Om höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar (prop. 1986/87:82)

Skatteutskottets betänkande 1986/87:35

om höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar (prop. 1986/87:82)

SkU

1986/87:35

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet med en detaljändring regeringens proposition om en höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar m.m. Vidare avstyrker utskottet ett antal motioner från den allmänna motionstiden om bl.a. ett slopande av fordonsskatten för bensindrivna bilar, vägtrafikskatten för handikappfordon och veteranfordon, traktortåg, skattskyldighet vid ägarbyte, restavgift, olika kilometerskattefrågor samt accis för äldre importerade bilar.

Reservationer har avgivits gemensamt av m och fp beträffande vägtrafikskatt för äldre motorfordon, ägarbyte och restavgift samt i fråga om ett avskaffande av kilometerskattesystemet och nivån på kilometerskatten. Dessutom har m reserverat sig i fråga om accis vid import av äldre bilar, fp angående en utredning om vägtrafikskatten och c beträffande skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande anordningar.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:82 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

2. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket.

I propositionen föreslås att fordonsskatten för tyngre dieseldrivna lastbilar och deras släpvagnar höjs med drygt 50%. Höjningen skall finansiera de i budgetpropositionen föreslagna särskilda åtgärderna för att förstärka bärigheten på det svenska vägnätet.

Vidare föreslås att den gräns som avgör om fordonsskatt skall debiteras för skatteår eller för skatteperiod höjs från nuvarande 1 500 kr. i årlig fordonsskatt till 3 500 kr.

Ändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1988.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1986/87. ösarn!. Nr35

1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Härigenom föreskrivs att 12§ och bilagal till vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §2

Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag, om inte enligt bilaga 1 till denna lag, om inte

annat följer av 12a§. Skatten utgår annat följer av 12a §. Skatten utgår

för skatteperiod med en tredjedel, för skatteperiod med en tredjedel,

för kalendermånad med en tolftedel för kalendermånad med en tolftedel

och för dag med 1/360 av skatten och för dag med 1/360 av skatten

för helt år. Överstiger fordonsskat- för helt år. Överstiger fordonsskatten för ett fordon 1500 kronor för ten för ett fordon 3500 kronor för

helt år utgår fordonsskatt för skat- helt år utgår fordonsskatt för skatteperiod. teperiod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4 800 kronor för helt skatteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Fordonsskatt erläggs före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

' Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869. 2 Senaste lydelse 1986: 214.

SkU 1986/87:35

2 Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601 )3

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A

Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

0- 75

utan sidvagn

76-

2 Annan motorcykel

0-

0 B

Personbilar

0- 900

901 —

90 C

Bussar

1 Buss som är

0- 1600

inrättad för

1601- 3000

drift endast

3001 -

med bensin

eller gasol

2 Annan buss

0- 1600

1601- 3000

3001- 7000

7001- 10000

10001- 30000

30001-

14 705

0 D

Lastbilar

1 Lastbil som är

0- 1600

inrättad för

1601- 3000

drift endast

3001 -

med bensin

eller gasol

2 Annan lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0- 1600

axlar

1601- 3000

3001- 6000

600/- 10000

10001- 14000

14001 —

med tre eller

0- 1600

flera hjul-

1601- 3000

axlar

3001- 6000

600/- 11000

11001- 15000

15001- 18000

18001- 23 000

II155

23001- 27000

27001-

0 SkU 1986/87:35

3 Senaste lydelse 1986: 1421.

Fordonsslag Skattevikt, Skalt. kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

2.2 utan anordning för påhängsvagn -

med två hjul-

0-

1 600

axlar

I 601 —

3 000

3001-

6001-

10 001 —

14001-

4 985

17001-

med tre eller

0-

flera hjul-

1 601 —

axlar

3 001-

6001-

II000

11001 —

15 000

15001 —

3 945

18001-

27 000

6 975

27 001-

0 E

Traktorer

1 Traktor klass I

0-

1 300

(trafiktraktor)

1 301 -

3 000

som inrättats

3001 —

1 360

för drift med

7001-

5 160

annat drivmedel

än brännolja

2 Traktor klass I

0-

1 300

(trafiktraktor)

1301-

som inrättats

3 001 —

2 190

för drift med

7001-

8 190

brännolja

3 Traktor klass II

0-

2 500

(jordbrukstraktor)

2 501-

0 F

Släpvagnar

1 Släpvagnar med

0-

skattevikt högst

1 001 -

3 000

3 000 kilogram

2 Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram,

som dras av en

bensin- eller

gasoldriven bil'

med en hjulaxel

3 001 —

med två hjul-

3001-

13 000

axlar

13001-

med tre eller

3001-

flera hjul-

13001-

1 180

axlar

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

SkU 1986/87:35

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven

3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul -

axel

3001-

5 000

5001-

8001-

med två eller

3 001-

flera hjul-

8001-

axlar

11001-

14 000

14001-

3.2 andra släp-

vagnar

med en hjul-

3001-

axel

5001-

8001-

med två hjul-

3 001 —

axlar

8001-

1 160

11001-

14 000

2 090

14001-

17001-

med tre eller

3 001 —

300 II

flera hjul-

11001 —

axlar

17001 —

25 001 —

32001-

0 Släpvagnar med

skattevikt över

3 000 kilogram.

som dras av en

trafiktraktor

eller av ett

motorredskap2 som

beskattas som

en trafiktraktor

med en hjulaxel

3001 —

8001-

med två hjul-

3 001 —

axlar

8001 —

1 190

11001-

2 540

17001 —

med tre eller

3001 —

flera hjul-

11001-

14 000

1 590

axlar

14001-

20001-

25 001 —

30 000

30001-

35 000

13 490

35001 -

2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

SkU 1986/87:35

1* Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr35

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

SkU 1986/87:35

Fordonsslag

Skattevikt.

