Om ändringar i vinstdelningsskatten, m. m. (prop. 1986/87:42 i viss del)
Skatteutskottets betänkande 1986/87:7
om ändringar i vinstdelningsskatten, m. m.
(prop. 1986/87:42 i viss del) 1986/87-7
Sammanfattning
I propositionen föreslås bl. a. vissa lättnader i vinstdelningsskatten. Bland förslagen ingår nya inkomstskatteregler för fusioner mellan banker. Den sistnämnda frågan tas inte upp i detta betänkande.
Utskottet tillstyrker propositionen i nu aktuella delar och avstyrker de motioner som har väckts i dessa frågor. Utskottet avstyrker också en motion om avdragsregler för förluster på utlandslån.
6 reservationer har fogats till betänkandet.
Propositionen
I propositionen 1986/87:42 föreslår regeringen (finansdepartementet) bl. a. att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).
Propositionen innehåller bl. a. förslag till ändringar i inkomstskattereglerna vid fusion, i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt och i de aktiebolagsrättsliga reglerna om uppskrivning av anläggningstillgångar för förlusttäckning.
Beträffande vinstdelningsskatten föreslås en höjning av det fasta fribeloppet från 500000 kr. till lmilj. kr. I samband därmed preciseras begreppet intressegemenskap. Ett annat förslag innebär ökade möjligheter till resultatutjämning inom koncerner. Företag skall under vissa förutsättningar vid vinstdelningsbeskattningen kunna bortse från koncernbidrag. Vidare föreslås att fusioner och andra omstruktureringar skall kunna ske på ett sådant sätt att vinstdelningsunderlagen för de berörda företagen inte påverkas.
Förslaget till ändring av reglerna i aktiebolagslagen (1975:1385) syftar till att göra det enklare för aktiebolag med undervärderade anläggningstillgångar att utnyttja ett uppskrivningsbelopp för att täcka en förlust.
Reglerna om omstruktureringar är avsedda att tillämpas redan fr. o. m. 1985 års taxering. Bestämmelserna om koncernbidrag skall tillämpas första gången vid 1988 års taxering och reglerna i övrigt första gången vid 1987 års taxering. De nya uppskrivningsreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.
1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 7
De föreslagna ändringarna av inkomstskattereglerna vid fusion föranleds av de nya fusionsformer för banker som enligt regeringens avsikter skulle införas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1987. Förslaget om ny banklagstiftning har lagts fram i proposition 1986/87:12 som behandlas av näringsutskottet. Näringsutskottet kommer emellertid att lägga fram sitt betänkande i denna fråga först under våren 1987.
Eftersom proposition 1986/87:42 i motsvarande delar bör behandlas i samband med ställningstagandena till banklagstiftningen, tar utskottet upp denna proposition endast i övriga delar, dvs. såvitt gäller de ovannämnda lagförslagen 1—3. Det första av dessa tre förslag rör bl. a. 2§ 4mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med tillhörande övergångsbestämmelser. Även detta lagrum kommer att tas upp i anslutning till banklagstiftningen. Hänvisningen i första stycket 7b§ i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt kommer därmed att tills vidare avse 2§ 4mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt i sin nuvarande lydelse, som — i motsats till propositionen - inte innefattar sådana fusioner som avses i 78 § lagen (1955:416) om sparbanker.
Med de redaktionella ändringar som föranleds av det anförda har de aktuella lagförslagen följande lydelse:
SKU 1986/87:7
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
2 morn.2 Inkomst av rörelse som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under förutsättning
a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal.
b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av ifrågavarande rörelse,
c) att rörelsen drivits på det angivna sättet under hela beskattningsåret för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började driva verksamhet av något slag,
d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt samt
e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncernbidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.
Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver rörelse i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen drivs.
Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit rörelse för två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c — e är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har drivits för kommittentföretagens räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkommit av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentföretagen medge att inkomsten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som avses i första stycket e inte föreligger. Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte överklagas.
Inkomst som enligt första eller Vid prövningen av villkoret i förstredje stycket redovisas hos kom- ta stycket e skall den rörelse sorn mittentföretag skall hos detta före- kommissionärsföretaget enligt avtag behandlas som om företaget talet skall bedriva för kommittentsjälvt hade drivit rörelsen. företagets räkning anses ingå
båda företagens verksamhet. Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit rörelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.
2 Senaste lydelse 1984: 1061.
1 * Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 7
SKU 1986/87:7
3 Rättelse: S. 11 rad 15 står: motionen behandlas. Rättat till: motionen yrkandet
behandlas
2 Förslag till
SKU 1986/87:7
Lag om ändring i lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt dels
att 2, 3, 6 och 9 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 7 a och 7 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vinstdelningsskatten är 20 procent av vinstdelningsunderlaget. Detta underlag är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet.
