Bet. 1988/89:NU10

Ackord till förmån för Götaverken Arendal AB

Typ: Betänkande
Datum: 1988-12-09
Källa: data.riksdagen.se

Näringsutskottets betänkande 1988/89: NU10

Ärendet

I detta betänkande behandlas fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag (1988/89:14) till riksdagen angående ett till riksgäldskontoret riktat ackordsförslag från Götaverken Arendal AB och de tre motioner som har väckts med anledning av förslaget.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats dels av statssekreterare Olof Rydh och departementsrådet Per Tegnér, industridepartementet, dels av verkställande direktörerna Rolf Bergstrand, Celsius Industrier AB, och Mikael von Mentzer, Götaverken Arendal AB, dels av auktoriserade revisorn Göran Tidström, Öhrlings Revisionsbyrå AB.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker riksgäldsfullmäktiges förslag om ett ackord på högst 900 milj. kr. till förmån för det statligt ägda Götaverken Arendal AB (GVA). Företagets innehav av plattformar för oljeutvinning är för högt värderat i bokföringen och ett kapitaltillskott krävs, menar utskottet, för att GVA inte skall riskera att tvingas i konkurs. Ett sådant tillskott skulle ha tillförts företaget genom en försäljning av plattformarna till ett kommanditbolag. Denna försäljning stoppades dock av regeringen av skattemässiga skäl i september 1988. GVA bör nu kompenseras för den uteblivna försäljningen genom den föreslagna ackordslösningen, anser utskottet och avstyrker därmed tre motioner (m; fp; c) med krav på att riksgäldsfullmäktiges förslag skall avslås.

Förslaget från fullmäktige avvisas i två reservationer (m, fp, c resp. mp). I båda erinras om att andelsägarna i det planerade kommanditbolaget skulle ha givits möjlighet att göra skatteavdrag av avsevärd omfattning. Det är mycket anmärkningsvärt, heter det i reservationerna, att GVA skall kompenseras av staten för den uteblivna försäljningen. I stället borde det undersökas vilka möjligheter som GVA och dess moderbolag Celsius Industrier AB har att själva lösa de uppkomna problemen. I den förstnämnda reservationen hävdas att Celsius-koncernens marktillgångar är påtagligt undervärderade. I den andra sägs att om koncernen av ekonomiska skäl tvingas att sälja sina marktillgångar bör marken bibehållas i offentlig ägo - t.ex. genom en försäljning till Göteborgs kommun - så länge pågående arbete med planläggningen av marken inte har avslutats.

1988/89

NU10

1 Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr 10

Förslag från riksgäldskontoret

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i förslag 1988/89:14 till riksdagen hemställt att riksdagen

1. bemyndigar kontoret att besluta om ackord eller ackordsliknande förfarande på högst 900 milj. kr. till förmån för Götaverken Arendal AB eller dess dotterbolag,

2. bemyndigar kontoret att besluta om förfarandets närmare utformning, såsom beloppets exakta storlek och fördelning mellan de olika plattformarna samt utformning av återvinningsrätt.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av förslaget är följande:

1988/89:N12 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med avslag på riksgäldskontorets hemställan som sin mening ger riksgäldsfullmäktige till känna vad som i motionen anförs om andra möjligheter att lösa GVA:s problem.

1988/89:N13 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår vad riksgäldsfullmäktige föreslagit angående bemyndigande för riksgäldskontoret att bevilja ackord eller ackordsliknande förfarande på högst 900 000 000 kr. till Götaverken Arendal AB eller dess dotterbolag,

2. avslår vad riksgäldsfullmäktige föreslagit angående bemyndigande för riksgäldskontoret att besluta om ackordsförfarandets närmare utformning m.m.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående möjligheter att täcka förluster inom Götaverken Arendal AB,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående utförsäljning av Celsius Industrier AB.

1988/89:N14 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen med avslag på förslag 1988/89:14 som sin mening ger riksgäldskontoret till känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten av ytterligare analys av de ekonomiska förutsättningarna för ackord eller ackordsliknande förfarande till förmån för Götaverken Arendal AB eller dess dotterbolag.