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A

Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

0-

utan sidvagn

76-

2 Annan motorcykel

0-

0 B

Personbilar

0-

901 —

90 C

Bussar

1 Buss som är

0-

1 600

inrättad för

1 601 —

drift endast

3001-

med bensin

eller gasol

2 Annan buss

0-

1 601 —

3 001 —

7001-

10001 —

30 001 —

0 D

Lastbilar

1 Lastbil som är

0-

1 600

inrättad för

1 601 —

drift endast

3001 —

med bensin eller gasol

Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn -

med två hjul-

0-

axlar

1 601 —

3001 -

10001 —

14001-

med tre eller

0-

1 600

flera hjul-

1 601 —

axlar

3 001 —

11 001 —

15001-

18 000

18001-

23001-

27001-

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0-

1 600

axlar

1 601 —

3001-

6001-

10 000

10001 —

14 000

lil

14001-

17001 —

260 Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

med tre eller

0-

flera hjul-

1 601 —

axlar

3001-

11001-

15001 —

18 001 —

27001-

0 E

Traktorer

1 Traktor klass 1

0-

1 300

(trafiktraktor)

1 301 —

som inrättats

3001-

7 000

1 360

för drift med

7001-

5 160

annat drivmedel

än brännolja

2 Traktor klass I

0-

1 300

(trafiktraktor)

1 301 —

som inrättats

3001-

för drift med

7 001-

brännolja

3 Traktor klass 11

0-

(jordbrukstraktor)

2501 —

0 F

Släpvagnar

1 Släpvagnar med

0-

skattevikt högst

1 001 -

3 000 kilogram

2 Släpvagnar med

skattevikt över

3 000 kilogram,

som dras av en

bensin- eller

gasoldriven bil'

med en hjulaxel

3001 —

med två hjul-

3001-

13 000

axlar

13 001 —

med tre eller

3001-

flera hjul-

13 001 —

1 180

axlar

3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

SkU 1986/87:35

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund-

belopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul-

axel

3001- 5000

5001- 8000

2 730

8001-

6 750

med två eller

3001- 8000

flera hjul-

8001- 11000

axlar

11 001 — 14000

14001 —

3.2 andra släp- vagnar

med en hjul-

3001- 8000

axel

8001-

med två hjul-

3001- 8000

axlar

8001- 11000

11 001 — 14000

3 250

14001- 17000

17001 —

med tre eller

3001- 11000

flera hjul-

11001- 17000

axlar

17 001- 25000

25001- 32000

32 001 —

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller av ett motorredskap2 som beskattas som en trafiktraktor

med en hjulaxel

3001- 8000

8001-

med två hjul-

3 001- 8000

axlar

8001- 11000

1 190

11001- 17000

2 540

17001-

med tre eller

3001- 11000

flera hjul-

11001- 14000

axlar

14001- 20000

20001- 25 000

6 240

25001- 30000

30001- 35 000

35001-

0 SkU 1986/87:35

2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

8 SkU 1986/87:35

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Debiteras under tiden den 1 juni - den 31 december 1987 fordonsskatt som hänför sig till tid efter ikraftträdandet, får fordonsskatten för denna tid beräknas enligt de nya skattesatserna.

3. De nya bestämmelserna i 12 § tillämpas i fråga om fordonsskatt som debiteras den 1 juni 1987 eller senare.

4. Vid särskild uppbörd av skatt som sker i anledning av denna lagändring skall i stället för vad som anges i 29 § andra stycket beloppsgränsen vara 100 kr.

2 Förslag till

SkU 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket1 skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

kilogram

Skatt, kronor för påbörjat dygn

1. Motorcyklar

_

0,25

2. Personbilar

—

3. Släpvagnar, kopplade till

-

0,25

eller avsedda att kopplas till personbilar

4. Lastbilar, bussar eller

0-10000

släpvagnar, kopplade till

10001-15000

eller avsedda att kopplas

15001-20 000

till lastbilar eller

20001-

bussar

' Lagen omtryckt 1984:257.

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

Skatt, kronor

kilogram

för påbörjat

dygn

1. Motorcyklar

_

0,25

2. Personbilar

-

3. Släpvagnar, kopplade till

-

0,25

eller avsedda att kopplas till personbilar

4. Lastbilar, bussar eller

0-10000

släpvagnar, kopplade till

10001-15000

eller avsedda att kopplas

15001-20000

till lastbilar eller

20001-

bussar

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om debitering av skatt för dygn före ikraftträdandet.

10 Motionerna

1986/87:Sk502 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betalningsansvarigheten för försåld bil.

1986/87:Sk510 av Anita Persson (s) och Margareta Palmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av befrielse från vägtrafikskatt för icke förvärvsarbetande handikappade personer och om bilbidrag till sådana personer när det statsfinansiella läget så tillåter.