Fribeloppet är 6 procent av före- Fribeloppet är 6 procent av företagets lönekostnader (lönebaserat tagets lönekostnader (lönebaserat
fribelopp) eller — om företaget så fribelopp) eller — om företaget så
önskar - 500 000 kronor (fast fribe- önskar - I 000 000 kronor (fast frilopp). Företag mellan vilka intres- belopp). Företag mellan vilka
segemenskap råder (moder- och intressegemenskap råder vid ut dotterföretag
eller företag under i gången av beskattningsåret för vart
huvudsak gemensam ledning) får och ett av företagen får dock tilldock tillsammans tillgodoräknas sammans tillgodoräknas högst ett
högst ett fast fribelopp. Det fasta fast fribelopp. Det fasta fribeloppet
fribeloppet skall i första hand tillgo- skall i första hand tillgodoräknas
doräknas det företag inom gruppen det företag inom gruppen som har
som har den största reala vinsten den största reala vinsten såvida inte
såvida inte yrkande framställs om yrkande framställs om att fördel att
fördelningen skall ske på annat ningen skall ske på annat sätt. Har
sätt. Har det lönebaserade fribelop- det lönebaserade fribeloppet ut pet
utnyttjats bortfaller rätten till nyttjats bortfaller rätten till fast fri fast
fribelopp för övriga företag belopp för övriga företag inom
inom gruppen. gruppen.
Med real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta minskats med inflationsavdrag för företagets inventarier, byggnader, markanläggningar och lager enligt 4 och 5 §§ samt justerats med hänsyn till inflationseffekter på företagets monetära tillgångar och skulder enligt 6 §.
Intressegemenskap skall anses råda mellan företag som ingår i samma koncern enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller annan lag. Vid bestämmandet ov koncernbegreppet skall I § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag tillämpas sä att med handelsbolag likställs stiftelse och utländsk juridisk person. Även i andra fall skall intressegemenskap anses råda mellan två eller flera företag, om företagen med hänsyn till vem som har det bestämmande inflytandet över deras organisation och verksamhet kan anses stå under i huvudsak gemensam ledning och —
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SKU 1986/87:7
när denna ledning utövas av staten, landstingskommun eller kommun - företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat slag.
Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall, såvitt gäller företag som redovisar inkomst av handelsbolag, hänsyn tas till så stor andel av handelsbolagets lönekostnader, tillgångar och skulder som motsvarar företagets andel av handelsbolagets inkomst.
3 §'
Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller beräknade förlust vid taxeringen till statlig inkomstskatt sedan detta belopp minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den mån inkomsten eller förlusten påverkats av nedan angivna poster,
1. ökats med påförd kommunalskatt,
2. minskats med restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt,
3. ökats med avdrag för tidigare års förlust,
4. ökats med avdrag för aktieutdelning,
5. ökats med investeringsavdrag, särskilt forskningsavdrag och exportkreditavdrag,
6. ökats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv ökat samt
7. minskats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv minskat.
Har ett koncernbidrag ansetts som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren enligt 2 § 3 mom. lagen <1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vid beräkning av det nominella resultatet beloppet eldigt första stycket för givaren ökas och för mottagaren minskas med koncernbidraget eller del därav. Som förutsättning för detta gäller dock
1. att såväl givare som mottagare framställt yrkande om det och
2. att mottagaren inte för samma beskattningsår erhållit avdrag vid inkomstta xeringen för något utgivet koncernbidrag.
Vid beräkning av det nominella resultatet skall även bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ beaktas.
Med beskattningsårets inkomstskatt avses 52 procent av företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.
1 Senaste lydelse 1984: 1076.
5 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SKU 1986/87:7
6 §
Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella resultatet
1. ökas med ett belopp motsvarande företagets monetära skulder vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal och
2. minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära tillgångar vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal.
De monetära skulderna är
1. växel-, leverantörs- och skatteskulder,
2. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter,
3. förskott från kunder,
4. avsättningar till pensioner,
5. avsättningar till investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond samt
6. övriga skulder.
Som monetära skulder räknas belopp som under beskattningsåret utskiftats till företagets ägare.
Som monetära skulder räknas, utom i fall som avses i 7 b §, belopp som under beskattningsåret utskiftats till företagets ägare.
De monetära tillgångarna är
1. kassa- och banktillgodohavanden,
2. obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,
3. växelfordringar och kundfordringar,
4. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter,
5. förskott till leverantörer,
6. värdet av inte färdigställda byggnader, markanläggningar och inventarier som inte utgör omsättningstillgångar i rörelse samt
7. övriga fordringar.
Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella resultat om det är positivt samt vad företaget, i annat fall än vid fusion sorn avses i 7 b §, uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband med ökning av företagets aktiekapital. Råder före eller efter ökningen intressegemenskap enligt 2 § fjärde stycket mellan ett företag som erlagt betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital skall det erlagda beloppet dock inte räknas som monetär tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening.
De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetära tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp till vid räkenskapsårets ingång.
Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella resultat om det är positivt samt vad företaget uppburit under beskattningsåret för aktier som utgetts i samband med ökning av företagets aktiekapital. Råder intressegemenskap mellan ett företag som erlagt betalning för utgivna aktier och det företag som ökat sitt aktiekapital skall det erlagda beloppet dock inte räknas som monetär tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening.
6 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SKU 1986/87:7
7 a §
Har ett företag övertagit nedskrivna lagertillgångar mot ett vederlag som understiger tillgångarnas bruttovärde hos det överlåtande företaget, får det belopp som motsvarar den till tillgångarna hänförliga lagerreserven, dock högst skillnaden mellan bruttovärdet och vederlaget, tillgodoräknas det övertagande företaget vid beräkning av det nominella resultatet. Tillgodoräknande medges endast under de förutsättningar som anges i andra stycket och sker på det sätt som anges i tredje och fjärde styckena. Med tillgångarnas bruttovärde förstås deras värde enligt räkenskaperna före avsättning till lagerreserv.
Som förutsättning för tillgodoräknande gäller
1. att båda företagen är skattskyldiga enligt I §,
2. att vederlaget godtas vid inkomsttaxeringen av de båda företagen,
3. att överlåtelsen avsett hela eller den huvudsakliga delen av lagret i en rörelse eller gren av en rörelse som bedrevs av det överlåtande företaget,
4. att det överlåtande företaget tagit upp beloppet i fråga som en tillkommande post vid beräkning av det nominella resultatet för det beskattningsår då överlåtelsen skett.
Har det övertagande företaget vid överlåtelsetillfället tagit upp tillgångarna i räkenskaperna till ett värde som överstiger vederlaget och bokfört skillnaden som en lagerreserv, sker tillgodoräknandet genom att den bokförda reserven behandlas som om den hade redovisats av det övertagande företaget redan vid ingången av det beskattningsår då övertagandet skett, dock endast till den del reserven inte överstiger det belopp som avses i första stycket första me -
ningen.
I andra fall sker tillgodoräknan -
7 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SKU 1986/87:7
det genom att det övertagande företaget får ett särskilt avdrag. Avdraget får efter företagets val fördelas på det beskattningsår då övertagandet sker och det närmast följande beskattningsåret.
Bestämmelserna i denna paragraf om lagertillgångar tillämpas även vid överlåtelse av pågående arbeten som är nedskrivna hos det överlåtande företaget. Vad som sagts om rörelse gäller även i fråga om jordbruk och skogsbruk.
7 b §
Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och vid fusion enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker gäller följande
Har nedskrivna lagertillgängar eller pågående arbeten övertagits vid fusionen får det övertagande företaget tillämpa bestämmelserna i 7 a § om tillgodoräknande på den reserv som är hänförlig till tillgångarna. Därvid gäller inte de begränsningar och villkor som anges i 7 a § första stycket och andra stycket 1 -3. Villkoret i 7 a § andra stycket 4 gäller inte heller om verksamheten övertagits frän ingången av beskattningsåret för de deltagande företagen.
I Jäll som avses i föregående stycke sista meningen skall de övertagna tillgångarna och skulderna vid tillämpningen av 4-6 §§ anses ha innehafts av det övertagande företaget vid ingången av nämnda beskattningsår.
Vid beräkning av reala avdrag enligt 4 $ för del övertagande f öretaget skall det omräkningstal användas som skulle ha gällt för det överlåtande företaget om fusionen inte hade ägt rum.
Belopp som utskiftas i samband med fusionen räknas inte sorn monetär skuld enligt 6 $ tredje stycket.
8 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SKU 1986/87:7
9 §
Ett företag som är skattskyldigt enligt I § skall i sin självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av nominellt resultat, real vinst och fribelopp. Om företaget begär att få tillgodoräkna sig fast fribelopp eller att som monetär tillgång få räkna belopp som under beskattningsåret uppburits i samband med ökning av aktiekapital eller insatskapital, skall uppgifter lämnas som kan läggas till grund för en prövning av om det råder intressegemenskap med annat eller andra företag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna i 3 § andra stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering. De nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ tillämpas - med iakttagande av punkterna 2 och 3 nedan - första gången vid 1985 års taxering. 1 övrigt tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 1987 års taxering.
