Export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror
Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU13
Export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror
Ärendet
I detta betänkande behandlas tre motioner - varav en från allmänna motionstiden år 1988 - i vilka påkallas åtgärder mot AB Vin- & Spritcentralens export av alkoholdrycker och i två fall också mot Svenska Tobaks AB:s marknadsföring av tobaksvaror utomlands.
De båda bolagen har i november 1988 på begäran lämnat utskottet redogörelser för den åsyftade verksamheten.
Stockholms distrikts Vita band har tillställt utskottet en skrivelse med kritik av Vin- & Spritcentralens exportverksamhet.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker motionsyrkanden som syftar till begränsning av AB Vin& Spritcentralens och Svenska Tobaks AB:s export och av det sistnämnda företagets tillverkning och marknadsföring av tobaksvaror utomlands. Regeringen bör, anser utskottet, uppmanas sörja för att Sverige inom Världshälsoorganisationen söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak. En utredning av förutsättningarna för Vin- & Spritcentralens exportverksamhet föreslås i två reservationer. Som riktpunkt anges därvid att de sociala målen för den svenska alkoholpolitiken skall tillämpas också i samband med export (fp, c) resp. att exporten av alkoholdrycker skall bringas att upphöra (mp). I en tredje reservation (fp, c, vpk, mp) begärs en översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1987/88:N298 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär en utredning om hur verksamhet med export av alkohol- och tobaksvaror får bedrivas av statsägda företag med tanke på
1988/89
NU13
1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 13
dessa varors skadeverkningar och på vårt lands hälso- och socialpolitiska goda rykte,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Vin- & Spritcentralen och Svenska Tobaks AB följer de av riksdagen antagna riktlinjerna för alkohol- och tobakspolitiken.
1988/89:N348 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i WHO skall verka för internationella regler, innehållande etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak,
2. som sin mening ger regeringen till känna att de sociala mål som riksdagen har fastlagt för den svenska alkoholpolitiken också bör tillämpas av Vin- & Spritcentralen i samband med export,
3. som sin mening ger regeringen till känna att det av staten ägda Svenska Tobaks AB bör bli föremål för översyn vad gäller ställning och inriktning med utgångspunkt från WHO:s hälsopolitiska åtagande.
1988/89:N356 av Carl Frick (mp) vari - med motivering i motion 1988/ 89:U574 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vin- och Spritcentralen skall upphöra med export av alkoholhaltiga drycker.
Motivering
Allt större intresse har under senare år ägnats åt de moraliska och sociala hänsyn som svenska företag bör visa i sin utrikeshandel, framhålls det i motion 1987/88:N298 (fp). Vad gäller Sydafrika krävs totalstopp i affärsförbindelserna. En allt vanligare uppfattning är att varor som kan skada människors liv och hälsa inte bör exporteras. Stark kritik har riktats mot läkemedelsföretag som i u-länderna marknadsför mediciner som är förbjudna i västvärlden.
Samma synsätt borde tillämpas på AB Vin- & Spritcentralens verksamhet utomlands, menar motionärerna. De finner det oförsvarligt att de restriktioner som gäller för företaget i Sverige skall kunna kompenseras genom en ohämmad marknadsföring utomlands. Motionärerna citerar uttalanden - bl.a. av företagets verkställande direktör- om Vin- & Spritcentralens export och marknadsföringsaktiviteter. Slutsatsen blir att ett helstatligt svenskt företag utomlands arbetar med samma metoder som ”det internationella alkoholkapitalet” med det enda syftet att utan sociala hänsyn locka så många köpare som möjligt.
Vidare diskuteras i motionen Svenska Tobaks AB:s internationella verksamhet. Bolaget uppges vara inriktat på att vinna nya marknadsandelar i Kina, Japan och Sydostasien, säger motionärerna. Inom Världshälsoorganisationen (WHO) har, noterar de, Sverige varit pådrivande när det gällt stöd till organisationens anti-rökprogram. En expertgrupp inom WHO har nyligen rekommenderat kraftfulla motåtgärder mot snusbruket. Vad händer, frågar motionärerna, med Sverigebilden inom WHO när det blir ännu mera känt att världens största snusproducent ägs av svenska staten?
Motionärerna finner det ligga nära till hands att i dessa sammanhang tala om ”dubbelmoral”. Den statliga exportsatsningen på alkohol och tobak kan
1988/89:NU13
starkt ifrågasättas, uttalar de. Ett minimikrav anser de vara att reklaminsatserna utomlands begränsas av etiska regler som har åtminstone någon likhet med vad som gäller för alkohol- och tobaksreklam i Sverige.
Samma resonemang om ”dubbelmoral” möter i motion 1988/89:N348 (fp). Här hävdas att exportsatsningarna på alkohol och tobak sätter Sveriges rykte för pionjärinsatser inom hälso- och sjukvård och socialpolitik på spel. Huvudmotivet för Vin- & Spritcentralens monopolställning, att vinstintresset skall elimineras och hänsynslös marknadsföring förhindras, borde gälla även i företagets internationella verksamhet. Motivet för att staten äger Tobaksbolaget borde vara att den därigenom kan utöva en hälsopolitiskt inriktad kontroll över bolagets agerande. Någon sådan är det emellertid i dag inte fråga om, konstaterar motionärerna. Om Sverige menar allvar med sitt engagemang i WHO för att minska tobaksbruket borde Tobaksbolaget inte tillåtas motverka dessa strävanden genom en okontrollerad internationell expansion. Sverige borde, sägs det sammanfattningsvis, avstå från export av varor som alkohol och tobak vilka kan medföra hälsorisker. I varje fall borde de marknadsföringsregler som gäller i Sverige följas på exportmarknaden. Sverige borde vidare verka för internationella etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak.
I motiveringen till motion 1988/89:N356 (mp) hänvisas till Vin- & Spritcentralens beskrivning av sin utveckling till ”ett framgångsrikt exportföretag på en av världens hårdaste marknader”. Det statliga monopolföretaget rycker undan möjligheterna att inför EG hävda att den svenska alkoholpolitiken styrs av annat än snöd statsnytta, säger motionären. Att på statlig grund exportera lidanden och sociala problem rimmar dåligt med de verbala sociala ambitionerna i svensk alkoholpolitik, tillägger han. Vin- & Spritcentralen borde därför få ändrade direktiv för sin verksamhet.
AB Vin- & Spritcentralens export
AB Vin- & Spritcentralen ägs av staten, vars intressen i företaget handhas av finansdepartementet. Bolaget har enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. monopol på att tillverka spritdrycker i Sverige. Enligt lagen (1977:293) om handel med drycker har bolaget vidare med vissa undantag monopol på import och export av samt partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Andra företag som har tillstånd att tillverka vin resp. starköl får exportera egna produkter. Vissa förhållanden regleras genom ett avtal mellan staten och Vin- & Spritcentralen. Verksamhetsområdet för bolaget är enligt avtalet att tillverka, förädla eller på annat sätt bereda spritdrycker, vin, starköl, alkoholfria drycker och teknisk sprit, att driva partihandel med, importera och exportera nyssnämnda varor samt att driva sådan rörelse som har samband med detta.