1986/87:Sk514 av Anders Nilsson (s) och Sven-Gösta Signell (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag på en speciell försäljningsskatt — utformad efter t.ex. norsk förebild — på 30 år gamla motorfordon.

1986/87:Sk532 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att försäljningsskatt för fordon av årsmodell 1950 eller äldre skall utgå med ett schablonbelopp på 1 500 kr. för bil och 750 kr. för motorcykel, såvida inte fordonet avyttras inom ett år.

1986/87:Sk543 av Olle Grahn (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om rullande 30-årsgräns för skattebefrielse av registrerade samlarfordon (veteranbilar).

1986/87:Sk546 av Olle Grahn (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen ser över beskattningen av dieseldrivna personbilar med målsättningen att finna ett system där ägarna av dessa fordon inte längre missgynnas i förhållande till ägarna av bensinbilar.

1986/87:Sk551 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av traktorer.

1986/87:Sk554 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa kilometerskattesystemet och införa en ordning genom vilken beskattningen tas ut i samband med dieselinköpet.

1986/87:Sk560 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om att fordonsskatten för motorcyklar och bensindrivna personbilar slopas och intäktsminskningen tas ut i form av höjd bensinskatt,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära översyn av fordonsskatten på övriga bensindrivna fordon så att den totala skatten på dessa sammanlagt inte ökar,

3.att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till differentiering av bensinskatten, och i motsvarande grad kilometerskatten, så att glesbygdsbefolkningen får en rejäl kompensation för längre avstånd och därmed dyrare transportkostnader.

1986/87:Sk563 av Jan Sandberg (m) vari - med hänvisning till motion 1986/87:T414 - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

SkU 1986/87:35

motionen beträffande dubbel accisbeskattning för ombyggda fordon,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag om en rullande 30-årsgräns för samlarfordon i vad gäller befrielse från vägtrafikskatt,

3. att riksdagen beslutar att införa ett schablonbelopp på 1 500 kr. för import av samlarfordon enligt norsk modell.

1986/87:Sk572 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär omedelbart förslag till ändring av reglerna om restavgift såvitt gäller fordonsskatter i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en förutsättningslös utredning om vägtrafikskatterna.

1986/87:Sk573 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en sådan översyn av kilometerskatten för personbilar som anges i motionen.

1986/87:Sk576 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i 14 § vägtrafikskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk579 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattelättnader för miljövänliga fordon.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslås en drygt 50-procentig höjning av fordonsskatten på tyngre brännoljedrivna lastbilar och släpvagnar som dras av sådana fordon. För fordon med skattevikt strax över 3 000 kg föreslås dock en något lägre höjning än för de tyngsta fordonen. Vidare föreslås att gränsen för att fordonsskatt skall få debiteras för skatteperioder och inte för skatteår höjs från 1 500 kr. till 3 500 kr. Avsikten är att höjningen skall träda i kraft den 1 januari 1988 och beaktas vid uppbörder fr.o.m. den 1 juni 1987. De nya reglerna för debitering av fordonsskatt för skatteperioder skall enligt förslaget tillämpas fr.o.m. den 1 juni 1987.

Höjningen av fordonsskatten beräknas öka skatteintäkterna med 400 milj. kr. om året. Syftet är att de ökade skatteintäkterna för verksamhetsåret 1988 skall bidra till en finansiering av åtgärder för att förstärka bärigheten på det svenska vägnätet. Förslag härom har lagts fram i budgetpropositionen, bilaga 8, som för närvarande behandlas av trafikutskottet.

Utskottet anser att gränsen för periodvis uppbörd av fordonsskatt av uppbördstekniska skäl bör bestämmas till 3 600 kr. men har i övrigt inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag. Med denna ändring tillstyrker utskottet således propositionen.

Sk U 1986/87:35

12 Slopande av fordonsskatten för bensindrivna bilar m.m. SkU 1986/87:35

I motion Sk560 av Alf Svensson (c) begärs förslag om att fordonsskatten för motorcyklar och bensindrivna personbilar slopas och att bensinskatten höjs i motsvarande mån. Vidare begärs en översyn av fordonsskatten för övriga bensindrivna fordon så att den totala skatten på dessa sammanlagt inte ökar. Slutligen begär motionären ett förslag om differentierad bensinskatt och kilometerskatt i syfte att kompensera glesbygdsbefolkningen. Den föreslagna omläggningen av beskattningen skulle enligt motionären motverka onödig bilkörning och innebära förenklingar i uppbördshänseende.

Utskottet vill erinra om att vägtrafikskatteutredningen i betänkandet Ds B 1980:13 lade fram ett förslag om slopad fordonsskatt och höjd bensinskatt. Förslaget ledde dock inte till lagstiftning. Utskottet är inte heller berett att nu ställa sig bakom en sådan reform. Bl.a. skulle, som motionären själv framhåller, en sådan ändring innebära högre transportkostnader för glesbygdsbefolkningen. De kompensationsåtgärder som motionären föreslår - en lägre bensin- och kilometerskatt inom stödområdena — har utskottet tidigare tagit avstånd från, bl.a. med hänsyn till de kontrollproblem, konkurrensrubbningar och administrativa kostnader ett sådant system skulle föra med sig. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Sk560.

Vägtrafikskatt för handikappfordon m.m.

