lagen.nu
Bet. 1987/88:SkU17

Om vissa ändringar i reglerna om taxeringsrevision,

Typ
Betänkande
Datum
1987-12-09
Källa
data.riksdagen.se

Skatteutskottets betänkande

1987/88:17

om vissa ändringar i reglerna om taxeringsrevision,

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om vissa ändringar i reglerna om taxeringsrevision, m.m..

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker två i ärendet väckta kommittémotioner om avslag på propositionen.

Vid betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:65 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

3. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

4. lag om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

I propositionen föreslås vissa ändringar i bl. a. taxeringslagens (1956:623) bestämmelser om revision. Enligt förslaget skall en taxeringsrevision normalt bara få ske hos bokföringsskyldiga och juridiska personer. Vidare införs vissa restriktioner i fråga om var och när en revision får verkställas. Samtidigt föreslås en viss utvidgning av skattemyndigheternas möjligheter att vid en taxeringsrevision inhämta upplysningar om ej namngivna personer.

Propositionen innehåller också förslag om vissa ändringar i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. Ändringarna syftar till att i olika hänseenden stärka skyddet för den enskildes personliga integritet.

Slutligen föreslås i propositionen en reglering av skattemyndigheternas befogenheter att granska ADB-baserade räkenskaper.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

SkU

1987/88:17

1 Riksdagen 1987188.6sami. Nr 17

Sorn utgångspunkt för det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bevissäkringslagen har använts en tidigare lydelse av 1 § än den som paragrafen erhållit genom SFS 1986:1230, då 1 § senast ändrades. Av samordningsskäl bör även en i proposition 1987/88:42 (se SkU 1987/88:16) föreslagen ändring i 1 § bevissäkringslagen behandlas i detta betänkande.

Med de justeringar som föranleds av vad utskottet ovan nämnt har lagförslagen i propositionen följande lydelse.

SkU 1987/88:17

1 Förslag till

SkU 1987/88:17

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 46 §, 56 § 1-4 mom. och 57 § taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

46 §

I denna lag inte särskilt angivna handlingar som behövs för taxering skall på begäran för taxeringskontroll tillhandahållas av myndigheter.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om handlingar som innehåller uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.

Om en handling innehåller uppgifter för vilka sekretess gäller enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen, föreligger uppgiftsskyldighet enligt första stycket endast om framställningen görs av länsskattemyndigheten. Om ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något allmänt eller enskilt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av länsskattemyndigheten beslutar att handlingen skall lämnas ut.

Föreslagen lydelse 2

Uppgift som myndighet förfogar över och som behövs för taxering skall på begäran tillhandahållas för taxeringskontroll.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980: 100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.

Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen, föreligger uppgiftsskyldighet enligt första stycket endast om framställningen görs av länsskattemyndigheten. Om ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något allmänt eller enskilt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av länsskattemyndigheten beslutar att uppgiften skall lämnas ut.

56 §

1 morn.3 För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag riktigt och fullständigt fullgjorts eller för att eljest bereda beskattningsmyndighet upplysning till ledning vid beslut om

taxering eller eftertaxering må

taxeringsrevision äga rum hos envar deklarations- eller uppgiftsskyldig, dock att sådan revi -

1 mom. För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag fullgjorts riktigt och fullständigt får taxeringsrevision äga rum hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) samt även hos annan juridisk per -

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1986: 1284.

5 Senaste lydelse 1979: 143

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:17

sion ej må äga rum hos myndighet eller annat organ, som avses i 46 § första stycket.

Taxeringsrevision må jämväl verkställas hos den som bedriver förmedlingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet, att uppgifter av betydelse för taxeringskontrollen kunna hämtas ur anteckningar eller andra handlingar, som föras vid verksamhetens bedrivande.

son som inte är dödsbo. Taxeringsrevision hos annan deklarations- eller uppgiftsskyldig får ske når särskilda skäl föranleder det. Taxeringsrevision får inte verkställas hos myndighet.

Taxeringsrevisionen får även avse att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts av andra, till namnet kända personer eller av någon som ingått viss bestämd rättshandling med den hos vilken revisionen skall äga rum. Hos den som avses i första stycket första meningen får taxeringsrevisionen dessutom avse att insamla uppgifter som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den hos vilken revisionen sker.

Vid taxeringsrevision får granskning ske av räkenskaper och anteckningar med därtill hörande verifikationer samt av korrespondens, protokoll och andra handlingar som rör verksamheten.

Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande beskattningsårets räkenskaper och handlingar.

Vid taxeringsrevision må granskning ske av räkenskaper och anteckningar med därtill hörande verifikationer ävensom av korrespondens, protokoll och andra handlingar rörande verksamheten.

Vid taxeringsrevision hos skattskyldig som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976: 125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141) må även verkställas kassainventering och granskning av varulager samt maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

2 morn.4 Den som har att verkställa taxeringsrevision äger rätt att genast taga del av handlingar som skola granskas.

Vid taxeringsrevision är den, hos vilken revisionen sker, pliktig att

Vid taxeringsrevision hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976: 125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141) får den som verkställer revisionen även inventera kassan samt granska varulager, maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk.

2 mom. Den som verkställer taxeringsrevision har rätt att genast ta del av handlingar som skall granskas.

Vid taxeringsrevision är den, hos vilken revisionen sker, skyldig att

4 Senaste lydelse 1975: 1030.

4 Nuvarande lydelse

tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar, som erfordras för revisionens verkställande, att lämna tillträde till de lokaler, som användas i hans verksamhet, samt att lämna nödigt biträde för granskning av handlingar och varulager samt maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier och för kassainventering.

