Betänkande 1988/89:NU16
Näringsutskottets betänkande 1988/89 :NU16
Affärstider
1988/89
NU16
Ärendet
I detta betänkande behandlas två motioner rörande en nyligen tillsatt utredning om effekterna av fria affärstider.
Sammanfattning
Effekterna av fria affärstider i detaljhandeln kartläggs och analyseras för närvarande av en särskild utredare. Enligt en motion bör riksdagen uttala sig för fortsatt tillämpning av fria affärstider och anmoda regeringen att lägga ned utredningen. Enligt en annan bör utredningen få i uppdrag att bereda frågan om förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar. Utskottet avstyrker motionerna. Dessa får stöd i reservationer (m, fp, c resp. vpk, mp).
Motionerna
Yrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1988/89:N228 av Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av tilläggsdirektiv till affärstidsutredningen.
1988/89:N316 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fria affärstider,
3. begär att regeringen lägger ner utredningen om affärstiderna. Motivering
Öppethållandet inom detaljhandeln, framför allt i perifert belägna varuhus, ökar i allt snabbare takt, hävdas det i motion 1988/89:N228 (s). Vissa varuhus kan t.o.m. komma att ha öppet första maj. Den snabba prisökningen inom handeln beror enligt motionären på att man måste kompensera sig för de kostnader som helgöppethållandet för med sig. Att lösa affärstidsproblemet i
1 Riksdagen 1988/89.17sami. Nr 16
dess helhet kommer att ta lång tid. En temporär åtgärd som de i motionen begärda tilläggsdirektiven skulle ta sikte på vore att varuhus förbjuds att hålla öppet under vissa dagar, t.ex. juldagen, nyårsdagen, långfredagen, påskdagen, första maj och pingstdagen.
Det är av stor vikt att fria affärstider får råda, sägs det i motion 1988/89:N316 (fp). Konsumenterna har tydligt visat att de vill handla under kvällar och söndagar. Kvälls- och helgöppna butiker och varuhus gör det möjligt för en familj att handla tillsammans i lugn och ro. Affärstiderna är, menar motionärerna, en fråga som handeln och konsumenterna själva bör kunna göra upp om. Politikerna bör inte lägga sig i den mer än nödvändigt.
Bakgrund
Affärstiderna i detaljhandeln var reglerade under åren 1910-1971. Senast gällde 1967 års affärstidslag, vars giltighet var begränsad till fem år. Huvudregeln medgav öppethållande mellan kl. 8.00 och kl. 20.00 på vardagar. Övriga tider var det förbjudet att hålla öppet för så vitt inte dispens hade lämnats. Vissa typer av försäljningsställen, t.ex. apotek och salutorg, var undantagna från lagens tillämpning, liksom också vissa varuslag, såsom tryckta skrifter, drivmedel för motorfordon och varor ingående i ett särskilt fastställt kiosksortiment.
Regeringen meddelade hösten 1971 att den inte avsåg att föreslå att affärstidslagens giltighetstid skulle förlängas. Motioner om en sådan förlängning avslogs av riksdagen. Under de tre första åren därefter hade en affärstidsnämnd i uppdrag att följa affärstidernas utveckling. Frågan om affärstider utreddes sedan av affärstidskommittén. Vid remissbehandlingen av dess betänkande (SOU 1977:72), i vilket fyra olika uppfattningar kom till uttryck, anslöt sig merparten av remissinstanserna till uppfattningen att affärstiderna borde förbli fria. Regeringar med olika partisammansättning har därefter intagit denna ståndpunkt. Våren 1979 upptogs bibehållande av fria affärstider bland åtgärder mot krångel och onödig byråkrati vilka regeringen presenterade för riksdagen. Hösten samma år togs saken upp i regeringsförklaringen. År 1984 lade regeringen vissa skrivelser i affärstidsfrågan till handlingarna och tillkännagav därvid som sin uppfattning att fria affärstider skulle bibehållas.