Bakgrund

Det statliga fartygskreditgarantisystemet innebär att staten genom riksgäldskontoret lämnar kreditgarantier för lån antingen till svenska varvsföretag för finansiering av krediter till beställare av fartyg eller direkt till beställare för betalning av fartyg som levereras från varv i Sverige. Då kreditgaranti lämnas för lån till beställare krävs borgen från det varvsföretag där fartyget byggs. Syftet med denna ordning är att varven skall ha ett direkt ansvar för sina kundengagemang.

Götaverken Arendal AB (GVA) - som är dotterbolag till det statsägda Celsius Industrier AB (f. d. Svenska Varv AB) - har på uppdrag av olika beställare byggt ett antal plattformar för oljeutvinning. Beställarna har finansierat sig huvudsakligen genom banklån för vilka riksgäldskontoret har

1988/89:NU10

utfärdat kreditgarantier. GVA har i sin tur tecknat borgen för dessa garantier. Företaget har bibehållit mindre ägarandelar i vissa plattformar för att underlätta försäljningen och även för att kunna skapa sig en djupare inblick i marknaden.

Vid mitten av 1980-talet försvagades marknadsutsikterna för de berörda plattformarna. År 1985 försattes GVA:s dittills mest betydelsefulla kund, Consafe AB, i konkurs. Även i övriga engagemang ökade GVA:s risker. De kraftiga oljeprissänkningarna under år 1986 försämrade marknaden ytterligare. Efter det att Consafe gick i konkurs löste GVA ut konkursboet och övriga delägare till de aktuella plattformarna hos Consafe. GVA:s borgensansvar för plattformarna kompletterades därigenom med ett ägaransvar.

Den försvagade marknaden ledde till att försäljningsvärdena för plattformarna sjönk. Någon motsvarande nedskrivning av det bokförda värdet av GVA:s plattformar har dock inte gjorts. Detta föranledde bolagets revisorer att avge en s.k. oren revisionsberättelse för år 1987. Revisorerna uttalade att de trots styrelsens och verkställande direktörens bedömning i frågan ville framhålla den inte oväsentliga osäkerhet som åvilade värdet av plattformarna. Företaget försvarade värderingen bl.a. med att hänvisa till långt framskridna planer på en försäljning av plattformarna till ett högre pris än det bokförda värdet.

Arbetet med denna försäljning inleddes under år 1987. Enligt planerna skulle sex bostadsplattformar, vilka tidigare hade tillhört Consafe, avyttras till ett kommanditbolag. Andelar i detta bolag skulle sedan säljas till ett antal börsnoterade bolag. Avsikten var att försäljningen skulle ha genomförts under år 1987, men den kom att fördröjas. I maj 1988 hade planerna för projektet klarnat och GVA ansökte hos riksgäldskontoret om godkännande av försäljningen. Sedan riksgäldskontoret i juni 1988 hade begärt att statens industriverk (SIND) skulle yttra sig över GVA:s ansökan hemställde SIND i sin tur den 30 augusti 1988 om regeringens ställningstagande i frågan. SIND:s hänvändelse till regeringen gjordes bl.a. med hänvisning till den tilltänkta ägarförändringens skattemässiga konsekvenser. Enligt planerna skulle GVA genom försäljningen tillföras ett insatskapital om ca 600 milj. kr. Samtidigt skulle andelsägarna i kommanditbolaget ges möjlighet att under en femårsperiod göra skatteavdrag om sammanlagt 1 700 milj. kr.

Regeringen beslutade den 1 september 1988 att avstyrka GVA:s ansökan. Den planerade försäljningen skulle enligt regeringen få sådana skattemässiga konsekvenser att det ekonomiska utfallet för staten som helhet med stor sannolikhet skulle komma att bli negativt. Staten borde därför inte medverka till försäljningen.

Regeringen konstaterade samtidigt att en utebliven försäljning skulle innebära en stor ekonomisk nackdel för GVA. Detta borde, menade regeringen, staten kompensera bolaget för genom att riksgäldskontoret antog - helt eller delvis - ett till kontoret riktat ackordsförslag från GVA. Enligt regeringen borde en sådan uppgörelse träffas på ett sådant sätt att företagets fortbestånd tryggades. Regeringen hemställde därför till fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hörande av riksdagen i den utsträckning som behövdes, vidta de åtgärder som kunde krävas med anledning av ett ackordsförslag från GVA.