Sedan Vin- & Spritcentralen med hänvisning till motion 1987/88:N298 (fp) anmodats att lämna näringsutskottet uppgifter om sin export och sin marknadsföring utomlands har bolagets verkställande direktör Egon Jacobsson med missivskrivelse den 17 november 1988 avgett en redogörelse för svensk alkoholexport (bilaga 1, s. 17). Redogörelsen innefattar också
1988/89:NU13
”tillrättalägganden och kommentarer” till motionen. Den innehåller inga uppgifter om den berörda exportens omfattning och fördelning på länder.
I Vin- & Spritcentralens senast utgivna årsbok, avseende år 1987, ägnas betydande uppmärksamhet åt företagets export.
I de kommentarer av verkställande direktören som inleder årsboken anförs att företaget under 1980-talet har genomgått en dramatisk förändring - från en monopolaffär på hemmamarknaden till ett framgångsrikt exportföretag på en av världens hårdaste marknader. Bolaget har därmed, heter det, blivit ett företag med två kompletterande profiler och en väsentligt stärkt personlighet. Som ett skäl för den exportsatsning som inleddes år 1977 anges att man ville utvärdera sin kompetens och kapacitet både som tillverkare och som marknadsförare på en fri marknad. Med exportprojektet ville man mäta företagets prestationer i hård internationell konkurrens och därmed också få ett perspektiv på dess insatser på hemmamarknaden.
Ytterligare sägs i verkställande direktörens kommentarer bl.a. följande:
Ökat kapacitetsutnyttjande, ökad sysselsättning och på sikt ökad lönsamhet var givetvis grundläggande motiv bakom projektet.
Vi sålde 1987 16,5 (1986: 13,9) miljoner liter egentillverkade alkoholprodukter på export, vilket svarar mot 322 (247) milj. kr. i fakturering. Merparten, 98 %, var Absolut Vodka, som lanserades 1979 på den amerikanska marknaden, vår i särklass största.
Absolut Vodka är en osedvanligt framgångsrik exportprodukt. Också om vi ser till dess lönsamhet. Den har en avkastning på justerat eget kapital som vida överstiger vårt minimikrav (15 % i Sverige och 20 % för exporten). Vinsten i exportrörelsen, 105 (85) milj. kr. närmar signu snabbt resultatet för hela den svenska monopolverksamheten: 160 (223) milj. kr. Därmed stod exporten 1987 för ca 14 % av moderbolagets samlade försäljningsvärde och för 39 % av dess resultat efter avskrivningar. Den högsta lönsamheten har den amerikanska marknaden.
Exportsatsningen har gett verksamheten i V&S en helt ny dimension och inneburit en värdefull vitalisering av hela organisationen.
Redan från början ställdes kravet på exportrörelsen att den skulle stå på egna ben och under inga omständigheter fick subventioneras av hemmamarknaden. Break even för Absolut nåddes också mycket snabbt och samma krav på lönsamhet ställer vi på nya exportprojekt. Vi använder inte heller hemmamarknaden som testmarknad, som brukligt är. Exportprodukterna tas i första hand fram direkt för en internationell marknad. Absolut introducerades i Sverige två år efter den internationella lanseringen.
I den fortsatta redogörelsen för verksamheten kan inhämtas bl.a. följande. Försäljningen av Absolut Vodka och övriga exportprodukter sker genom agenter och importörer på över 40 olika marknader. Produktionen av Absolut Vodka sker vid Vin- & Spritcentralens Åhusfabrik, vars verksamhet domineras därav. Antalet anställda vid fabriken var i slutet av år 1987 ca 110. Absolut Vodka tog under det året mer än 40 % av marknaden för importerad vodka i Förenta Staterna. Exportrörelsen utvecklas vidare. Nya produkter kommer att lanseras allteftersom företaget bedömer att dess organisation och marknaderna är mogna för dem.
1988/89:NU13
Vin- & Spritcentralen lämnar inte närmare uppgifter om inriktningen och omfattningen av företagets export. Sådana uppgifter kan emellertid redovi -
sas av statistiska centralbyrån. Exporten av ”Brännvin, okryddat eller kryddat; vodka - på kärl rymmande högst 10 liter” uppgick år 1987 till ca 15,5 miljoner liter. År 1988 ökade exporten; under månaderna januari-oktober detta år exporterades ca 16,9 miljoner liter (mot ca 12,8 miljoner liter under motsvarande tid år 1987). Exportvärdet var år 1987 ca 131 milj. kr. och under tiden januari-oktober 1988 ca 129 milj. kr. (107 milj. kr). Huvudparten av exporten, 13,2 miljoner liter resp. 14,8 miljoner liter (10,9 miljoner liter) under de angivna tidsperioderna, gick till Förenta Staterna. De därnäst viktigaste avnämarländerna år 1987 - med importen från Sverige angiven i tusental liter-var Norge (442), Canada (416), Förbundsrepubliken Tyskland (153) och Spanien (117). Detaljerade uppgifter har lämnats för inemot 40 länder i Europa, Asien och Nordamerika (inkl. Västindien) samt Australien.
Svenska T obaks AB: s export och utlandsverksamhet
Tobaksbolaget är helägt dotterbolag till Procordia AB, i vilket staten har 81 % av aktiekapitalet. I 1988 års redogörelse för de statliga företagen (regeringens skrivelse 1988/89:20) sägs bl.a.: ”Tillsammans med dotterbolaget Pinkerton är bolaget världens största tillverkare av rökfria tobaksprodukter. Internationaliseringen fortsätter för att säkra företagets långsiktiga utveckling.”
Tobaksbolaget har i en skrivelse till näringsutskottet den 11 november 1988 lämnat uppgifter om bolagets export samt tillverkning och marknadsföring utomlands (bilaga 2, s. 21).
I Tobaksbolagets senaste årsredovisning, för år 1987, anförs bl.a. följande.
Utlandsförsäljningen behöll under året sin andel av koncernens omsättning. De utländska dotterbolagen, Pinkerton och Elisabeth Bas, ökade sina marknadsandelar och uppnådde en 30-procentig resultatförbättring. Av koncernens försäljningsintäkt, 2 999 milj. kr., svarade utlandsförsäljningen för 1 291 milj. kr., dvs. 43 %.
Exporten av svenska rökfria tobaksprodukter ökade något. Ansträngningar med att utveckla ett svenskt snus anpassat till amerikanska konsumenters smak har fortsatt. En i liten omfattning påbörjad försäljning av rökfria tobaksprodukter i Västtyskland har visat fortsatt mycket positivt resultat.
Regler för marknadsföring av alkoholdrycker och tobaksvaror i Sverige
Gällande lagstiftning
Annonsering och annan reklam som avser alkoholdrycker och tobaksvaror och som vänder sig till konsumenter regleras genom lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror.
1988/89:NU13
1* Riksdagen 1988189.17sami. Nr 13
De båda lagarna har som grundregel att särskild måttfullhet skall iakttas vid marknadsföringen av alkoholdrycker - dvs. spritdrycker, vin, starköl och öl - och tobaksvaror. Detta krav motiveras med hänvisning till de hälsorisker som är förbundna med bruk av alkohol och tobak. Reklamåtgärder och andra marknadsföringsåtgärder får inte vara påträngande eller uppsökande och får inte uppmana till bruk av varorna. Tidningsannonsering för spritdrycker, vin och starköl är inte tillåten, utom i skrifter som tillhandahålls bara på försäljnings- och utskänkningsställen. I tidningsannonser för tobaksvaror skall sådana uppgifter återges som enligt lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror skall finnas på varuförpackningarna.