2. Har överföringen av tillgångar i fall som avses i 7 a och 7 b §§ skett före den 1 januari 1987 gäller
att det överlåtande företaget inte skall ta upp någon tillkommande post enligt 7 a § andra stycket 4.
att tillgodoräknande enligt 7 a eller 7 b § inte får ske i den mån en sådan tillkommande post - om den hade tagits upp — skulle ha lett till ökad skatt för det överlåtande företaget,
att tillgodoräknande enligt 7 a § får ske även om överlåtelsen ägt rum vid en tidpunkt då det överlåtande företaget inte var skattskyldig! enligt 1 § samt
att 1 b % tredje stycket tillämpas endast om det inte leder till ökad skatt för det övertagande företaget.
3. Skattskyldig får genom besvär i den ordning som sägs i 100 § taxeringslagen (1956:623) föra talan om sådan ändring i 1985 eller 1986 års taxering som föranleds av de nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§.
Ett företag sorn enligt 1 § skall erlägga vinstdelningsskatt är skyldigt att i sin självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av vinstdelnings underlag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.
3 Förslag till
SKU 1986/87:7
Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975: 1385)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
4 §
Utan hinder av vad i 15 § fjärde stycket bokföringslagen (1976: 125) föreskrivs om användningen av belopp. varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas även till ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission eller till avsättning till en uppskrivningsfond. vilken får tas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller för ökning av aktiekapitalet eller för täckning av förlust enligt fastställd balansräkning i fall då förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.
Beslut att ta uppskrivningsfond i anspråk för täckning av förlust får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast ont rätten ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust sorn har blivit täckt med uppskrivningshelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje—femte styckena.
Vid värdering av moderbolags aktier eller andelar i dotterföretag skall aktier, vilka dotterföretaget äger i moderbolaget, ej anses ha något värde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
Utan hinder av vad i 15 S fjärde stycket bokföringslagen (1976: 125) föreskrivs om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas även till ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission eller till avsättning till en uppskrivningsfond, vilken får tas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller för ökning av aktiekapitalet.
1 Lagen omtryckt 1982:739.
10 Motioner
SKU 1986/87:7
Motioner med anledning av propositionen
1986/87:Skl04 av Tommy Franzén m.fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen beslutar avslå förslaget i propositionen om höjning av det fasta fribeloppet.
1986/87:Skl05 av Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna för vinstdelningsskatt att det fasta fribeloppet höjs från 500000 kr. till 100 miljarder kronor.
1986/87:Skl06 av Kjell Johansson m.fl. (fp), vari yrkas
1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag belutar att höja det fasta fribeloppet från 500000 kr. till 10miljarder kronor,
2. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att ändringarna i fråga om koncernbidrag för första gången tillämpas vid 1987 års taxering,
3. att riksdagen beslutar om sådana förändringar i lagförslagen som beskrivits i motionen.
Yrkande 3 i motionen avser bl. a. skattereglerna för bankaktiebolag. Denna del av yrkandet behandlas inte i detta sammanhang utan tas upp senare i samband med övriga delar av propositionen.
1986/87:Skl07 av Karl Björzén m.fl. (m, fp), vari yrkas att riksdagen beslutar att de föreslagna nya bestämmelserna i 3 § andra stycket i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt tillämpas första gången vid 1987 års taxering.
1986/87:Skl08 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen beslutarom ändring av fribeloppet i 2 § lagen om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt till 10 miljarder kronor,
1986/87:Skl09 av Stig Josefson m. fl. (c), vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vinstdelningsskatten m. m.,
2. att fribeloppet höjs från 500 000 kr. till 10 miljarder kronor.
Motion från den allmänna motionstiden 1985/86
1985/86:Sk276 av Knut Wachtmeister (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagstiftningen gällande den skattemässiga behandlingen av kursförluster (kursvinster) på utlandslån.
Inkomna yttranden m. m.
Riksskatteverket och bokföringsnämnden har yttrat sig över motion 1985/ 86:Sk276. Yttrandena har fogats som bilagor till betänkandet.
Industriförbundet har inkommit med en skrivelse med anledning av propositionen.
11 Utskottet
SKU 1986/87:7
De förslag som läggs fram i propositionen rörande vinstdelningsskatten innebär bl. a. att det fasta fribeloppet höjs från 500000 kr. till 1 milj. kr., att möjligheterna till resultatutjämning inom koncerner utökas och att omstruktureringar mellan olika företag underlättas. Förslagen grundar sig på en begränsad översyn av vinstdelningsskatten som har redovisats i en promemoria av en arbetsgrupp inom finansdepartementet.