3 morn.5 Taxeringsrevision skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den, hos vilken revisionen sker.

Den som meddelar ett beslut om taxeringsrevision äger, när det finnes påkallat, bestämma tid och plats för revisionen. Denna må verkställas hos den, vars verksamhet skall granskas. Skall revisionen äga rum annorstädes, skola räkenskaper och andra handlingar, som skola granskas, på anfordran av den som skall verkställa revisionen mot kvitto överlämnas till denne.

Böcker och andra handlingar, som överlämnats för taxeringsrevision, må ej vara tillgängliga för annan än den som har att verkställa revisionen och honom underställt biträde ävensom tjänsteman, som har att övervaka revisionens verkställande. Handlingarna skola återställas så fort ske kan.

Föreslagen lydelse

tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar, som behövs för att verkställa revisionen. Han skall också lämna tillträde till sådana utrymmen, som huvudsakligen används i hans verksamhet, samt ge den hjälp som behövs för granskning av handlingar och varulager samt maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier och för kassainventering.

Den som verkställer taxeringsrevision skall på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant hjälpmedel.

3 mom. En taxeringsrevision skall om möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den hos vilken revisionen sker. Den får inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19 och kl. 8.

Den som meddelar ett beslut om revision får, när det behövs, bestämma tid och plats för revisionen. Revisionen får verkställas hos den vars verksamhet skall granskas eller på annan plats. Om denne medger det får revisionen verkställas också i annat utrymme hos honom än sådant som huvudsakligen används för verksamheten. Skall revisionen verkställas på annan plats än hos den vars verksamhet skall granskas, skall räkenskaper och andra handlingar på begäran av den som skall verkställa revisionen mot kvitto överlämnas till denne.

Böcker och andra handlingar, som överlämnats för taxeringsrevision, får inte vara tillgängliga för annan än den som har att verkställa revisionen och denne underställt biträde samt den som i sin tjänst har att övervaka revisionen. Handlingarna skall återställas så fort det kan ske.

Meddelande om resultatet av revisionen skall snarast lämnas den, hos vilken revisionen skett, i vad angår hans taxering.

5 Senaste lydelse 1986: 1284.

1* Riksdagen 1987/88. ösaml. Nr 17

Rättelse: S. 18 rad 2 nedifrån Står: vid propositionen fogade Rättat till:

ovan på s. 3—12 återgivna

SkU 1987/88:17

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:17

4 morn.6 Den som verkställer taxeringsrevision må taga del av handlingar av betydelse för revisionen utan hinder av att den, hos vilken revisionen sker, har att iakttaga tystnad om deras innehåll. Är handlings innehåll av beskaffenhet som nu sagts eller anser den, hos vilken revisionen sker, att särskilda omständigheter eljest kunna åberopas för att handlingens innehåll ej kommer till annans kännedom, må dock länsrätten, på framställning av den hos vilken revisionen sker, när synnerliga skäl föranleda därtill, besluta att handlingen skall undantagas från revisionen.

Mot länsrättens beslut må talan ej föras.

57 Beslut om taxeringsrevision meddelas av chef för länsskattemyndighet eller av en sådan annan kvalificerad tjänsteman vid myndigheten eller vid lokal skattemyndighet som länsskattemyndigheten har gett i uppdrag att meddela sådana beslut. En sådan tjänsteman är

4 mom. Den som verkställer taxeringsrevision får ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen även om den hos vilken revisionen sker skall iaktta tystnad om deras innehåll. Länsrätten får dock, på framställning av den hos vilken revisionen sker, när det finns synnerliga skäl besluta att sådana handlingar skall undant as från revisionen. Detsamma gäller om den hos vilken revisionen sker i annat fall begär att en handling skall undantas från revisionen med hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom.

Om handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i I mom. fjärde stycket får rätten besluta om sådana begränsningar av rätten att använda den reviderades tekniska hjälpmedel som behövs för att handlingar som enligt första stycket bör undantas från granskning inte skall bli tillgängliga för den som verkställer revisionen.

Länsrättens beslut får inte överklagas.

§7

Taxeringsrevision som avses i 56 § I mom. andra stycket andra meningen beslutas, om den hos vilken revisionen verkställs inte är skyldig att efter anmaning lämna uppgifter rörande personerna i fråga, av riksskatteverket eller efter verkets bestämmande av chef för länsskattemyndighet.

Beslut om taxeringsrevision i annat fall meddelas av chef för länsskattemyndighet eller av en sådan annan kvalificerad tjänsteman vid myndigheten eller vid lokal skattemyndighet som länsskattemyndigheten har gett i uppdrag att meddela sådana beslut. En sådan tjänsteman

6 Senaste lydelse 1979:175.

7 Senaste lydelse 1986:1284.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:17

granskningsledare enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatteoch avgiftsprocessen endast om länsskattemyndigheten särskilt har förordnat honom till det. Finner en länsskattemyndighet att taxeringsrevision bör verkställas i annat län, skal! begäran om detta framställas till länsskattemyndigheten t det länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision vara erforderlig, har nämnden att göra framställning därom till den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Taxeringsrevision skall verkställas av tjänsteman, som den, som får meddela beslut om revision, därtill förordnar. Taxeringsrevision får även uppdragas åt annan i bokföring och taxering sakkunnig person, som därtill har godkänts av länsskattemyndigheten .

Tjänsteman vid länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet, som i taxeringsnämnd har deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder av 11 § första stycket 3 förvaltningslagen (1986:223) utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller sådan tjänsteman som avses i 13 §.

Mot beslut om taxeringsrevision får talan ej förås.