De två lagarna anknyter till marknadsföringslagen (1975:1418). Tillämpningen handhas alltså av konsumentombudsmannen (KO) och marknadsdomstolen (MD). Handlingar som strider mot de nyss berörda föreskrifterna skall vid tillämpning av marknadsföringslagen anses vara otillbörliga mot konsumenterna. Det innebär bl.a. att överträdelser av föreskrifterna kan medföra vitesföreläggande.
Konsumentverkets riktlinjer
Konsumentverket utfärdade år 1979 riktlinjer för marknadsföring av dels spritdrycker, vin och starköl, dels öl klass II (med viss regel också beträffande lättöl), dels tobaksvaror (Konsumentverkets författningssamling KOVFS 1979/5-7). Riktlinjerna för marknadsföringen av tobaksvaror har skärpts år 1986 (KOVFS 1986:2).
I anslutning till bestämmelserna i de båda lagarna anges i riktlinjerna att övertalande eller särskilt aktiv marknadsföring inte får förekomma. Kravet på särskild måttfullhet gäller all marknadsföring: val av reklammedel, reklamens innehåll och utformning samt säljfrämjande åtgärder. Direktreklam, utomhusreklam och reklamfilm m.m. får inte förekomma.
I fråga om säljfrämjande åtgärder föreskrivs när det gäller spritdrycker bl.a. att det inte är tillåtet att utdela varuprov eller erbjuda avsmakning. Demonstration och provutdelning av tobaksvaror får inte förekomma annat än till den som är minst 20 år och är i färd med att köpa tobaksvara.
Annonsering av tobaksvaror är inte tillåten i tidning vars läsekrets till mer än en tredjedel består av ungdomar under 20 år. Inte heller får det förkomma annonsering i tidning som huvudsakligen behandlar hälso- och friskvårdsfrågor eller på fram- eller baksida i populärpress. Beträffande utformning av annonser gäller att socialstyrelsens varningstexter skall uppta minst 20 % av annonsytan. Vidare anges att annons i dagspress skall vara utformad i svartvit färgskala med undantag av förpackningen, som får återges i färg och i högst naturlig storlek.
Riktlinjerna för marknadsföring av tobaksvaror kompletteras av en överenskommelse mellan konsumentverket och vissa detaljhandelsorganisationer om egenåtgärder inom handeln.
1988/89: NU 13
Utredningar m.m.
1988/89:NU13
Tobaksutredningen
Tobaksutredningen (S 1988:01; särskild utredare: justitierådet Staffan Magnusson) har till uppgift att överväga och föreslå olika åtgärder för att ytterligare minska tobaksbruket. Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1989.
I direktiven (dir. 1988:23) nämns olika utredningar om tobaksbrukets skadeverkningar samt initiativ av myndigheter och internationella organ. Nordiska rådet har rekommenderat de nordiska ländernas regeringar bl.a. att på ett internationellt plan verka för restriktivare regler för tobakskonsumtion.
Uppdraget innefattar bl.a. följande:
Utredaren bör överväga om förbud mot reklam för tobaksvaror bör införas samt lägga det förslag till lagstiftning som prövningen föranleder. Utredaren bör även beakta en ökad användning av s.k. smygreklam, som ett reklamförbud skulle kunna medföra t.ex. reklamtryck på kläder och sådan reklam för andra produkter än tobak, som genom sin utformning även fungerar som tobaksreklam. Utredaren bör därvid överväga behovet av och möjligheten till ingripande mot sådan reklam. Vidare bör utredaren beakta den ökade marknadsföringen via satellit- och kabel-TV som kan bli följden av ett reklamförbud, liksom vilka möjligheter som finns att ingripa mot sådan reklam. En analys bör också göras av de konsekvenser som ett förbud mot tobaksreklam kan medföra för konkurrensen mellan olika tobaksföretag.
Utredaren bör också överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att tillförsäkra allmänheten tillgång till rökfria miljöer i lokaler för gemensamt bruk och på allmänna kommunikationsmedel.
Utredaren bör vidare överväga vilka ytterligare insatser som krävs för att nedbringa tobakskonsumtionen. Förutom åtgärder för att påverka befolkningens rökvanor bör uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för att påverka den stigande användningen av snus främst bland ungdomar.
EG:s handlingsprogram mot cancer
Europeiska gemenskapernas (EG:s) ministerråd beslutade år 1985 om ett handlingsprogram mot cancer. Programmet innefattar en rad åtgärder i syfte att minska tobaksrökningen i medlemsländerna. Som eftersträvansvärda mål har angivits bl.a. att medlemsländerna senast den 1 januari 1993 skall ha förbjudit tobaksreklam, försäljning av tobaksvaror på flygplatser och färjor samt rökning i offentliga lokaler. En omfattande antirök-kampanj har inletts. För arbetet med programmet har inrättats en särskild kommitté, bestående av ledande cancerforskare. Sverige är sedan januari 1987 representerat i kommittén genom en observatör. Ett moment i kampanjen utgörs av TV-program riktade till allmänheten. Ett annat inslag är proklamerandet av år 1989 som ”cancerår”.
Regeringen har (prop. 1988/89:100 bil. 7 s. 165 f.) för nästa budgetår föreslagit ett nytt anslag av 1 milj. kr. för medverkan i EG:s aktionsprogram mot cancer. Socialutskottet (1988/89:SoU14) har tillstyrkt att ett sådant
anslag skall anvisas och därvid uttalat att det är väsentligt med ett ökat svenskt engagemang i EG:s handlingsprogram mot cancer.
WHO-rapport om åtgärder mot användningen av rökfri tobak
En av Världshälsoorganisationen (WHO) tillkallad och i motion 1987/ 88:N298 (fp) nämnd studiegrupp, som sammanträdde i juni 1987, har avgett rapporten Smokeless tobacco control (WHO Technical Report Series 773). Rapporten - efterlyst av Tobaksbolaget i dess remissyttrande - blev tillgänglig i december 1988.
Inledningsvis konstateras i rapporten att det råder växande oro över dödsfall och sjukdomar som framkallas genom rökfri tobak runtom i världen, särskilt i vissa u-länder, och över den aktuella tendensen att ungdomar i industriländer börjar nyttja rökfri tobak. De framsteg som görs i kampen mot rökningen riskerar att omintetgöras genom sjukdomar framkallade av rökfri tobak. Produktionen och försäljningen av rökfri tobak har under de senaste 20 åren ökat kraftigt i några industriländer, särskilt Sverige och USA. Detta tillskrivs en aggressiv marknadsföring av bl.a. snus, delvis riktad mot ungdomar. I länder där det inte förekommer något etablerat bruk av rökfri tobak kan man, menar arbetsgruppen, hindra dess införande genom ett kraftfullt agerande i tid. I Hongkong, Israel och Nya Zeeland har utfärdats förbud mot tillverkning, import, marknadsföring och försäljning av rökfri tobak. I länder där bruket redan är utbrett får åtgärder inriktas på att hindra införandet av nya former av rökfri tobak, i förening med kontroll av marknadsföringen så att bl.a. försäljning till barn förhindras.