Riksdagen har prövat affärstidsfrågan även vid andra tillfällen än de redan antydda. Senast skedde detta våren 1987. Riksdagen avslog då yrkanden i två motioner (fp) om ett uttalande till regeringen att fria affärstider borde bibehållas. Regeringen hade aviserat om översyn av frågan om affärstidsreglering, och näringsutskottet (NU 1987/88:25 s. 32) uttalade att tiden kunde vara mogen för en sådan översyn. Innan resultatet av denna förelåg borde riksdagen inte ta ställning. I en reservation (m, fp, c) påyrkades det uttalande som motionärerna hade begärt.
Handelsanställdas förbund har i skilda sammanhang framfört att affärstiderna åter borde regleras.
1988/89:NU16
2 Pågående utredning
1988/89:NU16
På grundval av ett regeringsbeslut i november 1988 har chefen för civildepartementet tillkallat en särskild utredare (direktör Åke Hallman) med uppgift att kartlägga och analysera effekterna av fria affärstider i detaljhandeln. Utredaren skall också ta reda på olika intressenters inställning till affärstiderna. I utredningsdirektiven (dir. 1988:61) nämns ett antal undersökningar under senare år - av Handelns utredningsinstitut, livsmedelsutredningen (SOU 1987:44), statistiska centralbyrån på uppdrag av Handelsanställdas förbund, statens pris- och konkurrensverk och konsumentverket - vilka belyser öppethållandet i dagligvaruhandeln.
Utredaren skall, heter det, särskilt kartlägga och analysera:
- omfattningen och utvecklingen av affärernas öppethållande,
- utvecklingen av anställningsformer (hel- resp. deltid) samt arbetskraftssituationen inom detaljhandeln,
- eventuella samband mellan ökat öppethållande och kostnads- och prisutvecklingen inom detaljhandeln,
- konsumenternas, de anställdas och detaljhandelsföretagens beroende av och inställning till affärstiderna.
Utredningsuppdraget bör enligt direktiven redovisas före den 1 maj 1990.
Utskottet
Affärstiderna i detaljhandeln blev efter många års reglering fria år 1972. Sedermera har dels regeringar med olika partisammansättning, dels riksdagen vid skilda tillfällen tagit ställning för bibehållande av fria affärstider. Det finns emellertid också en opinion, företrädd bl.a. av Handelsanställdas förbund, som kräver återgång till ett system med affärstidsreglering.
Enligt regeringsbeslut nyligen har, såsom redovisats i det föregående, en särskild utredare fått i uppdrag att kartlägga och analysera effekterna av fria affärstider i detaljhandeln och att ta reda på olika intressenters inställning. Av direktiven för utredningen kan utläsas att det inte är avsett att denna skall utmynna i något förslag.
Från skilda utgångspunkter har affärstidsfrågan tagits upp i två motioner. Den ena syftar till bl.a. ett uttalande av riksdagen att fria affärstider bör bibehållas, den andra till en viss inskränkning av öppethållandet.
Det nämnda förslaget om ett uttalande finns i motion 1988/89:N316 (fp), som berör en rad frågor rörande detaljhandeln. Öppethållandets omfattning bör, menar motionärerna, avgöras av marknadsförhållandena, inte genom politiska beslut.
Utskottet konstaterar att det inte föreligger något ställningstagande av regeringen till förmån för en förnyad affärstidsreglering och att utredningen om affärstiderna inte har fått i uppdrag att föreslå eller ens att skissera en sådan. Något särskilt uttalande av riksdagen om att den nuvarande ordningen bör fortsätta att gälla finner utskottet inte skäl för. Motion 1988/89:N316 (fp) avstyrks alltså i angiven del.
I samma motion föreslås att riksdagen skall begära att regeringen lägger ned utredningen om affärstiderna.
Av vad som nyss har sagts om utredningens direktiv framgår, menar
utskottet, att det även utifrån motionärernas principiella uppfattning i affärstidsfrågan saknas anledning för en sådan åtgärd. Utredarens uppgift är att åstadkomma en kartläggning och analys av de förhållanden som råder. Resultaten därav bör inte minst kunna bli av värde för detaljhandelsföretagens egna överväganden. Utskottet står fast vid sin förra året uttryckta positiva inställning till en sådan översyn som nu har kommit till stånd. Även det andra här aktuella yrkandet i motion 1988/89:N316 (fp) avstyrks följaktligen.