Anita Persson och Margareta Palmqvist (båda s) begär i motion Sk510 att befrielse från vägtrafikskatt skall få medges även efter en handikappad fordonsinnehavares förtids- eller ålderspensionering. Motionärerna yrkar också att bilbidrag skall utgå även åt icke förvärvsarbetande handikappade när det statsfinansiella läget tillåter det. Som skäl för sina yrkanden framhåller de att de handikappade är beroende av bil lika mycket efter som före förtids- eller ålderspensionering.

Utskottet vill erinra om att man i betänkandet Ds S 1986:11 Bilstödet åt handikappade nyligen föreslagit en viss utvidgning av bilstödet och en successiv omvandling av de nuvarande skatteförmånerna till olika former av bidrag. En utgångspunkt för förslaget har varit att utforma det nya bilstödet så att det vartefter ekonomin medger kan utvecklas till ökad behovstäckning. Bakgrunden till förslaget är ett uttalande av riksdagen om att bilstödet måste förbättras och att målet bör vara att utvidga det till nya grupper av handikappade, bl.a. för att minska trycket på färdtjänsten och ge de handikappade större frihet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande, och enligt vad utskottet erfarit är man inom regeringskansliet inställd på att lägga fram en proposition i ämnet så snart som möjligt. Utskottet förutsätter att man i det fortsatta beredningsarbetet beaktar riksdagens tidigare uttalande i frågan. Någon ny framställning av riksdagen finner utskottet inte erforderlig, och utskottet avstyrker därför motion Sk510.

13 Vägtrafikskatt för äldre motorfordon

I motionerna Sk543 av Olle Grahn och Elver Jonsson (fp) och Sk563 av Jan Sandberg (m) - i den sistnämnda motionen hänvisas till motivering i motion T414 - begärs en rullande 30-årsgräns för skattebefrielse av registrerade veteranbilar. Härigenom skulle man enligt motionärerna gynna den teknikhistoriskt intressanta fordonsparken och uppnå en förenkling av bestämmelserna.

Vid behandlingen av liknande motionsyrkanden har utskottet tidigare framhållit att en rullande 30-årsgräns för skattebefrielse skulle innebära en risk för att ett alltför stort antal bilar, som regelmässigt används för körning på de allmänna vägarna, inom några år skulle komma att omfattas av skattebefrielsen. Utskottet vidhåller sin uppfattning att en fastställd gräns är att föredra från denna synpunkt och anser desutom till skillnad från motionärerna att de nuvarande reglerna är enklare att tillämpa än en rullande gräns. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk543 och motion Sk563 i denna del.

Traktortåg

I motion Sk551 av Siw Persson (fp) yrkas en viktbegränsning till 15 ton för lasten på traktorsläp i jordbruk och liknande näringar för att traktorn skall få klassificeras som jordbrukstraktor. Motionärens syfte är att begränsa förekomsten av s.k. traktortåg.

Samma fråga som den motionären tagit upp prövades av riksdagen så sent som i höstas i samband med behandlingen av ett regeringsförslag om vissa ändringar av traktorbeskattningen (prop. 1986/87:50, SkU 10). Skatteutskottet framhöll därvid bl.a. att det inte var säkert att en begränsning av den tillåtna lasten på jordbrukstraktorer och släpvagnar som kopplats till dessa skulle förbättra trafiksäkerheten, eftersom en sådan begränsning skulle kunna medföra en ökning av antalet transporter. Utskottet vidhåller sin uppfattning härvidlag och avstyrker motion Sk551.

Ägarbyte

Marianne Karlsson (c) begär i motion Sk502 ett uttalande om att betalningsansvaret för vägtrafikskatt vid ägarbyte bör åvila den som ägt bilen under den tid skatteskulden uppkommit och inte näste ägare av bilen.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att det i princip är ägaren till ett fordon vid den tidpunkt då skattskyldighet uppkommer som är skattskyldig för fordonet. Det är denne som är betalningsansvarig för skatten, och några exekutiva åtgärder mot en senare ägare kan inte komma i fråga. En annan sak är att ett fordon, för vilket till betalning förfallen skatt inte betalats, under vissa omständigheter beläggs med brukandeförbud, vilket gäller även efter en eventuell överlåtelse. Utskottet är medvetet om att konsekvensen i enskilda fall kan bli att en ny ägare måste betala en tidigare ägares skatt för att få bruka bilen. Enligt utskottets uppfattning är emellertid dessa bestämmelser allmänt kända, och det är relativt enkelt att hos länsstyrelsen få besked huruvida skatten för en viss bil är betald. Normalt

SkU 1986/87:35

beaktas således förekomsten av obetald skatt när köpare och säljare överenskommer om pris för en begagnad bil. En allmän uppmjukning av reglerna om brukandeförbud skulle enligt utskottets mening lätt kunna leda till missbruk och kringgående av vägtrafikskattebestämmelserna. Utskottet vill samtidigt beträffande kilometerskatten erinra om att reglerna nyligen ändrats så att varje fordonsägare numera endast ansvarar för den kilometerskatt som belöper på den körsträcka som körts med fordonet medan denne har varit ägare.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk502.

Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) begär i motion Sk576 att reglerna om fordonsskatt skall utformas så att vid ägarbyte under uppbördsmånaden den nye ägaren blir betalningsansvarig för skatten.