I rapporten redogörs utförligt för de rökfria tobaksprodukternas kemi och biokemi och för deras hälsoeffekter, med särskild tonvikt på cancerogena verkningar. Konsumtionsvanorna och deras utveckling i olika länder beskrivs. I USA har marknadsföringen under de senaste 15-20 åren bedrivits bl.a. genom avancerade annonskampanjer. Genom sponsring och annonsering vänder man sig särskilt till idrottsmän. Nya konsumenter vinns genom att man gratis sprider snus i portionsförpackningar. I fråga om marknadsföring på det internationella planet nämns ett svenskt företags åtgärder för att intensifiera sin snusexport till särskilt Canada, Förbundsrepubliken Tyskland och USA. Ett amerikanskt dotterbolag till ett svenskt tobaksföretag har, uppges det, nyligen genomfört provförsäljning i USA av ett tuggummi innehållande ca 20 % tobak och 1 mg nikotin per styck. Sammanlagt 10 miljoner amerikanska dollar skulle ha satsats på att marknadsföra denna produkt - även bland kvinnor - som ett temporärt substitut för cigaretter där rökning är förbjuden.
Arbetsgruppen diskuterar olika kontrollstrategier, innefattande såväl lagstiftning som andra åtgärder. I fråga om den internationella handeln med rökfria tobaksprodukter rekommenderas att såväl import- som exportländer skall införa en lagstiftning som går ut på att man beträffande tobak i alla avseenden - också när det gäller marknadsföring och märkning - i importländerna skall upprätthålla lägst samma standard som i det land varifrån produkten exporteras. Höjda priser samt utbildning och information rekommenderas bl.a. Vidare uppmanas WHO att inom FN-systemet verka
1988/89:NU13
för att bruket av rökfri tobak motverkas så långt det är möjligt. Arbetsgruppens rapport skall närmast behandlas av WHO:s styrelse.
Förslag av produktåterkallelsekommittén
Produktåterkallelsekommittén har nyligen i betänkandet (SOU 1988:56) Export av farliga varor behandlat frågan om förbud mot sådan export.
I den internationella debatten har, framhåller kommittén, uppmärksamheten särskilt riktats mot export till u-länderna av farliga bekämpningsmedel och andra kemikalier, som kan skada människor till liv och hälsa och förstöra miljön. Användningen av läkemedel i u-länderna har också diskuterats. I alla länder kan varor som blivit felaktiga komma ut till konsumenterna och vålla skador.
Utgångspunkten för kommitténs arbete har varit att produkter som av hänsyn till risken för allvarlig skada inte får användas här i landet i princip inte heller bör få exporteras. Kommittén har funnit att det svenska näringslivet uppträder ansvarsmedvetet när det gäller export av farliga produkter. Med hänsyn till den internationella solidariteten har kommittén emellertid ansett att Sverige bör föregå med gott exempel när det gäller att reglera de problem som export av farliga varor kan föra med sig. Det bör därför finnas en beredskap, så att export av verkligt farliga kemikalier och läkemedel kan förhindras om det behövs. Kommittén föreslår att det i lagen (1985:426) om kemiska produkter och i läkemedelsförordningen (1962:701) förs in regler som ger regeringen rätt att förbjuda export av kemikalier och läkemedel, när det är nödvändigt för att hindra allvarlig skada på person eller i miljön.
I ett avsnitt om gällande rätt erinrar kommittén om att exporten redan nu är reglerad för en del varukategorier. Som exempel nämns krigsmateriel, narkotika, miljöfarligt avfall, kärnteknik och högteknologi. Vidare behandlas kontrollen av läkemedel och av livsmedel. Alkoholdrycker och tobak berörs inte i betänkandet.
Tidigare riksdagsbehandling Motioner år 1980
Hosten 1980 behandlade näringsutskottet (NU 1980/81:7) motioner vari påyrkades förbud mot export av alkoholdrycker (inkl. öl) resp. insatser för att motverka export, bl.a. till u-länderna, av produkter från svensk tobaksindustri. Utskottet konstaterade att den avsedda exporten kunde sägas vara ringa i förhållande till de berörda företagens totala produktion. Riksdagen avslog motionerna, sedan utskottet enhälligt avstyrkt dem med följande motivering:
Åtgärder mot export av alkoholdrycker har - närmast med anledning av uppgifter om ölexport till Nigeria - efterlysts i ett par interpellationer. De två handelsministrar som besvarade dem avvisade med skärpa interpellanternas propåer och förklarade båda att ”det är oss främmande att genom exportre -
1988/89:NU13
striktioner söka styra andra länders alkoholpolitik". Restriktioner beträffande ölexport sades rimma illa med principerna för vår handelspolitik.
Det bör, anser utskottet, även fortsättningsvis kunna anförtros de berörda företagen - av vilka de viktigaste helt eller till övervägande delen ägs av staten - att avgöra i vilken utsträckning de skall utnyttja förekommande exportmöjligheter. Utskottet utgår från att de bedriver sin exportverksamhet med iakttagande av avnämarländernas alkohol- och tobakspolitiska och marknadsrättsliga regler.
Frågesvar år 1988
Finansminister Kjell-Olof Feldt besvarade i april 1988 (RD 1987/88:106 s. 33) en fråga (1987/89:427) om AB Vin- & Spritcentralens försäljning utomlands. Frågan, ställd av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), gällde huruvida det ansvariga statsrådet var villig att medverka till att Vin- & Spritcentralen skulle följa de av riksdagen fastställda riktlinjerna för alkoholpolitiken även vid försäljning utomlands.
I svaret uttrycktes uppfattningen att Vin- & Spritcentralen i sin verksamhet följer de riktlinjer för alkoholpolitiken som statsmakterna har dragit upp. I övrigt skall, sade statsrådet, bolagets verksamhet bedrivas efter vedertagna företagsekonomiska principer, givetvis med hänsyn tagen till bolagets ansvar som monopolföretag. Enligt det avtal mellan staten och bolaget som reglerar bolagets verksamhet och drift förutsätts export kunna ske av de produkter som bolaget tillverkar, även om bolagets huvuduppgifter är att tillverka, importera och idka partihandel med bl.a. spritdrycker för den svenska marknaden. Finansministern förklarade att han inte var beredd att ta något initiativ till att avtalet skulle ändras på den punkten eller på det sättet att de alkoholpolitiska riktlinjer som riksdagen har lagt ut skall tillämpas på försäljning i andra länder. Det ankommer, sade han, på bolagets utländska återförsäljare att rätta sig efter de regler för försäljning och marknadsföring av spritdrycker som varje land har ställt upp för sin del.
Statsrådet erinrade slutligen om att det inte är Vin- & Spritcentralens uppgift att dämpa marknadsföring och konsumtion i Sverige. Bolagets uppgifter är att bereda eller importera samt idka partihandel med drycker. Försäljningen till allmänheten sköts av Systembolaget AB.
Utskottet
Bakgrund
Ett statsägt företag - AB Vin- & Spritcentralen - har enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. monopol på att tillverka spritdrycker i Sverige. Lagen (1977:293) om handel med drycker ger vidare - med vissa undantag - bolaget monopol på import och export av samt partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Mellan staten och bolaget finns ett avtal om bolagets verksamhet. Till området för denna hör enligt avtalet export av bl.a. sådana varor som nyss nämnts.
Vin- & Spritcentralens export var tidigare obetydlig. I slutet av 1970-talet
1988/89:NU13
tog bolaget emellertid upp produktion av en ny produkt - Absolut Vodka - i första hand avsedd för exportmarknaden. Den marknadsförs numera i ett fyrtiotal länder. Försäljningen har expanderat kraftigt under de senaste åren. Till övervägande delen sker den i Förenta Staterna, där den har främjats genom annonskampanjer och andra marknadsföringsåtgärder. År 1987 beräknas utlandsförsäljningen, med Absolut Vodka som dominerande varuslag, ha bidragit till Vin- & Spritcentralens resultat efter avskrivningar med ca 40 %.