är granskningsledare enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen endast om länsskattemyndigheten särskilt har förordnat honom till det. Finner en länsskattemyndighet att taxeringsrevision bör verkställas i annat län, skall begäran om detta framställas till länsskattemyndigheten i det länet.

Om en taxeringsnämnd finner att en taxeringsrevision är nödvändig, skall nämnden göra framställning om det till den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Revisionen skall verkställas av en tjänsteman, som förordnats av den som meddelade beslutet. Taxeringsrevision får även uppdras åt annan i bokföring och taxering sakkunnig person, som därtill har godkänts av länsskattemyndigheten.

Tjänsteman vid länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet, som i taxeringsnämnd har deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder av 11 § första stycket 3 förvaltningslagen (1986:223) utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om det finns särskilda skäl. Detsamma gäller sådan tjänsteman som avses i 13 §.

Beslut om taxeringsrevision får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 Förslag till

SkU 1987/88:17

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10-12 och 14 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. 10 §

Skatterevisionen skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den inte medför hinder i verksamheten för den hos vilken revisionen sker.

Skatterevisionen skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den inte medför hinder i verksamheten för den hos vilken revisionen sker. Den får inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19 och kl. 8.

11 §

Vid skatterevision får granskning ske av räkenskaper, anteckningar och andra handlingar som rör verksamheten. Även handlingar som hör till den löpande redovisningsperioden får granskas. Den som verkställer revisionen får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Vidare får han granska varulager, inventarier, fordon, särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. Han får också prova särskild räknarapparatur och mätapparatur.

Vid skatterevision får granskning ske av räkenskaper, anteckningar och andra handlingar som rör verksamheten. Även handlingar som hör till den löpande redovisningsperioden får granskas. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Den som verkställer revisionen får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Vidare får han granska varulager, inventarier, fordon, särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. Han får också prova särskild räknarapparatur och mätapparatur.

Beskattningsmyndigheten får besluta att kassainventering får göras vid revisionen.

12 §

Den hos vilken revisionen sker är skyldig att utan dröjsmål tillhandahålla de handlingar som skall granskas och lämna tillträde till de lokaler, upplagsplatser och andra utrymmen som används i hans verksamhet. Han skall också lämna upplysningar och på annat sätt lämna det biträde som krävs för att kontrollåtgärder enligt 11 § skall kunna vidtas.

Den hos vilken revisionen sker är skyldig att utan dröjsmål tillhandahålla de handlingar som skall granskas och lämna tillträde till sådana lokaler, upplagsplatser och andra utrymmen som huvudsakligen används i hans verksamhet. Han skall också lämna upplysningar och på annat sätt lämna det biträde som krävs för att kontrollåtgärder enligt 11 § skall kunna vidtas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1987/88:17

Den som verkställer skatterevision skall på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant hjälpmedel.

14 §

Den som verkställer skatterevisionen får ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen även om den hos vilken revisionen sker har att iaktta tystnad om deras innehåll. På framställning av denne får dock länsrätten, när det finns synnerliga skäl, besluta att sådana handlingar skall undantas från revisionen. Detsamma gäller om den, hos vilken revisionen sker, i annat fall begär att en handling skall undantas från revisionen med hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom.

Om handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i II § tredje meningen får rätten besluta om sådana begränsningar av rätten att använda den reviderades tekniska hjälpmedel som behövs för att handlingar som enligt första stycket bör undantas från granskning inte skall bli tillgängliga för den som verkställer revisionen.

Framställning som avses i första Framställning som avses i denna

stycket prövas av länsrätten i det paragraf prövas av länsrätten i det

län där den, hos vilken revisionen län där den, hos vilken revisionen

sker, är bosatt. sker, är bosatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

3 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatteoch avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs i fråga om bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen dels att 1, 6, 18 och 19 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §‘

Denna lag är tillämplig vid revision eller annan granskning för fastställande av skatt, tull eller avgift enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen

(1956:623), lagen (1958:295) om sjömansskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973:601), förordningen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, tullagen (1973:670) lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser.

6 §

Beslut om eftersökning i utrymme får fattas, om det finns grundad anledning antaga, att den granskade ej endast tillfälligt använder utrymmet för sin verksamhet eller att utrymmet yrkesmässigt användes av annan, som har uppdrag för den granskade i dennes verksamhet, samt risk föreligger att bevismedel kommer att undanhållas eller förvanskas. Samma villkor gäller för beslut om eftersökning i förvar som påträffas i sådant utrymme, i myndighets lokal eller på allmän plats.

Denna lag är tillämplig vid revision eller annan granskning för fastställande av tull, annan skatt eller avgift enligt lagen (1908:128s. l)om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen (1956:623). lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973:601), tullagen (1973:670), lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen

(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen

(1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser och tullagen (1987:000).

Beslut om eftersökning i utrymme får fattas, om det finns grundad anledning antaga, att den granskade använder utrymmet huvudsakligen för sin verksamhet eiler att utrymmet yrkesmässigt användes av annan, som har uppdrag för den granskade i dennes verksamhet, samt risk föreligger att bevismedel kommer att undanhållas eller förvanskas. Samma villkor gäller för beslut om eftersökning i förvar som påträffas i sådant utrymme, i myndighets lokal eller på allmän plats.

Beslut om eftersökning i annat utrymme eller förvar än som avses i första stycket får fattas om det finns grundad anledning antaga att bevismedel finns där, samt risk föreligger att det kommer att undanhållas eller förvanskas.

SkU 1987/88:17

1 Senaste lydelse 1986:1230.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6a §

Beslut om säkringsåtgärd får fattas endast om vikten av att säkringsåtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som säkringsåtgärden innebär för den enskilde.

