Om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988 (prop. 1985/86:160)

Skatteutskottets betänkande 1985/86:44

om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988 (prop. 1985/86:160)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet de detaljändringar i fastighetstaxeringslagen som föreslås i proposition 1985/86:160 inför 1988 års allmänna fastighetstaxering. Med anledning av propositionen och vissa motioner föreslår utskottet också ett tillkännagivande rörande den översyn av reglerna som planeras inför 1990 års allmänna fastighetstaxering av småhus. I övrigt avstyrker utskottet de motioner som behandlas i detta sammanhang.

I en reservation (m) yrkas att möjligheter till omtaxering införs fastigheter vilkas marknadsvärde sjunkit, i en annan (m, fp) att exploateringsmark inte heller i fortsättningen skall beläggas med fastighetsskatt och i en tredje (m, fp, c) att en för riket gemensam taxeringsnämnd inrättas för kraftverk m. m.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:160 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

1 propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna för fastighetstaxering inför den allmänna fastighetstaxering som skall äga rum år 1988 av hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter. Således skall exploateringsmark inte som för närvarande indelas i exploateringsenheter utan ingå i småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp exploateringsmarken är avsedd för. Detta innebär att exploateringsmark, som enligt nuvarande bestämmelser skall taxeras år 1988 som exploateringsenhet i stället kommer att taxeras de år taxering sker av den byggnadstyp för vilken marken är avsedd.

Vidare föreslås att växthus och djurstall skall utgöra ekonomibyggnad och hänföras till lantbruksenhet även om de inte har något samband med jordbruk eller skogsbruk. Härigenom kommer dessa byggnader att taxeras år 1992 då övriga ekonomibyggnader skall taxeras. Lantbruksenhet som består av sådana växthus och djurstall utan samband med jordbruk eller skogsbruk skall till skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattningsnaturen annan fastighet.

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten skall, liksom för närvarande motsvarande byggnad för gas, värme och elektrici- 1

SkU

1985/86:44

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 44

tet, hänföras till gruppen specialbyggnad och därmed undantas från skatteplikt. Vidare skall som specialbyggnad indelas värmecentral samt anläggning för förvaring av radioaktivt avfall.

I fråga om värderingen av hyreshusenhet föreslås vissa mindre ändringar. Det s. k. normhuset ändras så att hyran för ett sådant hus skall uppgå till 131000—140000 kr. Vidare skall värdefaktorn standard utgå. Inga förändringar föreslås i fråga om värderingen av andra industrienheter än kraftverk.

Regleringsanläggningar som till huvudsaklig del är avsedda för vattenkraftsändamål skall inte längre utgöra självständiga taxeringsenheter utan i stället beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen. Vattenfallsenheter skall betecknas elproduktionsenheter. Hit skall hänföras även värmekraftverk som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution. Bestämmelserna för värdering av vattenkraft och värmekraft ändras i mindre omfattning, i fråga om värmekraftverk införs liksom för närvarande i fråga om vattenkraftstation en möjlighet att jämka riktvärdena med hänsyn till lönsamheten förden totala elproduktionen i landet. Möjlighet införs för en förenklad beslutsredovisning i fråga om elproduktionsenhet.

Tidpunkten för allmän fastighetsdeklaration föreslås flyttad från den 18 september till den 1 december året före taxeringsåret. Vissa andra tidpunkter föreslås också ändrade.

Skyldigheten att i allmän fastighetsdeklaration lämna uppgift om senaste köpeskilling för fastigheten föreslås upphöra.

Vidare föreslås att det inför den allmänna fastighetstaxeringen år 1988 skall införas en skyldighet för fastighetsägare av hyreshus eller industri och för innehavare av täkt att under år 1986 lämna uppgifter om hyror resp. priser som erhållits under år 1986.

Tanken på att införa skattetillägg vid oriktig eller utebliven uppgift och förseningsavgift vid för sent lämnad allmän fastighetsdeklaration avvisas.

Lagförslaget har följande lydelse.

SkU 1985/86:44

2 Förslag till SkU 1985/86:44

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 1 kap. 7 §, 2 kap. 2 §, 4 kap. 5, 6, 10 och 11 §§,5 kap. 7 §, 6 kap. 13 §, 7 kap. 15 §, 9 kap. 2 och 3 §§, 11 kap. 1 §,15 kap., 18 kap. 4 och 9 §§, 19 kap. 5-7 §§, 20 kap. 10, 12 och 18 §§ samt rubriken närmast före 7 kap. 15 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 19 kap. 8 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

7 §'

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt följande ordning. År 1988 och därefter vart sjätte år År 1988 och därefter vart sjätte år

taxeras hyreshus-, industri-, explo- taxeras hyreshusenheter, indu aterings-

och specialenheter, strienheter inklusive elproduktions enheter

och specialenheter, år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).

2 kap.

2 §

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus

Hyreshus

Ekonomi byggnad -

Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad skall höra kompiementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus.

Ekonomi- Byggnad som är inrät -

Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

byggnad tad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål. såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

Senaste lydelse 1985:820.

1* Riksdagen 1985/86. ösarn/. Nr44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Industribyggnad

Specialbyggnad

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk.

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet. Med specialbyggnad avses

För- Byggnad som används för försvarsända svars-

mål eller ekonomisk försvarsberedskap,

byggnad om byggnaden inte är en fristående in dustriell

anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommu- Garage, hangar, lokstall, terminal,

nika- stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,

tions- vänthall, godsmagasin, reparations byggnad

verkstad och liknande, om byggnaden

används för allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i postverkets, televerkets, statens järnvägars, luftfartsverkets, Sveriges Radio Aktiebolags och dess dotterbolags verksamhet.

Distri butions byggnad -

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme eller elektricitet.

Renings anlägg ning -

Distri- Byggnad som ingår i

butions- överförings- eller distri byggnad

butionsnätet för gas.

värme, elektricitet eller

vatten.

Värme- Byggnad för produktion

central och distribution av

varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.

Vattenverk, avlopps- Renings- Vattenverk, avlopps -

reningsverk, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning.

anlägg- reningsverk, anläggning ning för förvaring av ra dioaktivt

avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning.

Vård- Byggnad som används ■ för sjukvård,

byggnad nykterhetsvård, narkomanvård, barna vård.

kriminalvård, arbetsvärd, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts skall utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Bad-, sportoch idrottsanläggning Skol byggnad -

som behöver institutionell vård eller tillsyn.

Byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen.

Övrig byggnad

Byggnad som används för undervisning eller forskning vid

skola som anordnas av staten skola som anordnas med statsbidrag och

skola vars undervisning står under statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor.

Byggnad som används för kulturellt ändamål såsom teater, biograf, museum och liknande.

Kyrka eiler annan byggnad som används för religiös verksamhet.

Prästgård som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord.

Bårhus, krematorium och byggnad som används för skötsel av begravningsplats.

Byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet.

Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

Kultur byggnad Ecklesia stikbygg nad -

Allmän

byggnad

4 kap.

5 §2

Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena

småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)

2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)

1. småhus, tomtmark för sådan byggnad och exploateringsmark för småhusbebyggelse (småhusenhet)

2. hyreshus, tomtmark för sådan byggnad och exploateringsmark för hyreshusbebyggelse (hyreshusenhet) -

2 Senaste lydelse 1980: 149.

Rättelse: S. 24 överst på sidan Tillkommer: (1979:1152).

3. beträffande lagförslaget- -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

3. industribyggnad, övrig byggnad och tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri (industrienhet)

4. täktmark samt industribyggnad (industrienhet)

5. exploaterings mark (exploateringsenhet) 6.

specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)

7. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment (lantbruksenhet)

3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader och exploateringsmark för sådan bebyggelse, vattenverk på annans grund samt i jordeboken upptaget fiskeri (industrienhet) och övrig byggnad på sådan mark

5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)

6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment (lantbruksenhet)

Småhus, hyreshus och tomtmark för sådana byggnader som ligger i anslutning till lantbruksenhet med minst fem hektar åkermark, betesmark och skogsmark, skall ingå i lantbruksenheten, om byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft.

Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1 - 7 i första stycket. Övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark, exploateringsmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort.

Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1 -6 i första stycket. Övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark, exploateringsmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort.

6 §

1 småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

/ bebyggd taxeringsenhet får exploateringsmark inte ingå.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

10 §

Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om fastigheterna, som har del i samfälligheten, uteslutande eller så gott som uteslutande är en- eller tvåfamiljsfastigheter som avses i 24 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller inte heller samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde.

Regie ringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål skall inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen.

11 §

Lantbruksenhet skall ha beskatt- Lantbruksenhet skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet. ningsnaturen jordbruksfastighet.

Sådan lantbruksenhet som består av växthus eller djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall dock ha beskattningsnaturen annan fastighet.

Vidare skall småhusenhet och hyreshusenhet ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet om följande förutsättningar är uppfyllda

1. småhusenheten eller hyreshusenheten är belägen i anslutning till lantbruksenhet med minst fem hektar åkermark, betesmark och skogsmark

2. småhusenheten eller hyreshusenheten ägs av arrendator till lantbruksenheten eller, om lantbruksenheten är skattefri, av ägaren till densamma 3.

byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för arrendatorn, ägaren eller deras arbetskraft.

Om två eller flera fastigheter i olika kommuner skulle ha utgjort en taxeringsenhet om de hade legat i samma kommun, skall deras beskattningsnatur bestämmas som om detta hade varit förhållandet.

Övriga taxeringsenheter skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.

5 kap.

7 §

Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.

För småhus-, hyreshus-, industrioch exploateringsenhet:

1. Byggnadsvärde Byggnadsvärde är värdet av de

byggnader som hör till taxeringsenheten.

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, exploate -

Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.

För småhus-, hyreshus- och industrienhet: 1.

Byggnadsvärde Byggnadsvärde är värdet av de

byggnader som hör till taxeringsenheten.

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, exploate -

1 * * Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

ringsmark, täktmark och markanläggningar.

För lantbruksenhet:

1. Bostadsbyggnadsvärde Bostadsbyggnadsvärde är värdet

av de småhus och hyreshus som hör till taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde Tomtmarksvärde är värdet av

taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde Jordbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.

5. Skogsbruks värde Skogsbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk.

6. Skogsimpedimentsvärde Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten.

ringsmark, täktmark och markanläggningar.

För lantbruksenhet:

1. Bostadsbyggnadsvärde Bostadsbyggnadsvärde är värdet

av de småhus och hyreshus som hör till taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde Tomtmarksvärde är värdet av

taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde Jordbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.

5. Skogsbruksvärde Skogsbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk.

6. Skogsimpedimentsvärde Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten.

6 kap.

13 §

Regler om värderingsenheter på Regler om värderingsenheter på vattenfallsenhet finns i 15 kap. elproduktionsenhet finns i 15 kap.

7 kap.

Vätte nf allsenhet Elproduktionsenhet

I fråga om vattenfallsenheter gäller bestämmelserna i 15 kap. i stället för vad som sägs i 8- 14 §§ samt i 11 och 12 kap.

1 fråga om elproduktionsenheter gäller bestämmelserna i 15 kap. i stället för vad som sägs i 8-14 §§ samt i 11 och 12 kap.

9 kap.

2 §

Som riktvärde för en hyreshusen- Som riktvärde för en hyreshusenhet med normalt förhållande mellan het med normalt förhållande mellan

värderingsenhetens markvärde och värderingsenhetens markvärde och

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

dess hyra, bebyggd med ett modernt hyreshus, uppfört under åren 1950-1959 och med en hyra av 70000-74000 kronor, får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

dess hyra, bebyggd med ett hyreshus, uppfört under åren 1950-1959 och med en hyra av 131000- 140000 kronor, får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

3 §

Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Hyra Med hyra avses bruks- Hyra Med hyra avses bruksvärdehyra för bostäder värdehyra för bostäder

och marknadsmässig och marknadsmässig

hyra för lokaler. Hyran hyra för lokaler. Hyran

skall bestämmas med skall bestämmas med

hänsyn till den genom- hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån un- snittliga hyresnivån under det andra året före der det andra året före

taxeringsåret. taxeringsåret.

För värderingsenheter För värderingsenheter

med en hyra under med en hyra under

100000 kronor skall fin- 100000 kronor skall finnas minst 20 hyresklas- nas minst 15 hyresklas ser

och för värderings- ser och för värderingsenheter med en hyra enheter med en hyra

mellan 100000 kronor mellan 100000 kronor

och en miljon kronor och en miljon kronor

minst 25 hyresklasser. minst 25 hyresklasser.

Ålder Åldern ger uttryck för hyreshusets sannolika åter stående

livslängd. Denna bestäms med hänsyn till hyreshusets nybyggnadsår, omfattningen av tilloch ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Åldersklassen för värderingsenhet med en ålder motsvarande högst 40 år får inte göras större än att den motsvarar 10 år.

Standard Standarden bestäms med hänsyn till hyreshusets byggnadsmaterial och utrustning.

För värderingsenhet med en ålder motsvarande högst 40 år skall finnas minst tre standardklasser.

Markvärdeandel Med markvärdeandel avses förhållandet mellan värderingsenhetens markvärde och dess årliga hyra. För värderingsenhet med en ålder motsvarande minst 20 år skall för värdefaktorn markvärdeandel finnas minst tre klasser.

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

11 kap.

1 §3

Industribyggnad och övrig byggnad skall värderas enligt avkastningsmetoden. Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader, andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall dock värderas enligt produktionskostnadsmetoden.

För värdering av industribyggnad För värdering av industribyggnad och övrig byggnad på vattenfallsen- och övrig byggnad på elproduk het

gäller särskilda regler i 15 kap. tionsenhet gäller särskilda regler i

Industribyggnad eller övrig bygg- 15 kap.

nåd som utgör växthus eller djurstall värderas enligt reglerna i 10 kap.

15 kap. Värdering av vattenfallsenhet

Allmänt

15 kap. Värdering av elproduktionsenhet

Allmänt

I §

Vattenfallsenhet är dels taxeringsenhet med utbyggd kraftstation,

dels taxeringsenhet med regleringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål,

dels taxeringsenhet med outbyggt tillstånd får byggas ut, dels taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft.

Värderingen av vattenfallsenheterna inom ett avrinningsområde skall samordnas. Vid värderingen bestäms först varje kraftstations och regleringsanläggnings totala värde i nybyggt skick. Totalvärdet för varje enhet uppdelas därefter i ett byggnadsvärde och ett markvärde. Byggnadsvärdet bestäms med beaktande av den värdeminskning som har skett efter nybyggnadsåret.

3 Senaste lydelse 1980: 149.

Elproduktionsenhet är dels taxeringsenhet med vattenkraftverk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsanläggningar,

vattenfall som enligt verkställbar!

dels taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft,

dels taxeringsenhet med värmekraftverk som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution eller annan anläggning för sådant ändamål.

Vid värderingen bestäms först det totala värdet i nybyggt skick av varje elproduktionsenhet. Totalvärdet för varje enhet uppdelas därefter i ett byggnadsvärde och ett markvärde. Byggnadsvärdet bestäms med beaktande av den värdeminskning som har skett efter nybyggnadsåret.

10 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Värde av nybyggd kraftstation och regleringsanläggning

Värdet av nybyggd kraftstation eller regleringsanläggning bestäms som produkten av kraftstationens eller regleringsanläggningens taxeringseffekt i kilowatt och av ett riktvärde.

Värde av nybyggd elproduktionsenhet

Värdet av nybyggt vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar bestäms som produkten av kraftverkets taxeringseffekt i kilowatt och ett riktvärde.

3 §

Taxeringseffekt är en effekt som är tillgänglig i Mellansverige under hela året. Den bestäms för en kraftstation med tillhörande andelar i regleringsanläggningar genom att den utbyggda effekten i kilowatt multipliceras med tre faktorer genom vilka beaktas skilda förhållanden beträffande utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet. Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika detid med kvoten mellan normalårsproduktionen, uttryckt i kilowattimmar och den utbyggda effekten i kilowatt. Minst nio klasser skall finnas. Regie- Regleringsmöjligheten ringsmöj- anger den utbyggda eflighet fektens relativa värde med hänsyn till möjligheterna till årsreglering. Minst fem klasser skall finnas.

Belägen- Belägenheten anger den het utbyggda effektens vär de

vid kraftstationen i förhållande till dess värde i Mellansverige. Minst fem klasser skall finnas.

Taxeringseffekt är en effekt som är tillgänglig i Mellansverige under hela året. Den bestäms för ett vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar genom att den utbyggda effekten i kilowatt multipliceras med tre faktorer genom vilka beaktas skilda förhållanden beträffande utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet. Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika detid med kvoten mellan normalårsproduktionen, uttryckt i kilowattimmar och den utbyggda effekten i kilowatt.

Regie- Regleringsmöjligheten ringsmöj- anger den utbyggda eflighet fektens relativa värde med hänsyn till möjligheterna till årsreglering.

Belägen- Belägenheten anger den het utbyggda effektens vär de

vid kraftverket i förhållande till dess värde i Mellansverige.

4 §

Taxeringseffekten för en kraftstation med tillhörande andelar i regleringsanläggningar skall delas upp i en del som avser kraftstationen och i en del som avser andelarna i regleringsanläggningar. Uppdelningen skall ske enligt de

Riktvärdet för ett vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar skall utgöra värdet per kilowatt taxeringseffekt och bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn godhet. Genom denna beaktas olikheter i årskost -

11 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

fördelningstal som bestäms för olika regleringsgrader. Fördelningstalen kan bestämmas olika för skilda typer av avrinningsområden.

Den taxeringseffekt som har bestämts för en kraftstations andelar i regleringsanläggningar skall delas upp mellan de regleringsanläggningar, som ligger uppströms kraftstationen i förhållande till anläggningarnas magasinsvolym.

En regleringsanläggnings taxeringseffekt är summan av de taxeringseffekter, som beräknats för anläggningen vid dessa uppdelningar.

Riktvärdet för en kraftstation skall utgöra värdet per kilowatt taxeringseffekt och bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn godhet. Genom denna beaktas olikheter i årskostnaderna beroende på varierande anläggningskostnader per kilowatt taxeringseffekt. Minst tre klasser skall finnas.

Riktvärdet skall utgöra det kapitaliserade värdet av 75 procent av årsnettot för en taxeringseffekt om en kilowatt under andra året före taxeringsåret. Årsnettot bestäms som skillnaden mellan bruttointäkten, beräknad enligt statens vattenfallsverks högspänningstariffer för mellansvenska området, och årskostnad för respektive godhetsklass. I årskostnaden skall inräknas normala drift-, underhålls- och förnyelsekostnader.

De på detta sätt framräknade riktvärdena skall jämkas med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet.

naderna beroende på varierande anläggningskostnader per kilowatt taxeringseffekt för kraftverket.

Riktvärdet skall utgöra det kapitaliserade värdet av 75 procent av årsnettot för en taxeringseffekt om en kilowatt under andra året före taxeringsåret. Årsnettot bestäms som skillnaden mellan bruttointäkten, beräknad enligt statens vattenfallsverks högspänningstariffer för mellansvenska området, och årskostnad för respektive godhetsklass. I årskostnaden skall inräknas normala drift-, underhålls- och förnyelsekostnader. De på detta sätt framräknade riktvärdena skall jämkas med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet.

§

Värdet av nybyggt värmekraftverk bestäms som produkten av kraftverkets installerade effekt i kilowatt och ett riktvärde.

12 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

6 §

Riktvärdet för en regleringsanläggning är lika med riktvärdet för en kraftstation med den godhet som är genomsnittlig för riket.

Byggnadsvärde och markvärde för vattenfallsenhet

Byggnadsvärdet för en vattenfallsenhet skall bestämmas till det tekniska nuvärdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten. Värderingen skall ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid denna beräkning får dock 75 procent av återanskaffningskostnaden inte överstiga det totala värde som har beräknats enligt 2-6 §§.

Byggnadsvärdet av regleringsanläggning och kraftstation under uppförande skall bestämmas enligt 7 kap. 12 §.

Markvärdet för en vattenfallsenhet är skillnaden mellan det enligt 2-6 §§ beräknade totala värdet och 75 procent av återanskaffningskostnaden för taxeringsenhetens byggnader. Om 75 procent av återanjkaffningskostnaden överstiger det totala värdet skall markvärdet vara noll.

Har kraftstationen inte tagits i bruk skall markvärde beräknat enligt första stycket minskas med en tredjedel. För regleringsanläggning som inte har tagits i bruk skall inte något markvärde bestämmas.

Riktvärdet för värmekraftverk skall utgöra värdet per kilowatt installerad effekt och bestämmas för skilda typer av kraftverk.

Riktvärdena skall bestämmas med utgångspunkt i återanskaffningskostnaden för olika typer av kraftverk och jämkas med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet.

Byggnadsvärde och markvärde för vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar

7 §4

Byggnadsvärdet för ett vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar skall bestämmas till det tekniska nuvärdet av kraftverket. Värderingen skall ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid denna beräkning får dock 75 procent av återanskaffningskostnaden inte överstiga det totala värde som har beräknats enligt 2-4 §§.

Byggnadsvärdet för ett vattenkraftverk under uppförande skall bestämmas enligt 7 kap. 12 §.

Markvärdet för ett vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar skall bestämmas till skillnaden mellan det enligt 2-4 §§ beräknade totala värdet och 75 procent av återanskaffningskostnaden för taxeringsenhetens byggnader. Om 75 procent av återanskaffningskostnaden överstiger det totala värdet skall markvärdet vara noll.

Har vattenkraftverket inte tagits i bruk skall markvärde beräknat enligt första stycket minskas med en tredjedel.

4 Senaste lydelse 1980: 149.

13 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Andels- och ersättningskraft

Värdet av andelskraft skall bestämmas till så stor del av kraftstationens mark- och byggnadsvärde som motsvarar andelen. Rätt till andelskraft skall i regel utgöra särskild taxeringsenhet.

Värdet av kraftstation skall minskas med värdet av förekommande andelskraft.

9 §

Andels- och ersättningskraft

Värdet av andelskraft skall bestämmas till så stor del av kraftverkets mark- och byggnadsvärde som motsvarar andelen. Rätt till andelskraft skall i regel utgöra särskild taxeringsenhet.

Värdet av kraftverk skall minskas med värdet av förekommande andelskraft.

10 §

Ersättningskraft anges i kilowatt taxeringseffekt. Värdet per kilowatt taxeringseffekt skall för den fastighet som lämnar kraft bestämmas med beaktande av de bestämmelser som gäller för leveransens fullgörande. För den mottagande fastigheten skall värdet per kilowatt taxeringseffekt bestämmas utifrån det värde ersättningskraften har för den mottagande fastigheten.

Belastningen av ersättningskraft skall dragas av från kraftstationens markvärde så långt möjligt, i annat fall från dess byggnadsvärde. Förmånen av ersättningskraft skall läggas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör.

Belastningen av ersättningskraft skall dragas av från kraftverkets markvärde så långt möjligt, i annat fall från dess byggnadsvärde. Förmånen av ersättningskraft skall läggas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör.

Byggnadsvärde och markvärde för värmekraftverk

II §

Markvärdet för ett värmekraftverk skall bestämmas till 2 procent av kraftverkets värde i nybyggt skick enligt 5 §.

Byggnadsvärdet för ett värmekraftverk erhålles genom att resterande 98 procent av kraftverkets värde i nybyggt skick multipliceras med en nedskrivningsfaktor som beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan det år då anläggningen kunde tas i bruk <nybyggnadsåret) och andra året före taxeringsåret.

14 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

18 kap.

4 §

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl. a. 8-15 kap. skall grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklara- Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla upp- tionen skall också innehålla upp -

gifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt. Vidare skall uppgift lämnas om den köpeskilling som senast betalats för fastigheten tinder den tioårsperiod som närmast föregår det år allmän fastighetstaxering äger ram.

gifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.

9 §

Allmän fastighetsdeklaration. Allmän fastighetsdeklaration, som skall avges utan anmaning, som skall avges utan anmaning,

skall vara lämnad senast den 18 skall vara lämnad senast den I de september

året före det år då all- cember året före det år då allmän

män fastighetstaxering äger rum. fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till

länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.

Länsstyrelse får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer, som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

19 kap.

5 §

Arbetsgruppen skall senast den 15 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till skattechefen överlämna förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen föreslå ändringar i de förslag till föreskrifter som avses i 1 § andra stycket.

Arbetsgruppen skall senast den 30 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till skattechefen överlämna förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen föreslå ändringar i de förslag till föreskrifter som avses i 1 § andra stycket.

15 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

På grundval av arbetsgruppernas förslag samt de upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skattechefen senast den I augusti året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer avge yttrande över de enligt 1 § andra stycket lämnade förslagen till föreskrifter.

§

På grundval av arbetsgruppernas förslag samt de upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skattechefen senast den 15 augusti året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer avge yttrande över de enligt 1 § andra stycket lämnade förslagen till föreskrifter.

Senast den 10 september året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §.

Senast den / oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §.

8§

Den som under andra året före taxeringsåret äger hyreshusenhet, som förvärvats sedan föregående allmänna fastighetstaxering, är efter anmaning av länsstyrelse skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret.

Den som under andra året före taxeringsåret äger industrienhet är efter anmaning från länsstyrelse skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret.

Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tillåten, är efter anmaning från länsstyrelse skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de priser som under andra året före taxeringsåret uppburits för brytvärd fyndighet.

16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober året före taxeringsåret. Vid sammanträdet skall ordföranden lämna noggrann redogörelse för de föreskrifter och anvisningar angående taxeringen som berör distriktet.

20 kap.

10 §

Fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum senast den 15 december året före taxeringsåret. Vid sammanträdet skall ordföranden lämna noggrann redogörelse för de föreskrifter och anvisningar angående taxeringen som berör distriktet.

12 §5

I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1—3, dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4—7, nämligen

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. taxeringsenhetens beskattningsnatur och skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8- 15 kap.,

5. storleken av riktvärde,

6. storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 §, bruttokapitaliseringsfaktor enligt 11 kap. 6 §, exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, brytningsfaktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 §, utbyggd effekt, taxeringseffekt. utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 § och 15 kap. 7 § samt

7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde.

1 beslutet skall också redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som har skett enligt 5 kap. 8 § tredje stycket.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

/ fråga om elproduktionsenheter får grunderna för beslutet redovisas i särskild bilaga till nämndens beslut.

18 §6

Lokal skattemyndighet skall senast den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 16 §. Vidare skall lokal skattemyndighet senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 §.

■’ Senaste lydelse 1981: II19. 6 Senaste lydelse 1985: 820.

17 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering samt om innehållet i skiljaktig mening.

Underrättelse skall sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse enligt 14 §. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret anmäla att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

Underrättelse skall vidare sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse enligt 14 § och som senast den 25 augusti under taxeringsåret anmält att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1985/86:551 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en utredning om reglerna för allmän fastighetstaxering,

2. att riksdagen beslutar att fastighetsskatt inte skall utgå för exploateringsmark.

1985/86:552 av Ivar Franzén (c), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen i den del som avser värdering av vatten- och värmekraft och hos regeringen begär ett nytt förslag om formerna för taxering enligt vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1985/86:Sk248 av Ivar Franzén (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för kostnader i samband med vård av fornlämningar och nedsättning av taxeringsvärden.

1985/86:Sk270 av Göte Jonsson (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning beträffande skattereduktion för byggnader med bevarandevärde.

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande utredning om reglerna för den allmänna fastighetstaxeringen,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

SkU 1985/86:44

1985/86:Sk315 av Daniel Tarschys m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det fortsatta arbetet med att utveckla bostadsbeskattningen bör inriktas bl. a. på att skapa en större regional jämlikhet i belastningen.

1985/86:Sk701 av Ewy Möller (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk708 av Karl-Anders Petersson (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att vid kommande fastighetstaxering föreslagen förenkling i fastighetsdeklarationsblanketten vidtas.

1985/86:Sk722 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c), vari yrkas att riksdagen beslutar att taxering av vatten- och värmekraft vid fastighetstaxeringen 1988 skall ske i en för riket gemensam taxeringsnämnd.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut 1985 skall den allmänna fastighetstaxeringen i fortsättningen genomföras i tre omgångar med en omloppstid på sex år. Beslutet innebär att hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992. Taxering sker även i fortsättningen för en grupp i taget vartannat år i samma ordningsföljd.

I propositionen föreslås vissa detaljändringar inför den allmänna fastighetstaxeringen 1988 av hyreshus och industrienheter m. m. Vidare aviseras en översyn av de formella och materiella reglerna inför 1990 års taxering av småhusenheter.

Departementschefen erinrar om att riksdagen tidigare begärt en allmän och förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen och om vad utskottet anförde hösten 1985 (SkU 1985/86:2) i denna fråga. Utskottet förutsatte då att frågorna om vad som borde göras och vilken form den begärda översynen lämpligen borde ha skulle prövas av regeringen så skyndsamt som möjligt, eftersom resultatet borde läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen 1988. I propositionen sägs nu att de bestämmelser som gällde vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i fråga om de byggnadstyper som skall taxeras år 1988 — hyreshus- och industrienheter m. m. — i stort sett visat sig fungera väl och ge ett rättvist resultat och att de ändringar som är aktuella inför 1988 är av mindre omfattning. När det gäller fastighetstaxeringen 1990 anför departementschefen att omfattande kritik från skilda håll riktats mot 1981 års allmänna fastighetstaxering såvitt avsåg småhus och finner att en översyn måste äga rum av de bestämmelser som blir aktuella vid taxeringen av sådana fastigheter år 1990. I översynen bör enligt departementschefen även ingå resultatet av bostadskommitténs arbete (SOU 1986:4-6). Översynen bör omfatta såväl de materiella som de formella reglerna och också inriktas på att åstadkomma förenklingar i systemet. 1 propositionen framhålls att arbetet bör komma i gång snarast möjligt. Departementschefen avser att låta företrädare för riksdagspartierna fortlöpande följa och lämna synpunkter på arbetet.

SkU 1985/86:44

19 I motion 551 anför Knut Wachtmeister m. fl. (m) att utredningen kommer att få stor betydelse för många enskilda och att den bör bedrivas så öppet som möjligt. De yrkar därför att riksdagen som sin mening ger till känna att utredningen bör vara parlamentarisk för att bereda företrädare för riksdagspartierna verklig möjlighet att kunna följa arbetet och kunna påverka det. I motion Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas att regeringen föreläggs att skyndsamt fullfölja det tidigare riksdagsbeslutet om en översyn av den allmänna fastighetstaxeringen. Vidare yrkas i motion Sk708 av Karl-Anders Petersson (c) att deklarationsblanketterna förenklas så att man kan inskränka sig till att genom en kryssmarkering ange att någon förändring inte inträffat efter föregående deklaration.

I detta sammanhang behandlas också vissa andra motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden. Så yrkas i motion Sk315 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) att det fortsatta arbetet med bostadsbeskattningen bör inriktas på att skapa en större regional jämlikhet i bostadsbeskattningen. Motionärerna vänder sig mot att de höga försäljningsvärdena och därmed också höga taxeringsvärdena på småhus i storstadsregionerna leder till en särskilt hård skattebelastning för villaägare i sådana småhus, eftersom bostadsbeskattningen är knuten till fastighetstaxeringen, och de kritiserar också andra inslag i beskattningen som verkar i samma riktning. Vidare yrkas i motion Sk248 av Ivar Franzén (c) att taxeringsvärdet skall kunna sättas ned om fornminneslagen hindrar en rationell användning av fastigheten och att avdrag skall medges för kostnader för vård av fornlämningar. Göte Jonsson (m) vill slå vakt om byggnader som har ett kulturellt bevarandevärde och yrkar i motion Sk270 en utredning om skattekompensation för sådana byggnader.

Som framhålls i propositionen har den kritik som från skilda håll väckts mot 1981 års allmänna fastighetstaxering framför allt riktat sig mot behandlingen av småhus. Kritiken har bl. a. gått ut på att värderingen i alltför hög grad varit låst av föreskrifter och anvisningar rörande diskutabla och problemfyllda värdefaktorer av olika slag och att det i vissa fall varit svårt att få en enhetlig bedömning i olika delar av landet. I en utvärdering har riksskatteverket understrukit att problemen till stor del haft sin grund i att de materiella reglerna beslöts för sent (i december 1979).

Utskottet vill till en början framhålla att det är av vikt att i god tid före 1990 års allmänna fastighetstaxering söka undanröja de problem som onekligen förelegat i fråga om taxeringen av småhusen. För att dena målsättning skall kunna uppnås måste den aktuella översynen bedrivas på sådant sätt att utredningsresultatet kan presenteras under första halvåret 1987 så att en proposition i de aktuella frågorna — efter remissbehandling och lagrådsbehandling - kan avlämnas till riksdagen i början av år 1988. Med hänsyn till innehållet i den nyssnämnda kritiken och den korta tid som står till buds bör utredningsarbetet framför allt inriktas på värderingsmetodiken för småhusen, och översynen bör inte endast resultera i förslag till de lagändringar som behövs utan också innefatta överväganden rörande sådana frågor som inte regleras i lag, t. ex. sättet för fastställande av en fastighets storlek och standard. Även i övrigt instämmer utskottet i vad som sägs i propositionen angående utredningsarbetets art och omfattning.

SkU 1985/86:44

20 Enighet råder om att representanter för riksdagspartierna bör delta i utredningsarbetet. Eftersom de aktuella frågorna kommer att få betydelse för ett stort antal enskilda personer anser utskottet att översynen bör få karaktär av en offentlig utredning och att de företrädare för riksdagspartierna som skall ingå i utredningen formellt bör förordnas därtill i vanlig ordning. Utskottet förutsätter samtidigt att utredningen skall kunna finna sådan arbetsformer att arbetet kan bedrivas med den skyndsamhet som behövs. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 551 i denna del.

Det anförda innebär också att utredningskravet i motion SK279 i väsentlig del kan anses tillgodosett. Detsamma gäller även yrkandet i motion Sk708 om förenkling av blanketterna.

En av de grundläggande principerna för fastighetstaxeringen är att värderingen skall ansluta på visst sätt till fastigheternas allmänna saluvärde. Enligt utskottets uppfattning bör denna utgångspunkt för fastighetstaxeringen ligga fast, och utskottet avstyrker således kravet i motion Sk315 om en regional utjämning av bostadskostnaderna genom ändrade värderingsregler vid fastighetstaxeringen. Som motionärerna konstaterar har man i olika utredningssammanhang diskuterat en regional differentiering genom ändringar av villaschablonen, senast i bostadskommitténs slutbetänkande (SOU 1986:6 s. 224). Frågan har emellertid hittills avvisats av närmast praktiska skäl. Utskottet vill också konstatera att de belopp som enligt gällande regler skall tas till beskattning enligt villaschablonen inte kan anses motsvara skälig avkastning på det kapital som lagts ned i fastigheten och att det också mot denna bakgrund kan ifrågasättas om det finns utrymme för sådana skattelättnader som avses i motionen. Utskottet avstyrker således motion Sk315.

Möjligheterna att utnyttja en fastighet på lämpligt sätt kan av olika skäl vara begränsade, t. ex. enligt lagen om fornminnen, och detta är något som enligt utskottets uppfattning givetvis bör kunna beaktas vid fastighetstaxeringen. Den i motion Sk248 aktualiserade värderingsfrågan ingår alltså som ett naturligt led i den kommande översynen, och något särskilt uttalande från riksdagens sida härom torde inte erfordras. När det gäller kostnader för vård och underhåll av fornlämningar på en fastighet torde samma regler gälla härför som för andra kostnader för vård och underhåll av fastigheten, och utskottet avstyrker att reglerna ändras i detta hänseende. Utskottet avstyrker således motion Sk248.

Vad utskottet nu anfört gäller i viss mån även yrkandet i motion Sk270 angående kulturbyggnader. Enligt utskottets uppfattning skulle särskilda lättnader härutöver för sådana ändamål som det här är fråga om i alltför hög grad strida mot gällande principer vid beskattningen. Utskottet avstyrker således också motion Sk270.

I motionerna Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och Sk701 av Ewy Möller (m) återkommer motionärerna till en fråga rörande den särskilda fastighetstaxeringen. Om marknadsvärdet på en fastighet minskar till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån bör man enligt motionärerna ha möjlighet att omtaxera fastigheten genom särskild fastighetstaxering.

Utskottet har senast förra året avstyrkt liknande motionsyrkanden med hänvisning till att den av motionärerna föreslagna ordningen kunde befaras

SkU 1985/86:44

leda till att den särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blev en ny allmän fastighetstaxering. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena.

De detaljändringar som föreslås i propositionen rörande reglerna för de fastigheter som enligt gällande regler skall taxeras år 1988 innebär bl. a. att exploateringsenheter inte längre skall anses utgöra särskilda taxeringsenheter utan inordnas som småhus-, hyreshus- eller industrienheter beroende på den avsedda användningen. Detta innebär bl. a. att sådan mark avsedd för småhus kommer att taxeras först år 1990, då ett underlag tagits fram för värderingen. Exploateringsmark skall dock - för att undvika schablonbeskattning av obebyggd mark - inte kunna ingå i en bebyggd taxeringsenhet.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

I motion 551 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) konstateras att — om reglerna för fastighetsskatten behålls oförändrade - fastighetsskatt i fortsättningen kommer att tas ut på exploateringsmark, en effekt som inte berörts i propositionen. Motionärerna yrkar att reglerna ändras i detta hänseende.

Enligt vad som gäller för fastighetsskatten skall sådan skatt tas ut för tomtmark för småhus och hyreshus. Den mark som det nu är fråga om har alltså sådan karaktär att fastighetsskatt bör utgå, även om marken ännu inte blivit uppdelad på olika taxeringsenheter såsom tomtmark. Med hänvisning härtill och till att frågan i det enskilda fallet tidsmässigt har begränsad betydelse avstyrker utskottet motionen i denna del.

Beträffande kraftverk m. m. föreslås i propositionen att regleringsanläggningar inte längre skall utgöra särskilda taxeringsenheter utan att värdet på dessa anläggningar i stället skall beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningarna. Vidare föreslås att de framräknade värdena för värmekraftverken skall kunna jämkas på samma sätt som redan gäller för vattenkraftverken. Även i övrigt föreslås vissa ändringar av teknisk natur. Bl. a. sammanförs alla bestämmelser om vatten- och värme kraftverken i ett och samma kapitel.

I motion 552 yrkar Ivar Franzén (c) avslag på propositionen och att riksdagen begär förslag från regeringen om nya värderingsregler som ger en mer korrekt bild av de olika kraftverkens faktiska värde. Enligt motionärens mening leder reglerna till alltför låga värden för vattenkraftverken och till för höga värden på värmeverken.

Enligt gällande principer för värderingen av kraftverken skall man för vattenkraften tillämpa en avkastningsmetod medan värmekraftverken taxeras enligt en produktionskostnadsmetod med hänsyn till återanskaffningskostnaderna och den värdeminskning som anläggningarna undergått. Samtidigt bör framhållas att utgångspunkten för dessa principer är de tariffer som gäller för eltaxorna. Dessa är satta så att de skall täcka de samlade driftkostnaderna och dessutom förränta nedlagt kapital. Den jämkningsregel som gäller för vattenkraften tillkom 1980 (jfr SkU 1979/80:46) för att skapa en rimlig nivå när det gäller de samlade elkraftstillgångarna, och reglerna har i övrigt utformats i syfte att uppnå en såvitt möjligt rättvisande fördelning av totalvärdet mellande de olika typerna av kraftverk.

Det förslag som läggs fram i propositionen är som redan nämnts av

SkU 1985/86:44

företrädesvis teknisk karaktär och berör inte de grundläggande principerna för värderingen av kraftverken. Enligt vad som framgår av propositionen är erfarenheterna av reglerna vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i huvudsak goda.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet de förenklingar och andra förbättringar av reglerna som föreslås i propositionen och avstyrker motion 552.

I motion Sk722 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) yrkas att taxeringen av vatten- och värmekraft skall ske i en för riket gemensam taxeringsnämnd. Yrkandet överensstämmer med det förslag som 1976 års fastighetstaxeringskommitté lade fram i sitt slutbetänkande och syftar till att uppnå en mer likformig och rationell handläggning.

I samband med ställningstagandena till kommittéförslaget instämde departementschefen i att en för riket gemensam nämnd i viss mån skulle kunna underlätta strävandena att uppnå en mer likformig taxering än vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Han avvisade emellertid förslaget med hänvisning till att syftet kunde uppnås även med nuvarande indelningsgrunder genom att ta till vara lärdomarna av 1981 års fastighetstaxering och sätta in särskilda utbildningsinsatser.

Utskottet instämmer i dessa bedömningar. Därtill kommer att berättigade invändningar kan riktas mot en alltför stor uppdelning i olika kategorinämnder. Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att nu förorda någon ändring av bestämmelserna i detta hänseende, varför utskottet avstyrker motion Sk722.

Beträffande de delar av propositionen som inte har berörts i det föregående har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

1. beträffande en översyn rörande den allmänna fastighetstaxeringen att riksdagen med bifall till motion 1985/86:551 yrkande 1 samt med anledning av proposition 1985/86:160 och motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 24 och 1985/86:Sk708 ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande en översyn av den allmänna fastighetstaxeringen,

2. beträffande en regional utjämning av bostadsbeskattningen att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk315,

3. beträffande fornminnen, kulturbyggnader o. d.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk248 och 1985/86:Sk270,

4. beträffande särskild fastighetstaxering

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Sk279 yrkande 25 och 1985/86:Sk701,

5. beträffande exploateringsmark

a) att riksdagen bifaller propositionen i vad avser ändrat ägoslag för exploateringsmark,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:551 yrkande 2,

6. beträffande kraftverk m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:552 bifaller propositionen i denna del,

SkU 1985/86:44

7. beträffande frågan om en för riket gemensam taxeringsnämnd för kraftverk m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk722,

8. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Stockholm den 6 maj 1986

På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Torsten Karlsson (s). Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Marianne Andersson (c), Paul Lestander (vpk) och Karl-Gösta Svenson (m).

Reservationer

Särskild fastighetstaxering (mom. 4)

1. Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”Utskottet har” och slutar på s. 22 med ”aktuella motionsyrkandena.” bort ha följande lydelse:

De taxeringsvärden som fastställdes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering byggde i huvudsak på fastigheternas beräknade marknadsvärde 1979. Sedan dess har marknadsvärdena fallit på flera fastighetstyper och för många enskilda fastigheter. Följden har blivit en överbeskattning till följd av för höga taxeringsvärden.

Ny taxering av taxeringsenhet under en löpande taxeringsperiod förutsätter i allmänhet att enhetens värde ökat eller minskat genom en förändring i den fysiska beskaffenheten. Utskottet finner att denna bestämmelse är föråldrad. Man bör enligt utskottets mening rimligen kunna omtaxera en fastighet under taxeringsperioden till följd av förändringar också i marknadsvärdet. Utskottet finnner således i likhet med motionärerna att förändrat marknadsvärde bör införas som grund för särskild fastighetstaxering. För vissa fastighetstyper bör man överväga en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena, antingen för hela landet eller för vissa definierade regioner. Det senare kan gälla jordbruksfastigheter vilkas marknadsvärden bl. a. till följd av prisprövningsreglerna i förvärvslagstiftningen kan ha minskat högst betydligt. I sammanhanget bör också nämnas att marknadsvärdet för vissa fastigheter kan ha sjunkit väsenligt på grund av det allvarliga ingrepp i den enskilda äganderätten som riksdagens beslut under förra riksmötet om fritt handredskapsfiske innebär.

Förslag av den angivna innebörden bör snarast möjligt föreläggas riksdagen. Med det anförda tillstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

SkU 1985/86:44

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 25 och 1985/86:Sk701 begär förslag från regeringen om ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som har anförts ovan.

Exploateringsmark (mom. 5 b)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”Enligt vad” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen rörande exploateringsmark har — som framgår av vad utskottet nyss anfört - en rent teknisk karaktär och föranleds av önskemålet om ett visst upphov med taxeringen av en del sådana fastigheter. Att detta önskemål nu tillgodoses bör givetvis inte föranleda att fastighetsskatt - mot de principer som för närvarande tillämpas i fråga om denna skatteform och utan närmare motivering — kommer att tas ut för sådan råmark som det här i allmänhet är fråga om. Utskottet tillstyrker således motion 551 yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 5 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:551 yrkande 2 antar följande

Förslag till Lagom ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen om statlig fastighetsskatt skall ha följande ändrade lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1 §

Till fastighetsskatt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

och taxeringsenhet som omfattar exploateringsmark.

Frågan om en för riket gemensam taxeringsnämnd för kraftverk m. m. (mom. 7)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”motion Sk722.” bort ha följande lydelse: Såvitt utskottet kan bedöma skulle den i motionen föreslagna ordningen vara väl ägnad att tillgodose kravet på en likformig och rationell handläggning av de speciella taxeringsfrågor som uppkommer i fråga om kraftanläggningar av olika slag. Som anförs i motionen skulle man i en för riket

SkU 1985/86:44

gemensam nämnd kunna samla tillräcklig kompetens och erfarenhet för att bedöma inte endast taxeringen av vatten-och värmekraften. Till en sådan nämnd bör även kunna hänföras andra anläggningar på energiområdet såsom energiomvandlings-eller energiproduktionsanläggningar i form av vindkraft, naturgas, torv, energiskog, vågenergi, värmepumpar, solfångare o. d. Enligt utskottets uppfattning torde det vara svårt att bygga upp en tillräcklig kunskap beträffande taxering av sådana speciella anläggningar inom ett stort antal nämnder.

Utskottet instämmer således i allt väsentligt i syftet med motionen men är inte berett att nu i detalj gå in på en närmare prövning av frågan vilken avgränsning som lämpligen bör väljas beträffande nämndens kompetensområde. Enligt utskottets mening bör detaljutformningen lämpligen i första hand prövas av regeringen. Utskottet förordar därför att regeringen med anledning av motionen får i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag i detta hänseende i enlighet med vad som här har anförts.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk722 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om en för riket gemensam taxeringsnämnd för sådana anläggningar som avses i motionen.

SkU 1985/86:44