i en rapport till regeringen bl. a. förklarat sig berett att diskutera en medverkan i ett eventuellt fortsatt utredningsarbete. Statskontorets rapport (1984:42 - Framtida huvudman för folkbokföringen) övervägs för närvarande inom finansdepartementet.
Av årets statsverksproposition (proposition 1985/86:100 bil. 9 s. 17) framgår att beslut i ärendet enligt finansministern skall fattas under 1986.
Utskottet har vid sin senaste behandling av organisationsfrågan lika litet som tidigare varit berett att göra några närmare uttalanden i avvaktan på kommande ställningstaganden (SkU 1985/86:18).
Utskottet
I motion Sk902 av Lena Öhrsvik (s) och Ralf Lindström (s) yrkas att arbetet med folkbokföringen förs över från församlingarna till försäkringskassorna.
Frågan om den framtida organisationen av folkbokföringen har varit aktuell sedan lång tid. Det är enligt utskottets mening angeläget att frågan snart får sin lösning. Som framgår av den redan lämnade redogörelsen är det regeringens avsikt att ett beslut i organisationsfrågan skall kunna fattas under 1986. Med hänvisning härtill är utskottet inte för närvarande berett att göra några närmare uttalanden i hithörande frågor utan avstyrker motion Sk902.
Yrkandet i motion Sk901 av Margareta Andrén (fp) avser att göra det möjligt att rationalisera kyrkobokföringen genom ett ökat samarbete mellan församlingarna.
Utskottet instämmer i syftet att rationalisera folkbokföringen. Enligt utskottets mening bör emellertid detta syfte i första hand beaktas vid de nu pågående övervägandena rörande organisationsfrågorna inom finansdepartementet. Utskottet avstyrker således även denna motion.
SkU 1985/86:29
2 Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk902,
2. att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk901.
Stockholm den 11 mars 1986 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c)*, Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m).
* Ej närvarande vid justeringen.
SkU 1985/86:29