1988/89: NU 10

1 * Riksdagen 1988189.17sami. Nr 10

Detta ackordsförslag framlades av GVA den 8 september 1988. Förslaget, som är riktat endast till riksgäldskontoret, gäller ett belopp av 140,9 miljoner dollar, vilket med nu gällande dollarkurs (6:00 kr.) motsvarar ca 845 milj. kr. GVA begärde vidare förlängd amorteringstid för kvarvarande statsgaranterade lån efter genomfört ackord och anstånd med amortering under viss tid för några av lånen.

Företagets ackordsansökan remitterades av riksgäldskontoret till SIND för yttrande. Kontoret begärde att SIND särskilt skulle utreda det ekonomiska utfallet för riksgäldskontoret i dess egenskap av garantigivare vid en konkurs för GVA. SIND uppdrog i sin tur åt Öhrlings Revisionsbyrå AB (Öhrlings) att analysera detta utfall och även frågan om erforderlig storlek av ett ackord för att GVA:s fortbestånd skulle kunna tryggas.

Öhrlings överlämnade sin analys till SIND den 31 oktober 1988. Enligt revisionsbyrån skulle bristen vid en konkurs för GVA uppgå till ca 700 milj. kr. Härav skulle ca 225 milj. kr. vara hänförliga till riksgäldskontoret på grund av garantiåtaganden och ca 400 milj. kr. till Celsius Industrier till följd av borgensåtaganden för GVA. Celsius Industrier skulle vidare förlora det bokförda värdet av aktierna i GVA uppgående till 581 milj. kr. Den totala förlusten för Celsius Industrier skulle sålunda bli ca 1 miljard kronor. I en sådan situation skulle enligt Öhrlings det kvarvarande kapitalet i företaget bli helt otillräckligt för att dess fortlevnad skulle kunna säkerställas. Om GVA skulle beviljas det begärda ackordet skulle företaget enligt Öhrlings beräkningar få ett riskkapital för plattformarna om ca 500 milj. kr. Ett riskkapital av denna omfattning krävs, menar Öhrlings, för att det egna kapitalet i Celsius Industrier och GVA inte skall riskera att påverkas negativt.

SIND:s yttrande till riksgäldskontoret ingavs den 1 november 1988. I ärendet har den till SIND knutna nämnden för fartygsfinansiering rådfrågats. SIND konstaterar inledningsvis i sitt yttrande att GVA:s finansiella situation är sådan att ett kapitaltillskott i någon form måste tillföras bolaget senast per den 31 december 1988 - bokslutsdagen för innevarande räkenskapsår - om likvidationsplikt och sannolik konkurs skall kunna undvikas. Plattformarnas bokförda värden måste skrivas ned väsentligt och för detta saknar GVA erforderliga ekonomiska resurser. SIND framhåller att de totala kostnaderna för staten vid en konkurs för GVA skulle vara högre än kostnaden för ackordet. SIND förordar därför en ackordslösning. Det begärda ackordets storlek anses enligt SIND vara både nödvändigt och tillräckligt för att trygga GVA:s fortlevnad. SIND anser dock att ackordet bör förenas med ett avtal med GVA om någon form av vinstdelning eller återvinningsrätt för det fall ackordsbeloppet senare skulle visa sig ha varit högre än vad som var erforderligt.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tog ställning till GVA:s ansökan den 14 november 1988. Med hänsyn till det totala ekonomiska utfallet för staten ansåg fullmäktige att GVA borde komma i åtnjutande av de medel som behövs för att en konkurs skall kunna undvikas. Dessa medel borde tillskjutas snarare genom ett ackord än genom ägartillskott. Därigenom kunde statens risk som garantigivare minskas i direkt proportion till den gjorda uppoffringen. Mot bakgrund av regeringens ståndpunkt att GVA borde kompenseras av staten för den ekonomiska nackdel som den uteblivna

1988/89:NU10

försäljningen till kommanditbolag innebär ville fullmäktige inte motsätta sig att ackordet riktades endast till riksgäldskontoret. I likhet med SIND menade fullmäktige att ackordet borde förenas med avtal om vinstdelning eller återvinningsrätt.