§2

Anser den granskade eller annan hos vilken verkställighet sker, att bevismedel som är eller har varit under beslag skall helt eller till viss del undantagas från granskningen därför att han har att iakttaga tystnad om dess innehåll eller innehållet på grund av särskilda omständigheter ej bör komma till annans kännedom, skall han göra skriftlig framställning om undantagande vid förrättningen eller till länsrätten.

Länsrätten skall underrätta granskningsledaren när framställning enligt första stycket har kommit in. Görs en sådan framställning till den som verkställer förrättningen skall denne genast lämna över framställningen till länsrätten samt underrätta granskningsledaren om framställningen.

19 §

Sedan granskningsledaren har Har någon gjort en framställning erhållit underrättelse enligt 18 § enligt 18 § skall det bevismedel som

andra stycket, skall det bevismedel framställningen avser, om fram som

framställningen avser omedel- ställningen inte är uppenbart egbart ställas till rättens förfogande. grundad, omedelbart förseglas och

ställas till rättens förfogande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

18 Anser den granskade eller annan hos vilken verkställighet sker, att bevismedel som är eller har varit under beslag skall helt eller till viss del undantagas från granskningen därför att han har att iakttaga tystnad om dess innehåll eller innehållet på grund av särskilda omständigheter ej bör komma till annans kännedom, skall han göra skriftlig framställning till länsrätten om undantagande.

Länsrätten skall underrätta granskningsledaren när framställning enligt första stycket har kommit in.

SkU 1987/88:17

2 Senaste lydelse 1979:184.

4 Förslag till

SkU 1987/88:17

Lag om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller vid myndighets revision avseende skatter och socialavgifter som innefattar automatisk databehandling av personuppgifter i personregister enligt datalagen (1973:289).

2 § Granskning av personregister får inte leda till otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet.

3 § Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning som sker med hjälp av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig integritet. Härvid tillämpas 15 § andra stycket och 16 § datalagen (1973:289).

Den som verkställer revisionen skall lämna datainspektionen de uppgifter om den automatiska databehandlingen som inspektionen begär för sin tillsyn.

4 § Datainspektionen får i fråga om granskningen, i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, meddela föreskrifter i särskilda fall om

1. utförande av den automatiska databehandlingen,

2. den tekniska utrustningen,

3. de bearbetningar av personuppgifterna i registret som får göras med automatisk databehandling,

4. de personuppgifter som får göras tillgängliga,

5. utlämnande och annan användning av personuppgift,

6. bevarande och gallring av personuppgifter,

7. kontroll och säkerhet.

5 § Innan beslut meddelas om en sådan taxeringsrevision som företas som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den hos vilken revisionen sker, skall datainspektionen höras, om revisionen kan antas omfatta insamling av uppgifter i personregister enligt datalagen.

6 § Den som har beslutat om revisionen och den hos vilken revisionen sker får överklaga datainspektionens beslut enligt denna lag hos regeringen. Även justitiekanslern får överklaga ett sådant beslut för att ta till vara allmänna intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

12 Motionerna

1987/88:Sk26 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:65,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i taxeringslagen vad gäller ADB-hantering i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i taxeringslagen som möjliggör försegling.

1987/88:Sk27 av Knut Wachtmeister m.fl. (m,fp), vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:65,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning snarast tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om revision av databaserad redovisning med särskilt beaktande av företagens behov av insynsskydd, begreppet handling, regler för uttag av information om tredje man, terminalåtkomst, regler för överprövning samt vad som i övrigt anförs i motionen,

3. att riksdagen upphäver lagen om bevissäkring (1975:1027),

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i taxeringslagen i enlighet med vad i motionen anförts.

Skrivelse

Med anledning av propositionen har en gemensam skrivelse givits in till skatteutskottet av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund (SI) och Småföretagens riksorganisation.

Hearing

I samband med utskottsbehandlingen har utskottet haft hearing med följande organisationer och myndigheter, nämligen SAF, SI, Småföretagens riksorganisation, finansdepartementet, datainspektionen och riksskatteverket.

Utskottet

T axeringsre vision

Inkomstbeskattningen bygger på att både skattskyldiga och andra lämnar de uppgifter som behövs för att åstadkomma likformiga och rättvisa taxeringar. När det gäller inkomstslaget tjänst utgår man vid skattekontrollen sedan gammalt ifrån att de skattskyldiga själva detaljredovisar inkomsterna i deklarationerna och att arbetsgivarna självmant lämnar kontrolluppgifter på inkomsterna. Samma princip har också sedan länge tillämpats i fråga om vissa andra inkomster, t.ex. aktieutdelningar, och principen gäller fr.o.m. 1987 års taxering även beträffande ränteinkomster från banker o.d.

I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet, t.ex. vinster vid försäljning av värdepapper, gäller att den skattskyldige skall detaljredovisa inkomsterna. Någon obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet föreligger inte beträffande värdepappersvinster. Däremot har nyligen (SFS 1987:105) införts regler om att fondmäklare skall vara skyldiga att lämna kontrollupp -

SkU 1987/88:17

gifter efter anmaning. Skyldigheten gäller även uppgifter rörande inte namngivna personer, vilket innebär att stickprovskontroller e.d. kan genomföras.

Vad slutligen gäller näringsidkarnas inkomster - dvs. inkomster av rörelse, jordbruksfastighet och hyresfastighet - skall dessa redovisas i deklarationerna men endast i klumpform. Obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet finns endast i begränsad omfattning, t.ex. beträffande försäkringsersättningar, royalty och vissa jordbruksinkomster. Däremot finns det en mycket vidsträckt skyldighet för näringsidkare att efter anmaning lämna kontrolluppgifter rörande betalningar till och från andra näringsidkare. Även denna uppgiftsskyldighet gäller i fråga om ej namngivna personer.