Tillverkning av tobaksvaror bedrivs i Sverige endast av Svenska Tobaks AB. Till år 1961 var företagets firma Svenska Tobaksmonopolet; det hade då och t.o.m. år 1966 ensamrätt att tillverka tobaksvaror inom landet. Numera verkar företaget på affärsmässiga villkor. Tobaksbolaget är helägt dotterbolag till Procordia AB, i vilket staten har 81 % av aktiekapitalet.
De varor som Tobaksbolaget producerar i Sverige säljs delvis utomlands. År 1987 var exportandelen för piptobak 77 %, för cigarrer och cigariller 29 %, för snus 5 % och för cigaretter 0,2 %. Bolaget har också två producerande dotterbolag i andra länder, nämligen Elisabet Bas/La Paz i Holland och Pinkerton Tobacco Co. i Förenta Staterna. Det förra bolaget tillverkar cigarrer och cigariller, som huvudsakligen säljs i olika europeiska länder, främst Holland och Frankrike. Pinkerton Tobacco tillverkar huvudsakligen s.k. rökfria produkter, mest tuggtobak. Varuslag som bolaget söker introducera på den amerikanska marknaden är portionssnus och en tuggtobaksprodukt i tablettform. Dotterbolagen är betydelsefulla för koncernens resultat. Åren 1986 och 1987 svarade utlandsförsäljningen - inkl. export från Sverige - för 43 % av koncernens försäljningsintäkter.
Motionsyrkanden
Tre motioner, varav en från förra året, ger uttryck för kritik mot Vin- & Spritcentralens export. Två av dem riktar sig också mot Tobaksbolagets export och övriga utlandsverksamhet. I motion 1987/88:N298 (fp) begärs dels en utredning om hur statsägda företags export av alkohol- och tobaksvaror skall få bedrivas, dels ett uttalande av riksdagen om vikten av att de båda bolagen följer de riktlinjer som riksdagen har dragit upp för alkohol- och tobakspolitiken. Ett i viss mån likartat uttalande påyrkas i motion 1988/ 89:N348 (fp) för Vin- & Spritcentralens del. Det skulle gå ut på att de sociala mål som riksdagen har fastställt för alkoholpolitiken bör tillämpas av företaget även i samband med export. I motion 1988/89:N356 (mp) krävs direkt att företaget skall upphöra med export av alkoholhaltiga drycker. Enligt motion 1988/89:N348 (fp) bör vidare Tobaksbolagets ställning och verksamhetsinriktning bli föremål för översyn med utgångspunkt i WHO:sVärldshälsoorganisationens - hälsopolitiska program. Ett övergripande yrkande i samma motion är att riksdagen skall göra ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige i WHO skall verka för internationella regler, innehållande riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak.
Utskottet behandlar i det följande först de motionsyrkanden som gäller Vin- & Spritcentralens export, därefter de som gäller Tobaksbolagets export
1988/89: NU 13
och utlandsverksamhet och slutligen de yrkanden vilkas innehåll är mera övergripande.
Vin- & Spritcentralens export
En för alla tre motionerna gemensam tanke är att de av sociala skäl motiverade restriktioner för marknadsföringen av alkoholdrycker som gäller i Sverige skall iakttas av Vin- & Spritcentralen även i dess exportverksamhet. Metoder som inte godtas i Sverige tillämpar företaget nu utomlands, framhålls det. I två av motionerna påtalas särskilt att det i reklamsyfte förekommit gratis servering av Absolut Vodka på gata i Tokyo. Från denna åtgärd av en tidigare anlitad agent har företaget emellertid tagit avstånd. En utgångspunkt för framställningen i motion 1987/88:N298 (fp) är att intresset för moraliska och sociala hänsyn i utrikeshandeln ökar. I motionen åberopas förbudet mot handel med Sydafrika, restriktionerna för vapenhandel och kritiken mot viss läkemedelsexport. Där liksom i motion 1988/89:N348 (fp) talas om dubbelmoral i samband med kritiken av de berörda företagens exportsatsningar.
Vin- & Spritcentralen anför en rad företags- och samhällsekonomiska motiv för sin exportverksamhet. Försäljningsframgångarna utomlands stimulerar personalen i hela företaget, framhåller man. Kvalitetstänkande och innovationer främjas. Sysselsättning skapas. Handelsbalansen påverkas positivt - år 1987 var spritexportens värde 60 % större än spritimportens. Med skärpa betonar man att företaget såväl i Sverige som i avnämarländerna följer resp. lands lagar. Det vore, menar man, orealistiskt att söka ge anvisningar för andra länders alkoholpolitik.
Bestämmande för statsmakternas inställning till frågan om export av alkoholdrycker har varit att producentföretagen - Vin- & Spritcentralen och bryggerierna - skall, även då de är statsägda, ha frihet att på eget ansvar utnyttja förekommande exportmöjligheter. I internationellt perspektiv är den svenska exporten av alkoholdrycker marginell. De regleringar av krigsmaterielexporten och av handeln med Sydafrika som i motion 1987/ 88:N298 (fp) nämns som förebildliga har båda en speciell bakgrund och kan knappast åberopas i detta sammanhang. Ensidiga handelspolitiska åtgärder är enligt utskottets uppfattning en olämplig metod om Sverige vill bidra till att hålla tillbaka alkoholbruket i andra länder. I stället bör vårt land liksom hittills stödja och ta del i adekvata alkoholpolitiska åtgärdsprogram som utformas i internationellt samarbete, bl.a. inom WHO. Med vad nu sagts avstyrker utskottet de yrkanden i de tre motionerna som syftar till särskilda restriktioner för Vin- & Spritcentralens exportverksamhet.
Svenska Tobaks AB:s utlandsverksamhet
Kritiken i motionerna 1987/88:N298 (fp) och 1988/89:N348 (fp) mot Tobaksbolagets utlandsverksamhet tar särskilt sikte på de åtgärder som vidtas - med dotterbolaget Pinkerton Tobacco som en viktig aktör - för att vinna ökad avsättning av s.k. rökfri tobak, dvs. framför allt tuggtobak och snus. Som redovisats i det föregående har en av WHO tillsatt arbetsgrupp nyligen i en rapport varnat för skadeverkningar som bruket av sådana tobaksvaror kan
1988/89: NU 13
medföra och föreslagit en rad åtgärder för att motverka detta bruk. Bland dess rekommendationer är att de länder varifrån rökfria tobaksprodukter exporteras skall överväga att förbjuda export till andra länder än sådana som tillämpar minst samma standard som exportlandet i fråga om märkning med varningstexter och marknadsföring. Arbetsgruppens rekommendationer har ännu inte behandlats av WHO:s beslutande organ. Tobaksbolaget framhåller beträffande principerna för marknadsföringen av dess produkter att den i varje land genomförs av aktuell importör eller distributör på de villkor och inom de ramar som gäller för resp. land.