När det gäller fribeloppet yrkar Tommy Franzén m.fl. (vpk) i motion Skl04 avslag på propositionen medan Knut Wachtmeister m. fl. (m) i motion Skl08, Kjell Johansson m. fl. (fp) i motion Skl06, Stig Josefson m.fl. (c) i motion Skl09 samt Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) i motion Skl05 yrkar att fribeloppet höjs till 10 resp. 100 miljarder kronor.
Den översyn som nu har gjorts beträffande vinstdelningsskatten syftar till att åstadkomma en förenklad hantering samt en viss skattelättnad för framför allt små, expanderande företag. Likaså begränsas vissa problem i fråga om resultatutjämning m. m. Frågan om en mer omfattande teknisk översyn har fått anstå i avvaktan på resultatet av det arbete med att reformera företagsbeskattningen som pågår inom en särskild kommitté (dir. 1985:30). En så extrem höjning av fribeloppet som yrkas i motionerna Skl05, Skl06, Skl08 och Skl09 innebär att vinstdelningsskatt över huvud taget inte kommer att utgå i framtiden men att bestämmelserna om deklarationsskyldighet m. m. trots detta kvarstår. Ett sådant yrkande faller utanför ramen för detta ärende.
Enligt vad som anförs i propositionen kan en höjning av det fasta fribeloppet till 1 milj. kr. beräknas medföra att antalet företag som betalar vinstdelningsskatt - ca 2200 vid 1985 års taxering - minskar med närmare en tredjedel samtidigt som skattebortfallet blir relativt marginellt. Till stöd för avslagsyrkandet i motion Skl04 anförs bl. a. att den föreslagna höjningen väsentligt överstiger penningvärdeförändringarna sedan skatten infördes och att vinstdelningsskatten redan fått mildare konsekvenser än som beräknats. Enligt utskottets uppfattning bör man emellertid fästa stor vikt vid att skattereglerna i möjligaste mån får sådan utformning att de skattskyldiga och beskattningsmyndigheterna inte betungas i större utsträckning än som kan anses motiverat. Med hänsyn till de omständigheter som departementschefen åberopar finner utskottet att möjligheterna till en så avsevärd förenkling som det nu är fråga om bör tas till vara, och utskottet anser att förslaget är väl avvägt.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i denna del.
I detta sammanhang föreslår regeringen att begreppet intressegemenskap preciseras. Frågan har samband med bl. a. fribeloppet, eftersom företag mellan vilka intressegemenskap råder tillsammans får endast ett fast fribelopp. Sådan gemenskap anses föreligga om företagen i huvudsak står under gemensam ledning. Nyheten i förslaget är bl. a. att detta förhållande skall avgöras med hänsyn till vem som har det bestämmande inflytandet över företagens organisation och verksamhet.
Eftersom frågan om det faktiska inflytandet redan i dag torde vara
avgörande för bedömningen har utskottet inte något att erinra mot propositionen i denna del.
I fråga om offentligt ägda företag föreslås en snävare definition. Här skall enligt propositionen fordras att företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat slag för att intressegemenskap skall anses föreligga. Departementschefen motiverar detta med att statliga och kommunala företag typiskt sett har en annan karaktär än de privata.
Kjell Johansson m. fl. (fp) yrkar i motion SklOö avslag på propositionen i denna del, eftersom förslaget om de offentliga företagen enligt deras mening strider mot principen om konkurrensneutralitet. Stig Josefson m. fl. (c) yrkar i motion Skl09 att privata företag behandlas på samma sätt som offentliga.
Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att en särskild regel behövs för de offentligt ägda företagen. Statens engagemang i affärsdrivande verksamhet får oftast ses som led i dess övergripande ansvar för olika samhällsfunktioner. En grupp fristående statliga företag som skulle kunna anses stå under i huvudsak gemensam ledning — ett departement eller ett verk — kan därför inte direkt likställas med koncernliknande förhållanden inom den privata sektorn, som betingas av andra bevekelsegrunder. Detsamma gäller kommunalt eller landstingskommunalt ägda företag, varvid även måste beaktas att en kommuns eller en landstingskommuns möjligheter att driva affärsverksamhet är underkastad kommunallagens kompetensregel. Mot denna bakgrund finner utskottet i likhet med lagrådet att den konkurrensfördel som offentligt ägda företag faktiskt skulle kunna få i något fall kan anses godtagbar. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionerna i denna del.