Kontrollen av näringsidkare grundar sig huvudsakligen på bokföringen. För kontroll av denna kan skattemyndigheterna göra en taxeringsrevision. En sådan verkställs vanligen av såväl praktiska som kontrolltekniska skäl i näringsidkarens lokaler. Gäller det ett mindre räkenskapsmaterial som skall granskas kan revisionen ibland ske i myndigheternas lokaler.

Enligt gällande bestämmelser kan taxeringsrevision ske för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt taxeringslagen har fullgjorts riktigt och fullständigt eller för att eljest bereda skattemyndigheterna upplysning till ledning vid beslut om taxering eller eftertaxering. Tidigare var det en utbredd uppfattning att detta senare revisionsändamål också tillät inhämtande av kontrollinformation beträffande okända skattskyldiga. Men genom ett regeringsrättsavgörande förra året (RÅ 1986 ref. 69) har bestämmelserna getts en snävare tolkning.

Utredningen om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS) överlämnade förra året sitt slutbetänkande (SOU 1986:39) Skatteutredningar. I detta betänkande berördes bl.a. frågan om skattemyndigheternas befogenheter att granska ADB-bokföring. Den frågan har också behandlats av riksskatteverket (RSV) i en rapport om ADB och företagsgranskning (RSV rapport 1984:10) som har överlämnats till regeringen. De båda förslagen har remissbehandlats.

Med hänsyn till synpunkter som framfördes vid remissbehandlingen har regeringen valt att behålla grunddragen i det nuvarande kontrollsystemet på skatteområdet och i propositionen föreslå ändringar på de kontrollområden där reformbehovet för närvarande är angelägnast. I propositionen läggs förslag om att begränsa taxeringsrevisionsinstitutets tillämpningsområde till att avse i princip endast bokföringsskyldiga och juridiska personer utom dödsbon. Vidare föreslås restriktioner i fråga om när och var revision får ske. Även i bevissäkringslagen föreslås ändringar som syftar till att ge den enskilde ett förbättrat integritetsskydd. Samtidigt föreslås möjlighet för skattemyndigheterna att företa s.k. generella kontroller. Slutligen föreslås en reglering av skattemyndigheternas befogenhet att granska ADB-baserade räkenskaper.

I syfte att ge skattemyndigheterna samma befogenhet som de allmänt ansågs ha före det tidigare nämnda domstolsavgörandet RÅ 1986 ref. 69 föreslås i propositionen på grundval av ett förslag av USS att skattemyndigheterna ges befogenhet att genomföra s.k. generella kontroller, dvs. insamling av uppgifter som avser ett större antal icke namngivna personer

SkU 1987/88:17

och som t.ex. har till syfte att ge skattemyndigheten ett underlag för s.k. urvalsrevisioner. Enligt förslaget begränsas tillämpningsområdet för generella revisioner till endast bokföringsskyldiga och juridiska personer. Vidare skall beslutsfattandet i första hand ligga hos RSV.

Begreppet handling i taxeringslagen har i propositionsförslaget getts samma innebörd som i tryckfrihetsförordningen, dvs. en framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Av förslaget följer att skattemyndigheterna vid en taxeringsrevision skall få granska räkenskaper och andra handlingar, således även ADB-upptagningar. I propositionen föreslås vidare att skattemyndigheterna ges - dock med vissa begränsningar - befogenhet att själva använda tekniska hjälpmedel vid granskningen av ADB-material.

I de båda motionerna Sk26 av Stig Josefson m.fl. (c) och Sk27 av Knut Wachtmeister m.fl. (m, fp) yrkas avslag på propositionen, vars beredning motionärerna anser alltför bristfällig för att propositionen skall kunna ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Enligt motionärerna bör taxeringsrevision avse kontroll av att en deklarations- eller uppgiftsskyldig fullgjort sin egen skyldighet enligt taxeringslagen. Motionärerna menar att propositionsförslaget strider mot viktiga rättssäkerhets- och integritetsprinciper. Enligt motionärerna bakom motion Sk26 bör som hittills en revision hos tredje man för kontroll av annan vara tillåten endast om dennes namn anges. I annat fall kan - menar motionärerna - den reviderade sakna möjlighet att bedöma skattemyndigheternas befogenheter.

Vidare kritiserar motionärerna propositionsförslagen för att ADB-frågorna är dåligt belysta eller inte ens berörda under beredningsarbetet. Genomförs förslagen nu finns - menar de - risk för att många företag väljer att ändra eller omorganisera sin ADB-verksamhet med en olycklig utveckling som följd.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att beredningen av lagförslagen varit bristfällig. Tvärtom vill utskottet erinra om att en parlamentarisk utredning under flera år arbetade med att gå igenom gällande kontrollregler i taxeringslagen. Enligt direktiven hade man att därvid bl. a. utreda granskningsmyndigheternas befogenheter och de enskilda medborgarnas skyldigheter och rättigheter i dessa sammanhang. Utredningens förslag blev föremål för ett omfattande remissförfarande med över 50 remissinstanser (inklusive underremisser sammanlagt mer än 70 remissorgan). Frågan om skattemyndigheters rätt att granska ADB-bokföring togs upp av riksskatteverket i en särskild rapport som remissbehandlades av 30 remissinstanser.

Sedan regeringen berett frågan lämnade den en lagrådsremiss den 12 mars 1987. Efter det att lagrådet behandlat frågan fick datainspektionen yttra sig. Datainspektionens yttrande remissbehandlades av sju remissinstanser. Sedan regeringen ytterligare berett frågan lämnade den en ny lagrådsremiss deri 22 oktober 1987. Elärtill kommer, som framgår av den tidigare redogörelsen, att skatteutskottet i samband med sin beredning av ärendet inhämtat uppgifter från bl.a. datainspektionen och riksskatteverket. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Småföretagens riksorganisation har också beretts tillfälle att muntligen avge synpunkter.

I motsats till motionärerna anser utskottet således att det finns tillräckligt

SkU 1987/88:17

underlag för bedömning av de förslag som läggs fram i propositionen.

Enligt utskottets uppfattning står det klart att kontrollagstiftningen på skatteområdet behöver ändras och göras klarare på olika punkter. Det gäller bl.a. revisionsverksamheten där den osäkerhet om gällande regler som uppstått efter det nyssnämnda regeringsrättsavgörandet behöver undanröjas så snart som möjligt. En väsentlig fråga i det sammanhanget är skattemyndigheternas befogenheter att genomföra generella kontroller.

Utskottet vill härvid konstatera att kontroller som avser inhämtande av uppgifter om ej namngivna personer i viss utsträckning redan nu kan ske med stöd av anmaningsförfarande. Det gäller - som framgår av den tidigare redogörelsen - i fråga om transaktioner mellan näringsidkare, i fråga om bankkunders ränteinkomster och innestående bankmedel samt beträffande handeln med värdepapper. Taxeringsrevision torde också kunna verkställas hos den som är uppgiftsskyldig först efter anmaning även om någon anmaning aldrig utfärdats. Men skattemyndigheterna måste få kontrollera även sådan information som det av olika skäl inte är lämpligt att föreskriva uppgiftsskyldighet om. Utskottet anser därför i likhet med finansministern (prop. s. 71) att taxeringsrevisionen bör ses som en kontrollmetod som kompletterar uppgiftsskyldigheten i de fall där det saknas skäl att lägga utredningsbördan på utomstående uppgiftslämnare. Med hänsyn härtill och till den omständigheten att skattemyndigheterna under lång tid faktiskt genomfört kontroller av det föreslagna slaget och dessa accepterats som ett naturligt inslag i kontrollverksamheten bör enligt utskottets mening generella kontroller tillåtas i den omfattning som föreslagits.

Utskottet vill vidare erinra om att absolut sekretess råder för alla uppgifter i skatteärenden hos andra myndigheter än tullverket och domstolarna. Sekretessen innebär - förutom en ganska vidsträckt informationsskyldighet gentemot skattemyndigheterna - att de förhållanden som en skattemyndighet vill utreda i första hand är en angelägenhet mellan myndigheten och den kontrollerade. Av hänsyn främst till den kontrollerade men även till den omständigheten att det råder sekretess för själva kontrollverksamheten bör ett namngivande således inte vara en förutsättning för genomförandet av en revision i de fall som här avses.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att förslaget i propositionen innebär en rimlig avvägning mellan skattemyndigheternas krav på klargörande regler som möjliggör en effektiv revisionsverksamhet och företagens intresse av att skydda sitt ADB-material. När det gäller motionärernas farhågor för att överskottsinformation som lagrats i ADB-materialet blir alltför lättillgänglig vill utskottet erinra om de befogenheter som enligt förslaget skall ges åt datainspektionen att meddela föreskrifter direkt till skattemyndigheterna. Vidare kommer länsrätterna ha befogenhet att besluta dels om undantagande av handlingar från taxeringsrevision, dels om begränsningar i användningen av ADB-tekniska hjälpmedel.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna såvitt de avser avslag på propositionen i denna del.

I motion Sk27 begärs vidare att en utredning snarast tillsätts med uppgift att främst beakta vissa av motionärerna närmare beskrivna problemställningar och med syfte att lägga fram nya förslag om revision av databaserad

SkU 1987/88:17

redovisning. Även i motion Sk26 begärs att regeringen ånyo överväger hithörande frågor och lägger fram ett nytt förslag. De frågeställningar som enligt motionärerna bör - helst i samverkan med näringslivets organisationer - penetreras är främst begreppet handling, företagens behov av insynsskydd, myndigheternas kontrollbehov, enskildas behov av integritet, regler för uttag av information om tredje man, problemet med s.k. överskottsinformation, terminalåtkomst, ansvars-, skadestånds- och bevisfrågor samt regler för överprövning av beslut.

När det gäller frågan om företagens behov av insynsskydd kritiserar motionärerna regeringen för att inte ha följt lagrådets förslag att utvidga tillämpningsområdet för lagen om automatisk databehandling vid taxeringsrevision till att avse inte bara personuppgifter utan även uppgifter av ekonomisk natur.

Vad gäller behovet av skydd mot intrång i uppgifter som företagen önskar hålla hemliga vill utskottet erinra om att arbete med sådan lagstiftning för närvarande pågår inom justitiedepartementet och att regeringen har för avsikt att senare lägga fram förslag till lagstiftning. Utskottet anser att det för närvarande inte finns anledning för riksdagen att i enlighet med motionsförslagen begära ytterligare utredningar eiler nya förslag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Bevissäkringslagen m.m.

I syfte att ytterligare stärka den enskildes rättssäkerhet föreslås i propositionen vissa ändringar i bevissäkringslagen. Dessa ändringar gäller införande av en proportionalitetsregel, förstärkt skydd för intrång i bostad och förstärkt skydd för känsliga uppgifter.