Slopandet av affärstidslagen har lett till ett alltför omfattande öppethållande, hävdas det i motion 1988/89:N228 (s). Särskilt ställer sig motionären kritisk till att perifert belägna varuhus hålls öppna på stora helgdagar och att man i vissa fall planerar att utnyttja även första maj för försäljning där. I avvaktan på att den pågående utredningens resultat kan läggas till grund för beslut borde, menar motionären, öppethållande i varuhusen på de nämnda helgdagarna förbjudas genom en temporär lag. Det skulle anförtros åt utredningen att utforma förslag till en sådan lag.
Utredningen är, som tidigare har konstaterats, inriktad på en kartläggning och analys av de fria affärstidernas effekter. Oavsett principiell grundsyn i affärstidsregleringsfrågan måste man enligt utskottets mening komma till slutsatsen att uppslag till lagstiftningsåtgärder på området inte bör övervägas förrän utredningens resultat föreligger. Detta gäller, anser utskottet, även en sådan mera begränsad reglering som förespråkas i motion 1988/89 :N228 (s). Utskottet avstyrker sålunda denna motion.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uttalande om fria affärstider
att riksdagen avslår motion 1988/89:N316 yrkande 2,
2. beträffande nedläggning av utredningen om affärstiderna att riksdagen avslår motion 1988/89:N316 yrkande 3,
3. beträffande förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar
att riksdagen avslår motion 1988/89:N228.
Stockholm den 16 mars 1989 På näringsutskottets vägnar
Hadar Cars
Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Karin Falkmer (m), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c) och Barbro Andersson (s).
1988/89:NU16
4 Reservationer
1988/89:NU16
1. Uttalande om fria affärstider (mom. 1)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 sorn börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
Systemet med fria affärstider är principiellt välmotiverat och har klart positiva effekter för konsumenterna. Regeringens åtgärd att sätta i gång en ny affärstidsutredning är ett illavarslande tecken på en kvardröjande regleringsiver. Riksdagen bör förebygga ett obefogat ingrepp i marknadsekonomin genom att, såsom förordas i motion 1988/89:N316 (fp), till regeringen rikta ett uttalande att fria affärstider skall bibehållas.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande uttalande om fria affärstider
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N316 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Nedläggning av utredningen om affärstiderna (mom. 2)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Av vad” och slutar på s. 4 med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i detta krav. Av direktiven för utredningen framgår, såsom har redovisats i det föregående, att såväl flera statliga myndigheter som Handelns utredningsinstitut - branschens eget organ - har belyst effekterna av de fria affärstiderna i detaljhandeln. Utredningen framstår mot denna bakgrund främst som en förberedelse för eventuella senare ingrepp i detaljhandelns frihet att själv - i samförstånd med konsumenterna - bestämma sina öppethållningstider. Det nu aktuella yrkandet i motion 1988/89:N316 (fp) tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nedläggning av utredningen om affärstiderna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N316 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar (mom. 3)
Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utredningen är” och slutar med ”denna motion” bort ha följande lydelse:
Att de största helgdagarna tas i anspråk för köpenskap i stor skala är en konsekvens av systemet med fria affärstider som även många av dess anhängare torde reagera mot. I avvaktan på att den pågående utredningens 5
resultat kan läggas till grund för en prövning av frågan om affärstidsreglering i hela dess vidd bör, som föreslås i motion 1988/89:N228 (s), temporärt införas lagbestämmelser som förbjuder att varuhus hålls öppna på de stora helgdagarna. Det kan lämpligen anförtros åt utredningen, som bör ha vunnit förtrogenhet med de gränsdragningsproblem som kan uppkomma, att utarbeta förslag till en sådan lagstiftning.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N228 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Förbud mot öppethållande av varuhus på vissa helgdagar (mom. 3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anför:
Vi har ställt oss bakom utskottets uttalande att lagstiftningsåtgärder på affärstidsområdet, även om de innebär endast en mera begränsad reglering, inte bör övervägas förrän den pågående affärstidsutredningens resultat föreligger. Av vårt ställningstagande i det föregående följer att vi inte heller då är beredda att stödja något förslag som innebär en avvikelse från systemet med fria affärstider.
1988/89:NU16