En annan fråga som tas upp i propositionen är möjligheterna till resultatutjämning inom koncerner. Vid inkomstbeskattningen finns regler om koncernbidrag för att skattebelastningen inom en koncern inte skall behöva bli större än om företagens verksamheter drivits av ett enda företag. Koncernbidrag som godtagits vid inkomsttaxeringen accepteras också vid vinstdelningsbeskattningen. Underlaget för denna beskattning kan emellertid avvika väsentligt från inkomsttaxeringen, och det är då inte möjligt att genom koncernbidrag utjämna vinster och förluster i båda systemen samtidigt.
Vad som med dagens regler framstår som mest besvärande är enligt departementschefen att ett koncernbidrag som lämnats i inkomstutjämnande syfte kan skapa eller förstärka en olikhet i beskattningsunderlagen. Han föreslår därför att man vid vinstdelningsbeskattningen inför en möjlighet att helt eller delvis bortse från koncernbidrag (återläggning). Av administrativa skäl gäller förslaget med den begränsningen att det företag som mottagit koncernbidraget i fråga inte i sin tur har fått avdrag vid inkomsttaxeringen för koncernbidrag till något annat företag, dvs. att koncernbidrag som slussas från företag till företag inte får återläggas.
I motion Skl09 yrkar Stig Josefson m. fl. (c) att återläggning skall kunna medges även vid slussning. Även Kjell Johansson m. fl. (fp) anser att den i propositionen föreslagna förbättringen är otillräcklig och förordar i motion Sk 106 en annan metod, nämligen att man vid beskattningen av moderbolaget beaktar övriga koncernbolags positiva och negativa vinstdelningsunderlag.
SKU 1986/87:7
13 Förslaget i den förstnämnda motionen överensstämmer med en framställning från Industriförbundet. Förbundet anser att detta bör godtas som en provisorisk lösning och att resultatutjämningsproblematiken bör bli föremål för en förnyad översyn.
Utskottet instämmer i uppfattningen att förslaget i propositionen inte kan anses som en helt tillfredsställande lösning på de ifrågavarande problemen. De kompletteringar och alternativa lösningar som diskuteras i motionerna och i Industriförbundets skrivelse är emellertid - som framhålls i propositionen — förenade med administrativa svårigheter. Det bör också framhållas att resultatutjämningsfrågorna givetvis ingår i den pågående översynen av företagsbeskattningen. Med hänvisning härtill är utskottet inte berett att nu gå längre än som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker motionerna i nu angivna delar.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att reglerna om återläggning bör tillämpas fr. o. m. 1988 års taxering, eftersom tillräckliga skäl för ett retroaktivt ikraftträdande inte föreligger. Utskottet avstyrker således de i motionerna Skl06 och Skl07 framställda yrkandena om att reglerna skall träda i kraft redan vid 1987 års taxering.
En teknisk detaljfråga som nämns i motion Skl09 av Stig Josefson m. fl. (c) är redovisningen av värdet av pågående arbeten. Vinstdelningsskatten kan påverkas av vilken metod man valt för denna redovisning, något som föranlett den kritiken att redovisningen styrs i en ej önskvärd riktning. Motionärerna yrkar bl. a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är olyckligt att denna fråga inte regleras nu.
I den utredningspromemoria som ligger till grund för propositionen anförs att de angivna förhållandena sammanhänger med vissa grundläggande principer för vinstdelningsskatten och att det inte föreligger tillräckliga skäl att nu vidta någon ändring på denna punkt. Utskottet instämmer i denna uppfattning och avstyrker motion Skl09 även i denna del.
I övriga nu aktuella delar av propositionen föreslås vissa ändringar inom vinstdelningsbeskattningen i syfte att underlätta omstruktureringar, ett förtydligande av inkomstskattereglerna vid vissa kommissionärsförhållanden och ändringar av reglerna om uppskrivning av aktiebolagens anläggningstillgångar. Några erinringar har inte riktats mot dessa förslag. Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar.
I detta sammanhang behandlar utskottet en motion — 1985/86:Sk276 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) — om en översyn av reglerna om kursförluster och kursvinster på lån utomlands. I motionen konstateras att sådana förluster och vinster enligt gällande praxis beaktas vid beräkning av inkomst av rörelse men däremot inte i andra inkomstslag. Motionärerna anför att denna olikformighet knappast kan ha varit avsedd. De framhåller att 1982 års devalvering medfört stora kursförluster på utlandslån som upptagits enligt lämnade rekommendationer och att svårigheterna för låntagarna har ökat genom att förtida återbetalning av lånen är förknippade med omfattande restriktioner. En översyn av reglerna är enligt motionärernas uppfattning påkallad.
SKU 1986/87:7
14 Riksskatteverket och bokföringsnämnden har i yttranden över motionen anfört att en översyn av reglerna är motiverad.
Utskottet anser också att den olikformiga behandlingen inte är tillfredsställande. Frågan om kursförluster och kursvinster på utländska lån och fordringar berör emellertid grundläggande principer vid beskattningen. Enligt utskottets uppfattning är det tveksamt om det går att åstadkomma en generell, heltäckande lösning, och vad som förekommit i ärendet utgör inte tillräckliga skäl för att riksdagen nu skall ta initiativ till en översyn av reglerna. Utskottet utgår i stället från att regeringen i lämpligt sammanhang överväger vad som kan göras för att åstadkomma en bättre likformighet på detta område. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande det fasta fribeloppet
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl04, 1986/ 87:Skl05,1986/87:Skl06 yrkande 1,1986/87:Skl08och 1986/87:Skl09 yrkande 2 bifaller proposition 1986/87:42 i denna del,
2. beträffande begreppet intressegemenskap
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Sk 106 yrkande 3 i denna del och 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del bifaller propositionen i denna del,
3. beträffande utformningen av reglerna för resultatutjämning inom koncerner
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl06 yrkande 3 i denna del och 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del bifaller propositionen i denna del,
4. beträffande ikraftträdandet av resultatutjämningsreglerna
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl06 yrkande 2 och 1986/87:Skl07 bifaller propositionen i denna del,
5. beträffande värdet av pågående arbeten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk 109 yrkande 1 i denna del,
6. beträffande övriga nu aktuella frågor i propositionen att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,
7. beträffande kursförluster m. m. på utlandslån att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk276,
8. beträffande lagförslagen i propositionen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de här ovan på s. 3—10 återgivna lagförslagen.
Stockholm den 2 december 1986 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
SKU 1986/87:7
15 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Gunnar Nilsson (s) och Margit Gennser (m).
Reservationer
Det fasta fribeloppet (mom. 1 och 8 i motsvarande del)
1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) har
dels anfört följande:
Löntagarfonderna och den vinstdelningsskatt som finansierar dessa fonder genomfördes 1983 trots hårt motstånd från vårt håll och vår principiella inställning i denna fråga är oförändrad. Vi har i andra sammanhang yrkat att dessa fonder och denna skatt avskaffas och vi återkommer till denna fråga under den allmänna motionstiden. Riksdagens regler tillåter endast att vi nu tar upp de delfrågor rörande vinstdelningsskatten som har samband med propositionen.
Vinstdelningsskatten är en beskattningsform som är främmande för vår skattelagstiftning, och den har orsakat stora problem inom näringslivet. Den slår orättvist mot skilda företagsformer och näringsgrenar, och skattens verkningar från företag till företag skiljer sig avsevärt beroende på många olika faktorer. Skatten medför snedvridande effekter som inte kan accepteras och medför svårigheter också i många andra hänseenden.
En del av problemen underlättas genom de åtgärder som regeringen nu föreslår. I avvaktan på att skatten kan avskaffas bör man givetvis ta vara på de möjligheter som finns att begränsa de nuvarande svårigheterna. Regeringens förslag i dessa hänseenden är emellertid otillräckliga.
Ett av förslagen innebär att det fasta fribeloppet fördubblas till 1 milj. kr. Eftersom en höjning av fribeloppet innebär en tillfredsställande lösning för dem som kommer under den nya gränsen och en viss förbättring även för dem som fortfarande blir kvar över gränsen bör fribeloppet höjas i största möjliga utsträckning. Vi yrkar därför att fribeloppet höjs till 100 miljarder kronor.
Om vårt yrkande kan bifallas i full utsträckning bortfaller de nuvarande problemen helt. Deklarationsplikten kan då avskaffas. Vi avstår då från våra yrkanden om andra ändringar i reglerna.
dels att utskottet under mom. 1 och 8 i motsvaraande del bort hemställa att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sk 104, med bifall till motionerna 1986/87:Skl05 och 1986/87:Skl08 och med anledning av motionerna 1986/87: Sk 106 yrkande 1 och 1986/87: Sk 109 yrkande 2 och proposition 1986/87:42 i denna del beslutar att beloppet ”1 000000” i 2 § andra stycket i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt byts ut mot ”100 miljarder”.
SKU 1986/87:7
2. Tommy Franzén (vpk) anser
SKU 1986/87:7
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Den översyn” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Som skäl för förslaget i propositionen anförs att en höjning av det fasta fribeloppet medför förenklingsvinster och att detta skulle vara till särskild nytta för små, expanderande företag med goda vinster. Höjningen som föreslås överstiger väsentligt den penningvärdeförsämring som skett sedan vinstdelningslagens tillkomst.