Enligt motionärerna bakom motion Sk27 är de föreslagna bestämmelserna inte tillräckliga för skyddet av den enskildes rättssäkerhet. Med hänsyn härtill vidhåller de sitt i tidigare sammanhang framförda yrkande att bevissäkringslagen avskaffas. Motionärerna menar att handräckningsförfarandet borde vara tillräckligt i skattemyndigheternas verksamhet och misstanke om brott en förutsättning för genomsökning i privata utrymmen.

Enligt utskottets uppfattning visar erfarenheterna från den gamla handräckningslagen och den nu gällande bevissäkringslagen att det är nödvändigt för skattemyndigheterna att under vissa förutsättningar kunna säkerställa kontrollmaterial genom åtgärder enligt bevissäkringslagen. Med beaktande av vad som föreslås i propositionen anser utskottet en väl grundad avvägning ha skett mellan myndigheternas kontrollbehov och den enskildes berättigade rättssäkerhetskrav. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionsförslaget och avstyrker motionärernas krav på ett avskaffande av lagen. Utskottet avstyrker också yrkandena i motionerna Sk26 och Sk27 om avslag på propositionen i denna del.

Propositionsförslaget om ökat skydd för känsliga uppgifter medger försegling i vissa fall. I motion Sk26 yrkar motionärerna en motsvarande ändring i taxeringslagen (TL).

Enligt utskottets uppfattning råder det en viktig principiell skillnad mellan revisionsförfarandet och användningen av tvångsmedel enligt bevissäkrings -

SkU 1987/88:17

lagen. Reglerna om revision ger t.ex. inte i sig något stöd för att mot den reviderades vilja omhänderta bevismedel. Av bl.a. det skälet anser utskottet det inte erforderligt med några ändringar av bestämmelserna i TL, såvitt gäller förfarandet när handlingar begärs undantagna från granskning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk26 yrkande 3.

I de delar som inte har behandlats särskilt har utskottet inte funnit anledning att inta någon annan ståndpunkt än den som framförts i propositionen. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i övrigt och avstyrker följaktligen motionerna Sk26 och Sk27 i den mån de inte besvarats ovan. Utskottet avstyrker även kravet i den sistnämnda motionen om ett nytt förslag med samma innebörd som de i propositionen föreslagna begränsningarna i tillämpningen av revisionsinstitutet.

I såväl den här behandlade propositionen (lagförslag 3) som proposition 1987/88:42 om följdändringar till ny tullagstiftning m.m. (lagförslag 23) föreslås en ändring i 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. Utskottet har i sitt betänkande 1987/88:16 tillstyrkt den sistnämnda propositionen i denna del men föreslagit att den författningsmässiga regleringen tas upp i detta sammanhang. Förslaget i den nu aktuella propositionen innefattar det i proposition 1987/88:42 framlagda förslaget rörande detta lagrum.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nya bestämmelser för taxeringsrevision m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:65 i denna de! och avslår motionerna 1987/88:Sk26 yrkande 1 i denna del, och 1987/88:Sk27 yrkande 1 i denna del,

2. beträffande utredning och nytt förslag om AD B-information att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk26 yrkande 2 och 1987/ 88:Sk27 yrkande 2,

3. beträffande avskaffande av bevissäkringslagen att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk27 yrkande 3,

4. beträffande ändringar i bevissäkringslagen

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1987/88:Sk26 yrkande 1 i denna del och 1987/88:Sk27 yrkande 1 i denna del,

5. beträffande nya bestämmelser i taxeringslagen om försegling att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk26 yrkande 3,

6. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller proposition 1987/88:65 i denna del och avslår motionerna 1987/88:Sk26 yrkande 1 i denna del och 1987/88:Sk27 yrkande 1 i denna del och yrkande 4,

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de ovan på s. 3—12 återgivna förslagen till

a) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

SkU 1987/88:17

b) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

c) lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

d) lag om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

Stockholm den 9 december 1987 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m)*, Kjell Johansson (fp), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Margit Gennser (m), Gunnar Nilsson (s), Marianne Andersson (c), Paul Lestander (vpk)* och Sylvia Lindgren (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1 Vissa ändringar i reglerna om taxeringsrevision, m.m. (mom. 1,2,4,6 och 7)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Marianne Andersson (c) har

dels anfört följande:

Den behandlingstid som riksdagen haft till sitt förfogande för detta ärende har inte tillåtit en tillfredsställande beredning med hänsyn till ärendets art. En sådan handläggning riskerar äventyra en rättssäker lagstiftning. För att möjliggöra en ingående och noggrann beredning av ärendet yrkade de borgerliga ledamöterna i utskottet redan innan motionsperioden löpte ut att utskottsbehandlingen skulle sträcka sig över årsskiftet och beslut fattas först i början av 1988. Detta yrkande avslogs.

En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det är i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har en hög ambition att motverka skattefusk och förutsättningar att kunna beivra sådant i de fall det förekommer. Mot denna strävan kan ibland komma att stå den enskildes intresse av integritet och rättssäkerhet.

Frågan om hur taxeringslagen borde utformas när det gäller granskning av material som är datoriserat, har varit aktuell under en lång tid. Bristerna i beredningen av det nu föreliggande lagstiftningsförslaget framgår av USSutredningens slutbetänkande där bl.a. berördes vilka nya problem av

SkU 1987/88:17

integritetskränkande natur sorn skulle kunna uppkomma vid revision av ADB-baserade räkenskaper. Vidare har lagrådet i sitt yttrande i april 1987 avstyrkt förslaget på grund av att det ansågs inkräkta på det i 2 kap. 6 § i regeringsformen stadgade skyddet för medborgarna och på grund av bristande utredning. I sitt yttrande i november 1987 påpekade lagrådet bl.a. att inte endast frågan om uppgifter om personliga förhållanden utan även uppgifter av känslig ekonomisk natur måste skyddas och föreslog lagstiftning därom. I propositionen lägger regeringen fram i stort sett samma förslag som de kritiserade förslagen utan att prestera någon ytterligare utredning. Enligt vår uppfattning är det anmärkningsvärt att regeringen och utskottet handlägger så viktiga frågor som det nu är fråga örn utan att beakta framförd kritik.