Den bestämmelse motionärerna kritiserar — 14 § vägtrafikskattelagen (1973:601), VSL — föreskriver att den som äger ett fordon vid ingången av den kalendermånad under vilken skatten skall betalas är skattskyldig för fordonsskatten. Som ägare anses enligt 1 § fjärde stycket VSL den som är eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare.

Även dessa bestämmelser är enligt utskottets uppfattning väl kända av allmänheten och torde normalt beaktas vid överlåtelser av begagnade bilar. En ändring som innebär att man vid en överlåtelse under uppbördsmånaden flyttar över skattskyldigheten till den nya ägaren skulle enligt utskottet medföra praktiska och administrativa problem, leda till osäkerhet om vem som rätteligen är skattskyldig och alltför lätt kunna missbrukas. Vägtrafikskatteutredningen, som i betänkandet Ds Fi 1986:23 gjort en författningsteknisk översyn, har inte heller föreslagit några ändringar i sak på denna punkt, och utskottet anser också att nuvarande regler tills vidare bör behållas. Utskottet avstyrker således även motion Sk576.

Restavgift för fordonsskatt m. m.

I motion Sk572 yrkar Karin Ahrland (fp) att reglerna om fordonsskatteuppbörd efter avställning ändras så att restavgift påförs först viss tid efter det att bilägaren mottagit avi om postförskott. Vidare begärs en förutsättningslös utredning om vägtrafikskatterna.

Reglerna om uppbörd av fordonsskatt efter det att avställning upphört innehåller bestämmelser om förfallodag och om sista inbetalningsdag. Normalt förfaller skatten till betalning omedelbart då avställningen upphör och skall betalas senast 21 dagar efter denna tidpunkt. Betalas skatten senare tas restavgift ut. Normalt får fordonet inte användas förrän skatten har betalats, men fordonsägaren har en möjlighet att få tillstånd att använda fordonet omedelbart genom ett beslut om s.k. skattekredit. Ett sådant beslut innebär att skatten förfaller till betalning först 21 dagar efter avställningens upphörande.

Vägtrafikskatteutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att reglerna om uppbörd och betalning av skatt tills vidare behålls med vissa författningstekniska ändringar. Utredningen anser dock att systemet bör ses över senare när vissa tekniska problem avseende bl.a. skattekrediten har fått en lösning. Frågan om skattekredit har tagits upp av avställningsutredningen i dess

SkU 1986/87:35

betänkande Avställning i bilregistret (Ds K 1985:6). Båda betänkandena bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet vill inte bestrida att uppbördsbestämmelserna på detta område är komplicerade och att en översyn kan visa sig motiverad. I avvaktan på resultatet av det pågående beredningsarbetet finner dock utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen inte motiverad. Utskottet avstyrker därför motion Sk572 i denna del.

I fråga om yrkandet om en ny utredning av vägtrafikskatten vill utskottet erinra om att vägtrafikskatteutredningen, som arbetat i nästan 11 år, numera har slutfört sitt arbete. Att nu tillsätta en ny utredning om vägtrafikskatten finner utskottet inte motiverat, och utskottet avstyrker därför motion Sk572 även i denna del.

Avskaffande av kilometerskattesystemet

I motion Sk554 begär Lars Sundin (fp) att kilometerskattesystemet skall avskaffas och att beskattningen skall ske i samband med inköpet av dieselolja. Enligt motionären medför kilometerskattesystemet en tung administration och stora olägenheter för ägarna till dieselbilar.

Den fråga motionären tagit upp prövades av riksdagen under våren 1986. Nu liksom vid behandlingen av det då aktuella ärendet anser skatteutskottet att kilometerskattesystemet tills vidare bör behållas, eftersom de alternativa system som står till buds enligt utskottet inte kan anses ha några större fördelar från administrativ och ekonomisk synpunkt. Kilometerskatten erbjuder vidare de överlägset bästa möjligheterna att avpassa skatteuttaget för olika typer av fordon till fordonens vägkostnadsansvar. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk554.

Nivån på kilometerskatten

1 motion Sk546 begär Olle Grahn och Elver Jonsson (båda fp) en översyn av kilometerskatten för dieseldrivna personbilar, vilka enligt motionärerna för närvarande missgynnas i förhållande till bensindrivna personbilar. Även Wiggo Komstedt (m) begär i motion Sk573 en översyn av kilometerskatten för personbilar i syfte att stimulera dieseldrift. Enligt motionärerna bör dieseldrivna fordon gynnas av miljöskäl.

Utskottet anser sig för sin del kunna konstatera att det råder delade meningar om dieselfordonens miljöfarlighet i jämförelse med bensindrivna fordon. Från olika håll görs gällande att dieselmotorernas utsläpp av kväveoxider och partiklar vållar minst lika stora problem som bensinmotorernas avgasemissioner. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att enligt en ny bilavgaslag som riksdagen antog i höstas samma avgasbestämmelser kommer att — med verkan fr.o.m. den 1 juli 1987 — gälla för alla personbilar oavsett om de drivs med bensin, dieselolja, gas eller annat drivmedel. Naturvårdsverket har också nyligen i en skrivelse till regeringen krävt bestämmelser om renare avgaser på tunga dieselfordon som lastbilar och bussar. Att avpassa skatteuttaget efter miljöfarligheten hos dieselbilar och bensindrivna bilar är således vanskligt och bör därför inte komma i fråga.