Då riksdagens medgivande - i enlighet med 9 § lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret - krävs för att kontoret skall kunna anta ackordsförslag som är riktade endast till riksgäldskontoret beslöt fullmäktige att hemställa hos riksdagen att kontoret skulle bemyndigas att besluta om ackord eller liknande förfarande på högst 900 milj. kr. till förmån för GVA eller dess dotterbolag.

Mot beslutet reserverade sig tre ledamöter av fullmäktige, nämligen f.d. riksdagsledamoten Tage Sundkvist (c) och riksdagsledamöterna Lars Tobisson (m) och Anne Wibble (fp). De menade att fullmäktige hade haft mycket kort tid på sig att bedöma ackordsförslaget. Vidare anförde de att ackordsoch konkursalternativen inte behövde vara de enda möjligheterna att lösa den uppkomna situationen. Förutsättningarna för Celsius Industrier att bl.a. genom en utförsäljning av mark genomföra en avveckling av GVA under ordnade former var ofullständigt utredda, ansåg de tre ledamöterna. Fullmäktige borde därför utan eget ställningstagande ha överlämnat GVA:s ansökan till riksdagen för en prövning av olika handlingsmöjligheter ur ett vidare näringspolitiskt perspektiv än det tillkommer riksgäldsfullmäktige att anlägga.

Utskottet

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i ett förslag (1988/89:14) till riksdagen hemställt att riksdagen skall bemyndiga riksgäldskontoret att besluta om ackord eller ackordsliknande förfarande om högst 900 milj. kr. till förmån för Götaverken Arendal AB (GVA) eller dess dotterbolag. Kontoret skulle också bemyndigas att besluta om förfarandets närmare utformning. Tre ledamöter i fullmäktige (m, fp, c) har reserverat sig mot denna begäran. De menade att fullmäktige borde ha överlämnat ärendet till riksdagen utan eget ställningstagande. Riksdagen borde sedan pröva frågan från en vidare fiäringspolitisk utgångspunkt än det ankommer på fullmäktige att tillämpa.

Bakgrunden till förslaget har utförligt redovisats i det föregående. På uppdrag av bl.a. Consafe AB har GVA - som är ett dotterbolag till det statligt ägda Celsius Industrier AB (f.d. Svenska Varv AB) - byggt plattformar för oljeutvinning. Beställarna har erhållit statliga kreditgarantier från riksgäldskontoret. GVA har tidigare ägt mindre andelar i vissa plattformar, men sedan Consafe försattes i konkurs år 1985 kom GVA:s ägarintressen att öka. För närvarande äger företaget helt sex bostadsplattformar och har ägarandelar i ytterligare sex plattformar. Vid mitten av 1980-talet försvagades marknaden för plattformarna. Då företaget emellertid inte gjorde någon motsvarande nedskrivning av det bokförda värdet för dessa ansåg sig revisorerna i GVA tvingade att avge en s.k. oren revisionsberättelse för år 1987. Den höga värderingen godtogs med hänvisning till att det inom företaget förelåg planer på att sälja plattformarna till kommanditbolag till högre prisnivå än det bokförda värdet.

1988/89:NUI0

5 I september 1988 beslutade dock regeringen att avstyrka en planerad försäljning av de sex bostadsplattformarna till ett kommanditbolag. Enligt planerna skulle GVA genom försäljningen ha tillförts ett insatskapital om ca 600 milj. kr. Andelsägarna skulle samtidigt ha givits möjlighet att göra skatteavdrag med sammanlagt 1 700 milj. kr. under en femårsperiod. Enligt regeringen skulle denna försäljning, genom de avdragsmöjligheter som därigenom skulle ha skapats, ha fått sådana skattemässiga konsekvenser att det ekonomiska utfallet för staten som helhet med stor sannolikhet skulle ha blivit negativt. Den uteblivna försäljningen innebar samtidigt en stor ekonomisk nackdel för GVA. Detta borde staten enligt regeringen kompensera företaget för genom att riksgäldskontoret antog, helt eller delvis, ett till kontoret riktat ackordsförslag från GVA. Riksgäldsfullmäktige har den 14 november 1988, efter att ha hört SIND i ärendet, beslutat förorda att GVA skall beviljas ett ackord om högst 900 milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i bedömningen av plattformarnas värde bör enligt riksgäldskontoret ackordet förenas med avtal om någon form av vinstdelning eller återvinningsrätt. Därigenom kan staten gardera sig mot att det beviljade ackordets storlek senare skulle visa sig ha varit högre än vad som var nödvändigt för att GVA:s fortlevnad skulle kunna tryggas.