Vad utskottet tidigare har anfört om exporten av alkoholdrycker äger motsvarande tillämpning när det gäller Tobaksbolagets utlandsverksamhet. Denna bör liksom hittills få bedrivas på företagets eget ansvar, i varje land efter där föreskrivna riktlinjer. Svenska insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra länder bör göras inom ramen för ett internationellt samarbete, såsom inom WHO. Det är naturligt att den nyss nämnda arbetsgruppens rekommendationer primärt övervägs av WHO:s beredande och beslutande organ. Såsom tidigare redovisats (s. 7) ingår åtgärder mot tobaksbruk i EG:s handlingsprogram mot cancer, i vilket även Sverige är engagerat. Utskottet avstyrker med vad här sagts motionerna 1987/88:N298 (fp) och 1988/89:N356 (fp) i de delar som avser Tobaksbolagets utlandsverksamhet.
Övergripande frågor
Enligt motion 1987/88:N298 (fp) bör till riksdagens utredningskrav fogas ett uttalande om vikten av att Vin- & Spritcentralen och Tobaksbolaget följer de av riksdagen antagna riktlinjerna för alkohol- och tobakspolitiken. De avsedda riktlinjerna gäller beträffande marknadsföring m.m. i Sverige. På det området har inte i detta sammanhang framförts några anmärkningar. I den mån motionärerna snarare syftar till en analog tillämpning av samma riktlinjer i utlandsverksamheten har utskottet i det föregående tagit ställning till deras önskemål. Med hänvisning till vad nu sagts avstyrker utskottet det berörda motionsyrkandet.
Det inledande yrkandet i motion 1988/89:N348 (fp), vilket har refererats i det föregående, går ut på att regeringen skall uppmanas sörja för att Sverige inom WHO aktivt söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak. Utskottet tillstyrker att riksdagen gör ett sådant uttalande. Härvid vill utskottet kraftigt understryka betydelsen av internationella normer som kan vara ett instrument för en samlad insats mot alkoholoch tobaksbrukets skadeverkningar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande AB Vin- & Spritcentralens export att riksdagen avslår motion 1987/88:N298 yrkande 1 i ifrågavarande del, motion 1988/89:N348 yrkande 2 och motion 1988/89:N356,
1988/89: NU 13
2. beträffande Svenska Tobaks AB:s utlandsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N298 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N348 yrkande 3,
3. beträffande visst uttalande om AB Vin- & Spritcentralens och Svenska Tobaks AB:s verksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N298 yrkande 2,
4. beträffande verksamhet inom Världshälsoorganisationen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N348 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 7 mars 1989 På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Arne Gadd (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c).
Reservationer
1. AB Vin- & Spritcentralens export (mom. 1)
Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Bestämmande för” och slutar med ”Vin- & Spritcentralens exportverksamhet” bort ha följande lydelse:
Den expanderande exportverksamhet som Vin- & Spritcentralen har utvecklat under de senaste tio åren står på ett flagrant sätt i motsättning mot principerna för den svenska alkoholpolitiken. För att inte privata vinstintressen skulle bli styrande har företaget, såsom tidigare redovisats, fått ensamrätt i landet till import och tillverkning av spritdrycker m.m. Av sociala skäl är särskild måttfullhet vid marknadsföringen av alkoholdrycker föreskriven i lag; tidningsannonsering för spritdrycker, vin och starköl är förbjuden. Vin& Spritcentralens framgångar på den amerikanska marknaden har vunnits med hjälp av intensiva annonskampanjer, där det t.o.m. förekommit inslag som i Sverige skulle ha väckt kritik oavsett den annonserade varans art. Av vad Vin- & Spritcentralen anför i sitt yttrande tycks framgå att företaget anlägger ett renodlat ekonomiskt perspektiv på verksamheten. Att tillgodose ett statligt vinstintresse förefaller ha upphöjts till norm. Utskottet kan inte underlåta att påtala den i flera avseenden anmärkningsvärda argumentation
1988/89:NU13
som präglar företagets remissyttrande till utskottet. Motionärernas invändningar mot vodkaexporten från alkoholpolitisk utgångspunkt bemöts med hänvisningar till dess betydelse bl.a. för sysselsättningen vid ett glasbruk och inom transportnäringen och för utnyttjande av en del av Sveriges veteöverskott. Samtidigt har företaget undandragit sig att lämna utskottet närmare uppgifter om exportens inriktning och omfattning.
De uttalanden om dubbelmoral som görs i motionerna 1987/88:N298 (fp) och 1988/89:N348 (fp) har enligt utskottets mening starkt fog för sig. Att ett av svenska staten ägt företag bedriver intensiv marknadsföring av spritdrycker i ett stort antal länder måste vara ägnat att minska trovärdigheten när Sverige i internationella organ verkar för etiska normer på alkoholpolitikens område.
Det anförda talar, anser utskottet, starkt för att förutsättningarna för Vin& Spritcentralens exportverksamhet bör utredas närmare, såsom föreslås i motion 1987/88:N298 (fp). En riktpunkt bör, som påyrkas i motion 1988/ 89:N348 (fp), vara att de sociala mål som riksdagen har fastlagt för den svenska alkoholpolitiken skall tillämpas också i samband med export. Detta överensstämmer med WHO:s strategi för ett bättre hälsotillstånd hos befolkningen, där Sverige för övrigt har haft en pådrivande roll. Även motion 1988/89:N356 (mp) tillgodoses i väsentlig mån om riksdagen begären sådan utredning som nu nämnts.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande AB Vin- & Spritcentralens export att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N298 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N348 yrkande 2 och med anledning av motion 1988/89:N356 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. AB Vin- & Spritcentralens export (mom. 1)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Bestämmande för” och slutar med ”Vin- & Spritcentralens exportverksamhet” bort ha följande lydelse:
Den expanderande (= reservation 1) alkoholpolitikens område.
Det anförda talar, anser utskottet, starkt för att förutsättningarna för Vin& Spritcentralens exportverksamhet bör utredas närmare, såsom föreslås i motion 1987/88:N298 (fp). Riktpunkten bör vara att, såsom påyrkas i motion 1988/89:N356 (mp), företagets export av alkoholdrycker skall bringas att upphöra. Genom ett riksdagsbeslut av nu angiven innebörd tillgodoses också motion 1988/89:N348 (fp) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande AB Vin- & Spritcentralens export att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N298 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N356 och med anledning av motion 1988/89:N348 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89:NU13
3. Svenska Tobaks AB :s utlandsverksamhet (mom. 2)
Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 sorn börjar med ”Vad utskottet” och slutar med ”Tobaksbolagets utlandsverksamhet” bort ha följande lydelse:
Svenska Tobaks AB:s verksamhet med inriktning på utländska marknader är i ett avseende mer anmärkningsvärd än Vin- & Spritcentralens. Företaget - och särskilt dess dotterbolag i Förenta Staterna - strävar att skapa nya konsumtionsvanor genom att aktivt marknadsföra vad som med en förskönande omskrivning kallas rökfria tobaksvaror. Den beskrivning som WHO:s nyssnämnda arbetsgrupp har lämnat visar tydligt att denna marknadsföring sker i former som flagrant strider mot de restriktioner som i Sverige gäller för marknadsföringsåtgärder på tobaksområdet. Ett starkt vanebildande tobaksbruk, för vars skadeverkningar den medicinska expertisen varnar, sprids på detta sätt inte minst bland ungdom.
Det är, menar utskottet, inte försvarbart att endast hänvisa till att marknadsföringen i varje land sker enligt där gällande regler. Vårt lands trovärdighet inom WHO, för vilken kampen mot tobaksbruket är en viktig uppgift, kan inte undgå att bli lidande av att ett till övervägande delen statsägt företag bedriver en aggressiv marknadsföring av tobaksvaror i andra länder. WHO:s arbetsgrupp har, som nämnts, bl.a. framfört tanken att exportföretagen skulle i lag åläggas att upprätthålla lägst samma standard i marknadsföringen som är föreskriven i hemlandet.
Såsom föreslås i motionerna 1987/88:N298 (fp) och 1988/89:N348 (fp) bör, anser utskottet, en översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet genomföras. Utgångspunkten bör härvid vara att de hälsopolitiska ställningstaganden som görs inom WHO i möjligaste mån skall bli riktningsgivande för hela bolagets rörelse.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Svenska Tobaks AB:s utlandsverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N298 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1988/89:N348 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1988/89:NU13
16 Svensk alkoholexport
[Den följande redogörelsen utgör AB Vin- & Spritcentralens yttrande den 17 november 1988 över motion 1987/88:N298.]
Sedan lång tid har V&S haft export av alkoholdrycker. Fram till slutet av 1970-talet hade denna export karaktär av service till svenskar i utlandet och bestod av typiskt svenska produkter som punsch, glögg och kryddat brännvin. Denna utlandsförsäljning lämnade endast marginella spår i företagets ekonomi.
1977 fattade V&S styrelse beslut om att vidga exporten. Bakom beslutet att satsa på export av vodka låg huvudsakligen följande motiv och skäl:
- att, i avsaknad av konkurrenter på hemmamarknaden, aktivt söka konkurrens för att få en värdemätare på företagets kompetens och kapacitet.
- att genom internationella kontakter ge stimulans och ökad motivation för innovationer och kvalitetstänkande i företaget.
- att öka intäkterna och skapa långsiktig, varaktig lönsamhet.
- att utnyttja överkapacitet, rädda nedläggningshotade enheter och öka sysselsättningen.
Dagsläget I dag kan vi konstatera:
- att vår produkt Absolut Vodka fått en rad internationella utmärkelser för sin höga kvalitet både vad gäller innehåll och förpackning.
- att uppmärksamheten kring Absolut Vodka, både vad gäller utmärkelser och försäljningsframgångar, stimulerar och motiverar personalen inte bara vid fabriken i Åhus utan i hela företaget.
- att exportintäkterna för närvarande mer än väl balanserar importintäkterna för sprit och därtill ger ett stort överskott.
- att sysselsättningen i Åhus ökat från 35 till cirka 120 personer och gett utökad sysselsättning i Sundsvall.
- att Absolut Vodkas framgångar med stor sannolikhet bidragit till att rädda glasbruket och därmed sysselsättningen i Hammar.
- att Absolut Vodka, för dess framställning, tar till vara mer än 50 000 ton av Sveriges veteöverskott.
- att Absolut Vodka givit ett stort bidrag till sysselsättningen inom transportnäringen, då V&S för närvarande sannolikt är det största svenska containerexporterande företaget.
V&S internationella samarbete
V&S agerar på den internationella marknaden genom samarbetspartners. I de kontrakt vi tecknar ställer vi självklart krav på att vår partner måste följa lokala lagar och restriktioner vad gäller marknadsföring, försäljning och utskänkning.
Därutöver har V&S, med anledning av att Absolut Vodka är en exklusiv produkt, ålagt agenter och samarbetspartners att inta en restriktiv hållning i sin marknadsföring.
1988/89:NU13
Bilaga 1
17 Detta innebär att marknadsföringen dels ska anses tillbörlig enligt svenska normer, dels inte stå i uppenbart motsatsförhållande till svensk alkoholpolitik.
Dessa delar av kontrakten anser vi vara av stor vikt då de olika marknader vi finns på kan skilja sig radikalt åt vad gäller både lagar och sedvänjor.
Så vitt vi är informerade har hittills inte någon av våra agenter fått någon kritik för sitt agerande. Däremot har vi själva från V&S tagit avstånd till den i motionen nämnda händelsen i Tokyo, en händelse som inträffade redan 1985. V&S har nu en ny agent i Japan.
Val av internationella marknader
Absolut Vodka är en högprisprodukt. Den höga kvaliteten och det höga priset gör att den aldrig blir annat än ett exklusivt alternativ. Någon ökning av vodka-konsumtionen är således varken ett mål eller ens att vänta.
I USA, som är den alltigenom största marknaden för vodka, minskar den totala konsumtionen.
Absolut Vodkas andel av vodkaförsäljningen i USA var 1987 ca tre procent. Denna andel är i huvudsak tagen från en inhemska produktionen av vodka.
V&S vänder sig med sin export endast till länder med en väl utvecklad infrastruktur och ekonomi samt där marknaden ger utrymme för ett prestigesegment.
Tillrättalägganden och synpunkter
Motionens inledning innehåller ett flertal ställningstaganden som ger en osaklig bakgrund:
”moraliska och sociala hänsynstaganden svenska företag bör visa”
”vad gäller Sydafrika krävs totalstopp i affärsförbindelserna”
”varor som kan skada människors liv och hälsa, överhuvudtaget inte bör tillverkas och exporteras”
”läkemedelsföretag marknadsför mediciner som är förbjudna i västvärlden” Kommentarer: -
V&S följer noggrant svensk lag och svenska normer vad gäller såväl tillverkning som export.
- V&S exporterar endast till länder som tillåter import av våra varor.
- V&S har nyligen (oktober 1988) hos UD:s handelsavdelning begärt att de ska ge tullen tillåtelse att utfärda ett ursprungscertifikat för Absolut Vodka. Detta certifikat ska tala om var varan är tillverkad och var den får säljas. Denna begäran har V&S gjort bl.a. för att vara säker på att produkten inte plagieras.
- V&S produkter är inte avsedda att skada.
- Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för alkohol är inte som motionärerna påstår ”att eliminera vinstintresset och förhindra en hänsynslös marknadsföring i syfte att höja konsumtionen”. Ett syfte är att
1988/89:NU13
Bilaga 1
eliminera det privata vinstintresset men däremot inte statens.
- ”Vad V&S icke äger rätt att göra i Sverige, det sysslar man alltså ohejdat med i utlandet.” Detta är ett påstående som helt saknar grund. Handel förutsätter två parter. V&S handel sker bl.a. med ett flertal nationer och delstater som har någon form av monopol: Island, Finland, Norge, åtta provinser i Canada och 18 stater i USA. Samtliga dessa har välkomnat våra produkter. Alla de länder som V&S exporterar till avgör själva vad som är rätt och orätt. Det vore förmätet och dessutom helt orealistiskt att lägga sig i deras nationella angelägenheter.
- V&S har inte, som påstås i motionen, ”till uppgift att dämpa marknadsföring och konsumtion i vårt eget land”. V&S följer lojalt de regler och uppgifter som åläggs företaget.
- Det är en klar missuppfattning att påstå att V&S arbetar med "ett enda syfte, att utan sociala hänsyn locka så många köpare som möjligt”. V&S erbjuder, som nämndes inledningsvis, ett exklusivt alternativ utan mål att höja den totala konsumtionen.
- Det är förmätet att tro att Sverige är enastående med ”framsynta pionjärinsatser mot alkohol- och tobaksbruk”. Det finns länder bland V&S avnämare som i jämförelse med Sverige har betydligt stramare synsätt och länder som har öppnare synsätt vad gäller alkoholpolitik. Men det är inte givet vad som leder till bästa resultat.
