Om beskattningen av barnpension
Skatteutskottets betänkande 1985/86:30
om beskattningen av barnpension
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motioner om beskattningen av barnpension varvid bl. a. påpekas att bestämmelserna i sin nuvarande utformning leder till orättvisor, eftersom barn med barnpension — i motsats till andra barn — måste betala en del av sin ferieinkomst i skatt. Utskottet avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats reservation av fp och c.
Motionerna
1985/86:Sk211 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.
1985/86:Sk222 av Kenth Skårvik (fp) och Lars Ernestam (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn beträffande barnpensionernas skatteregler.
Gällande ordning
Barnpension enligt lagen om allmän försäkring (AFL) kan utgå dels inom folkpensioneringen, dels inom försäkringen för tilläggspension (ATP).
Barnpension enligt folkpensioneringen utgår till barn under 18 år, om en av eller båda föräldrarna avlidit. Har avliden förälder enligt bindande avtal åtagit sig att till barnets underhåll utge visst engångsbelopp, föreligger rätt till barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta, som inköpts eller kunnat inköpas åt barnet för beloppet.
Barnpension enligt folkpensioneringen utgör för år räknat minst 26 % av basbeloppet (6 058 kr. år 1986). Den utgår dock alltid med sådant belopp att pensionen tillsammans med eventuell pension från ATP uppgår till 62 % av basbeloppet (14446 kr.) om båda föräldrarna avlidit, till 31 % av basbeloppet (7 223 kr.) om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott eller bidrag enligt lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn och till 41 % av samma belopp (9 553 kr.) i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension, som utgår till barnets mor eller styvmor, om barnet och änkan stadigvarande
1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr30
SkU
1985/86:30
sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.
De krav som uppställs för rätt till barnpension enligt försäkringen för ATP är desamma som för barnpension inom folkpensioneringen med den skillnaden att åldersgränsen för barnet satts ett år högre. Pensionens storlek är beroende av den avlidna förälderns pensionspoäng, vilket i sin tur grundar sig på hans pensionsgrundande inkomst under ett visst antal år. Barnpensionens storlek kan därigenom variera inom tämligen vida gränser.
Som framgått ovan kan barnpensionen enligt folkpensioneringen påverkas av bl. a. huruvida bidragsförskott utgår. Enligt lagen om bidragsförskott förutsätter bidragsförskott att ingen av barnets föräldrar eller endast en av dem har vårdnaden om barnet eller att föräldrarna har gemensam vårdnad men lever åtskilda och barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem. Bidragsförskott utgår när en förälder, som inte varaktigt bor tillsammans med barnet, inte betalar något underhållsbidrag eller betalar bidrag med lägre belopp än bidragsförskottet. Genom lagstiftning 1985 kan under vissa förutsättningar s.k. förlängt bidragsförskott utgå, dock längst t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år.
Barnpension utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Bidrag till barns underhåll är däremot inte skattepliktigt vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott.
Frågornas tidigare behandling m. m.
1972 års skatteutredning prövade i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet också frågan om beskattning av barnpension. Utredningen framhöll i samband därmed bl. a. att samma beskattningsregler borde gälla oavsett om samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom barnpension. Detta kunde åstadkommas antingen genom att bidragsförskottet gjordes skattepliktigt eller genom att barnpensionen, eventuellt i förening med andra pensionsförmåner som tillkommer barn, undantogs från beskattning upp till nivån för bidragsförskottet. Med hänsyn till då förestående utredningsarbete angående samhällets stöd till ensamstående föräldrar lade utredningen dock inte fram något förslag i frågan.
I samband med att utskottet i oktober 1979 behandlade motionsyrkanden om skattefrihet, helt eller delvis, för barnpension konstaterades (SkU 1979/80:4) att frågan om sådan skattefrihet hade nära samband med efterlevandepensioneringens framtida utformning och motionerna överlämnades därför till pensionskommittén.
I sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande (1981:61) fann pensionskommittén sammanfattningsvis att - även om vissa skäl talade för en enhetlig behandling i skattehänseende av barn med pension från folkpensioneringen och barn med bidragsförskott — det inte var motiverat att genomföra någon förändring av innebörd att barnpensionen helt eller delvis befriades från skatteplikt. Mot tanken kunde — menade kommittén - anföras principiella betänkligheter, och även kostnadsaspekten borde enligt
SkU 1985/86:30
kommittén beaktas i sammanhanget. Fördelningseffekterna vid ett genomförande av ändringar med denna innebörd skulle också bli sådana att kommittén inte ansåg sig kunna acceptera dem, detta i all synnerhet som de problem till vilka ofta hänvisats, nämligen beskattningen av ferieinkomster för barn som uppbär barnpension, enligt kommitténs mening inte var så allvarliga att de skulle kunna motivera en så vittsyftande reform som en inskränkning över hela linjen av skattskyldigheten för barnpension.
I den proposition om efterlevandepensionering (1983/84:73) som regeringen på grundval av kommittébetänkandet lade fram och sedan återkallade förklarade socialministern — efter att ha samrått med finansministern - att han inte hade något att erinra emot kommitténs inställning att barnpension också framdeles borde utgöra skattepliktig inkomst för barnet. Frågan om efterlevandepensioneringens utformning blev föremål för ytterligare överväganden inom regeringskansliet och kom att ingå i den senare tillkallade pensionsberedningens utredningsuppdrag (S 1984:03, dir. 1984:42). Vid sin behandling av frågan om beskattningen av barnpension våren 1985 avstyrkte utskottet de då föreliggande motionerna i ämnet (SkU 1984/85:60) med hänvisning till att utskottet erfarit att utredningen vid sin bedömning av behovet av reformer på området i fråga skulle komma att beakta även sådana synpunkter som framförts i motionerna. Mot utskottets beslut anfördes reservation av centerns och folkpartiets representanter i utskottet.
Utskottet
I nu aktuella motioner behandlas frågor avseende den skatterättsliga behandlingen av barnpension.
Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) begär i motion Sk 211 utredning och förslag som innebär att barn med barnpension i skattehänseende skall likställas med övriga barn. Motionärerna erinrar om att bidrag till barns underhåll inte beskattas vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott. Barnpensionen däremot utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Enligt motionärerna medför detta att barnpensionen och barnets eventuella andra inkomster, exempelvis av feriearbete eller som räntor, läggs samman vid skatteberäkningen, vilket i sin tur leder till att barn med barnpension får betala minst 30 % i skatt på sin inkomst av feriearbete eller annat, medan barn som har båda föräldrarna i livet kan ha ca 8 000 kr. i ferieinkomst innan någon beskattning inträder. Enligt motionärerna är det orättvist och svårförklarligt att barn som uppbär barnpension skall behandlas hårdare i beskattningshänseende än andra barn. Barnpensionen bör enligt motionärerna ses som en ersättning av samhället för det underhåll barnet skulle ha fått av föräldrarna om dessa hade levt. Motionärerna anvisar olika modeller i syfte att undanröja de påtalade olikheterna.
Även Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) framhåller i motion Sk 222 att den skattemässiga behandlingen av barnpension leder till orättvisor mellan barn som uppbär barnpension och andra barn. De pekar bl. a. på det fall då ett barn feriearbetar.
Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om barnpensionens skattemäs -
SkU 1985/86:30
siga behandling att tas upp till behandling av pensionsberedningen i samband med att frågan om efterlevandepensioneringens framtida utformning utreds. I avvaktan på utredningsresultatet finner utskottet någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna inte påkallad. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk211 och 1985/86:Sk222.
Stockholm den 8 april 1986 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s) och Gunnar Nilsson (s)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
1. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Enligt vad” och slutar på s. 4 med ”följaktligen motionerna” bort ha följande lydelse: Nuvarande beskattningsregler är från rättvisesynpunkt inte tillfredsställande. Det kan inte anses rimligt att två barn med samma inkomst av feriearbete skall behandlas olika i skattehänseende beroende på om ett av dem förlorat en eller båda föräldrarna. Enligt utskottets mening bör den i motionerna påtalade orättvisan undanröjas.
Redan 1972 års skatteutredning uttalade att samma skatteregler borde gälla vare sig samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom barnpension och att likställdhet i beskattningshänseende kunde åstadkommas genom att man undantog pensionsförmåner till barn från beskattning.
Med hänsyn inte minst till den tid som förflutit från det att skatteutredningen lämnade sitt betänkande är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen ännu inte ansett det lämpligt att föreslå någon lösning på det i motionerna aktualiserade problemet.
Med det anförda tillstyrker utskottet att frågan om barnpensionens skattemässiga behandling blir föremål för skyndsam översyn och att förslag i ämnet så snart som möjligt föreläggs riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
SkU 1985/86:30
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk211 och 1985/ 86:Sk222 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om beskattningen av barnpension.
SkU 1985/86:30