Förslaget från riksgäldskontoret har föranlett tre motioner; i samtliga yrkas avslag på förslaget. I stället borde det undersökas vilka möjligheter som GVA:s moderbolag, Celsius Industrier, har att t.ex. genom en försäljning av mark kunna klara GVA:s ekonomiska situation.

I motion 1988/89:N13 (m) erinras om att det enligt aktiebolagslagen (1975:1385) åligger styrelsen för ett aktiebolag att upprätta en särskild balansräkning - s.k. kontrollbalansräkning - så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om kontrollbalansräkningen visar att så är fallet skall frågan om bolaget skall träda i likvidation hänskjutas till en bolagsstämma som skall hållas senast åtta månader senare. Ett avslag på förslaget från riksgäldskontoret kommer, framhåller motionärerna, att innebära att både GVA och Celsius Industrier tvingas att upprätta kontrollbalansräkning. Företagen har sedan möjlighet att under första halvåret 1989 utreda vilka förutsättningar de har att själva kunna svara för förlusterna inom GVA. Det nu föreslagna ackordsförfarandet skulle innebära, sägs det i motionen, att Celsius Industrier skulle kunna bibehålla sina värdefulla marktillgångar i främst Göteborg och i framtiden utvecklas till ett aktivt fastighetsbolag. Det finns enligt motionärerna ingen anledning för riksdagen att understödja en sådan utveckling.

Riksgäldskontorets bedömning av GVA:s ansökan om ackord har uppenbarligen skett under stor tidspress, framhålls det i motion 1988/89:N12 (fp). Regeringens tidigare besked om att GVA borde kompenseras på sådan sätt att företagets fortlevnad säkerställdes måste enligt motionärerna ses som en direkt beställning till riksgäldskontoret att acceptera GVA:s ackordsansökan. Motionärerna betvivlar dock att denna lösning är den samhällsekonomiskt bästa. Riksdagen borde analysera vilka möjligheter som Celsius Industrier har att genom att realisera dolda värden i mark och andra tillgångar lösa GVA:s ekonomiska problem. Riksdagen bör också, heter det

1988/89:NU10

vidare i motionen, göra en samhällsekonomisk bedömning av konsekvenserna vid en konkurs för GVA och Celsius Industrier.

Innan ett beslut i frågan kan fattas måste, sägs det i motion 1988/89:N14 (c), en mer fullständig beredning göras och ett bättre beslutsunderlag tas fram. Bl.a. krävs en värdering av Celsius Industriers mark- och fastighetsinnehav. Enligt motionären har andra företag vid liknande situationer tvingats avyttra tillgångar för att kunna klara situationen. Sålunda har t.ex. flera skogsföretag sett sig nödsakade att sälja vattenkraftsanläggningar för att den finansiella ställningen skulle kunna stärkas.

Förutom riksgäldskontorets förslag har utskottet under beredningsarbetet haft tillgång till ytterligare material i ärendet som riksgäldskontoret har överlämnat. En del av detta material är sekretesskyddat. Vidare har företrädare för industridepartementet, Celsius Industrier och GVA samt Öhrlings Revisionsbyrå AB inför utskottet lämnat kompletterande upplysningar i ärendet. Härvid har bl.a. värderingen av Celsius Industriers markinnehav i Göteborg tagits upp. I 1987 års bokslut har Celsiuskoncernens marktillgångar värderats till ca 205 milj. kr. Vid utskottsbehandlingen har det från vissa partiers sida anförts att koncernen har en betydande dold reserv i dessa tillgångar - inte minst mot bakgrund av pågående arbete med att detaljplanera det s.k. Eriksbergsområdet i Göteborg. Enligt uppgift har en värdering av markinnehavet påbörjats av företaget.