- Motionärerna hemställer ”att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur verksamhet med export av alkohol- och tobaksvaror får bedrivas ...” Tydligen känner motionärerna inte till det nu gällande avtalet mellan staten och V&S (1987-05-07) som anger såsom bolagets verksamhetsområde att:
- tillverka, förädla eller på annat sätt bereda
- importera
- exportera
spritdrycker, samt driva sådan rörelse som har samband med detta. V&S är en del i statens styr- och kontrollsystem. För bolagets fria verksamhet och långsiktiga fortbestånd är det av största vikt att bolaget lojalt agerar inom det regelverk som statsmakterna uppställt och genom sitt utbud möjliggör en god, medveten och måttfull alkoholkultur i Sverige.
- Motionärerna hemställer vidare ”att riksdagen som sin mening ger regeingen till känna vad i motionen anförts om vikten av att V&S och Svenska Tobaks AB följer de av riksdagen antagna riktlinjerna för alkohol- och tobakspolitik.”
”Riksdagens antagna riktlinjer” följs självklart av V&S.
- Av hemställan att döma anser motionärerna det moraliskt att importera alkohol varor men inte att exportera sådana!
Slutord
Motionärerna visar med sin skrivelse stora kunskapsbrister i sakfrågor och
om tillämpligheten av svensk alkoholpolitik i andra länder.
1988/89:NU13
Bilaga 1
19 Med några få undantag är handel med alkohol etablerad och accepterad runt om i världen.
I ett stort antal länder och delstater finns, liksom i Sverige, någon form av monopol för denna handel.
Produktion och handel med alkohol tillhör de näringsgrenar, som runt om i världen är reglerade genom lagstiftning och granskas av myndigheter i respektive land.
Med några enstaka undantag driver samtliga länder såväl import som export av alkoholprodukter.
Det vore återigen både förmätet och orealistiskt att ge pekpinnar till något av dessa länder.
1988/89:NU13
Bilaga 1
20 Svenska Tobaks AB:s export samt tillverkning och marknadsföring utomlands
[Den följande redogörelsen utgör Svenska Tobaks AB:s yttrande den 11 november 1988 över motion 1987/88:N298.]
Allmänt
Det svenska tobaksmonopolet upphörde i två etapper under 1960-talet. Sedan dess står det envar fritt att tillverka, marknadsföra och sälja tobaksprodukter i Sverige.
Detta innebär att Svenska Tobaks AB verkar på affärsmässiga villkor och i konkurrens med flertalet av världens stora tobaksföretag på den svenska marknaden.
Export av tobaksprodukter från Sverige 1987
Piptobak'. Totalt producerades 1258 ton varav 957 ton (77 %) exporterades. Därav svarade exporten till USA, Schweiz och Kanada för 755 ton (77 %).
Cigarrer/cigariller: Totalt producerades 120 miljoner styck varav 35 miljoner styck (29 %) exporterades. Därav svarade exporten till Danmark och Norge för 28 miljoner styck (80 %).
Snus: Totalt producerades 4416 ton varav 225 ton (5 %) exporterades. Därav svarade exporten till Norge och Finland för 219 ton (97 %).
Cigaretter: Totalt producerades 9689 miljoner styck varav 18 miljoner styck (0,2 %) exporterades.
Taxfree: Samtliga varuslag såldes i liten omfattning, företrädesvis på svenska charterresmål.
Tillverkning utomlands
Tillverkning sker i Svenska Tobaks AB:s dotterbolag Pinkerton Tobacco Co, USA och Elisabeth Bas/La Paz, Holland.
Pinkerton Tobacco
Företaget tillverkar huvudsakligen rökfria tobaksprodukter. Totalt uppgick produktionen under 1987 till 13 620 ton tuggtobak och 454 ton piptobak.
Produktionen av snus uppgick till 2 miljoner konsumentförpackningar. Export av företagets produkter förekom i mycket begränsad omfattning (piptobak).
Elisabeth Bas/La Paz
Företaget tillverkar cigarrer och cigariller. Totalt uppgick produktionen under 1987 till 294 miljoner styck varav 163 miljoner styck exporterades. Därav svarade exporten till Frankrike för 41 miljoner styck (25 %). Övrig export skedde huvudsakligen till andra europeiska länder inom och utanför EG.
1988/89:NU13
Bilaga 2
1988/89: NU 13
Bilaga 2
Kommentarer till uppgifter och synpunkter i motionen
I motionen förekommer uppgiften att Svenska Tobaks AB:s internationalisering syftar till att vinna marknadsandelar i länder som Kina, Japan och Sydostasien i övrigt. Piptobaken Borkum Riff säljs i små kvantiteter till Japan. Kina och övriga sydostasiatiska länder har inga förutsättningar att efterfråga svenska tobaksprodukter.
Om reklam utomlands sägs att den knappast är så måttfull som den enligt lag måste vara i Sverige. Det faller på sin egen orimlighet att svensk lagstiftning tillämpas i andra länder. Svenska Tobaks AB:s produkter marknadsförs utomlands enligt den lagstiftning och på de villkor som gäller på respektive marknad.
I motionen omnämns att en expertgrupp inom WHO har varnat för snusbruket och rekommenderat kraftfulla motåtgärder. 1 offentlig debatt och i massmedia har hänvisning tidigare förekommit till denna ”expertgrupp”. På Svenska Tobak AB:s förfrågan har WHO inte ansett sig kunna uppge vilka experter som ingick i gruppen eller vilken sakkunskap de besitter och inte heller vilken typ av snus gruppen studerade. Trots idoga försök har Svenska Tobaks AB inte lyckats utreda om någon rapport har publicerats från gruppens möte [jfr s. 8].
Marknadsföring utomlands
Produkterna marknadsförs i varje enskilt land av aktuell importör/distributör. Marknadsföringen sker på de villkor och inom de ramar som gäller för respektive land.
22 Innehåll
1988/89:NU13
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Yrkanden 1
Motivering 2
AB Vin & Spritcentralens export 3
Svenska Tobaks A B:s export och utlandsverksamhet 5
Regler för marknadsföring av alkoholdrycker och tobaksvaror i
Sverige 5
Gällande lagstiftning 5
Konsumentverkets riktlinjer 6
Utredningar m.m 7
Tobaksutredningen 7
EG:s handlingsprogram mot cancer 7
WHO-rapport om åtgärder mot användningen av rökfri tobak 8
Förslag av produktåterkallelsekommittén 8
Tidigare riksdagsbehandling 9
Motioner år 1980 9
Frågesvar år 1988 10
Utskottet 10
Bakgrund 10
Motionsyrkanden 11
Vin-& Spritcentralens export 12
Svenska Tobaks AB: s utlandsverksamhet 12
Övergripande frågor 13
Hemställan 13
Reservationer 14
1. AB Vin- & Spritcentralens export (fp, c) 14
2. AB Vin- & Spritcentralens export (mp) 15
3. SvenskaTobaksAB:sutlandsverksamhet(fp,c,vpk,mp) 16
Bilagor
1. Svensk alkoholexport (yttrande av AB Vin- & Spritcentralen) 17
2. Svenska Tobaks AB:s export samt tillverkning och marknadsföring utomlands (yttrande av Svenska Tobaks AB) 21
gotab 88267, Stockholm 1989