I kommunikationsdepartementets bilaga till budgetpropositionen (bil. 8, s.

SkU 1986/87:35

25) har kommunikationsministern anmält att man inom kommunikationsdepartementet påbörjat en vidareutveckling av 1979 års trafikpolitiska beslut. Enligt vad utskottet erfarit kan detta arbete komma att beröra även frågor om fordonens vägkostnadsansvar. För närvarande finns emellertid ingen anledning att ändra de nuvarande principerna för skatteuttaget för personbilar, vilka innebär att skatten skall avvägas så att belastningen per körd vägsträcka blir lika stor för jämförbara bilar, oavsett om bilarna drivs med bensin eller dieselolja. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk546 och Sk573.

Skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande anordningar

I motion Sk579 begär Gunnar Björk i Gävle och Per-Ola Eriksson (båda c) att regeringen lägger fram förslag om befrielse helt eller delvis från kilometerskatten för bussar med bränslebesparande anordningar. Sådana skattelättnader skulle enligt motionärerna bidra till att påskynda introduktionen av dessa system hos lokala bussbolag i hela landet.

Utskottet har tidigare ställt sig positivt till att kilometerskatten dispensvägen reduceras för fordon med bränslebesparande anordningar och motiverat sin ståndpunkt med att en sådan ordning ligger i linje med de allmänna strävandena att spara energi. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen inom kort att ta ställning till en framställning av Storstockholms lokaltrafik om nedsättning av kilometerskatten för bussar med sådana anordningar. Något uttalande nu av riksdagen i detta ärende finner utskottet inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför motion Sk579 i den mån den inte redan kan anses tillgodosedd.

Accis på äldre bilar m.m.

I en rad motioner kritiseras de nuvarande bestämmelserna om försäljningsskatt på äldre bilar i de fall skatten tas ut vid import. I motion Sk514 av Anders Nilsson och Sven-Gösta Signell (båda s) begärs en lägre accis på 30 år gamla motorfordon. Ingegerd Troedsson och Wiggo Komstedt (båda m) yrkar i motion Sk532 att motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre skall beskattas genom en schablonaccis på 1 500 kr. för bil och 750 kr. för motorcykel, såvida inte fordonet avyttras inom ett år. I motion Sk563 begär Jan Sandberg (m) - med hänvisning till motivering i motion T414 - att en schablonaccis införs på 1 500 kr. för import av samlarfordon. Genomgående framhåller motionärerna att dessa enligt deras mening teknikhistoriskt intressanta fordon på grund av sin vanligtvis höga vikt för närvarande betingar en förhållandevis hög accis. Vidare pekar motionärerna på att man i Norge tillämpar ett sådant system som förespråkas i motionerna.

Utskottet vill till att börja med påpeka att den norska försäljningsskatten för personbilar och motorcyklar är betydligt högre än den svenska. Detta bör enligt utskottet beaktas vid en jämförelse mellan den norska och den svenska accisen. Mot den bakgrunden framstår det som mindre angeläget att i Sverige sänka accisen för dessa speciella fordon. Vidare vill utskottet erinra om att

SkU 1986/87:35

motorfordon som enligt bilregistret är av årsmodell 1950 eller äldre redan är undantagna från fordonsskatt och - i förekommande fall - kilometerskatt. Att medge detta bilbestånd ytterligare skatteförmåner finner utskottet inte motiverat, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk514 och Sk532 samt motion Sk563 i denna del.

I motion Sk563 av Jan Sandberg (m) yrkas även ett slopande av accisen på fordon som byggts av delar av äldre, redan beskattade fordon. Den nuvarande ordningen innebär enligt motionären att dubbel accis betalas för dessa fordon.

Enligt utskottets uppfattning bör man inte negligera svårigheterna att författningsreglera en nedsättning och schablonisering av bilaccisen för fordon som består av delar av äldre fordon, bl.a. beroende på att det kan uppstå tvekan om identiteten och vilken årsmodell som skall åsättas det nya fordonet. Enligt vad utskottet erfarit kommer riksskatteverket att granska frågan närmare. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk563 även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:82 antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) med den ändringen att 12 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag, om inte annat följer av 12 a §. Skatten utgår för skatteperiod med en tredjedel, för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger fordonsskatten för ett fordon 3 500 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skatteperiod.

Utskottets förslag 12 §

Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag, om inte annat följer av 12 a §. Skatten utgår för skatteperiod med en tredjedel, för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger fordonsskatten för ett fordon 3 600 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skatteperiod.

Föreligger skatteplikt av fordon.

b) lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

2. beträffande slopande av fordonsskatten för bensindrivna bilar m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk560 yrkandena 1—3,

3. beträffande vägtrafikskatt för handikappfordon m.m. att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk510,

SkU 1986/87:35

4. beträffande vägtrafikskatt för äldre motorfordon

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk543 och motion motion 1986/ 87:Sk563 yrkande 2,

5. beträffande s.k. traktortåg

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk551,

6. beträffande ägarbyte

a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk502

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk576,

7. beträffande restavgift för fordonsskatt efter avställning att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk572 yrkande 1,

8. beträffande en utredning om vägtrafikskatten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk572 yrkande 2,

9. beträffande avskaffande av kilometerskattesystemet att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk554,

10. beträffande nivån på kilometerskatten

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk546 och 1986/87:Sk573,

11. beträffande skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande anordningar

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk579,

12. beträffande accis vid import av äldre bilar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk514 och 1986/87:Sk532 samt motion 1986/87:Sk563 yrkande 3,

13. beträffande accis för bilar som byggts av delar av äldre bilar att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk563 yrkande 1.