Vid utskottsbehandlingen av ärendet begärde företrädare för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern att ärendet skulle bordläggas till efter årsskiftet 1988-1989 så att ytterligare information rörande markvärderingen och andra frågor kunde tas fram. Utskottet beslutade dock att snarast slutbehandla ärendet så att riksdagen skulle kunna ta ställning till riksgäldskontorets förslag i december 1988.

Utskottet vill i ärendet anföra följande.

Som har nämnts inledningsvis i detta betänkande har både statens industriverk och riksgäldskontoret konstaterat att en konkurs för GVA skulle bli dyrare för staten som helhet än den föreslagna ackordslösningen. Det framgår vidare av bakgrundsredovisningen att ett kapitaltillskott i någon form måste tillföras bolaget senast per den 31 december 1988 om likvidationsplikt och sannolik konkurs skall kunna undvikas. Enligt utskottets mening skulle det från företagsekonomisk synpunkt vara mycket olyckligt om Celsius Industrier och GVA tvingades till att upprätta kontrollbalansräkning. En sådan åtgärd skulle vara en allvarlig belastning för företagen; bl.a. skulle deras ställning och leveranssäkerhet komma att ifrågasättas. Motionärernas förslag om en snabb utförsäljning av expansiva markområden i Göteborg är heller inte en realistisk utväg för att lösa GVA:s ekonomiska problem, än mindre välbetänkt från marknadsmässig utgångspunkt.

Storleken på det begärda ackordet - 900 milj. kr. - motsvarar ungefär det riskkapital som GVA skulle ha tillförts vid försäljningar av plattformarna till kommanditbolag. I likhet med regeringen anser utskottet att GVA bör kompenseras för de uteblivna försäljningarna.

Enligt utskottets mening bör därför riksdagen bifalla riksgäldsfullmäktiges förslag om ett ackord till förmån för GVA. Det bör då särskilt noteras att ackordets storlek inte är fastställt till 900 milj. kr. utan till högst 900 milj. kr.

1988/89:NU10

7 Den exakta storleken på ackordet skall bestämmas efter en noggrann prövning av riksgäldskontoret. Vidare förutsätter utskottet att ackordet kommer att förenas med ett avtal mellan riksgäldskontoret och GVA om någon form av vinstdelning eller återvinningsrätt för det fall att storleken på ackordet senare skulle visa sig ha varit högre än nödvändigt för att GVA:s fortlevnad skulle kunna tryggas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:N12 (fp) och 1988/89:N14 (c) samt motion 1988/89:N13 (m) i berörd del.

I sistnämnda motion återstår ett yrkande att behandla. I detta krävs en utförsäljning av Celsius Industrier. Enligt motionärerna bör företaget bedriva sin industriella verksamhet under marknadsmässiga villkor. Därför borde Celsius Industrier privatiseras så snart möjligheter föreligger.

Frågan om statligt företagande diskuterades i riksdagen senast våren 1988. Då avslogs på utskottets förslag fyra motioner (m; fp; c) med krav på en utförsäljning av statliga företag, bl.a. Celsius Industrier. Utskottet (NU 1987/88:35 s. 6) hänvisade till sin principiella inställning att ett statligt ägande av företag i Sverige behövs som en motvikt till de privata maktgrupper som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv. Mot denna bakgrund tog utskottet avstånd från tankarna på en systematisk utförsäljning av statliga företag. Det innebar dock inte att utskottet ställde sig avvisande till förändringar av det statliga företagsinnehavet. Frågor om försäljning av statsägda företag borde emellertid bedömas med hänsyn till intresset av att en lämplig företagsstruktur kunde åstadkommas. Motionerna fick stöd i en reservation (m, fp, c). Där anfördes (NU 1987/88:35 s. 14) att mycket stora delar av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller bolagsform borde kunna avyttras.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att i detta sammanhang diskutera en utförsäljning av Celsius Industrier. Det aktuella yrkandet i motion 1988/89:N13 (m) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ackord till förmån för Götaverken Arendal AB att riksdagen med bifall till förslag 1988/89:14 och med avslag på motion 1988/89:N12, motion 1988/89:N13 yrkandena 1-3 och motion 1988/89:N14