De begränsningar som hittills funnits i myndigheternas möjligheter att vidta kontrollåtgärder bör enligt vår mening vara kvar. Att ge myndigheterna rätt att samla in uppgifter på det generella sätt som föreslås i propositionen är mycket betänkligt ur integritets- och rättssäkerhetssynpunkt. I praktiken leder det till att många företag kommer att försöka ändra och organisera om sin ADB-verksamhet för att minska sårbarheten.

Naturligtvis måste taxeringsmyndigheterna ha möjlighet att revidera ADB-baserad redovisning, men en lagstiftning får inte forceras fram. Vi anser att ytterligare utredning krävs för att klarlägga den nya situation som ADB-utvecklingen har skapat. Den av regeringen nu föreslagna lagstiftningen anser vi därför inte kan lösa uppkommande problem. Vi avstyrker således propositionen och begär tillsättande av en utredning i vilken bör ingå representanter från näringslivet. Parterna bör därvid skyndsamt utreda sådana frågor som gäller företagens skydd mot insyn, begreppet ”handling”, regler om uttag av information om tredje man, terminalåtkomst, regler för överprövning m.m. och lägga fram ett lagförslag som tillgodoser våra krav vad gäller taxeringsrevision av ADB-baserad redovisning. Vi tillstyrker följaktligen motionerna Sk26 yrkandena 1 och 2 och Sk27 yrkandena 1 och 2.

I den del propositionsförslaget innebär vissa förbättringar av den enskildes rättssäkerhet enligt taxeringslagen anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Med det anförda tillstyrker vi även motion Sk27 yrkande 4.

dels ansett att utskottet under mom. 1, 2, 4, 6 och 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk26 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk27 yrkandena 1, 2 och 4 avslår proposition 1987/88:65 och hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med vad ovan anförts.

SkU 1987/88:17

2 Avskaffande av bevissäkringslagen (mom. 3)

SkU 1987/88:17

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Marianne Andersson (c) har

dels anfört följande:

Vi har i det föregående starkt understrukit angelägenheten av att rättssäkerhetsintressen noga beaktas i skatteprocessen. Det föreligger emellertid uppenbara risker för att rättssäkerheten kan eftersättas vid tillämpningen av bevissäkringslagen även om det som föreslagits i propositionen innebär en viss förbättring av skyddet för den enskilde jämfört med situationen i dag. Vi delar motionärernas uppfattning att skattemyndigheterna inte bör ha möjlighet att med tvång bereda sig tillträde till privata utrymmen. För att förmå sådana deklarations- coh uppgiftsskyldiga som vägrar att lämna ifrån sig material för granskning och som inte är misstänkta för brott bör det enligt utskottets uppfattning i de flesta fall vara tillräckligt att använda vitesföreläggande. För de fall detta emellertid inte är till fyllest anser utskottet det befogat att låta skattemyndigheterna efter prövning av domstol och via handräckning av kronofogdemyndighet få tillgång till önskat material. Vid misstanke om skattebrott bör de regler som gäller för genomförande av husrannsakan vara tillräckliga som säkerhetsåtgärd. Vi tillstyrker således att bevissäkringslagen upphävs.

dels ansett att mom. 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande avskaffande av bevissäkringslagen att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Sk27 yrkande 3 antar följande

Förslag till Lag om upphävande av bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen (1975:1027)

Härigenom föreskrivs att bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen (1975:1027) skall upphöra att gälla.

Särskilt yttrande

Vissa ändringar i reglerna om taxeringsrevision, m.m. (mom. 1,2,4,6 och 7)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Margit Gennser (m) anför beträffande beredningen av ärendet i utskottet:

Den behandlingstid som riksdagen haft till sitt förfogande för detta ärende har inte varit tillfredsställande.

Motionstiden för propositionen gick ut den 2 december. Samma dag uppvaktades skatteutskottet av representanter från SAF, Industriförbundet och Småföretagens riksorganisation. Dessa avstyrkte samfälligt propositio -

nen. Senare genomfördes en ”hearing” med representanter från finansdepartementet, datainspektionen och riksskatteverket. Vid hearingen framgick bl.a.att datainspektionen anser att förslaget innebär en kraftig vidgning av intrånget i den enskildes privata sfär och en dramatisk ökning av uppgiftsinhämtningen jämfört med manuella system. Finansdepartementets representanter konstaterade att propositionen innehöll svår materia och beklagade att den anlänt så sent till riksdagen. Utskottets faktiska behandling av propositionen jämte motioner inleddes torsdagen den 3 december. Vid sammanträdet yrkade de borgerliga ledamöterna att ärendet skulle remitteras dels till konstitutionsutskottet som bereder ärenden bl.a. rörande integritetsfrågor, dels till de båda revisorsorganisationerna FAR och SRS för yttrande. Kravet avslogs.

Det säger sig självt att riksdagsledamöterna på denna korta tid måst ha haft svårigheter att jämsides med många andra ärenden bereda ärendet på ett tillfredsställande sätt.

SkU 1987/88:17

.

gotab Stockholm 1987 14087