Stockholm den 31 mars 1987 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m)*, Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m),Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk) och Sverre Palm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1986/87:35

19 Reservationer

SkU 1986/87:35

1. Vägtrafikskatt för äldre motorfordon (mom. 4)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Vid behandlingen” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse: Nuvarande regler innebär att en gräns för skattebefrielse för veteranfordon dras vid årsmodell 1950. Detta medför i sin tur att några tusen icke fullt så gamla samlarfordon ställs utanför skattebefrielsen. Dessa fordon har ofta ett teknikhistoriskt värde och torde endast i begränsad utsträckning och under korta tider användas i trafik. Det skattebortfall som uppstår om även dessa fordon befrias från skatt torde alltså inte ha någon större betydelse. Vid en rullande gräns för skattebefrielse för registrerade samlarfordon inträder skattebefrielsen successivt efter hand som fordonen uppnår karaktär av veteranfordon. Starka skäl talar sålunda enligt utskottets mening för att skattebefrielsen för veteranbilar ges denna utformning, som dessutom - som motionärerna framhåller — skulle minska problemet med ständiga avställningar för dessa fordon.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att regeringen så snart som möjligt bör lägga fram förslag med den inriktning som nu angetts. Utskottet tillstyrker således motion Sk543 och motion Sk563 i denna del.

dels att utskottet under mom. bort 4 hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk543 och motion 1986/87:Sk563 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en rullande gräns för skattebefrielse för registrerade samlarfordon.

2. Ägarbyte (mom. 6 a)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 15 med ”motion Sk502.” bort ha följande lydelse: Bestämmelserna om brukandeförbud innebär långtgående inskränkningar i en fordonsägares rätt att bruka sitt fordon. Det är inte rimligt att statsmakterna skall kunna tvinga fram betalning av skatt av en person som inte är ansvarig för skatten genom att belägga hans fordon med brukandeförbud. Rimligen bör skatten endast vara en fråga mellan staten och den betalningsskyldige. När ett fordon övergår till ny ägare bör således gälla att endast skatt som förfallit till betalning efter förvärvet kan föranleda brukandeförbud. Regeringen bör lägga fram förslag med denna inriktning så snart som möjligt, och utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk502.

dels att utskottet under mom. 6 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk502 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande brukandeförbud efter överlåtelse.

3. Restavgift för fordonsskatt efter avställning (mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”Sk572 i denna del.” bort ha följande lydelse: Reglerna om uppbörd av fordonsskatt efter det att en avställning upphört är enligt utskottets mening krångliga och kan, som motionärerna påpekar, leda till att fordonsinnehavaren måste betala restavgift utan att vederbörande rår för förseningen med betalningen av skatten. Reglerna bör därför ändras så att sådana effekter inte inträffar, och utskottet anser att regeringen bör lägga fram förslag med denna inriktning så snart som möjligt. Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk572 i denna del.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk572 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande restavgift för fordonsskatt efter avställning.

4. En utredningom vägtrafikskatten (mom. 8)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 fråga” och slutar med ”även i denna del.” bort ha följande lydelse:

Flera olika myndigheter har olika funktioner inom vägtrafikbeskattningen, nämligen länsstyrelsen, riksskatteverket, trafiksäkerhetsverket, tullverket och postverket. Detta gör regelsystemet svåröverskådligt, och för den enskilde är det inte alltid lätt att veta vart han skall vända sig med ett skatteärende. Mängden inblandade myndigheter gör också att besvärsreglerna blir svåra att överblicka, och den enskilde fordonsinnehavaren kan lätt göra rättsförluster. Enligt utskottets uppfattning bör man sträva efter att minska på antalet myndigheter som har att befatta sig med skatten och förenkla den krångliga och omfattande lagstiftningen. Utskottet anser således i likhet med motionären att regeringen bör låta utreda möjligheterna att förenkla lagstiftningen om vägtrafikskatten. Detta bör ges regeringen till känna och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk572 i denna del.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk572 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande en utredning om vägtrafikskatten.

SkU 1986/87:35

5. Avskaffande av kilometerskattesystemet (mom. 9)

SkU 1986/87:35

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Den fråga” och slutar med ”motion Sk554.” bort ha följande lydelse:

Som punktskatt torde kilometerskatten vara unik genom de stora krav som systemet ställer på fordonsägarna i olika sammanhang. Utskottet tänker bl.a. på de återkommande avstämplingarna som, om de inte utförs i rätt tid, medför skönsbeskattningoch förseningsavgift. Andra exempel på de besvär som kilometerskattesystemet medför för fordonsägarna är de särskilda avstämplingarna vid utlandskörning, de krångliga bestämmelserna om vilka åtgärder som skall vidtas när fel uppstått på räknaren samt reglerna om funktionskontroll och besiktning. Krångliga bestämmelser reglerar också den utländska dieseldrivna trafiken i Sverige. Även för myndigheterna har kilometerskattesystemet gett upphov till praktiska och administrativa besvärligheter. Eftersom kilometerskatten är extremt svårkontrollerad har stora resurser måst satsas på att komma till rätta med fusk och manipulationer med kilometerräknarna.