dels bemyndigar riksgäldskontoret att besluta om ackord eller ackordsliknande förfarande på högst 900 000 000 kr. till förmån för Götaverken Arendal AB eller dess dotterbolag, dels bemyndigar rikgäldskontoret att besluta om förfarandets närmare utformning, såsom beloppets exakta storlek och fördelning mellan de olika plattformarna samt utformning av återvinningsrätt,

1988/89:NU10

2. beträffande utförsäljning av Celsius Industrier AB att riksdagen avslår motion 1988/89:N13 yrkande 4.

Stockholm den 9 december 1988 På näringsutskottets vägnar

Rune Jonsson

Närvarande: Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Paul Lestander (vpk), Leif Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c), Karl Hagström (s), Christer Eirefelt (fp), Elisabet Franzén (mp), Leo Persson (s) och Håkan Hansson (c).

Reservationer

1. Ackord till förmån för Götaverken Arendal AB (mom. 1)

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Kjell Ericsson (c), Christer Eirefelt (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Sorn har” och slutar på s. 8 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Det föreliggande ärendet om ackord till förmån för Götaverken Arendal AB (GVA) har drivits fram under stark tidspress. Riksgäldskontoret har haft mycket kort tid på sig att bedöma GVA:s förslag om ett riktat ackord. Detta har också påpekats i reservationen till fullmäktiges beslut. Det är, menar utskottet, helt uppenbart att riksgäldskontoret vid sitt ställningstagande har styrts uteslutande av regeringens åsikt att GVA borde kompenseras för den uteblivna försäljningen av plattformarna till kommanditbolag. Av fullmäktiges formuleringar i beslutet framgår att riksgäldskontoret inte är helt tillfredsställt med den nu föreslagna lösningen. Enligt utskottets mening är det förvånande att regeringen inte har kunnat respektera att riksgäldskontoret fortfarande är direkt underställt riksdagen och inte regeringen.

Till grund för förslaget ligger alltså GVA:s planer på försäljning av sina plattformar till kommanditbolag. I en första omgång skulle sex bostadsplattformar säljas till ett kommanditbolag - med ett insatskapital om ca 600 milj. kr. - till ett pris vida högre än gällande marknadsvärde. Samtidigt skulle investerarna i kommanditbolaget ges möjlighet att under en femårsperiod göra skatteavdrag om sammanlagt ca 1 700 milj. kr. Vidare skulle det finnas en option om att få sälja tillbaka bolaget för 1 kr. till GVA. Andelsägarna i kommanditbolaget skulle sålunda ha kunnat göra enorma skattebesparingar. Något annat motiv för affären synes inte ha varit för handen. Även för GVA:s övriga plattformsengagemang hade liknande försäljningsupplägg planerats, vilket skulle ha ökat storleken på skattetransaktionerna ytterligare. Det är enligt utskottets uppfattning mycket anmärkningsvärt, inte minst

1988/89:NU10

från skattemoralisk synpunkt, att GVA skall kompenseras av staten för att dessa försäljningar inte kunde genomföras. Regeringens besked kan uppenbarligen lätt få prejudicerande verkan - andra statliga bolag kan agera likadant när de hamnar i ekonomiska svårigheter.