Utskottet finner, i likhet med vad som anförs av LO i ett remissyttrande, att det saknas tillräckliga skäl för att höja nivån på det fasta fribeloppet, särskilt som vinstdelningsskatten blivit mildare än vad som ursprungligen varit avsikten.
Utskottet tillstyrker således motion Skl04 i denna del och avstyrker övriga motioner och propositionen.
dels att utskottet under mom. 1 och 8 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk 104 och med avslag på motionerna 1986/87:Skl05, 1986/87:Sk 106 yrkande 1, 1986/87:Sk 108 och 1986/87:Skl09 yrkande 2 och på proposition 1986/87:42 i denna del beslutar att ändringen av 2 § andra stycket i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall utgå.
Begreppet intressegemenskap (mom. 2 och 8 i motsvarande del)
3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Den speciella regel som föreslås i propositionen för offentligt ägda företag kommer i vissa fall att medföra konkurrensfördelar för sådana företag. Utskottet anser att detta är något som inte kan godtas och avstyrker förslaget.
dels att utskottet under mom. 2 och 8 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl06 yrkande 3 i denna del och 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del och med avslag på propositionen i denna del beslutar att orden ”och - när denna ledning utövas av staten, landstingskommun eller kommun — företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat slag” i 2 § fjärde stycket i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall utgå.
17 Utformningen av reglerna för resultatutjämning inom koncerner (mom. 3 och 8 i motsvarande del)
4. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”angivna delar.” bort ha följande lydelse:
För att de nya reglerna skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt bör en återföring av koncernbidrag kunna medges även om man inom en koncern ”slussat” koncernbidrag mellan de olika företagen. En ”slussning” torde många gånger vara den enda möjliga utvägen för vissa större koncerner med invecklade förhållanden att lösa resultatutjämningsproblemen. Förbudet mot slussning bör därför utgå. Utskottet tillstyrker således motion Skl09 i denna del och finner att syftet med motion Skl06 i motsvarande del därmed i allt väsentligt torde vara tillgodosett.
dels att utskottet under mom. 3 och 8 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Skl06 yrkande 3 i denna del, med bifall till motion 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del och med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att punkt 2 i andra stycket av 3 § i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall utgå.
Ikraftträdandet av resultatutjämningsreglerna (mom. 4 och 8 i motsvarande del)
5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”års taxering.” bort ha följande lydelse.
Problemen för företag med koncernbidrag har varit stora, och det är angeläget att de nya reglerna får träda i kraft snarast möjligt. Tillräckliga skäl kan enligt utskottets uppfattning inte anses föreligga för att - på sätt som regeringen föreslår — just i dessa fall senarelägga ikraftträdandet jämfört med förslagen i övrigt. Utskottet föreslår därför att reglerna får tillämpas fr. o. m. 1987 års taxering.
dels att utskottet under mom. 4 och 8 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl06 yrkande 2 och 1986/87:Skl07 och med avslag på propositionen i denna del beslutar att andra meningen i punkt 1 av övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall utgå.
Kursförluster m. m. på utlandslån (mom. 7)
6. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser
SKU 1986/87:7
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”utskottet motionen.” bort ha följande lydelse: Den fråga som tas upp i motionen är ett detaljproblem som dock i det enskilda fallet kan ha stor ekonomisk betydelse. Enighet råder om att reglerna inte är tillfredsställande. Utskottet är medvetet om att det kan vara svårt att utforma regler som täcker alla situationer där kursförluster eller kursvinster förekommer. Enligt utskottets uppfattning bör det dock vara möjligt att finna en snar lösning som undanröjer de problem som nuvarande praxis medför i speciella situationer.
Utskottet finner därför i likhet med riksskatteverket och bokföringsnämnden att en översyn av reglerna är motiverad och tillstyrker motionen.
dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk276 hos regeringen begär en översyn av den skattemässiga behandlingen av kursförluster och kursvinster på utlandslån.
Särskilt yttrande
Värdet av pågående arbeten (mom. 5)
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anför:
Som anförs i motion Skl09 påverkas vinstdelningsskatten av vilken metod företagen valt för redovisning av värdet av pågående arbeten. Detta kan leda till att företagen väljer en principiellt sett sämre redovisningsmetod. Enligt utskottets uppfattning är det olyckligt att frågan inte har reglerats. Eftersom frågan hur man på bästa sätt skall lösa problemen med vinstdelningsskatten kommer att behandlas i annat sammanhang avstår vi från att nu gå in närmare på det här angivna detaljproblemet.
SKU 1986/87:7
gotab Stockholm 1986 11929