Om vissa inkomstskattefrågor m.m.

Skatteutskottets betänkande

1986/87:33

om vissa inkomstskattefrågor m.m.

SkU

1986/87:33

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet en rad motionsyrkanden som alla — direkt eller indirekt - berör fysiska personers beskattning. De frågor som tas upp gäller bl.a. skatteskalans utformning för inkomståret 1988, särbeskattning av makars och av föräldrars och barns förmögenhet, Underskotts avdragens skattemässiga behandling, rätten att kvitta underskott på villafastighet mot inkomst av kapital, skattelättnader för barnfamiljer, skattefrihet för barnpension, vissa frågor avseende konstnärliga yrkesutövares beskattning, partiell skattefrihet för inkomst av bl.a. kottplockning och av hemslöjd m.m. och vissa frågor avseende traktaments- och resekostnaders skattemässiga behandling.

Utskottet har med anledning av motioner i ämnet hemställt att riksdagen skall göra ett särskilt tillkännagivande i fråga om litterära och konstnärliga yrkesutövares beskattning men i övrigt avstyrkt bifall till samtliga motionsyrkanden. Av dessa har så gott som samtliga tidigare behandlats av riksdagen, flertalet så sent som förra våren.

Vid betänkandet har fogats 35 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Motioner

1986/87:Sk302 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till internationellt biståndsarbete m.m.

1986/87:Sk305 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om övergång till särbeskattning av makars förmögenhet.

1986/87:Sk306 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om särbeskattning av barns och föräldrars förmögenhet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet.

1986/87:Sk307 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag syftande till att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.

1 Riksdagen 1986187. 6saml. Nr33

1986/87:Sk310 av Ewy Möller (m) och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

1986/87:Sk311 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen beslutar tillföra gällande skattelagstiftning en bestämmelse innebärande att ingen medborgare skall påföras skatter, som tillsammans överstiger den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten minskad med gällande existensminimibelopp.

1986/87:Sk316 av Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för inkomster upp till 5 000 kr. av icke yrkesmässig kottplockning.

1986/87:Sk318 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om mätningskostnad.

1986/87:Sk321 av Ingbritt Irhammar (c) och Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om särbeskattning av förmögenhet.

1986/87:Sk323 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av underskottsavdrag.

1986/87:Sk324 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion 1986/87 :So609 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att skattereduktion för ensamförälder och hemmamake, vad gäller barnfamiljer, i ett första etapp höjs till 4 000 kr.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att för privata dagmammor införa ett avdrag vid taxeringen om kostnadsersättning med 6 000 kr. per barn.

1986/87:Sk325 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för småbarnsföräldrar att vid beräkning av avdrag för resa till och från arbetet få inräkna och restid för lämnande och hämtning av barn på daghem eller motsvarande.

1986/87:Sk329 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — med hänvisning till motion 1986/87 :So610 - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till grundavdrag för barn vid den kommunala beskattningen i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om avdragsrätt för nödvändiga och styrkta barntillsynskostnader i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av existensminimireglerna i enlighet med vad som i motionen anförts i syfte att stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning,

4. att riksdagen beslutar att högsta medgivna belopp för avdrag i inkomstdeklarationen för underhållsbidrag till barn höjs från 3 000 kr. till 5 000 kr. per barn och år fr.o.m. inkomståret 1988 (1989 års taxering).

SkU 1986/87:33

1986/87:Sk330 av Bertil Jonasson (c) och Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattefrihet för förslagsverksamheten inom industri och övrig verksamhet.

1986/87:Sk333 av Börje Hörnlund (c) och Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att kostnader för arbetsresor i sin helhet skall vara avdragsgilla i självdeklarationen.

1986/87:Sk335 avChrister 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1986/87:N330 sägs om behovet av kraftigt sänkta marginalskatter.

1986/87:Sk336 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk skatteberedning tillsätts med uppgift att utarbeta ett långsiktigt skattereformprogram enligt de riktlinjer som har angivits i motionen.

1986/87:Sk337 av Rune Thorén (c) och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändring av sparavdraget.

1986/87:Sk341 av Arne Andersson i Gamleby (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skatteavdrag för överränta/straffränta.

1986/87:Sk343 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift.

1986/87:Sk357 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av sambeskattningen av makars och barns förmögenhet samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

1986/87:Sk361 av Tommy Franzén (vpk) och Lars-Ove Hagberg (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att höja underlaget för skattereduktion för fackföreningsavgifter till 1 600 kr.

1986/87:Sk363 av Sigge Godin (fp) och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring avseende skattebehandlingen av förluster som uppstått genom brott.

1986/87:Sk365 av Sigge Godin (fp) och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om skattebefrielse för kottplockning i Norrbottens län, Västerbottens län inom stödområdena A och B samt i Jämtlands län.

1986/87:Sk366 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om utvidgad rätt till avdrag för bilresor till och från arbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att avdrag för resor med bil till och från arbetet skall bestämmas med hänsyn till både årsbundna (fasta) och milbundna (rörliga) kostnader,

SkU 1986/87:33

3. att riksdagen beslutar att avdrag för resor med bil till och från arbetet — då bilen används i tjänsten — skall bestämmas i enlighet med den faktiska kostnaden för resan.

1986/87:Sk375 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya högre beloppsgränser vid den skattemässiga behandlingen av dödsbon.

1986/87:Sk376 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1987 års taxering höja beloppsgränsen för rätt till avdrag för underhållsbidrag till 5 000 kr. per barn.

1986/87:Sk377 av Tommy Franzén m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att begränsa företagens rätt till avdrag för hotellrum till 330 kr. per person och natt.

1986/87:Sk378 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett skattefritt grundbelopp för inkomster från egen tillverkning av hemslöjdsalster, förslagsvis detsamma som gäller för inkomster vid försäljning av vilda bär och svamp.

1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en parlamentarisk utredning med syftet att se över inkomstskattesystemet i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till tudelning av inkomsten vid beskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att upphäva lagen om skattereduktion,

1986/87:Sk388 av Arne Gadd (s) och Ing-Marie Hansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om artisters avdrag för ökade levnadsomkostnader i samband med arbete utanför hemorten.

1986/87:Sk390 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till skattereduktion inom stödområdena enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1986/87:Sk392 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om beskattning av semestermedel.

1986/87:Sk396 av Maj Britt Theorin (s) och Oskar Lindkvist (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att kulturarbetare bör medges rätt till avdrag i sin självdeklaration för inköp av kontaktlinser/glasögon för fullgörande av sin yrkesverksamhet.

1986/87:Sk402 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till införande av ett skattefritt grundbelopp för inkomster från hemslöjdsverksamhet.

1986/87:Sk409 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om partiell skattefrihet för inkomster av hemslöjd.

SkU 1986/87:33

1986/87:Sk411 av Knut Wachtmeister (m) och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva sambeskattningen av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet fr.o.m. 1987 års taxering.

1986/87:Sk412 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen — om yrkandet om borttagen underskottsavdragsbegränsning inte bifalls — beslutar att återinföra den t.o.m. 1987 års taxering gällande kvittningsrätten mellan inkomst av kapital och underskott i småhus.

1986/87:Sk413 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande en genomgripande skattereform,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för statlig inkomstskatt 1988 i enlighet med vad som anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinfört inflationsskydd av den statliga inkomstskatteskalan i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av grundavdrag för barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för barntillsynskostnader, enligt vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande ett successivt avskaffande av begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för schablonavdrag vid inkomst av tjänst i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen upphäver lagen om skattereduktion för fackföreningsavgifter fr.o.m. den 1 januari 1988,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattning av förmögenhet i enlighet med vad som anförts i motionen,

1986/87:Sk414 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i avdragsreglerna för traktamenten att egenföretagare och anställd som själv debiterar arbetsgivaren hotellkostnad får göra avdrag för den faktiska kostnaden.

1986/87:Sk415 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att upphäva 5 § första stycket sista satsen i lagen om begränsning av skatt i vissa fall.

1986/87:Sk418 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1986/87:A446 anförts om skattepolitikens inriktning.

1986/87:Sk424 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1986/87:Kr420 anförts om nödvändigheten av införandet av någon form av ekonomiskt semesterstöd.

1986/87:Sk428 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

SkU 1986/87:33

4. att riksdagen beslutar begära att regeringen med förtur utreder och lägger förslag om de åtgärder som anförts i motion 1986/87:A466 om befrielse från arbetsgivaravgifter och avdragsrätt i vissa fall.

1986/87:Sk430 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1986/87:Fi226 anförts om enhetsskatt och ökad progressivitet i inkomstbeskattningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion Fi226 anförts om skatt på produktionen och sänkta kommunalskatter.

1986/87:Sk432 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — med hänvisning till motion 1986/87: A813 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av fullständig särbeskattning.

1986/87:Sk433 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1986/87:A463 anförts beträffande en ny utformning av skattepolitiken.

1986/87:Sk434 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Kr298 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett särskilt inkomstslag bör införas i skattelagstiftningen för inkomst av konstnärlig verksamhet och att detta inkomstslag bör befrias från vissa socialavgifter.

1986/87:Sk438 av Sten Sture Paterson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till ett nytt system för beskattning av kulturskapare.

1986/87:Sk439 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet för skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte sker yrkesmässigt, från 5 000 kr. till 10 000 kr.

1986/87:Sk447 av Kenth Skårvik (fp) och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn angående barnpensionens skatteregler.

1986/87:Sk449 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar införa ett skattefritt belopp av 5 000 kr. för småskalig tillverkning i hemmet.

1986/87:Sk450 av Jan Hyttring (c) och Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksskatteverket (RSV) bör få i uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmånsvärde i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk456 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som anförts i motion 1986/87:T231.

1986/87:Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för

SkU 1986/87:33

avdrag för kapitalförluster i samband med konkurs i enlighet med vad som anförts i motionen,

1986/87:Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att skyndsamt utarbeta förslag till nytt skattesystem enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för statlig inkomstskatt 1988 enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinfört inflationsskydd av den statliga inkomstskatteskalan enligt vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffad sambeskattning av förmögenheter,

13. att riksdagen beslutar upphäva lagen om skattereduktion för fackföreningsavgifter fr.o.m. den 1 januari 1988.

1986/87:Sk463 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1986/87:K.r318 anförts om avdragsregler för utvecklingskostnader.

1986/87:Kr236 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet - yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om införande av ett särskilt inkomstslag för inkomster från litterär och konstnärlig verksamhet.

1986/87:Boll9 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari - såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning.

Utskottet

Inledning

De motioner utskottet behandlar i detta betänkande berör alla direkt eller indirekt beskattningen av fysiska personer. Så gott som samtliga frågor har tidigare vid upprepade tillfällen prövats av riksdagen, flertalet så sent som förra våren (SkU 1985/86:40).

Under senare år har genomförts betydande reformer på inkomstskatteområdet. Början skedde med 1982 års skatteomläggning som innebar en successiv sänkning av marginalskatterna för inkomståren 1983—1985 och en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde (prop. 1981/ 82:197, SkU 60, rskr. 391).

Våren 1985 antog riksdagen ett regeringsförslag om förenklad självdeklaration m.m. (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr. 375) innebärande att man i fråga om huvuddelen av landets löntagare och pensionärer fr.o.m. inneva -

SkU 1986/87:33

rande års taxering kan tillämpa ett starkt förenklat deklarations- och taxeringsförfarande.

Även andra förenklingar av deklarations- och taxeringsarbetet har genomförts under senare år. Sålunda slopades genom riksdagsbeslut våren 1984 (prop. 1983/84:193, SkU 48, rskr. 361) skyldigheten för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser att lämna särskild självdeklaration i varje kommun där verksamhet bedrivs. Fr.o.m. 1986 års taxering gäller att juridiska personer inte betalar någon kommunalskatt (prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr. 110).

Vid förra riksmötet genomfördes marginalskattesänkningar avseende inkomståren 1987 och 1988. Beslutet innebar (prop. 1985/86:130, SkU 40, rskr. 332) en höjning av det kommunala grundavdraget från 7 500 kr. till 9 000 kr. för år 1987 och till 10 000 kr. fr.o.m. 1988. Det skattefria bottenskiktet i statsskatteskalan omvandlades till ett grundavdrag på samma belopp. Antalet skikt i statsskatteskalan minskades från 10 till 4 (fr.o.m. 1989 års taxering). Den högsta marginalskatten sänktes till 75 % vid en kommunal utdebitering om 30 skattekronor och marginalskattespärren slopades. Den s.k. brytpunkten eller gränsen för 50 % marginalskatt räknades upp till 135 000 kr. för inkomståret 1987 och till 150 000 kr. (före grundavdrag) fr.o.m. inkomståret 1988.

Även vid förra riksmötet genomfördes flera väsentliga förenklingar i skattesystemet (se förutom prop. 1985/86:130 även prop. 1985/86:150 bil. 1 och 2 delvis, SkU 50, rskr. 360). Som exempel kan nämnas slopandet fr.o.m. inkomståret 1987 av sambeskattningen av makars B-inkomster, av vissa räntetillägg vid beräkning av tilläggsbelopp, av den särskilda rätten till kvittning mellan underskott av villa och kapitalinkomst och av den kommunala garantiskatten och 1 500 kronors-avdraget för villaägarna. Vidare beslutades att all inkomst i fortsättningen skall beskattas i den skattskyldigas hemortskommun, vilket bl.a. innebär att avdrag vid den kommunala taxeringen i hemortskommunen får göras även för underskott som uppkommer i annan kommun.

Mot bakgrund av de omfattande och kostnadskrävande skattereformer som genomförts under senare år och med hänsyn till att skattesystemets framtida utformning sannolikt kommer att bli föremål för en genomgripande översyn bör enligt utskottets mening i nuläget några ändringar i inkomstskattereglerna inte vidtas utan tungt vägande skäl.

Som utskottet tidigare nämnt har nästan samtliga nu aktuella motionsyrkanden återkommande prövats av riksdagen, flertalet så sent som förra våren. På en särskild bilaga (se s. 49) har tagits in ett register med hänvisning till frågornas tidigare behandling m.m.

Skatteskalan m.m.

I två partimotioner, Sk413 (m) och Sk462 (fp), har yrkats ändringar i skatteskalan för inkomståret 1988. Motionärerna begär också att inflationsskyddet för skatteskalan återinförs.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden endast framhålla att den

SkU 1986/87:33

kritik utskottet vid förra riksmötet riktade mot de av m och fp då presenterade förslagen med fog kan göras gällande också i fråga om de skalor partierna nu förordar. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen förra våren avstyrker utskottet bifall till yrkandena 2 och 3 i motionerna Sk413 och Sk462. Utskottet kan inte heller biträda det yrkande (nr 1) i motion Sk335 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) - motivering i motion N330 — som innebär sänkningar av marginalskatterna och av marginalskattetaket. Vad särskilt angår sistnämnda motion vill utskottet erinra om att genom av riksdagen redan beslutade ändringar i skatteskalan ca 90 % av alla inkomsttagare inte kommer att betala högre marginalskatt än 50 %.

Alf Svensson (c) framhåller i motion Sk386 att många barnfamiljer till följd av bostadsbidragens och barnomsorgstaxornas konstruktion måste vidkännas en marginalskatteeffekt på över 75 % redan i mycket måttliga inkomstlägen. Han anser att makar vid beskattningstillfället bör ha möjlighet dela inkomsten i två lika delar oavsett vem av makarna som haft inkomsten.

Som utskottet framhöll förra året vid behandling av ett likartat motionsyrkande skulle ett bifall till motionärens krav innebära att man återgick till en sambeskattning av arbetsinkomster. Då en sådan åtgärd enligt utskottets mening inte bör komma i fråga avstyrker utskottet motionen.

Den s.k. begränsningsregeln innebär att inkomst- och förmögenhetsskatten i vissa fall kan sättas ned om den sammanlagda skatten överstiger viss andel av inkomsten. Enligt en särskild bestämmelse får dock förmögenhetsskatten aldrig sättas ned så att skatten blir lägre än skatten på halva förmögenheten.

Karin Ahrland (fp) yrkar i motion Sk415 att denna bestämmelse slopas.

Skatteutskottet har tidigare avstyrkt ett motsvarande motionsyrkande med åberopande av att fördelningspolitiska skäl med betydande styrka talar mot en sådan begränsning av förmögenhetsskatten. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker följaktligen motionen.

Särbeskattning av förmögenhet m.m.

Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år skall enligt gällande bestämmelser taxeras även för barnets förmögenhet, om barnets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst inte uppgår till minst 6 000 kr. I fråga om fosterföräldrar och fosterbarn gäller samma regler. För äkta makar som under beskattningsåret levt tillsammans beräknas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas dock för makarna gemensamt.

Yrkanden om generell särbeskattning av förmögenhet har framställts i motionerna Sk321 av Ingbritt Irhammar och Görel Thurdin (båda c), i motion Sk413 av m och i motionerna Sk432 och Sk462 av fp. Särbeskattning av makars förmögenhet yrkar Martin Olsson (c) i motion Sk305, medan samme motionär och Gunhild Bolander (c) i motion Sk306 begär särbeskattning av barns och föräldrars samt fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet. Samma yrkande ställer Gullan Lindblad i motion Sk357. Knut Wachtmeister och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (båda m) slutligen

SkU 1986/87:33

yrkar särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet fr.o.m. 1987 års taxering.

Utskottet har vid sin återkommande behandling av motioner om slopande av sambeskattning av förmögenhet under senare år genomgående intagit den ståndpunkten att, även om jämställdhetsskäl talar för en sådan åtgärd, en ändring bör anstå i avvaktan på det slutliga resultatet av familjelagssakkunnigas arbete. Riksdagen skall inom kort anta en proposition om en ny äktenskapsbalk som bygger på de sakkunnigas betänkande (SOU 1981:85). Avsikten är att denna proposition skall följas av förslag om följdlagstiftning på bl.a. skatteområdet. Ett sådant förslag avseende arvs- och gåvoskattelagstiftningen kommer att föreläggas riksdagen i vår.

Som utskottet tidigare i olika sammanhang uttalat bör frågor om individuell förmögenhetsbeskattning lämpligen prövas i samband med beredningen av familjelagssakkunnigas förslag, varför utskottet avstyrker samtliga nu berörda motionsyrkanden.

Underskottsavdrag

1982 års skatteomläggning innebar som tidigare nämnts bl.a. att man begränsade underskottsavdragens skattemässiga värde. Begränsningen sker genom att man vid beräkningen av underlaget för tilläggsbelopp ökar den statligt beskattningsbara inkomsten med bl.a. medgivna underskotts- och förlustavdrag.

I moderaternas partimotion Sk413 begär man att underskottsavdragsbegränsningen slopas successivt med början inkomståret 1988, medan vpk i motion Sk323 yrkar att rätten till underskottsavdrag tas bort helt.

Motionsyrkanden om att medge underskottsavdrag utan begränsning har prövats av utskottet varje år alltsedan skatteomläggningen 1982. Utskottet vidhåller sin uppfattning att det av rättviseskäl och med hänsyn till att skatt bör tas ut efter förmåga finns anledning att ha kvar en begränsning av avdragsrätten. Utskottet vill erinra om att frågan om underskottsavdragens skattemässiga behandling prövas av företagsskattekommittén och att genom riksdagsbeslut förra året det hittills gällande förbudet mot att tillgodogöra sig avdrag för underskott i annan kommun än hemortskommunen upphävts med verkan fr.o.m. 1988 års taxering. Vad särskilt angår yrkandet i motion Sk323 är enligt utskottets mening frågan om slopande av underskottsavdragen av den art att den lämpligen bör prövas i ett vidare sammanhang.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk413 yrkande 6 och Sk323 yrkande 1.

Kvittning

Underskott på villa har vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp hittills kunnat kvittas mot egen inkomst av kapital intill ett belopp av 30 000 kr.

Kvittningsrätten har genom riksdagsbeslut vid förra riksmötet slopats helt fr.o.m. 1989 års taxering. Vid 1988 års taxering är kvittningsrätten begränsad till högst 15 000 kr.

SkU 1986/87:33

10 Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m.fl. (m) yrkar i motion Sk412 att kvittningsrätten bibehålls. Yrkandet gäller under förutsättning att det i moderaternas partimotion Sk413 framställda kravet på slopande av underskottsavdragsbegränsningen inte vinner riksdagens bifall.

Ett motionsyrkande av delvis samma innebörd avstyrkte skatteutskottet förra våren i samband med behandlingen av den proposition som innehöll förslaget om kvittningsrättens slopande. Utskottet åberopade i sammanhanget att det till följd av ändrade förhållanden på kreditmarknaden inte längre förelåg samma behov att ta emot säljarreverser som vid tidpunkten för 1982 års skatteomläggning och att kvittningsrätten därför kommit att i viss utsträckning mildra avdragsbegränsningens verkningar för skattskyldiga med större kapitalinkomster. Utskottet beaktade vid sitt ställningstagande också att kvittningsrätten, som berörde ett mycket stort antal skattskyldiga, för många hade ringa betydelse till följd av att kvittningen gällde obetydliga belopp och för än fler inte påverkade beskattningsresultatet därför att deras inkomst understeg brytpunkten. Också förenklingsskäl talade således - menade utskottet — för att man slopade kvittningsrätten. Riksdagen biföll utskottets hemställan. Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning att i denna fråga inta en annan ståndpunkt nu än förra året, varför utskottet avstyrker motion Sk412.

Barnavdrag m.m.

Gift skattskyldig vars make saknar inkomst och ogift med hemmavarande barn under 18 år är för närvarande berättigad till skattereduktion med 1 800 kr.

I motion Sk324 återkommer centerpartiet med ett yrkande om uppräkning av skattereduktionen för hemmavarande med barn och för ensamförälder till 4 000 kr., medan moderaterna i två partimotioner, Sk329 (med motivering i So610) och Sk413, yrkar att ett grundavdrag om 15 000 kr. per barn införs vid den kommunala taxeringen. I samma motioner begärs vidare utredning och förslag om avdrag med ett visst maximerat belopp för nödvändiga barntillsynskostnader. Rolf Dahlberg begär i motion Boll9 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att man i syfte att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning successivt bör sänka skattetrycket och införa ett system med skatteavdrag för barn. Yrkanden om uppräkning av avdraget för underhållsbidrag från 3 000 till5 000 kr. per barn har framställts i mmotionen Sk329 och i motion Sk376 från vpk.

Utskottet har under senare år vid upprepade tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om ökad skattereduktion, grundavdrag för barn och avdrag för barntillsynskostnader. Det har skett med den enligt utskottets mening välgrundade motiveringen att det är förenat med svårigheter att via beskattningen söka kompensera barnfamiljer för deras speciella kostnader utan att komma i konflikt med strävandena att uppnå enkelhet i deklarationsoch taxeringsarbetet och att kostnader för barn är av sådan natur att de i första hand bör beaktas på annat sätt än genom avdrag vid beskattningen. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker följaktligen bifall till motionerna Boll9, Sk324, Sk329 och Sk413, samtliga såvitt nu är i fråga.

SkU 1986/87:33

11 Med hänvisning till att frågan om underhållsbidragets skatterättsliga behandling bör tas upp i ett vidare sammanhang avstyrker utskottet också bifall till yrkandena i motionerna Sk329 och Sk376 om uppräkning av avdraget för sådant bidrag.

I moderaternas motion Sk329 tas upp frågan om en översyn av existensminimireglerna i syfte att stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning. Ett yrkande av samma innehåll prövades av skatteutskottet vid förra riksmötet. Reglerna om existensminimum är enligt vad utskottet erfarit för närvarande föremål för regeringens uppmärksamhet. Frågan har också tagits upp av riksdagens ombudsmän. Något ytterligare initiativ från riksdagens sida är enligt utskottets mening inte påkallat, varför utskottet avstyrker motionen i denna del.

Gunnar Biörck i Värmdö (m) begär i motion Sk311 att man i skattelagstiftningen skall införa en bestämmelse av innebörd att ingen skattskyldig skall påföras skatter som tillsammans överstiger den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten minskad med gällande existensminimibelopp.

Som utskottet tidigare nämnt (se ovan s. 9) kan enligt den s.k. begränsningsregeln inkomst- och förmögenhetsskatten i vissa fall sättas ned om den sammanlagda skatten överstiger viss andel av inkomsten. Denna andel utgör fr.o.m. 1989 års taxering 75 %. Motionen torde således redan vara i huvudsak tillgodosedd, varför den inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd.

I partimotionen Sk324 återkommer centern med ett yrkande om rätt för privata dagmammor att erhålla ett omkostnadsavdrag om 6 000 kr. per barn. Ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen förra våren på skatteutskottets hemställan. Utskottet hänvisade i sammanhanget till att en icke kommunalt anställd dagbarnvårdare från sin beskattade ersättning för vården i regel erhöll ett avdrag med 20 kr. per dag och barn, dock högst med belopp motsvarande den uppburna ersättningen och att detsamma borde gälla sådan kommunal ersättning som inte delats upp på lön resp. kostnadsersättning. Denna schablon fick enligt utskottets mening - i brist på närmare utredning om de verkliga kostnaderna — anses vara tillräckliga. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker följaktligen motion Sk324 också i denna del.

Barnpension

Yrkandena i motionerna Sk307 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) samt Sk447 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) syftar till att åstadkomma likställighet i beskattningshänseende mellan barn som uppbär barnpension och dem med bidragsförskott eller underhållsbidrag. Barnpensionen är skattepliktig, medan bidragsförskott och underhållsbidrag utgör icke skattepliktig inkomst. Detta i sin tur medför att barn med barnpension som har inkomst vid sidan av pensionen får betala en relativt stor andel av sin samlade inkomst i skatt, medan ett barn som uppbär bidragsförskott med innevarande års grundavdrag kan tjäna upp till 9 000 kr. utan att någon beskattning sker.

SkU 1986/87:33

12 Enligt vad utskottet erfarit kommer barnpensionens behandling i skattehänseende att tas upp av pensionsberedningen i samband med dess prövning av efterlevandepensioneringens framtida utformning. Utskottet anser att man bör avvakta utredningsresultatet innan man tar slutlig ställning till motionärernas krav, varför utskottet avstyrker båda motionerna.

Dödsbo

Fr.o.m. det taxeringsår som följer närmast efter fjärde kalenderåret efter det då dödsfallet inträffade skall dödsbo efter person som vid sitt frånfälle var bosatt här i landet behandlas som handelsbolag om boets till statlig inkomstskatt taxerade inkomst överstiger 10 000 kr. eller dess förmögenhet 100 000 kr.

Knut Wachtmeister (m) yrkar i motion Sk375 höjning av inkomstgränsen till två basbelopp och av förmögenhetsgränsen till 10 basbelopp.

Utskottet är för närvarande inte berett medverka vare sig till en uppräkning eller till en indexering av de av motionärerna aktualiserade beloppsgränserna och avstyrker därför motionen.

Konstnärlig verksamhet

Riksdagen antog våren 1985 en proposition om kulturarbetarnas skatteförhållanden m.m. (prop. 1984/85:93, SkU 28, rskr. 227). Den nya lagstiftningen, som bygger på ett förslag av kulturskattekommittén, har tillämpats fr.o.m. 1986 års taxering. Den gäller generellt i fråga om kulturarbetare och andra rörelseidkare och innebär bl.a. att vissa utgifter från tiden innan en verksamhet utvecklats till rörelse kan få dras av i efterhand under en sexårsperiod. En förutsättning härför är dock att utgifterna hänför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året. Den nya lagstiftningen behandlar också rätten att erhålla avdrag för arbetslokal i egen bostad och för resor. Kostnader för arbetsrum skall under vissa förutsättningar anses avdragsgilla även om särskilt arbetsrum inte inrättats. Vidare har i lagtexten markerats att resor kan ingå som ett naturligt led i litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet.

Frågan om kulturarbetarnas skattesituation har aktualiserats i flera motioner. I partimotioner från fp, Sk434, och från c, Kr236, begär motionärerna att intäkter av litterär och konstnärlig verksamhet i bl.a. skattehänseende skall behandlas som ett särskilt inkomstslag. Syftet med motionerna anges vara att bereda kulturarbetare en acceptabel ekonomisk standard. Ett yrkande av samma innebörd har ställts av Sten Sture Paterson (m) i motion Sk438, medan Ingrid Sundberg m.fl. (m) i motion Sk463 begär att avdrag för utgifter som belöper på tid innan en verksamhet utvecklats till rörelse skall utvidgas till att avse kostnader som ligger tre år före det då rörelsen påbörjades.

Den lagstiftning om kulturarbetarnas skatteförhållanden m.m. som riksdagen antog 1985 tillkom mot bakgrund av att kulturarbetarnas verksamhet och förutsättningarna för den företedde särdrag som medförde att skattereglerna i vissa hänseenden framstod som mindre väl anpassade till deras

SkU 1986/87:33

speciella arbetsförhållanden. Huvudsyftet med de nya reglerna var att skapa förutsättningar för en rättvisare beskattning av kulturarbetarna. De nya reglerna och tillämpningen av dem byggde på förutsättningen att kulturarbetarna normalt skulle taxeras av sådana särskilda nämnder som taxerade skattskyldiga med komplicerade inkomstförhållanden. Vid riksdagsbehandlingen av den nya lagstiftningen underströk såväl kultur- som skatteutskottet önskvärdheten och betydelsen av att i de särskilda nämnderna ingick ledamöter med god inblick i kulturarbetarnas förhållanden och av att RSV utan dröjsmål medverkade till att förbättra kulturarbetarnas beskattningssituation genom råd och anvisningar ägnade att främja en materiellt riktig och likformig tillämpning av den nya lagstiftningen. RSV har också gjort betydande insatser på detta område. Som utskottet anförde i samband med riksdagsbehandlingen torde de nya bestämmelserna i huvudsak vara väl ägnade att tillgodose sitt syfte utan att för den skull kraven på likformighet mellan kulturarbetare och andra skattskyldiga åsidosätts.

Av motionerna och av vad som framkommit vid en uppvaktning inför utskottet av representanter för Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) torde de problem som uppkommit i samband med kulturarbetares taxering främst sammanhänga med att dessa ofta har inkomster av såväl tjänst som rörelse och att taxeringsmyndigheterna ibland har en benägenhet att betrakta den del av verksamheten som bedrivs av konstnärerna i egen regi som hobbyverksamhet. Ett annat problem som KLYS pekat på avser de enligt nämnden begränsade möjligheterna att utjämna inkomster mellan olika år. Enligt nu gällande regler kan endast rörelseinkomst och alltså inte inkomst av tjänst avsättas till upphovsmannakonto. KLYS anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Sk434, Sk438 och Kr236 att det bästa sättet att komma till rätta med problemen skulle vara att införa ett särskilt inkomstslag för konstnärer.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att frågan om införande av ett särskilt inkomstslag för litterära och konstnärliga yrkesutövare prövades av kulturskattekommittén. Kommittén fann dock att ett särskilt inkomstslag i fråga om konstnärlig verksamhet skulle medföra så betydande administrativa nackdelar att kommittén avstod från att lägga ett sådant förslag. Vid remissbehandlingen av kommittéförslaget gjordes från flera håll gällande att ett särskilt inkomstslag kunde befaras medföra tillämpningsproblem och ge utrymme för missbruk.

Utskottet delar den uppfattningen. Det kan inte anses lämpligt att för ett begränsat antal skattskyldiga — enligt KLYS rör det sig om ca 20 000 kulturarbetare — införa särbestämmelser som alldeles otvivelaktigt skulle komplicera lagstiftningen och dess tillämpning och detta utan att man skapar några egentliga garantier för förbättringar. Härtill kommer att en särbehandling av kulturarbetarna skulle kunna aktualisera krav från andra yrkesgrupper — exempelvis konsulter m.fl. - om en likartad behandling i skattehänseende.

Utskottet vidhåller således sin tidigare uttalade uppfattning att kulturarbetarnas speciella problem bör lösas på annat sätt än genom införande av ett särskilt inkomstslag i skattesystemet. Enligt utskottets mening är det angeläget att man i taxeringsarbetet så långt det är möjligt beaktar de särdrag

SkU 1986/87:33

som konstnärlig verksamhet företer. Utskottet utgår från att taxeringsnämnderna i fortsättningen inte kommer att betrakta etablerade konstnärers verksamhet i egen regi som hobbyverksamhet. I takt med att man koncentrerar behandlingen av litterära och konstnärliga yrkesutövares deklarationer till taxeringsnämnder med särskild sakkunskap torde man skapa ökade garantier för bättre, rättvisare och mer likformiga taxeringar av kulturarbetarna.

1985 års lagstiftning om kulturarbetarnas skatteförhållanden har tillämpats fr.o.m. 1986 års taxering. Man har således hittills en mycket begränsad erfarenhet av lagstiftningens praktiska tillämpning. Vad särskilt angår upphovsmannakontot anser utskottet att tiden nu kan vara inne att i lämplig form - exempelvis genom RSV — göra en utvärdering av de hittills vunna erfarenheterna av denna lagstiftning och göra de eventuella omprövningar som kan visa sig erforderliga. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna Sk434, Sk438, Sk463 och Kr236 yrkande 9.

Maj Britt Theorin och Oskar Lindkvist (båda s) begär i motion Sk396 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att kulturarbetare bör medges rätt till avdrag för inköp av kontaktlinser/glasögon för fullgörande av sin yrkesverksamhet.

Enligt gällande principer vid beskattningen medges avdrag för samtliga omkostnader för intäkternas förvärvande, medan däremot personliga utgifter i samband med sjukdom och handikapp anses utgöra icke avdragsgilla levnadskostnader. Till sådana kostnader räknas också i allmänhet utgifter för kontaktlinser och liknande. I den mån merutgifter uppkommer i detta hänseende till följd av en verksamhets speciella karaktär kan i undantagsfall avdrag medges för sådana merutgifter. Liksom hittills bör frågan när kostnader av förevarande art skall vara avdragsgilla bedömas i rättspraxis. Utskottet avstyrker därför motionen.

Inkomster av kottplockning, hemslöjd m.m.

I åtskilliga motioner har ställts yrkanden om skattefrihet helt eller delvis för vissa inkomstslag. Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c) begär i motion Sk330 utredning av frågan om skattefrihet för förbättringsförslag inom industriell och annan verksamhet. Göthe Knutson (m) yrkar att inkomst av egen hemslöjd skall vara skattefri intill ett belopp av 5 000 kr. Liknande yrkanden återfinns i motionerna Sk402 av Pär Granstedt m.fl. (c), Sk409 av Gunnel Jonäng (c) och Sk449 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c), medan Alf Svensson (c) i motion Sk439 yrkar att den gräns om 5 000 kr. som för närvarande gäller för skattefrihet för inkomst av bär- och svampplockning höjs till 10 000 kr.

I två motioner tar man upp frågan om partiell skattebefrielse för inkomst av kottplockning. Leif Marklund (s) yrkar sålunda i motion Sk316 med åberopande av skogspolitiska skäl att inkomst av icke yrkesmässig kottplock -

SkU 1986/87:33

ning skall vara skattefri upp till ett belopp av 5 000 kr. Sigge Godin och Hugo Bergdahl (båda fp) ställer i motion Sk365 samma yrkande. Skattebefrielsen bör dock enligt motionärerna begränsas till kottplockning som sker i Norrbottens län, i Västerbottens län inom stödområdena A och B samt i Jämtlands län.

I fråga om förslagsverksamheten vidhåller utskottet sin tidigare uttalade uppfattning att de problem som sammanhänger med extrainkomster i första hand bör lösas genom generella sänkningar av marginalskatterna. Utskottet är nu liksom förra året inte berett medverka till att det undantag från gällande principer som gäller i fråga om vilda bär och svamp och som tillkommit bl.a. för att lösa vissa särskilda problem som uppstått för såväl plockare och uppköpare som de tillämpande myndigheterna utvidgas till att gälla också inkomst av hemslöjd och av kottplockning. Utskottet anser sig inte heller kunna tillstyrka en uppräkning av den gräns som gäller för skattefrihet vid bär- och svampplockning. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sk316, Sk330, Sk365, Sk378, Sk402, Sk409, Sk439 och Sk449.

Mätningskostnad

Lars Ulander m.fl. (s) framhåller i motion Sk318 att byggnadsarbetare till följd av speciella branschförhållanden inom byggnadsindustrin tvingas att — utöver fackföreningsavgiften - betala också kostnader för mätnings- och granskningsarbeten, som utförs av personal anställd av den fackliga organisationen. Motionärerna yrkar att sådana kostnader inte skall utgöra inkomst av tjänst. Innebörden av yrkandet är att mätnings- och liknande kostnader inte skall omfattas av schablonavdraget.

Enligt utskottets mening bör den av motionären aktualiserade frågan i första hand lösas genom förhandlingar mellan berörda parter på arbetsmarknaden. Som utskottet tidigare nämnt torde frågan om skattesystemets utformning efter inkomståret 1988 komma att bli föremål för utredning.

Då frågan om schablonavdraget och dess utformning bör prövas i samband med en sådan utredning saknar enligt utskottets mening riksdagen anledning att biträda yrkandet i motionen. Utskottet avstyrker således motion Sk318.

Fackliga stipendier, bilresor till och från arbetet m.m.

Sorn tidigare nämnts tas i en rad motioner upp frågor som utskottet tidigare behandlat vid upprepade tillfällen under senare år. Det gäller frågan om slopande av skattefriheten för fackliga stipendier (motion Sk310 av Ewy Möller och Bertil Danielsson, båda m), de i motionerna Sk325 av Martin Olsson (c), Sk333 av Börje Hörnlund och Kjell A. Mattsson (båda c), Sk366 av Stig Josefson m.fl. (c) och Sk356 av Rolf Clarkson (m) aktualiserade frågorna om beräkning av avdrag för bilresor till och från arbetet, frågan om schablonavdrag i inkomstslaget tjänst (partimotionen Sk413 av moderaterna), frågan om avdrag för bidrag till internationellt biståndsarbete (motion Sk302 av Bengt Westerberg m.fl., fp), frågan om sparavdrag i inkomstslaget kapital (motion Sk337 av Rune Thorén och Rolf Kenneryd, båda c) samt de yrkanden om slopande av skattereduktionen för fackföreningsavgift som ställts i motionerna Sk386 av Alf Svensson (c), Sk413 (m) och Sk462 (fp).

SkU 1986/87:33

16 Vad i dessa motioner anförts utgör enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt än tidigare år. Utskottet är inte heller berett att nu medverka till en höjning av det underlag som för närvarande gäller för skattereduktion för fackföreningsavgift. Med det anförda och med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i dessa frågor (se bilaga till betänkandet) avstyrker utskottet samtliga nu berörda motionsyrkanden samt motionerna Sk343 av Monica Öhman m.fl. (s) och Sk361 av Tommy Franzén och Lars-Ove Hagberg (båda vpk).

Bilförmån

Riksdagen antog i höstas ett schabloniserat system för beskattning av fri eller delvis fri bil. De nya reglerna innebär i huvudsak att förmån av helt fri bil skall värderas till 22 % av nybilspriset året före beskattningsåret för senaste årsmodellen av bilen. För bilar som är äldre än tre år är procentsatsen 18.

Jan Hyttring och Karl-Anders Petersson (båda c) begär i motion Sk450 ett tillkännagivande av riksdagen att RSV bör få i uppdrag att utfärda rekommendationer om jämkning av bilförmånsvärdet för bilförsäljare.

Enligt anvisningar utfärdade av RSV (Dt 1986:28) skall för den som ofta byter bil under beskattningsåret som förmån av bil tas upp ett genomsnittsvärde. Genom denna anvisning, som tar sikte just på bilhandeln, har RSV redan beaktat bilförsäljarnas speciella situation. Någon anledning att härutöver särskilt jämka förmånsvärdet för bilförsäljare föreligger enligt utskottets mening inte, varför utskottet avstyrker motionen.

Semesterersättning m.m.

Semesterersättning utgör skattepliktig inkomst och skall som regel tas upp till beskattning för det beskattningsår då ersättningen lyfts.

Motionären bakom motion Sk292, Björn Ericson (s), framhåller att hos taxeringsmyndigheter i dag tycks råda oklarhet om hur semestermedel inom byggnadsbranschen skall beskattas och begär ett tillkännagivande av innebörd att beskattning skall ske först då medlen är tillgängliga för lyftning.

Inom framför allt byggbranschen inbetalar arbetsgivaren semesterersättning till särskild semesterkassa, som året därefter tillställer den anställde beloppet. Eftersom en inkomst är skattepliktig först när den är tillgänglig för lyftning skall semesterersättningen inte redovisas på arbetsgivarens kontrolluppgift utan i stället av semesterkassan som utfärdar särskild kontrolluppgift.

Den av motionären påtalade oklarheten torde bero på att semesterersättning i vissa fall tagits upp i kontrolluppgift för fel beskattningsår. Något särskilt tillkännagivande i frågan anser utskottet inte vara påkallat och utskottet avstyrker därför motionen.

Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar i motion Sk424 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon form av ekonomiskt semesterstöd måste införas. Stödet kan — menar motionärerna — ha formen av semestercheckar eller liknande.

Motionsyrkanden av samma innebörd har tidigare avstyrkts av utskottet med motiveringen att skattesubventioner av detta slag kan väntas medföra

SkU 1986/87:33

2 Riksdagen 1986/87. ösarn!. Nr33

ett mycket betydande skattebortfall. Med hänsyn härtill och då förmånsbeskattningskommittén inte ansett det möjligt att presentera något förslag i ämnet avstyrker utskottet motionen. Frågan torde för övrigt komma att tas upp i samband med beredningen av kommitténs betänkanden.

Traktamenten

Den som gör tjänsteresor utanför sin vanliga verksamhetsort har rätt till avdrag för kostnaden för själva resan och för ökade levnadskostnader i form av utgifter för hotellrum, merkostnader för måltider m.m.

Avdrag medges med belopp motsvarande uppburet traktamente men är maximerat till ett s.k. normalbelopp som motsvarar högsta dygnstraktamente enligt statens allmänna resereglemente. Statliga befattningshavare får sina faktiska utgifter för logi täckta.

Arne Gadd och Ing-Marie Hansson (båda s) yrkar i motion Sk388 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att artister bör ha samma rätt som andra yrkesutövare till avdrag för ökade levnadskostnader i samband med arbete utanför hemorten. Tommy Franzén m.fl. (vpk) anser att avdraget för hotellkostnader i samband med tjänsteresor för företagen bör maximeras till 330 kr. per person och natt. Stig Josefson m.fl. (c) slutligen pekar i motion Sk414 på den olikhet mellan statliga och privata befattningshavare som ligger däri att de förra alltid får sina faktiska utgifter för logi täckta, medan de senare, då uppburet nattraktamente inte förslår till att täcka logikostnader, måste styrka att deras samtliga ökade levnadskostnader under ett dygn överstigit normalbeloppet. Motionärerna yrkar att bestämmelserna ändras så att egenföretagare och anställda som själva debiterar arbetsgivaren sina utgifter för hotell får göra avdrag för den faktiska logikostnaden.

Vad först angår sistnämnda yrkande kan erinras om att utskottet vid sin behandling av ett motsvarande yrkande förra våren kritiserade den av motionärerna påtalade olikheten och underströk angelägenheten av att traktamentsreglerna ändrades utan onödigt dröjsmål. Med hänsyn till att beredningen av traktamentsbeskattningssakkunnigas ((numera förmånsbeskattningskommittén) förslag ännu inte hunnit slutföras anser utskottet sig böra i avvaktan på resultatet av detta beredningsarbete avstyrka motionen.

Vad härefter angår yrkandet i motion Sk388 gäller som huvudprincip i fråga om artister att bostadsorten skall anses utgöra deras vanliga verksamhetsort. I den mån en artist får vidkännas merkostnader under tjänsteresa utanför bostadsorten är han enligt vanliga regler berättigad till avdrag för dessa kostnader. Att i det av motionärerna åberopade rättsfallet avdrag inte medgavs enligt schablon med belopp motsvarande uppburet traktamente berodde på att de resor den skattskyldige företagit utanför den vanliga verksamhetsorten med hänsyn till omständigheterna inte kunde anses som resor i tjänsten och att den skattskyldige inte kunde styrka att ökningen av hans levnadskostnader under resorna uppgått till belopp motsvarande det av honom yrkade avdraget.

Med det anförda och med hänvisning till det inom regeringskansliet pågående beredningsarbetet avstyrker utskottet motion Sk388.

SkU 1986/87:33

18 Utskottet är inte berett medverka till en begränsning av rätten till avdrag SkU 1986/87:33 för hotellkostnader och avstyrker följaktligen också motion Sk377.

Straffränta

Arne Andersson i Gamleby (s) yrkar i motion Sk341 att kostnader för av företag, banker m.fl. debiterad överränta/straffränta inte skall vara avdragsgill vid taxeringen.

Enligt utskottets mening saknas anledning att i beskattningshänseende bedöma straffränta annorlunda än andra räntekostnader. Utskottet avstyrker därför motionen.

Förlust på grund av brottsligt förfarande

Vid inkomstbeskattningen medges inte avdrag för förlust som är att hänföra till kapitalförlust. Enligt lagstiftning som gäller fr.o.m. 1984 års taxering räknas till kapitalförlust sådan förlust som inte har samband med någon förvärvskälla och sådan förlust som visserligen har sådant samband men inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga.

Sigge Godin och Margareta Andrén (båda fp) yrkar i motion Sk363 att förluster som uppkommit på grund av brottsligt förfarande mer generellt än för närvarande skall anses utgöra driftförlust och därmed vara avdragsgill.

De bestämmelser som tillämpats fr.o.m. 1984 års taxering innebär i sak ingen ändring i förhållande till tidigare regler när det gäller den allmänna definitionen av begreppet kapitalförlust. Kapitalförlustbegreppet har emellertid inskränkts i vissa hänseenden. Förlust av varulager och inventarier genom brottsligt förfarande skall således numera kunna medföra rätt till avdrag. På samma sätt skall förlust av svenska pengar genom stöld kunna medges om risk för stöld är något som man normalt har att räkna med i verksamheten.

Frågan om förlust genom brott skall anses utgöra kapitalförlust eller driftförlust bör enligt utskottets mening liksom hittills avgöras i rättpraxis. Utskottet vill i likhet med föregående år understryka angelägenheten av att försäkringsbolagen noga informerar försäkringstagarna om de villkor som gäller som förutsättning för att de vid uppkommen skada skall vara berättigade till ekonomisk gottgörelse för lidna förluster. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk363.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) begär i motion Sk461 en utredning av möjligheterna att införa särskilda regler om avdragsrätt i förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet för kapitalförlust vid konkurs.

I den mån förlust i samband med konkurs är att anse som kapitalförlust bör den enligt utskottets mening i likhet med andra kapitalförluster inte vara avdragsgill. På grund härav och då utskottet inte är berett medverka till en ändring av kapitalförlustbegreppet avstyrker utskottet motion Sk461 såvitt nu är i fråga.

19 Regionala skattelättnader

I två motioner, Sk390 av Ivar Franzén (c) och Sk428 (motivering i motion A466) av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (båda c), tar motionärerna upp frågor om regionala skattelättnader. I den förra begärs förslag om att man inom vissa stödkommuner skall slopa tilläggsbeloppet inom den statliga inkomstskatten och i den senare att frågan om temporär befrielse från arbetsgivaravgifter och om viss skattefrihet vid etablering och vid utveckling av näringsverksamhet i avfolkningskommuner utreds.

Utskottet har under en följd av år och i olika sammanhang uttalat att en regional differentiering av skatterna av administrativa och andra skäl bör förekomma endast i undantagsfall. Vad som sägs i motionerna föranleder inte utskottet att ändra uppfattning. Utskottet är således inte berett medverka till bestämmelser som är ägnade att avsevärt komplicera skattelagstiftningen. Det syfte motionärerna vill nå tillgodoser man bättre på annat sätt än genom en särbehandling av vissa regioner i skattehänseende. Utskottet avstyrker således dessa motionsyrkanden.

Skattepolitiken på sikt m.m.

Några motioner innehåller yrkanden om skattepolitiken och dess utformning på längre sikt. Det gäller partimotionerna Sk413 från m, Sk462 från fp, Sk336 från c och Sk430 (motivering i motion Fi226) från vpk. De tre förstnämnda motionerna innehåller alla yrkanden om sänkta marginalskatter och sänkt kapitalbeskattning, och sådana yrkanden återfinns också i motionerna Sk433 (motivering i motion A463) av Ulf Adelsohn m.fl. (m) och i motion Sk386 av Alf Svensson (c).

I motionerna från m och fp tas också upp frågan om bolagsskatten, som enligt motionärerna bör sänkas samtidigt som man minskar reserveringsmöjligheterna i företagen. I samma motioner yrkas också att vinstdelningsskatten och dubbelbeskattningen av aktieutdelning avskaffas.

Vpk begär i sin motion skärpt progression i beskattningen och en höjning av skatten på stora förmögenheter. De begär också att man inför en enhetsskatt för stat och kommuner och att huvudparten av den kommunala inkomstskatten ersätts med en skatt på produktionen.

Flera av de frågor som tagits upp i motionerna har utskottet redan behandlat eller kommer utskottet att behandla längre fram i vår. Under senare år har, som utskottet inledningsvis framhållit, genomförts en rad reformer i syfte att förbättra och förenkla inkomstbeskattningen. Reformerna har också inneburit betydande skattelättnader.

På företagsskatteområdet pågår för närvarande ett omfattande utrednings- och beredningsarbete, och frågan om skattesystemets utformning i stort efter 1988 torde som tidigare nämnts komma att prövas av en parlamentarisk kommitté. I avvaktan på resultatet av detta berednings- och utredningsarbete är utskottet inte berett att nu binda sig för åtgärder som innebär ytterligare skattelättnader eller att ta någon definitiv ställning i frågor som gäller skattepolitikens utformning på sikt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk386, Sk413 och Sk462 såvitt nu är i fråga samt motionerna Sk336, Sk430 och Sk433.

SkU 1986/87:33

20 Genom det anförda anser utskottet sig ha besvarat också motion Sk418 av Sten Svensson m.fl. (m), i vilken motionärerna — med hänvisning till motivering i motion A 446 - föreslår en rad åtgärder på skatteområdet i syfte att — på sikt — främja en levande landsbygd. Med den motivering som utskottet nyss åberopat avstyrker utskottet också motion Sk418.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk413 yrkandena 2 och 3 och 1986/87:Sk462 yrkandena 2 och 3,

2. beträffande tillkännagivande om marginalskatterna att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk335 yrkande 1,

3. beträffande begränsningsregeln m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk311 och 1986/87:Sk415,

4. beträffande särtaxering av makars och av föräldrars och barns förmögenhet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk305,1986/87:Sk306, 1986/ 87:Sk321, 1986/87:Sk357, 1986/87:Sk411, 1986/87:Sk413 yrkande 13, 1986/87:Sk432 och 1986/87:Sk462 yrkande 11,

5. beträffande underskottsavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 6 och 1986/ 87:Sk323 yrkande 1,

6. beträffande kvittning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk412,

7. beträffande tudelning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk386 yrkande 2,

8. beträffande skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller skattereduktion) m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Sk329 yrkande 1, 1986/ 87:Sk413 yrkande 4, 1986/87:Sk324 yrkande 1 och 1986/87:Boll9 yrkande 6,

9. beträffande barntillsyn

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk329 yrkande 2 och 1986/ 87:Sk413 yrkande 5,

10. beträffande underhållsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk329 yrkande 4 och 1986/ 87:Sk376,

11. beträffande existensminimum för barnfamiljer att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk329 yrkande 3,

12. beträffande omkostnadsavdrag för dagmamma att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk324 yrkande 2,

13. beträffande barnpension

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk307 och 1986/87:Sk447,

14. beträffande dödsbo

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk375,

15. beträffande särskilt inkomstslag för kulturarbetare m.m.

SkU 1986/87:33

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Sk434, 1986/ 87:Sk438 och 1986/87:Kr236 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande utvecklingskostnader i konstnärlig verksamhet att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk463,

17. beträffande kontaktlinser m.m. för konstnärer att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk396,

18. beträffande förslagsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk330,

19. beträffande kottplockning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk316 och 1986/87:Sk365,

20. beträffande bär och svamp

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk439,

21. beträffande hemslöjd m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk378, 1986/87:Sk402, 1986/ 87:Sk409 och 1986/87:Sk449,

22. beträffande mätningskostnad

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk318,

23. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk310,

24. beträffande beskattning av semesterersättning att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk392,

25. beträffande semesterstöd

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk424,

26. beträffande värdering av bilförmån att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk450,

27. beträffande beräkning av tidsvinst vid bilresor till och från arbetet att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk325 och 1986/87:Sk456,

28. beträffande beräkning av avdrag för bilresor till och från arbetet att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk366 och 1986/87:Sk333,

29. beträffande ökade levnadskostnader för artister att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk388,

30. beträffande hotellkostnader

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk414 och 1986/87:Sk377,

31. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk413 yrkande 7,

32. beträffande internationellt biståndsarbete att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk302,

33. beträffande sparavdraget

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk337,

34. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk343, 1986/87:Sk361, 1986/ 87:Sk386 yrkande 8, 1986/87:Sk413 yrkande 8 och 1986/87:Sk462 yrkande 13,

35. beträffande straffränta

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk341,

36. beträffande förlust på grund av brott att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sk363,

SkU 1986/87:33

37. beträffande förlust vid konkurs

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk461 yrkande 15,

38. beträffande regionala skattelättnader

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk390 och 1986/87:Sk428 yrkande 4,

39. beträffande skattepolitiken på sikt m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk336,1986/87:Sk386 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkande 1, 1986/87:Sk418, 1986/87:Sk430, 1986/ 87:Sk433 och 1986/87:Sk462 yrkande 1.

Stockholm den 2 april 1987 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Gunnar Nilsson (s), Marianne Andersson (c), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1986/87:33

23 Reservationer

SkU 1986/87:33

1. Skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd (mom. 1)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 8 med ”Utskottet vill” och slutar i första stycket på s. 9 med ”Sk462” bort ha följande lydelse:

För att ett skattesystem skall anses uppfylla rimliga krav på skälighet och rättvisa måste det enligt utskottets mening vara så utformat att det ger enskilda människor möjlighet att själva disponera över en större del av sina inkomster. Familjer och enskilda skall i normalfallen kunna leva på sina arbetsinkomster. De skall också ha möjlighet att förbättra sin situation genom egna arbetsinsatser. En förutsättning härför är att de får behålla en rimlig andel av en inkomstökning efter skatt.

Sänkta marginalskatter innebär som isolerad åtgärd alltid större skattelättnader i kronor räknat för personer med höga inkomster. Denna effekt av en marginalskattesänkning kan inte undvikas om man vill ge dem som i dag har höga marginalskatter en rimlig skattelättnad utan att samtidigt skärpa skatten för dem med lägre inkomster. En sänkning av marginalskatterna, också i vanliga inkomstlägen, kommer emellertid att få positiva effekter såväl för den ekonomiska tillväxten som för sysselsättningen och är av den anledningen motiverad också från fördelningspolitiska utgångspunkter.

En grundläggande förutsättning för en varaktig marginalskattereform är att inflationen inte tillåts höja skattetrycket. Endast genom ett inflationsskydd baserat på den faktiska inflationen blir skattesatserna oförändrade vid en oförändrad real inkomsstnivå. En utebliven indexering leder däremot med nödvändighet till att inflationen höjer skatteuttaget vid en viss reallön. Utskottet anser således i likhet med motionärerna bakom motionerna Sk413 och Sk462 att skatteskalan bör inflationsskyddas fullt ut.

I m:s partimotion Sk413 har dragits upp riktlinjer för en omfattande skattereform som i sina huvuddrag skall genomföras under åren 1989 och 1990. Utskottet biträder motionen i denna del. 1 likhet med motionärerna anser utskottet också att man - som ett led i denna skattereform — bör sänka marginalskatterna redan för inkomståret 1988.

Enligt utskottets mening innebär den i m-motionen presenterade skalan en skälig avvägning, eftersom den ger icke obetydliga lättnader i förhållande till nuvarande regler redan i vanliga inkomstskikt. Utskottet tillstyrker därför motion Sk413 såvitt nu är i fråga. Härigenom tillgodoses också i viss utsträckning fp-motionen Sk462 i denna del.

Förslag till ny skala för inkomståret 1988 utformad i enlighet med m:s förslag bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motion 1986/87:Sk462 yrkandena 2 och 3 hos

regeringen begär förslag om en skala för statlig inkomstskatt för inkomståret 1988 i enlighet med vad i förstnämnda motion anges och om återinförande av inflationsskydd för skatteskalan.

2. Skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd (mom. 1)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 8 med ”Utskottet vill” och slutar i första stycket på s. 9 med ”Sk462” bort ha följande lydelse:

För att (=reservation 1) fullt ut.

I fp:s partimotion Sk462 har dragits upp riktlinjer för en omfattande skattereform innebärande bl.a. marginalskattesänkningar med början inkomståret 1989. För att komma till rätta med den alltför snabba lönekostnadsökningen anser motionärerna emellertid att marginalskatterna bör sänkas redan fr.o.m. inkomståret 1988 med tre procentenheter för alla heltidsarbetande eller för alla med inkomster överstigande 80 000 kr.

Utskottet delar fp:s uppfattning att marginalskatterna bör sänkas redan fr.o.m. nästa inkomstår. Enligt utskottet innebär den av fp presenterade skalan en skälig avvägning. Utskottet tillstyrker därför motion Sk462 såvitt nu är ifråga. Härigenom tillgodoses också i viss utsträckning m-motionen Sk413 i denna del.

Förslag till ny skala för inkomståret 1988 utformad i enlighet med fp:s förslag bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk462 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motion Sk413 yrkandena 2 och 3 hos regeringen begär förslag om en skala för statlig inkomstskatt för inkomståret 1988 i enlighet med vad i förstnämnda motion anges och om återinförande av inflationsskydd för skatteskalan.

3. Tillkännagivande om marginalskatterna (mom. 2)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i första stycket på s. 9 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”än 50 %” bort ha följande lydelse: Genom vad utskottet nu anfört anser utskottet sig ha besvarat också det yrkande i motion Sk335 som innebär att marginalskatterna skall sänkas till en sådan nivå att praktiskt taget alla inkomsttagare får åtminstone hälften kvar av en inkomstökning och att också marginalskattetaket skall sänkas kraftigt. Utskottet tillstyrker också detta motionsyrkande, varför utskottet under mom. 5 hemställer

5. beträffande tillkännagivande om marginalskatterna att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk335 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om marginalskatterna.

SkU 1986/87:33

4. Begränsningsregeln m.m. (mom. 3)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Skatteutskottet har” och slutar med ”följaktligen motionen.” bort ha följande lydelse: I 5 § första stycket lagen om begränsning av skatt i vissa fall stadgas att förmögenhetsskatten inte får sänkas så att skatten blir lägre än skatten på halva den beskattningsbara förmögenheten. Genom denna enda sats drabbas ett antal personer fortfarande av den s.k. pomperipossaeffekten. Det rör sig sannolikt inte om stora skaror skattebetalare och därför heller inte om sådana belopp som har någon betydelse på statsbudgetens inkomstsida. Det kan därför inte föreligga några fiskala intressen för staten att bibehålla bestämmelsen.

Utskottet tillstyrker motionen. Förslag om erforderlig författningsändring bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande begränsningsregeln att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk415 och med avslag på motion 1986/87:Sk311 hos regeringen begär förslag om ändring av den s.k. begränsningsregeln i enlighet med vad utskottet anfört.

5. Särtaxering av makars och av föräldrars och barns förmögenhet m.m. (mom. 4)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse: Fr.o.m. 1988 års taxering slopas sambeskattningen av makars B-inkomster. Kapitalavkastningen skall således i fortsättningen vara helt knuten till individen. I överensstämmelse härmed bör enligt utskottets mening av såväl rättvise- som förenklingsskäl också förmögenhetsbeskattningen individualiseras.

Utskottet tillstyrker således att makars beskattningsbara förmögenhet i fortsättningen beräknas för makarna var för sig.

Vad härefter angår frågan om föräldrars och barns förmögenhet delar utskottet den i flera motioner framförda uppfattningen att samtaxering i detta fall till följd av progressiviteten i förmögenhetsskatteskalan kan leda till orimliga konsekvenser. Också denna sambeskattningsform är enligt utskottets mening otillfredsställande från rättvisesynpunkt, eftersom den innebär att gifta och sammanboende med barn missgynnas i skattehänseende jämfört med skattskyldiga utan barn. Utskottet finner det särskilt anmärkningsvärt att regeringen ännu inte ansett sig böra föreslå att sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall upphöra. I fråga om fosterföräldrar föreligger nämligen i förhållande till andra föräldrar den principiella skillnaden att de förra inte får disponera över barnets förmögenhet.

SkU 1986/87:33

26 Med hänsyn till det anförda och då det skattebortfall som kan bli följden av ett slopande av sambeskattningen av förmögenhet torde vara helt försumbart i statsbudgeten tillstyrker utskottet en övergång till helt individuell beskattning av förmögenhet. Förslag om slopande av sambeskattningen bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande särtaxering av makars och av föräldrars och barns förmögenhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk305, 1986/ 87:Sk306, 1986/87:Sk357, 1986/87:Sk413 yrkande 13, 1986/87:Sk432 och 1986/87:Sk462 yrkande 11 samt med anledning av motionerna 1986/87:Sk321 och 1986/87:Sk411 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om samtaxering av makars och av föräldrars och barns förmögenhet.

6. Underskottsavdrag (mom. 5)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med

”Motionsyrkanden om” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande

lydelse:

Den begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde som

riksdagen beslutade i samband med 1982 års skattereform strider mot

grundläggande principer i det svenska skattesystemet. Detta påpekades också i de starkt kritiska svar som nästan samtliga remissinstanser lämnade på det ursprungliga förslaget till skatteomläggning. Om man som i Sverige beskattar varje inkomst av kapital oavsett varifrån den härrör bör man enligt utskottets mening också, utan någon begränsning, medge avdrag för de räntor som uppkommer i förvärvskällan. En motsatt ordning strider enligt utskottets mening mot såväl symmetrin i skattesystemet som mot principen att skatt skall utgå efter förmåga. Det är emellertid inte bara principiella skäl som talar mot begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde. Som motionärerna i motion Sk413 framhåller innebär underskottsavdragsbegränsningen otvivelaktigt en hämsko på nyföretagande och risktagande och det torde knappast kunna bestridas att begränsningen också leder till onödigt krångel i deklarations- och taxeringsarbetet.

Utskottet, som i olika sammanhang understrukit angelägenheten av att skattereglerna är så enkla och lättillämpade som möjligt, tillstyrker med det anförda yrkandet i motion Sk413 att underskottsavdragsbegränsningen avskaffas successivt med början inkomståret 1988.

Av det anförda framgår att utskottet inte kan biträda yrkandet i motion Sk323 om slopande av rätten till underskottsavdrag.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande underskottsavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkande 6 och med avslag på motion 1986/87: Sk323 yrkande 1 hos regeringen begär

SkU 1986/87:33

förslag om att begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde successivt slopas med början inkomståret 1988.

7. Underskottsavdrag (mom. 5)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Motionsyrkanden om” och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Skattesystemet har alltmer kommit att mista sin förmåga att vara socialt utjämnande och möjliggöra uppbyggandet av en offentlig sektor som förmår tillgodose för folkflertalet viktiga sociala och kulturella behov och mål.

Genom att slopa rätten till underskottsavdrag i inkomstbeskattningen kan man erhålla en rättvisare fördelning av skatterna och uppnå en sundare samhällsekonomi. Lånefinansierad konsumtion skulle minska och samhällets skatteinkomster öka. Man skulle vidare försvåra de privilegierade gruppernas övervältring av skattebördorna på vanliga lönearbetande och minska skattemässiga vinster genom s.k. skatteplanering.

Underskottsavdragen i inkomstbeskattningen har ökat starkt under de senaste årtiondena.

Under åren 1973 till 1982 har sålunda de totala underskottsavdragen nära sjudubblats. Det är framför allt under 1970- och 1980-talen som den markanta ökningen ägt rum.

Underskottsavdragen avser till cirka två tredjedelar räntor på egna hem. Ett förhållandevis högt ränteläge sedan slutet av 1960-talet och starkt stigande villapriser har medverkat till ökningen av avdragen, men detta utgör endast en del av sanningen. Främst höginkomsttagare och kapitalstarka individer har systematiskt utnyttjat systemet till skatteplanering för att minimera sina egna skatter och detta har i sin tur medverkat till att driva upp priserna. Från skattemoralisk och fördelningspolitisk synpunkt är detta oacceptabelt.

För att kompensera den fördyring i boendet som uppstår genom underskottsavdragens slopande skall en ny bostadsfinansiering införas som i princip innebär en halvering av nuvarande räntekostnader. Härigenom kan även subventioneringen av lyxboendet motverkas. Det nya bostadsfinansieringssystemet bör även gälla bostadsrätter och fritidshus.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk323 i denna del. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motion Sk413 i denna del.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande underskottsavdrag att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk323 yrkande 1 och med avslag på motion 1986/87:Sk413 yrkande 6 hos regeringen begär förslag om slopande av rätten till avdrag för underskott.

SkU 1986/87:33

8. Kvittning (mom. 6)

SkU 1986/87:33

Under förutsättning av avslag på reservation 6

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i andra stycket på s. 11 som börjar med ”Utskottet beaktade” och slutar med ”Sk412.” bort ha följande lydelse: Utskottet finner detta skäl för att avskaffa rätten att kvitta underskott av villa mot kapitalinkomst föga bärande. Utskottet har, som framgår av det tidigare anförda, tillstyrkt att begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde successivt avvecklas, eftersom denna begränsning strider mot såväl symmetrin i skattesystemet som mot principen att skatt skall utgå efter förmåga. Ett slopande av rätten att kvitta underskott av villa mot inkomst av kapital innebär en ytterligare och från rättvisesynpunkt helt oacceptabel begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde, som kommer att innebära en avsevärd skatteskärpning för många småhusägare. Utskottet tillstyrker därför motion Sk412. Förslag om återinförande av kvittningsrätten fr.o.m. 1988 års taxering bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande kvittning att riksdagen — under förutsättning av avslag på reservation 6 — med anledning av motion 1986/87:Sk412 hos regeringen begär förslag om återinförande fr.o.m. 1988 års taxering av rätten att kvitta villaunderskott mot inkomst av kapital.

9. Skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller skattereduktion m.m.) (mom. 8)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att uttag av skatt skall ske med hänsyn till bärkraft. Den svenska familjebeskattningen innebär i sin nuvarande utformning ett avsteg från denna princip, eftersom den inte tar någon hänsyn till familjens försörjningsbörda. Som framhålls i motion Sk329 måste skatteuttaget relateras till familjens förmåga att betala skatt. En familjs totala kostnader varierar med antalet barn, och en inkomstbeskattning som skall kunna skapa rättvisa för barnfamiljerna måste därför innehålla bestämmelser om ett avdrag vid beskattningen för varje barn. Det är nämligen inte längre möjligt att skapa rättvisa för barnfamiljerna genom en politik som även fortsättningsvis innebär ökade bidrag finansierade med höjda skatter som till stor del får betalas av just barnfamiljerna. Det leder till att de enskilda i alltför hög grad blir beroende av offentliga bidrag för att kunna klara sin ekonomi. Familjerna måste i stället bli mer oberoende genom en beskattning som tar hänsyn till försörjningsbördan. En familj med normala inkomster skall få behålla så mycket av sina inkomster att de klarar sin egen försörjning.

En politik som innebär mera rundgång genom höjda bidrag och ökade

skatter leder till minskad ekonomisk effektivitet och minskad tillväxt. Detta drabbar i första hand familjer med låga inkomster och stor försörjningsbörda.

Frågan gäller då i vad mån avdraget bör utformas som ett avdrag från intäkterna eller som en reduktion på den slutliga skatten. Det kan därvid konstateras att en skattereduktion, som motsvarar en rimlig kompensation för barnkostnader — om den finansieras inom ramen för den statliga beskattningen — skulle leda till en skärpning av den statliga inkomstskatten och därmed av marginalskatterna. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna bakom motionerna Sk329 och Sk413 att kompensation till barnfamiljerna bör ges i form av ett barnavdrag från inkomsten. Utskottet har tidigare vid sin behandling av frågan om den långsiktiga skattepolitiken uttalat att den statliga inkomstskatten på sikt bör avskaffas utom för de allra högsta inkomsterna. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra tillstyrka att avdraget medges vid den kommunala taxeringen. Härigenom får avdraget hos mottagaren samma värde efter skatt oberoende av vederbörandes inkomstläge. Med det anförda tillstyrker utskottet att man vid den kommunala taxeringen inför ett grundavdrag om 15 000 kr. för varje hemmavarande barn under 18 års ålder. Avdragsrätten bör också omfatta barn i åldern 18—20 år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd. De som har så låga inkomster och/eller så många barn att de inte kan utnyttja grundavdraget fullt ut kompenseras genom ”negativ skatt”, vilket innebär att ett belopp motsvarande nettoeffekten av den inte utnyttjade delen av grundavdraget betalas ut kontant. Härigenom kan alla oavsett inkomstförhållanden utnyttja avdragets effekt fullt ut.

Förslag om grundavdrag, utformat i enlighet med vad som anges i motionerna Sk329 och Sk413 bör föreläggas riksdagen i höst. Vad utskottet avfört bör ges regeringen till känna. Härigenom får också motion Boll9 anses tillgodosedd såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller skattereduktion m.m.)

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk329 yrkande 1 och 1986/87:Sk413 yrkande 4, med anledning av motion 1986/87:Bol 19 yrkande 6 och med avslag på motion 1986/87: Sk324 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om skattelättnader för barnfamiljer.

10. Skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller skattereduktion m.m.) (mom. 8)

Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att skatt skall utgå efter förmåga. Svensk familjebeskattning tar inte tillräcklig hänsyn till försörjningsbörda eller antalet inkomster i en familj.

SkU 1986/87:33

30 Enligt motionärerna bakom motion So609, som innehåller motiveringen för yrkandena i motion Sk324, bör stödet till barnfamiljerna ges i form av bl.a. en beskattad vårdnadsersättning som skall utgå med belopp motsvarande basbeloppet + 100 kr. och i en första etapp omfatta alla familjer med barn under tre år. En sådan form för barnfamiljestödet, kombinerad med de förbättringar i övrigt för barnfamiljerna som föreslås av centern, finner utskottet vara förenad med uppenbara fördelar. En beskattad vårdnadsersättning ger föräldrarna möjlighet att med bibehållet socialt skydd korta ned sin arbetstid för barnens skull. Det ger ökad valfrihet och skapar jämställdhet mellan man och kvinna.

I likhet med motionärerna bakom motion Sk324 anser utskottet det vara en rättvisefråga att återställa värdet av skattereduktionen. Den utgör för närvarande 1 800 kr. och har varit beloppsmässigt oförändrad sedan 1970-talets början. Utskottet tillstyrker att skattereduktionen i en första etapp höjs till 4 000 kr. för familjer med barn under 18 år. Det innebär ett nettotillskott för dessa familjer med 2 200 kr. per år. Förslag om en uppräkning av skattereduktionen bör föreläggas riksdagen i höst. Detta bör ges regeringen till känna.

Det anförda innebär att utskottet inte kan biträda yrkandena i motion Sk329 och Sk413 om barnavdrag och i motion Boll9 om bl.a. skatteavdrag för barnfamiljer.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller skattereduktion m.m.)

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk324 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1986/87:Sk329 yrkande 1,1986/87:Sk413 yrkande 4 och 1986/87:Boll9 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om skattelättnader för barnfamiljer.

11. Barntillsyn (mom. 9)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att efter sista stycket av utskottets yttrande på s. 11 bort ingå ett stycke av följande lydelse:

Föräldrar har enligt föräldrabalken ett vårdansvar gentemot sina barn även om de förvärvsarbetar. Det är med hänsyn härtill enligt utskottets mening anmärkningsvärt att utgifter för barntillsyn i skattehänseende anses vara en privat levnadskostnad, som måste betalas med beskattade inkomster. Resultatet har blivit en omfattande svart marknad, och allt färre föräldrar har möjlighet att själva betala en mer marknadsmässig avgift till den kommunala barnomsorgen.

Utskottet finner det för sin del naturligt att betrakta nödvändiga och styrkta barntillsynskostnader upp till vissa maximibelopp som en avdragsgill utgift för intäkternas förvärvande. Med ett sådant betraktelsesätt skulle förvärvsarbetande föräldrar kunna betala mer än som nu är möjligt för enskild barnomsorg eller motsvarande högre avgift till den kommunala barnomsorgen och detta i sin tur skulle minska behovet av stöd till fritids- och familjedaghemmen.

SkU 1986/87:33

31 Av nu anförda skäl tillstyrker utskottet motionerna Sk329 och Sk413 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande barntillsyn

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk329 yrkande 2 och 1986/87:Sk413 yrkande 5 hos regeringen begär utredning och förslag om rätt till avdrag med visst maximerat belopp för nödvändiga och styrkta kostnader för barntillsyn.

12. Underhållsbidrag (morn. 10)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Tommy Franzén (vpk) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 12 bort ha följande lydelse: De ensamboende vårdnadshavarna utgör i dag en i ekonomiskt hänseende utsatt grupp. Avdraget för underhållsbidrag är maximerat till 3 000 kr. Denna nivå erhöll avdraget genom riksdagsbeslut i december 1978.

Underhållsbidrag understigande 9 000 kr. torde mera sällan fastställas. Att den nuvarande maximigränsen för avdraget medfört svårigheter för underhållsskyldiga att bidra till sina barns försörjning och i åtskilliga fall lett till sociala problem torde knappast kunna bestridas. Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Sk329 och Sk376 att det finns skäl att höja avdraget för underhållsbidrag till 5 000 kr. Utskottet förutsätter således att regeringen utan onödigt dröjsmål lägger fram förslag om en sådan höjning. Med det anförda är nu berörda motionsyrkanden tillgodosedda. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande underhållsbidrag

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Sk329 yrkande 4 och 1986/87:Sk376 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om underhållsbidrag.

13. Existensminimum för barnfamiljer (mom. 11)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i andra stycket på s. 12 som börjar med ”Reglerna om” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse: Våren 1984 gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att reglerna om existensminimum borde bli föremål för utredning. Någon sådan har ännu inte kommit till stånd, vilket måste anses olyckligt.

Utskottet tillstyrker därför utredningsyrkandet i motion Sk329. Som motionärerna framhåller bör syftet med utredningen vara att åstadkomma sådana ändringar av existensminimibestämmelserna att dessa kan tillämpas både vid boende i eget hem av normal beskaffenhet och då en förälder själv vårdar familjens barn. Det bör också vara möjligt att vid beräkning av existensminimum beakta nödvändiga barntillsynskostnader.

SkU 1986/87:33

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande existensminimum för barnfamiljer

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk329 yrkande 3 hos regeringen begär att en utredning snarast tillsätts med uppdrag att åstadkomma ändringar i de bestämmelser som reglerar beräkningen av existensminimum i enlighet med vad utskottet anfört.

14. Omkostnadsavdrag för dagmamma (morn. 12)

Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i femte stycket på s. 12 som börjar med ”Ett motsvarande” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk324 anser utskottet att det finns skäl som talar för att betrakta ersättning till privat dagmamma eller motsvarande som kostnadsersättning till den del som inte överstiger 6 000 kr. per barn och år och att således medge omkostnadsavdrag med motsvarande belopp. Detta skulle positivt påverka den enskildes skattesituation och därmed barnomsorgen. Utskottet tillstyrker därför motion Sk324 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande omkostnadsavdrag för dagmamma

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk324 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om införande av ett omkostnadsavdrag för privata dagmammor eller motsvarande med 6 000 kr. per barn och år.

15. Barnpension (mom. 13)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 13 bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden som sin mening uttala att nuvarande bestämmelser från rättvisesynpunkt är otillfredsställande. Det kan inte anses rimligt att två barn med samma inkomst av feriearbete skall behandlas olika i skattehänseende beroende på om ett av dem förlorat en eller båda föräldrarna. Enligt utskottets mening bör den i motionerna påtalade orättvisan undanröjas.

Redan 1972 års skatteutredning uttalade att samma skatteregler borde gälla vare sig samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom barnpension och att likställdhet i beskattningshänseende kunde åstadkommas genom att man undantog pensionförmånerna till barn från beskattning.

Med hänsyn inte minst till den tid som förflutit från det att skatteutredningen lämnade sitt betänkande är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen ännu inte ansett det lämpligt att föreslå någon lösning på det i motionerna aktualiserade problemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att frågan om barnpensionens

SkU 1986/87:33

3 Riksdagen 7986/87. ösarn!. Nr33

skattemässiga behandling blir föremål för skyndsam översyn och att förslag i ämnet så snart som möjligt föreläggs riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande barnpension

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk307 och 1986/ 87:Sk447 hos regeringen begär att frågan om barnpensionens behandling i skattehänseende snarast utreds och att förslag i enlighet med vad utskottet anfört föreläggs riksdagen.

16. Dödsbo (mom. 14)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att fjärde stycket av utskottets yttrande på s. 13 bort ha följande lydelse: De av motionärerna aktualiserade beloppsgränserna tillkom för att undanröja möjligheterna för dödsbodelägare att minimera skatten genom att låta dödsboet leva vidare under en lång följd av år. Bestämmelserna har varit oförändrade i mer än 20 år trots fortlöpande penningvärdeförsämring och kraftigt höjda fastighetstaxeringsvärden. Enligt utskottets mening är det därför nu hög tid att räkna upp beloppen. En uppräkning är motiverad också av den anledningen att det många gånger kan finnas andra än skattemässiga skäl att låta ett dödsbo leva kvar och att bestämmelserna i sin nuvarande utformning leder till krångel och kostsam byråkrati. Utskottet tillstyrker därför att beloppsgränserna höjs. Som motionärerna anför kan man, förutom att räkna upp beloppen, indexreglera dem genom att anknyta dem till basbeloppet. Att bestämma inkomstgränsen till två basbelopp och förmögenhetsgränsen till tio basbelopp innebär enligt utskottets mening en lämplig avvägning.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande dödsbo

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk375 och i enlighet med vad utskottet anfört hos regeringen begär förslag om en uppräkning av de beloppsgränser i fråga om inkomst och förmögenhet som avgör huruvida ett dödsbo skall taxeras som dödsbo eller som handelsbolag.

17. Förslagsverksamhet (mom. 18)

Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i andra stycket på s. 16 som börjar med ”1 fråga” och slutar med ”av marginalskatterna.” bort ha följande lydelse:

Förslagsverksamheten inom industrin och övrig verksamhet är i Sverige, sedd ur internationell synvinkel, av relativt liten omfattning. Detta torde till icke ringa del bero på att ersättning för förslagsverksamhet i sin helhet utgör skattepliktig inkomst.

När det gäller ersättningen erhåller den anställde normalt 50 % av den vinst som företaget får det första året. Detta belopp läggs sedan ovanpå

SkU 1986/87:33

ordinarie inkomst, vilket ibland innebär en beskattning på 60-70 %. Företaget gör däremot vinst under flera år. Staten kommer också ytterst att tjäna på detta genom att företaget ger bättre avkastning. Enligt utskottets mening är det med hänsyn till den samhälleliga nyttan av förslagsverksamhet rimligt att man i beskattningshänseende får fördela ersättningar till anställda för förbättringsförslag på en treårsperiod. Förslag av den innebörden bör föreläggas riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att sista meningen i samma stycke bort ha följande lydelse:

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motion Sk330. Utskottet avstyrker däremot motionerna Sk316, Sk365, Sk378, Sk402, Sk409, Sk439 och Sk449.

och dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

18. beträffande förslagsverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Sk330 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Kottplockning(mom. 19)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i andra stycket på s. 16 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”Sk449.” bort ha följande lydelse: Utskottet är nu liksom förra året inte berett medverka till att det undantag från gällande principer som gäller i fråga om vilda bär och svamp och som tillkommit bl.a. för att lösa vissa särskilda problem som uppstått för såväl plockare och uppköpare som de tillämpande myndigheterna utvidgas till att gälla också inkomst av hemslöjd.

Av vad motionärerna bakom motionerna Sk316 och Sk365 anför i fråga om kottplockning framgår att flera av de motiv som låg bakom en partiell skattefrihet för inkomst av bär- och svampplockning med fog också kan göras gällande i fråga om inkomst av kottplockning. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka att sådan inkomst erhåller partiell skattebefrielse i likhet med vad som gäller i fråga om bär och svamp.

Skattefriheten bör gälla riket i dess helhet och inte begränsas till vissa delar av stödområdet.

Utskottet är inte berett att nu förorda en uppräkning av den gräns som gäller för skattefrihet vid bär- och svampplockning.

Med det anförta tillstyrker utskottet motion Sk316, varigenom också motion Sk365 får anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionerna Sk330, Sk378, Sk402, Sk409, Sk439 och Sk449.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande kottplockning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk316 och med anledning av motion 1986/87:Sk365 hos regeringen begär förslag om partiell skattefrihet för inkomst av kottplockning i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1986/87:33

19. Fackliga stipendier (mom. 23)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp). Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om fackliga stipendier bort anföra följande: Genom riksdagsbeslut i höstas permanentades lagstiftningen om viss skattefrihet för stipendier. Lagstiftningen innebär att fackföreningsrörelsen kan lämna förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samband med kursdeltagande. Det finns enligt utskottets mening ingen rimlig anledning att förmånsbehandla fackliga stipendier vid beskattningen. Skattefrihet för sådana stipendier strider mot lagstiftningens grunder och åsidosätter elementära rättvisekrav.

För den enskilde blir nettoresultatet detsamma som om en normalt beskattad ersättning för förlorad arbetsförtjänst hade utgått.

För den fackliga organisationen som utbetalar stipendier uppkommer däremot stora vinster. Man undgår nämligen att betala det belopp som rätteligen skulle gått till stat och kommun i skatt och slipper erlägga lagstadgade arbetsgivaravgifter.

Skattefriheten innebär också ett väsentligt avsteg från allmänt tillämpade principer vid beskattningen därigenom att en facklig utgivare av stipendium - i motsats till en vanlig arbetsgivare - inte skall anses som arbetsgivare i den meningen att han drar nytta av den utbildning som är själva syftet med stipendiet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skattefriheten bör slopas.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa 23. beträffande fackliga stipendier att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk310 antar följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla den 1 januari 1988. Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om 1988 och tidigare års taxeringar.

20. Semesterstöd (mom. 25)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 17 med ”Motionsyrkanden av” och slutar på s. 18 med ”kommitténs betänkanden.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nu är nödvändigt att införa någon form av semesterstöd i form av semestercheckar eller liknande. Ett sådant stöd skulle kunna innebära stora förbättringar och förenklingar

SkU 1986/87:33

för människor med ringa eller utan möjligheter att ta en hygglig semester. Principen för sådana checkar skulle vara att de kunde vara inlösbara på allmänna kommunikationsmedel, campingplatser, stugbyar, vandrarhem m.m.

För att stimulera en spridning av resandet, dels till olika delar av Sverige, dels under året, kunde man också tänka sig att checkarna var värda mer vid inlösen på vissa orter och under vissa perioder, t.ex. i Norrlands inland och under tider då många fritids- och semesteranläggningar har låg eller ingen beläggning alls. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk424.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

25. beträffande semesterstöd

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk424 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om ekonomiskt semesterstöd.

21. Värdering av bilförmån (mom. 26)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att fjärde stycket av utskottets yttrande på s. 17 bort ha följande lydelse:

I en bilförsäljares yrkesutövning ingår alltid att visa upp senaste modellen av det bilmärke som arbetsgivaren representerar. Vid taxeringsnämndernas bedömning av förmånsvärdet uppstår skillnader så till vida att somliga nämnder jämkar beloppet, medan andra nämnder inte tillämpar jämkning. Härigenom uppkommer orimliga skillnader i skattehänseende mellan försäljare inom samma yrkeskollektiv.

Enligt de RSV-anvisningar som utfärdats med anledning av den av riksdagen i höstas antagna lagstiftningen om värdering av bilförmån skall sådan förmån inom bilhandeln tas upp till ett genomsnittsvärde för beskattningsåret.

Enligt utskottets mening bör med hänsyn till bilförsäljarnas speciella förhållanden bilförmånsvärdet kunna jämkas generellt. Utskottet anser således i likhet med motionärerna att RSV bör få i uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmån i enlighet med motionärernas yrkande. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

26. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk450 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om värdering av bilförmån.

SkU 1986/87:33

4 Riksdagen 1986187.6 sami. Nr33

22. Beräkning av tidsvinst vid bilresor till och från arbetet (mom. 27)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om beräkning av tidsvinst vid bilresor till och från arbetet bort anföra följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man vid beräkning av tidsvinst för resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna kommunikationsmedel bör beakta också den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger ofta så att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel måste göra flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra praktiska skäl kan det vara nödvändigt att använda bil.

En utvidgning av tidsvinstberäkningen i enlighet med det anförda skulle innebära ett välkommet stöd för berörda småbarnsfamiljer och knappast medföra något märkbart skattebortfall för staten, eftersom endast en mindre del av småbarnsföräldrarna härigenom torde komma att få ett förhöjt reseavdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sk325 och Sk456.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

27. beträffande beräkning av tidsvinst vid bilresor till och från arbetet att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk325 och 1986/ 87:Sk456 hos regeringen begär förslag innebärande att vid beräkning av tidsvinst vid resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna kommunikationsmedel också den tid får inräknas som det tar att lämna och hämta barn på daghem, fritidshem och liknande.

23. Beräkning av avdrag för bilresor till och från arbetet (mom. 28)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om beräkning av avdrag för bilresor till och från arbetet bort anföra följande:

Enligt utskottets mening är de bestämmelser om avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats som antogs av riksdagen hösten 1983 alltför restriktiva. Varken förutsättningarna för rätt till avdrag eller beräkningssättet tillgodoser enligt utskottets mening rimliga krav på rättvisa och likformighet mellan olika skattskyldiga. Utskottet anser också att rätten till avdrag vid användning av bil i tjänsten rimligen bör gälla utan någon begränsning till ett visst minsta antal dagars användning. En förutsättning för avdragsrätt bör däremot vara att körsträckan i tjänsten inte är alltför kort. En daglig körsträcka om minst två mil de dagar då bilen används för resor till arbetet får anses innebära en rimlig avvägning. Denna begränsning bör dock av naturliga skäl inte gälla i sådana fall då arbetstagare är skyldig att ha bilen till hands på arbetsplatsen.

SkU 1986/87:33

38 Enligt utskottets mening saknas anledning att inte beakta de fasta utgifterna när man beräknar avdragets storlek. I de fall då bilen används i tjänsten bör även avdraget för resorna till och från arbetet beräknas med utgångspunkt i de faktiska kostnaderna för bilanvändningen.

Förslag av den innebörd som anges i motion Sk366 bör snarast föreläggas riksdagen. Genom utskottets ställningstagande får också motion Sk333 anses vara i huvudsak tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa

28. beträffande beräkning av avdrag för bilresor till och från arbetet att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk366 och med anledning av motion 1986/87: Sk333 hos regeringen begär förslag om avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats utformat i enlighet med vad utskottet anfört.

24. Hotellkostnader (morn. 30)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp) Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Vad först” och slutar med ”avstyrka motionen.” bort ha följande lydelse:

Redan år 1983 avlämnade traktamentsbeskattningssakkunniga (numera förmånsbeskattningskommittén) ett betänkande med förslag om nya traktamentsbeskattningsregler. Skatteutskottet har under en följd av år kritiserat bl.a. olikheterna i beskattningshänseende mellan å ena sidan statliga och kommunala befattningshavare och å andra sidan anställda i privat tjänst och betonat vikten av att bestämmelserna får en sådan utformning att de olika befattningshavarna kan beskattas likformigt.

Från rättvisesynpunkt kan det inte accepteras att en enskilt anställd som själv råkar betala sin hotellräkning och sedan debiterar arbetsgivaren denna kostnad eller en egenföretagare inte skall ha möjlighet att erhålla avdrag för vad han faktiskt utgivit, medan motsvarande problem aldrig uppkommer för den offentligt anställde eller för den enskilt anställde där hotellräkningen betalas direkt av arbetsgivaren.

Enligt utskottets mening är det anmärkningsvärt att den i motion Sk414 aktualiserade frågan efter fyra år ännu inte färdigbehandlats inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter därför att förslag om lagändring snarast föreläggs riksdagen.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa 30. beträffande hotellkostnader att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk414 och med avslag på motion 1986/87: Sk377 hos regeringen begär förslag om ändring av traktamentsbeskattningsreglerna i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1986/87:33

25. Hotellkostnader (mom. 30)

SkU 1986/87:33

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 19 bort ha följande lydelse: Utbyggnaden av hotellkapaciteten i de större städerna har främst skett för att tillgodose näringslivets efterfrågan. Vanliga människors och familjers behov av hotellrum kan bara tillgodoses under helger. Under vardagar ligger priserna så högt att en privatperson av ekonomiska skäl knappast kan utnyttja hotell.

I Stockholm kostar enkelrum i de vanligaste hotellen lägst 600 kr. men vanligtvis 800 kr. och mer. För dubbelrum är motsvarande kostnad som lägst 900 kr. Vanligen överstiger den 1 000 kr.

Det står helt klart att hotellens prispolitik utgår från vad näringslivet är berett att betala. Näringslivet å sin sida är inte så priskänsligt för de tjänster de efterfrågar, bl.a. därför att kostnaden till fullo är avdragsgill vid taxeringen. Dessutom avräknas den ingående mervärdeskatten. Detta har en prishöjande effekt, vilket bl.a. avspeglas av att under helger, då efterfrågan från näringslivet är låg, priserna i stort sett halveras.

För att möjliggöra även för privatpersoner att ta in på hotell i storstäderna under vardagar, måste rumspriserna pressas ned. Ett sätt att motverka fortsatta höjningar och även få sänkningar till stånd är att öka priskänsligheten hos företagen. Detta kan ske genom att man begränsar deras rätt till avdrag för hotellkostnader på samma sätt som representationskostnader. En sådan begränsning kan anges som två gånger det belopp som RSV anvisar för representation. För år 1986 skulle detta motsvara 330 kr. för hotellrum per person och natt.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sk377.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

30. beträffande hotellkostnader att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk377 och med avslag på motion 1986/87:Sk414hos regeringen begär förslag om begränsning av företagens rätt till avdrag för hotellkostnader i enlighet med vad utskottet anfört.

26. Schablonavdraget i tjänst (mom. 31)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om schablonavdraget i tjänst bort anföra följande: En riksdagsmajoritet bestående av s och vpk höjde våren 1985 på förslag av regeringen schablonavdraget i inkomstslaget tjänst från 1 000 kr. till 3 000 kr., dock högst 10 % av inkomsten. Regeringsförslaget motiverades med att taxeringsarbetet därigenom kunde förenklas.

Samtliga borgerliga partier avvisade förslaget, som strider mot principen om skatt efter bärkraft och leder till orättvisor mellan olika kategorier inkomsttagare. Schablonavdrag medges inte för exempelvis pensionärer och egenföretagare.

De fördelar som ett högt schablonavdrag kan ha från förenklingssynpunkt

måste vägas mot kravet på rättvisa i beskattningen. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att man vid 1988 års taxering inte medger ett högre schablonavdrag än 2 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet. Vid tidsvinstberäkning för rätt till avdrag för bilresor till och från arbetet bör inräknas tid för resa till och från barnomsorg.

Utskottet tillstyrker motion Sk413 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa

31. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om begränsning av rätten till schablonavdrag i inkomstslaget tjänst i enlighet med vad utskottet anfört.

27. Internationellt biståndsarbete (mom. 32)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att riksdagen i fråga om internationellt biståndsarbete bort anföra följande:

Utskottet delar fp:s uppfattning att en rätt till avdrag för gåvor till internationellt biståndsarbete skulle öka de frivilliga organisationernas möjligheter att ge bidrag till mission, utvecklingshjälp, katastrofbistånd o.d. och därigenom möjliggöra en utbyggnad av de ideella organisationernas verksamhet till förmån för internationellt samförstånd och respekt för de mänskliga rättigheterna.

För enskilda givare skulle en avdragsrätt upplevas som en stimulans att lämna ytterligare hjälp till de fattiga länderna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk302.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa

32. beträffande internationellt biståndsarbete

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk302 hos regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till internationellt biståndsarbete m.m.

28. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 34)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift bort anföra följande:

Riksdagen biföll hösten 1981 ett enigt skatteutskotts hemställan att bl.a. de konfliktbidrag som betalades ut av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer skulle bli föremål för en fullständig redovisning och kartläggning innan man tog slutlig ställning till frågan om avdrag för fackföreningsavgifter.

Denna begäran har den socialdemokratiska regeringen ännu inte tillmötesgått. Däremot har den med stöd av vpk och i strid mot riksdagens tidigare uttalanden genomdrivit en rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit att det måste vara förenat med betydande praktiska svårigheter att renodla fackföreningsavgiften till en

SkU 1986/87:33

medlemsavgift i egentlig mening. Konfliktersättningen är dessutom skattefri. Mot avdraget kan också riktas den befogade anmärkningen att den skattemässiga kontrollen av ett avdrag av detta slag kan leda till problem när det gäller skyddet för den personliga integriteten.

Utskottet tillstyrker med det anförda att rätten till skattereduktion för fackföreningsavgift slopas fr.o.m. inkomståret 1988. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk343 och Sk361.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

34. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 8, 1986/87:Sk413 yrkande 8 och 1986/87:Sk462 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1986/87:Sk343 och 1986/87:Sk361 antar följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift skall upphöra att gälla den 1 januari 1988. Den upphävda lagen skall fortfarande gälla i fråga om 1988 och tidigare års taxeringar.

29. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 34)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift bort anföra följande:

Hösten 1982 beslutade en riksdagsmajoritet mot de borgerliga partiernas vilja att införa en rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter. De nya bestämmelserna innebär att skattereduktion medges med 40 % av den medlemsavgift som erlagts. Underlaget är dock maximerat till 1 200 kr., varför reduktionen kan bli högst 480 kr.

Sedan beslutet togs har fackföreningsavgifterna höjts och penningvärdet förändrats. Prisökningen har sedan dess varit ca 25 %. Värdet av skattereduktionen har därför minskat realt sätt samtidigt som avgifterna ökat.

På grund härav anser utskottet i likhet med motionärerna bakom motion Sk361 att underlaget för skattereduktion fr.o.m. inkomståret 1987 bör höjas till 1 600 kr., vilket innebär en högsta skattereduktion om 640 kr. Härigenom får också motion Sk343 anses tillgodosedd. Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

34. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk343 och 1986/87:Sk361 och med avslag på motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 8, 1986/87:Sk413 yrkande 8 och 1986/87:Sk462 yrkande 13 hos regeringen begär förslag om höjning av underlaget för skattereduktion från högst 1 200 kr. till högst 1 600 kr.

SkU 1986/87:33

30. Förlust på grund av brott (mom. 36)

SkU 1986/87:33

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c) Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”Sk363.” bort ha följande lydelse:

Bestämmelserna om förlust på grund av brott torde i sin nuvarande utformning och som de tillämpas i praktiken innebära att rån, sprängning av bankboxar etc. utgör en normal förlustrisk i en verksamhet av det slag en bank bedriver. Enligt utskottets uppfattning torde stölder vara minst lika vanliga hos andra företag som hos banker. Många mindre företag med stora dagskassor och långt till banken, särskilt i glesbygden, torde löpa minst lika stor förlustrisk som bankerna.

Mot bakgrunden av att allt fler företag blir utsatta för inbrott m.m. finns det enligt utskottets mening skäl att mer generellt betrakta förluster till följd av brottsligt förfarande som driftförlust.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 36 bort hemställa

36. beträffande förlust på grund av brott

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk363 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om förlust på grund av brottslig verksamhet.

31. Förlust vid konkurs (mom. 37)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att sista stycket av utskottets yttrande på s. 19 bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns skäl som talar för att anse förlust som enskild företagare åsamkas till följd av konkurs i företagsformerna enskild firma och handelsbolag som en avdragsgill förlust i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Utskottet tillstyrker således att frågan om en inskränkning av kapitalförlustbegreppet utreds i syfte att möjliggöra en sådan avdragsrätt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 37 bort hemställa

37. beträffande förlust vid konkurs

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk461 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om rätt till avdrag för viss kapitalförlust i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet.

32. Skattepolitiken på sikt m.m. (mom. 39)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Flera av” och slutar på s. 21 med ”Sk418.” bort ha följande lydelse:

43 Sedan mitten av 1960-talet har tillväxten varit lägre i Sverige jämfört med ett genomsnitt av de västliga industriländerna (OECD). Det är också under denna period som skattetrycket i Sverige har skjutit i höjden.

Det görs stundom gällande att vårt höga skattetryck skulle vara en förutsättning för välfärden. I själva verket är ett skattetryck på nuvarande nivå i stället ett hot mot välfärden.

Höga skatter har en negativ inverkan på viljan att arbeta, spara och investera. De höga skatterna leder till allvarliga snedvridningar av resursanvändningen och därmed till sammanhängande effektivitets- och välfärdsförluster för svensk ekonomi.

Den ökade internationaliseringen innebär också att de negativa effekterna av det extremt höga skattetrycket i vårt land tilltar.

Alla typer av skatter, såsom inkomstskatter, mervärdeskatter och den del av arbetsgivaravgifterna som inte ger någon motsvarande förmån leder till marginaleffekter och därmed sammanhängande skattekilar. Vid beräkning av totala marginaleffekter bör även effekterna av avtrappade bostadsbidrag och höjda daghemsavgifter inkluderas. Då blir skattekilarna betydande även vid låga inkomster.

Enligt utskottets mening bör en skattereform på inkomstskattesidan utformas så att skattetrycket under en femårsperiod sänks med ca fem procentenheter. Skattesänkningsutrymmet bör i första hand användas för att sänka marginalskatterna för enskilda och företag.

Skattesatserna i den statliga inkomstskatten bör sänkas så att den helt övervägande delen av inkomsttagarna från den 1 januari 1990 har en marginalskatt på högst 35 % (vid en kommunalskatt på 30 kr.). Inkomsttagare med högre inkomster skall ha en marginalskatt på högst 50 %.

Målet bör vara att på 1990-talet helt slopa den statliga inkomstskatten utom vid höga inkomster. Det innebär att de allra flesta inkomsttagarna får en marginalskatt på ca 30 %.

Den statliga skatteskalan bör inflationsskyddas. Tekniken för hur inflationsskyddet utformas kan förenklas med tanke på att det efter den 1 januari 1990 enbart finns två skattesatser.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk413 såvitt nu är i fråga. Härigenom är också motion Sk433 tillgodosedd. Detsamma gäller i viss mån motionerna Sk336, Sk386, Sk418 och Sk432.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa

39. beträffande skattepolitiken på sikt m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 1 och 1986/87:Sk433, med anledning av motionerna 1986/87:Sk336, 1986/ 87:Sk386 yrkande 1,1986/87: Sk418 och 1986/87:Sk462 yrkande 1 samt med avslag på motion 1986/87:Sk430 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skattepolitiken på sikt.

33. Skattepolitiken på sikt (mom. 39)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 som börjar med ”Flera av” och slutar på s. 21 med ”Sk418.” bort ha följande lydelse:

SkU 1986/87:33

44 De höga marginalskatterna leder till flera ogynnsamma effekter. De påverkar negativt lönebildningen och därmed indirekt inflationen. De påverkar negativt arbetsutbudet och skattemoralen och de skapar i förening med inkomstprövade bostadsbidrag och daghemsavgifter problem för många barnfamiljer.

En sänkning av marginalskatterna utgör därför ett av de viktigaste och nödvändigaste inslagen i en skattereform på inkomstskatteområdet. På sikt bör man som ett led i en radikal skatteomläggning slopa grundavdraget. Härigenom får man ekonomiskt utrymme för ett kraftigt förbättrat stöd till barnfamiljerna. Förutsatt att så sker och att skattebasen också i vissa andra avseenden breddas, bör det vara möjligt att införa en i huvudsak proportionell inkomstskatt för det stora flertalet inkomsttagare. Skattesatsen bör kunna ligga på 35—40 %. För dem som har de högsta inkomsterna bör marginalskatten kunna begränsas till 50 %. Det skulle innebära att man vid en 30-procentig kommunalskatt får behålla minst hälften av en inkomstökning eller en extrainkomst, vilket måste anses rimligt.

Utskottet tillstyrker bifall till motion Sk462 såvitt nu är i fråga. Härigenom får också motionerna Sk336, Sk386, Sk413, Sk418 och Sk433 anses vara i viss mån tillgodosedda såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa 39. beträffande skattepolitiken på sikt att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk462 yrkande 1, med anledning av motionerna 1986/87:Sk336, 1986/87:Sk386 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkande 1,1986/87:Sk418 och 1986/87:Sk433 samt med avslag på motion 1986/87:Sk430 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om skattepolitiken på sikt.

34. Skattepolitiken på sikt (mom. 39)

Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Flera av” och slutar på s. 21 med ”Sk418.” bort ha följande lydelse:

En skattereform på sikt bör syfta till sänkt skatt på arbete och arbetande kapital, sänkta marginalskatter för alla och en effektiv kommunal skatteutjämning. Den bör vidare bygga på förutsättningen att grundavdragen skall vara kvar i skattesystemet. Reformen bör finansieras dels genom att man breddar skattebasen i företagssektorn och gör förändringar i energiskatteuttaget, dels genom miljöavgifter och miljöskatter.

En grund för reformeringen av inkomstbeskattningen måste vara en förbättring av den kommunala skatteutjämningen. Den bör syfta till en likvärdig beskattning i kommuner med samma effektivitet och servicenivå. Med de skillnader i skattekraft som fortfarande råder mellan olika kommuner kan rättvisa aldrig skapas genom enbart förändringar i den statliga beskattningen. Även i övrigt bör skatternas roll i regionalpolitiken ses över.

En annan grund för en skattereform bör vara att den statliga inkomstskatten samtidigt läggs om så att skatteuttaget på sikt blir högst 20 % i alla inkomstlägen utom i de allra högsta. Högsta marginalskatten på en inkomst -

SkU 1986/87:33

ökning vid en kommunal skatt på 30 skattekronor blir därmed maximalt 50 %. Genom att låta brytpunkten ligga kvar vid 50-procentsgränsen kommer avdragsbegränsningen endast att tillämpas vid de allra högsta inkomsterna. En sänkning av marginalskatten bör ge effekt i samtliga inkomstskikt. Sänkningarna blir dock störst för dem med höga inkomster. Utskottet förutsätter att dessa skattesänkningar beaktas vid avtalsförhandlingarna.

Utskottet anser det inte minst av fördelningspolitiska skäl nödvändigt att också inkomsttagare med låga inkomster blir delaktiga i omläggningen av inkomstbeskattningen. Ett relativt stort belopp i botten av inkomsten bör även i fortsättningen vara helt skattefritt. Ett stort grundavdrag bidrar till att göra skattesystemet enklare.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk336. Utskottets ställningstagande innebär att också motionerna Sk386, Sk413, Sk418, Sk433 och Sk462 i viss mån tillgodoses såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa 39. beträffande skattepolitiken på sikt att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk336, med anledning av motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkande 1, 1986/87:Sk418,1986/87:Sk433 och 1986/87:Sk462 yrkande 1 samt med avslag på motion 1986/87:Sk430 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om skattepolitiken på sikt.

35. Skattepolitiken på sikt (mom. 39)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Flera av” och slutar på s. 21 med ”Sk418.” bort ha följande lydelse:

Det svenska skattesystemet är ur klassmässig synvinkel föråldrat. Arbetare, lägre tjänstemän och pensionärer står för huvudparten av samhällets skatteinkomster. Den inkomstutjämnande effekt som skatterna tidigare hade har numera i stort sett upphört. Till denna utveckling torde främst marginalskatternas utformning — med sänkt progression - och det omfattande avdragssystemet ha bidragit.

Detsamma kan sägas om förmögenhets- och kapitalskatterna.

Skattepolitiken måste — som framhålls i vpk-motionen Sk430 - ha ett långsiktigt perspektiv med grundläggande förändringar och ett kortsiktigt med förändringar i utjämnande syfte.

I det längre perspektivet bör den huvudsakliga skatten på arbetsinkomster ersättas med en beskattning direkt i produktionsledet. Huvudparten av den nuvarande kommunala inkomstskatten torde kunna ersättas med en skatt på produktionen. Kvar av beskattningen av arbetsinkomster skulle bli en mindre del kommunal skatt och den statliga inkomstskatten med en skärpt progression.

En produktionsbeskattning kan också nyttjas till att minska uttaget av råvara och hög energi och stimulera till högre återanvändningsgrad och energisparande.

SkU 1986/87:33

46 I det kortare perspektivet krävs åtgärder för att kraftigt motverka undandragandet av skatt och utjämna de stora utdebiteringsskillnaderna i landets kommuner och landsting. Detta kan ske - förutom genom en skärpning av progressionen i beskattningen — genom att man inför en enhetsskatt för stat och kommuner.

Utgångspunkten måste vara att minska beskattningen för folk i låga och normala inkomst- och förmögenhetslägen och skärpa den reellt på stora inkomster och förmögenheter.

Utskottet tillstyrker motion Sk430. Detta innebär att utskottet avstyrker bifall till alla övriga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa 39. beträffande skattepolitiken på sikt att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk430 samt med avslag på motionerna 1986/87:Sk336, 1986/87:Sk386 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkande 1, 1986/87:Sk418,1986/87:Sk433 och 1986/87:Sk462 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetsskatt, om ökad progressivitet i inkomstbeskattningen, om skatt på produktion och om sänkta kommunalskatter.

Särskilda yttranden

1. Skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd (mom. 1)

Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Vi anser att marginalskatterna måste sänkas för alla skattskyldiga och att dessa sänkningar inte får urholkas genom förändringar i penningvärdet. Utan en indexering är risken stor för att de går förlorade. Vi har i en särskild motion angett hur vi anser att skattepolitiken bör utformas på sikt. Inför 1988 kan i samband med avtalsförhandlingarna en skattesänkning eventuellt komma att aktualiseras. En sådan förutsätter dock att löneanspråken i förhandlingarna begränsas.

2. Tillkännagivande om marginalskatterna (mom. 12)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför: Motionärerna bakom motion Sk335 anser att marginalskatterna bör sänkas till en sådan nivå att praktiskt taget alla inkomsttagare får behålla åtminstone hälften av en inkomstökning. De anser också att marginalskattetaket bör sänkas kraftigt. Vi är av samma uppfattning. Genom den av moderaterna föreslagna sänkningen av marginalskatterna för 1988 och tiden därefter kommer motion Sk335 att bli mer än väl tillgodosedd.

3. Kottplockning (mom. 19)

Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Vi har viss förståelse för de synpunkter som framförs i motionerna Sk316 och Sk365. Det kan inte anses uteslutet att kottplockning under år med tillfredsställande grobarhet kan ha en positiv effekt på möjligheterna att

SkU 1986/87:33

återplantera med härdigt tall- och granfrö. Däremot delar vi inte motionärernas uppfattning att skatteproblem av den art de tar upp bör lösas med selektiva åtgärder i form av partiell skattefrihet för vissa typer av inkomster. Sådana åtgärder kan medföra krav på en motsvarande behandling i fråga om andra inkomster. Man bör i stället söka komma till rätta med problemen genom en uppräkning av grundavdraget eller genom marginalskattesänkningar. Vi förutsätter att regeringen ägnar den i motionerna aktualiserade frågan uppmärksamhet och vid behov föreslår lämpliga åtgärder.

4. Regionala skattelättnader (mom. 38)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför: Vi har förståelse för att det - i avvaktan på en mer genomgripande översyn av skattesystemet i syfte bl.a. att kraftigt sänka marginalskatterna - kan finnas anledning överväga regionala skattelättnader i form av lägre marginalskatter inom vissa stödområden. Vi har mot bakgrund av våra inkomstskatteförslag, som bl.a. innebär kraftigt sänkta marginalskatter, ansett oss inte nu böra ställa något särskilt yrkande.

SkU 1986/87:33

48 Frågornas tidigare behandling m. m.

Ämne Betänkanden m. m.

Barnpension SkU 1985/86:30

Barntillsyn SkU 1985/86:40

Begränsningsregeln SkU 1985/86:40

Bilresor till och från arbetet SkU 1985/86:40

Existensminimum för barnfamiljer SkU 1985/86:40

Fackliga stipendier SkU 1986/87:15

Förlust på grund av brott SkU 1985/86:33

Förmån av fri bil SkU 1986/87:9

Förslagsverksamhet SkU 1985/86:40

Hemslöjd SkU 1984/85:40

Internationellt bidståndsarbete SkU 1985/86:40

Konstnärliga yrkesutövare SkU 1984/85:28

SkU 1985/86:35

Kottplockning SkU 1984/85:60

Kvittning SkU 1985/86:40

Mätningskostnad Prop. 1984/85:180 (s. 67)

Regionala skattelättnader SkU 1983/84:33

Schablonavdrag i tjänst SkU 1985/86:40

Semesterstöd SkU 1985/86:40

Skattelättnader för barnfamiljer SkU 1985/86:40

Skattepolitiken på sikt SkU 1986/87:40

Skatteskalan SkU 1985/86:40

Skattereduktion för fackföreningsavgift SkU 1985/86:40

Särbeskattning av förmögenhet SkU 1985/86:40

Sparavdrag SkU 1984/85:60

Traktamentskostnader (hotell) SkU 1985/86:40

Tudelning av inkomst SkU 1985/86:40

Underhållsbidrag SkU 1985/86:40

Underskottsavdrag SkU 1985/86:40

SkU 1986/87:33 Bilaga

49 Innehållsförteckning SkU 1986/87:33

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet

Inledning 7

Skatteskalan m.m 8

Särbeskattning av förmögenhet m.m 9

Underskottsavdrag 10

Kvittning 10

Barnavdrag m.m 11

Barnpension 12

Dödsbo 13

Konstnärlig verksamhet 13

Inkomster av kottplockning, hemslöjd m.m 15

Mätningskostnad 16

Fackliga stipendier, bilresor till ochfrån arbetet m.m 16

Bilförmån 17

Semesterersättning m.m 17

Traktamenten 18

Straffränta 19

Förlust på grund av brottsligt förfarande 19

Regionala skattelättnader 20

Skattepolitiken på sikt m.m 20

Hemställan 21

Reservationer

Skatteskala för inkomståret 1988 ochinflationsskydd 24

Tillkännagivande om marginalskatterna 25

Begränsningsregeln m.m 26

Särbeskattning av makars och av föräldrarsoch barns förmögenhet 26

Underskottsavdrag 27

Kvittning 29

Skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrageller skattereduktion m.m.) 29

Barntillsyn 31

Underhållsbidrag 32

Existensminimum för barnfamiljer 32

Omkostnadsavdrag för dagmamma 33

Barnpension 33

Dödsbo 34

Förslagsverksamhet 34

Kottplockning 35

Fackliga stipendier 36

Semesterstöd 36

Värdering av bilförmån 37

Beräkning av tidsvinst vid bilresor till ochfrån arbetet 38

Beräkning av avdrag för bilresor till och från arbetet 38

Hotellkostnader 39 50

Schablonavdraget i tjänst 40 SkU 1986/87:33

Internationellt biståndsarbete 41

Skattereduktion för fackföreningsavgift 41

Förlust på grund av brott 43

Förlust vid konkurs 43

Skattepolitiken på sikt m. m 43

Särskilda yttranden

Skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd 47

Tillkännagivande om marginalskatterna 47

Kottplockning 47

Regionala skattelättnader 48

Bilaga (Frågornas tidigare behandling m.m.) 49