När kilometerskattesystemet infördes hade man i Sverige vissa förhoppningar att andra länder i den industrialiserade världen skulle följa det svenska exemplet, men ännu är Sverige och Norge ensamma i Europa om att tillämpa systemet. Kilometerskattesystemet bidrar således till att isolera Sverige från omvärlden.

En skatt på motorbrännoljan, eventuellt i kombination med en märkning av lågbeskattad olja, erbjuder enligt utskottets uppfattning överlägsna fördelar i fråga om enkelhet och smidighet för såväl enskilda fordonsägare som myndigheter. Denna uppfattning vinner stöd av utländska erfarenheter. Eventuella icke avsedda effekter i fråga om storleken av skatteuttaget för olika slags fordon kan rättas till genom justeringar i fordonsskatteskalorna. En skatt på brännoljan gör dessutom fordonsägarna mer benägna att spara bränsle.

Med hänsyn till vad som sagts anser utskottet att regeringen bör inrikta arbetet på att snarast avskaffa kilometerskattesystemet och i stället införa samma system som tillämpas i de flesta andra europeiska länder, nämligen en särskild skatt på motorbrännoljan. Detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk554.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk554 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande avskaffande av kilometerskattesystemet.

6. Nivån på kilometerskatten (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Utskottet anser” och slutar på s. 17 med ”och Sk573.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör beaktas att en dieseldriven bil kräver en betydligt större investering än en bensindriven bil. På grund härav bör de körlängdsberoende skatterna för dieseldrivna bilar vara lägre än för bensindrivna bilar, i all synnerhet som dieseldrivna bilar från olika synpunkter - miljömässiga, energipolitiska, försörjningsmässiga etc. — torde vara att föredra. Så var också förhållandet när kilometerskatten infördes, men sedan dess har de rörliga skatterna för dieseldrivna fordon höjts i betydligt snabbare takt än bensinskatten. I synnerhet kilometerskattehöjningen i mars 1985 och oljeskattehöjningen den 1 januari 1987 har missgynnat dieselbilarna så att drivmedelskostnaderna per mil för dieselbilar nu är betydligt högre än för bensinbilar.

Utskottet anser att beskattningen av dieseldrivna personbilar bör ses över i syfte att finna ett system där ägarna av dessa fordon inte missgynnas i förhållande till ägarna av bensindrivna personbilar. Detta bör ges regeringen till känna. På grund härav tillstyrker utskottet motionerna Sk546 och Sk573.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk546 och 1986/ 87:Sk573 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående nivån på kilometerskatten.

7. Skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande anordningar (mom. 11)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”anses tillgodosedd.” bort ha följande lydelse:

Genom att förse tunga fordon med bränslebesparande anordningar kan man vinna en betydande minskning av utsläppen av sådana ämnen som är farliga för hälsan och miljön. För att stimulera de lokala bussbolagen i hela landet att satsa på sådan teknik behövs enligt utskottets mening ett rejält incitament. En mindre skattenedsättning är knappast till fyllest för att göra en investering i ett nytt bränslebesparingssystem lönsam. Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk579 att fordon med dylika anordningar bör undantas från kilometerskatt helt eller delvis. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motionen.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk579 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande anordningar.

8. Accis vid import av äldre bilar (mom. 12)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 18 med ”Sk563 i denna del.” bort ha följande lydelse: Vid import av äldre, utländska bilmodeller av teknikhistoriskt värde utgår

SkU 1986/87:35

accis enligt allmänna regler. Denna accis är ofta hög, eftersom dessa fordonstyper för det mesta är relativt tunga. Samtidigt torde det vara så att dessa fordon brukas i endast obetydlig omfattning i trafiken. Våra nordiska grannländer har tagit hänsyn till dessa förhållanden och infört olika slag av skattelättnader vid import av äldre fordon. Även Sverige bör införa en sådan ordning och sänka accisen vid sådan import. Härigenom underlättar man importen av äldre värdefulla fordon och motverkar att vår egen äldre fordonspark säljs utomlands. De belopp som föreslås i motion Sk532 - 1 500 kr. för bil och 750 kr. för motorcykel - framstår enligt utskottets mening som rimliga.

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med det sagda. På samma sätt som gäller i fråga om flyttgods bör fordonet inte få avyttras inom ett år utan att full accis erläggs. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk532, varigenom motion Sk514 och motion Sk563 i denna del får anses i huvudsak tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk532 och med anledning av motion 1986/87: Sk514 och motion 1986/87: Sk563 yrkande 3 antar följande

Förslag till Lagom ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Skatten utgår 3 360 kronor.

Vid införsel av skattepliktig bil av årsmodell 1950 eller äldre utgår skatt med 1 500 kronor oavsett bilens vikt. Vid införsel av skattepliktig motorcykel av årsmodell 1950 eller äldre utgår skatt med 750 kronor oavsett motorcykelns vikt.

Om skatt enligt tredje stycket betalats för bil eller motorcykel och fordonet överlåts tidigare än ett år efter det att det angavs till förtullning skall den som var skattskyldig vid införseln betala tillkommande skatt uppgående till skillnaden mellan den skatt som skulle ha utgått enligt första eller andra stycket och den skatt som har betalats.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1987.

SkU 1986/87:35

gotab Stockholm 1987 12757