Som framhålls i de tre aktuella motionerna äger Celsius-koncernen värdefull mark i främst Göteborg. Dessa tillgångar är för närvarande påtagligt undervärderade. Koncernen har också ett omfattande innehav av byggnader. I likhet med vad som normalt gäller för andra företag som kommer i liknande situationer bör bristerna i GVA:s balansräkning i första hand täckas av GVA och dess moderbolag Celsius Industrier, bl.a. med hjälp av en uppskrivning av mark- och byggnadsvärdena. Någon ingående analys av vilka möjligheter företagen har att lösa de uppkomna problemen - t.ex. genom att som har påpekats ta fram dolda reserver i balansräkningarna - har inte gjorts. En sådan analys bör omedelbart göras, menar utskottet. Med stor sannolikhet kan på detta sätt nödvändig förstärkning av balansräkningarna åstadkommas. Om GVA därutöver vill öka riskkapitalet står den normala riskkapitalmarknaden till förfogande.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till riksgäldsfullmäktige ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Av det sagda följer att utskottet avstyrker fullmäktiges förslag och tillstyrker motionerna 1988/89:N12 (fp) och 1988/ 89:N14 (c) samt motion 1988/89:N13 (m) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ackord till förmån för Götaverken Arendal AB att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N12, motion 1988/89:N13 yrkandena 1-3 och motion 1988/89:N14 avslår förslag 1988/89:14 och som sin mening ger fullmäktige i riksgäldskontoret till känna vad utskottet anfört.

2. Ackord till förmån för Götaverken Arendal AB (mom. 1)

Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Sorn har” och slutar på s. 8 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Till grund för förslaget ligger företagets planer på försäljning av sina plattformar till kommanditbolag. I en första omgång skulle sex bostadsplattformar säljas till ett kommanditbolag-med ett insatskapital om ca 600 milj. kr. - till ett högre pris än gällande marknadsvärde. Samtidigt skulle investerarna i kommanditbolaget ges möjlighet att under en femårsperiod göra skatteavdrag om sammanlagt ca 1 700 milj. kr. Andelsägarna i kommanditbolaget skulle sålunda ha kunnat göra stora skattebesparingar. Även för GVA:s övriga plattformsengagemang hade liknande försäljningsupplägg planerats, vilket skulle ha ökat storleken på skattetransaktionerna ytterligare. Det är enligt utskottets uppfattning mycket anmärkningsvärt, inte minst från skattemoralisk synpunkt, att GVA skall kompenseras av

1988/89:NU10

staten för att dessa försäljningar inte kunde genomföras. Regeringens besked kan uppenbarligen lätt få prejudicerande verkan - andra statliga bolag kan agera likadant när de hamnar i ekonomiska svårigheter.

Enligt utskottets mening borde det undersökas vilka möjligheter som GVA och dess moderbolag Celsius Industrier har att själva kunna svara för bristerna i GVA:s balansräkning. Om företagen tvingas att upprätta kontrollbalansräkning finns, som har framgått av den tidigare redovisningen, möjlighet att under en åttamånadersperiod söka finna lösningar på de ekonomiska problemen.

Celsius-koncernen äger, som redan har nämnts, värdefull mark i främst Göteborg. Om det skulle visa sig att koncernen av ekonomiska skäl tvingas att sälja sina marktillgångar bör gälla att marken skall bibehållas i offentlig ägo - t.ex. genom en försäljning till Göteborgs kommun - så länge arbetet med planläggningen av marken pågår.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till riksgäldsfullmäktige ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Ett uttalande i enlighet härmed skulle i viss utsträckning tillgodose motionerna 1988/89:N12 (fp) och 1988/89:N14 (c) samt motion 1988/89:N13 (m) i berörd del. Av det sagda följer att utskottet avstyrker riksgäldsfullmäktiges förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ackord till förmän för Götaverken Arendal AB

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N12, motion 1988/ 89:N13 yrkandena 1-3 och motion 1988/89:N14 avslår förslag 1988/ 89:14 och som sin mening ger fullmäktige i riksgäldskontoret till känna vad utskottet anfört.

3. Utförsäljning av Celsius Industrier AB (mom. 2)

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Kjell Ericsson (c), Christer Eirefelt (fp) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”1988/89:N13 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som anfördes från företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern vid utskottets behandling av frågan om statligt företagande våren 1988 (NU 1987/88:35 res. 2, s. 14) bör stora delar av den affärsverksamhet som bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Kravet i motion 1988/89:N13 (m) på en utförsäljning av Celsius Industrier så snart förutsättningar för detta föreligger ansluter till denna uppfattning.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet här har anfört. Det aktuella yrkandet i nyssnämnda motion tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utförsäljning av Celsius Industrier AB

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N13 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU10