Vissa anslag inom utrikesdepartementets område
Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU19
Vissa anslag inom utrikesdepartementets område
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen) bilaga 5 (utrikesdepartementet) punkterna B 6 (Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.), B 7 (Internationell råvarulagring), E 1 (Kommerskollegium m.m.), E 2 (Exportfrämjande verksamhet) och E 3 (Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar), dels - helt eller delvis - tio motioner med anknytning till dessa anslag.
Verkställande direktör Björn Ericsson, Träinformation AB, har inför utskottet lämnat upplysningar och synpunkter i fråga om exportfrämjande åtgärder för sågverks- och trävaruindustrin.
Sammanfattning
Fern anslag behandlas, avseende dels internationellt samarbete inom handeln, bl.a. på råvaruområdet, dels exportfrämjande verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag på dessa punkter. En motion om minskat bidrag till GATT följs upp i en reservation (mp). Motionsyrkanden (s, m) om inrättande om ett fristående handelskontor i Moskva m.m. ställer sig utskottet positivt till - riksdagen föreslås uppmana regeringen att skyndsamt pröva frågan. Enligt en reservation (m) skulle riksdagen även anvisa särskilda medel för ändamålet. En viss reduktion av anslaget till exportfrämjande verksamhet föreslås i en annan reservation (mp); motiveringen är att Exportrådets självfinansieringsgrad borde ökas. I en motion (fp) har begärts att regeringen skall lämna förslag till regler som går ut på att ett land skall kunna byta sina skulder inom exportkreditgarantisystemet mot miljöinvesteringar. Närmast avses ett projekt för rening av den polska floden Wisla. Med hänvisning till pågående överväganden, bl.a. internationellt, avstyrker utskottet förslaget, som emellertid stöds i en reservation (fp, c, vpk, mp). I en annan reservation (vpk, mp) begärs en offensiv för export av miljöteknik.
1988/89
NU19
1 Riksdagen 1988189.17sami. Nr 9
Propositionen
1988/89:NU19
I proposition 1988/89:100 bilaga 5 har regeringen - efter föredragning av statsrådet Anita Gradin - under angivna rubriker föreslagit följande:
B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (s. 33 f.)
att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 012 000 kr.
B 7. Internationell rävarulagring (s. 35) att riksdagen till Internationell rävarulagring för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
E 1. Kommerskollegium (s. 166-168) att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 40 667 000 kr.
E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 168-175) att riksdagen
1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 238 024 000 kr.,
2. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas till ett belopp på högst 35 000 000 kr.,
3. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultexport får lämnas till ett belopp om högst 8 000 000 kr.
E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar (s. 175-178) att riksdagen
1. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp på högst 70 000 000 000 kr., varav 32 000 000 000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse,
2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kursgarantier vid export till ett belopp på högst 2 000 000 000 kr.,
3. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp på högst 1 000 000 000 kr.,
4. godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKN:s förfogande hos riksgäldskontoret oförändrat får uppgå till 3 700 000 000 kr.,
5. bemyndigar regeringen att medge att EKN under budgetåret 1989/90 får uppta lån i utländska valutor till ett motvärde på högst 500 000 000 kr.,
6. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar under budgetåret 1989/90, anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. avseende vissa utgifter för skadeersättningar i samband med exportkreditnämndens verksamhet.
2 Motionerna
1988/89:NU19
De motioner som behandlas här är följande:
1988/89:N204 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med motivering i motion 1988/89:Jo710 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler som möjliggör för Exportkreditnämnden att under vissa villkor sälja skuldandelar som ett sätt att bidra till miljövårdsinsatser i låntagarländerna.
1988/89:N223 av Arne Andersson i Gamleby (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om resurser till småföretag för att komma i gång med exportsatsningar.
1988/89:N292 av Rune Rydén (m) och Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande av ett informationskontor i Öresundsregionen.
1988/89:N293 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att handelsrepresentationen vid ambassaden i Moskva omvandlas till ett fristående handelskontor.
1988/89:N294 av Ivar Virgin (m) och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen av regeringen begär förslag om sådana ändringar i Exportrådets stadgar att möjlighet skapas till satsningar på exportfrämjande åtgärder för sågverks- och trävaruindustrin.
1988/89:N295 av Paul Lestander (vpk) och Hans Petersson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en offensiv för export av miljöreningsteknik.
1988/89:N321 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena - med motivering i motion 1988/89:U532 - att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett handelskontor i Moskva,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en filial till handelskontoret i något av de baltiska länderna,
3. för etablering av handelskontor med filial för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.,
1988/89:N322 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - med motivering i motion 1988/89:U311 - yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:100 bilaga 5 punkt B 6 till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 6 412 000 kr.
1988/89:N325 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. med avslag på proposition 1989/90:100, E 2 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret anvisar ett reservationsanslag på 226 834 000 kr.,
2. som sin mening ger regeringen till känna att Exportrådet bör utarbeta en plan för övergång till 100-procentig självfinansiering senast budgetåret 1992/93.
1988/89:N353 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari - med motivering i motion 1988/89:U320 - yrkas att riksdagen till anslaget E 2 Exportfrämjande verksamhet anvisar ett reservationsanslag av 241 524 000 kr.
Utskottet
Bidrag till vissa internationella organisationer
I budgetpropositionen föreslås ett anslag av 2,5 milj. kr. till internationell råvarulagring. Anslaget skall täcka kostnader som föranleds av vissa internationella råvaruavtal. Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.
I fråga om organisationer för internationell handel och råvarusamarbete yrkas i motion 1988/89:N322 (mp) att den av regeringen föreslagna anslagssumman, drygt 7 milj. kr., skall minskas med 600 000 kr. Detta är det belopp varmed Sveriges avgift till GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) skulle öka. Motionärerna anser att erfarenheterna av GATT:s verksamhet beträffande icke-tariffära handelshinder är negativa. I samband med riksdagens beslut i december 1988 beträffande fruktimport [ 1988/89:JoU3] har det, hävdar de, visat sig att GATT:s regler kan motverka en effektiv miljöpolitik.
GATT har utvecklats till det centrala organet för internationella handelsförhandlingar och för fastställande av normer för internationella handelsförbindelser. Sverige inträdde som avtalsslutande part i GATT år 1950. F.n. deltar 96 länder i GATT-samarbetet. Ländernas åtaganden i ekonomiskt avseende regleras i GATT:s grunddokument från år 1948. Budget för GATT fastställs årligen genom en resolution som de avtalsslutande parterna har ställt sig bakom. År 1988 kom parterna överens bl.a. om att sänka den s.k. minimibidragsnivån för att inte behöva utesluta u-länder med bristande betalningsförmåga. Det inkomstbortfall som blev följden av den sänkta nivån kompenserades genom högre bidrag från vissa övriga länder, däribland Sverige. Bidragsnivån beräknas på resp. lands andel av världshandeln. Sveriges andel har ökat något, vilket även detta föranleder att avgiften till GATT höjs. Andra orsaker till höjd avgift är kostnader för det intensifierade arbetet i den s.k. Uruguay-rundan och för en databas inom GATT.
Sverige är starkt beroende av en väl fungerande utrikeshandel. En förutsättning för en sådan är i sin tur ett effektivt regelverk av det slag som har byggts upp inom GATT-samarbetet. Det ligger således i Sveriges intresse att engagera sig aktivt i arbetet på att stärka och utvidga GATT:s regelsystem. Sverige har härvid gjort vissa åtaganden om ekonomiskt stöd till detta arbete. Dessa åtaganden kan inte frångås från svensk sida.
Utskottet vill understryka vikten av att arbetet för frihandel bedrivs i oförminskad omfattning. En fri import främjar konkurrensen och möjliggör därmed ökad valfrihet och lägre priser för konsumenterna.
Med det sagda avstyrker utskottet motion 1988/89:N322 (mp). Regeringens förslag under den punkt som behandlas här tillstyrks.
1988/89: NU 19
4 Utrikeshandel och exportfrämjande
1988/89:NU19
Kommerskollegium omfattas av en försöksverksamhet med treåriga budgetramar. En utgiftsminskning om 5 % har beräknats för perioden 1988/89— 1990/91. En särskild reduktion föreslås i år med hänsyn till att kommerskollegium inte längre kommer att vara kontrollmyndighet för Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån, vilken omorganiseras. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett anslag till kommerskollegium av ca 40,7 milj. kr.
Vidare föreslår regeringen anslag m.m. till exportfrämjande verksamhet. I denna del har väckts ett antal motioner som främst berör Sveriges exportråd, vilket behandlas i det följande.
Tre av dessa motioner syftar till inrättande av ett fristående handelskontor i Moskva, kompletterat med representation i Baltikum. Den nuvarande organisationen för exportfrämjande verksamhet i Sovjetunionen finns vid svenska ambassaden i Moskva. De kommersiella tjänster som ambassaden tillhandahåller debiteras de berörda uppdragsgivarna.
I motion 1988/89:N293 (s) yrkas att handelsrepresentationen vid ambassaden i Moskva skall omvandlas till ett fristående handelskontor. Med en sådan förstärkning - i kombination med en lämplig replipunkt i Baltikum - bör staten kunna medverka till ett bättre stöd för svenska företags marknadsbearbetning i Sovjetunionen, heter det i motionen. I denna anförs vidare att Sverige har ett kraftigt underskott i sin handel med Sovjetunionen. Exporten har stagnerat på en årsnivå på omkring 2 miljarder kronor, medan importen uppgår till omkring 5 miljarder kronor. Detta underskott kan komma att ytterligare öka om Sverige får leveranser av naturgas från Sovjetunionen. Enligt motionären gör dessa förhållanden det än mer angeläget med kraftfulla marknadsföringsåtgärder i Sovjetunionen. Samtidigt pekar motionären på de nya möjligheter som öppnar sig genom att praktiskt taget alla större företag där förväntas kunna komma i fråga för utrikeshandelsrättigheter. I motionen åberopas den framgångsrika verksamhet som Sveriges exportråd sedan en tid bedriver vid fristående handelskontor i Ungern och Tjeckoslovakien.
Även i motion 1988/89:N321 (m) begärs att det skall inrättas ett fristående handelskontor i Moskva liksom en filial i något av de baltiska länderna. I denna motion - och i anslutning därtill i motion 1988/89:N353 (m) - tas frågan om anslag upp. I den förra motionen yrkas att ett reservationsanslag av 3,5 milj. kr. skall anvisas för ändamålet. Den senare går ut på att anslaget till exportfrämjande verksamhet skall ökas med samma belopp utöver vad regeringen har föreslagit. Till denna motion återkommer utskottet i det följande. Motionärerna pekar på den nya inriktning av utrikeshandeln som har deklarerats i Sovjetunionen och finner denna vara ett starkt skäl för ett fristående handelskontor i Moskva. De anser det också angeläget att den ekonomiska utvecklingen i Baltikum ges stöd och stimulans. I motiveringen till den förstnämnda motionen redogörs för de beräkningar som ligger till grund för förslaget om ökat anslag.
Sveriges exportråd begärde i sin anslagsframställning inför budgetåret 1989/90 medel till den exportfrämjande organisationen i Moskva och Seoul
med 3 milj. kr. Exportrådet hänvisade till att kapaciteten på ambassaden i Moskva borde utökas och att detta i sin tur kunde aktualisera tanken på ett fristående handelskontor. Regeringen anför emellertid i budgetpropositionen att den exportfrämjande verksamheten i Sovjetunionen även i fortsättningen bör bedrivas inom utrikesrepresentationens ram. Mot denna bakgrund har medel inte beräknats för en särskild handelsrepresentation i Moskva.
Utskottet finner i likhet med motionärerna att det finns ett påtagligt behov av ökade exportsatsningar riktade mot Sovjetunionen och ser ett fristående handelskontor som ett naturligt instrument för dessa. Det är, anser utskottet, angeläget att regeringen skyndsamt prövar förutsättningarna för inrättande av ett sådant organ och därvid även beaktar önskvärdheten av att en handelsrepresentation kommer till stånd i Baltikum. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. De tre motionerna tillgodoses därmed helt eller delvis.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen i denna fråga och då även med en beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av de förändringar som kan komma att föreslås. Att särskilda medel för ändamålet anvisas nu finner utskottet inte lämpligt. Därmed avstyrker utskottet motion 1988/89:N321 (m) i berörd del.
I motion 1988/89:N292 (m) framförs förslag om inrättande av ett informationskontor i Öresundsregionen. Motionärerna hänvisar till det nät av rådgivningskontor för små och medelstora företag som EG har börjat bygga upp, däribland flera i Danmark. Dessa kontor ger råd i EG-frågor och informerar om bl.a. företagssamarbete i Europa, teknologiöverföring och finansväsen. Det i motionen föreslagna kontoret avses kunna få ytterligare bevakningsområden, t.ex. i fråga om relationerna mellan EFTA och EG och om andra näraliggande marknader. Motionärerna nämner Malmö som lämpligaste lokaliseringsort för ett sådant kontor.
Utskottet behandlade våren 1988 en motion med samma innebörd. Då avstyrktes motionen främst med hänvisning till de skilda förutsättningar för den avsedda verksamheten som skulle råda mellan ett land inom och ett land utanför EG. Utskottet ansåg att behovet av och formerna för de rådgivningsinsatser som det var fråga om fick prövas på regional nivå av de åsyftade intressenterna. Vidare hänvisade utskottet till i regionen befintliga organ och igångsatta projekt med uppgifter och syfte som ligger i linje med dem som motionärerna angeri. Skånes handelskammare finns i Malmö liksom utvecklingsfonden i Malmöhus län. Vidare finns det handelskontor både i Köpenhamn och Hamburg, vilka lämnar information och ger råd av det slag som motionärerna efterfrågar. Sveriges exportråd är också representerat i Malmö genom särskild personal.
Bland de nytillkomna prioriteringarna inom Exportrådet ingår det s.k. Västeuropa-projektet. I årets budgetpropositionen har regeringen tagit fasta på detta och uttalat att inte minst EG-området bör prioriteras i verksamheten. Regeringen anför vidare bl.a. att insatserna bör göras i samspel med olika aktiviteter inom hela det område som påverkar våra exportansträngningar.
1988/89:NU19
6 Utskottet finner inte anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande och avstyrker således motion 1988/89:N292 (m).
I motion 1988/89:N325 (mp) framförs två förslag som rör Sveriges exportråd. Det ena innebär att anslaget till Exportrådet skall vara oförändrat jämfört med budgetåret 1988/89, dvs. ca 227 milj. kr. Den av regeringen föreslagna ökningen till ca 238 milj. kr. godtas inte av motionärerna på grund av de ökade EG-satsningar som förutses. Det andra förslaget går ut på att Sveriges exportråd inom tre år skall vara helt självfinansierat. Motiveringen är att den exportorienterade industrin själv bör svara för sina exportsatsningar. Motionärerna understryker samtidigt att de i stort godtar regeringens förslag till exportfrämjande åtgärder, med undantag för medel till åtgärder som rör EG-arbetet.
Den föreslagna höjningen av anslaget till Sveriges exportråd avser till den alldeles övervägande delen sedvanlig kompensation för pris- och löneökningar. Anslaget har beräknats på grundval av att ett huvudförslag tillämpats som innebär ett avdrag med 2 %. Ett avdrag har även gjorts med 0,5 milj. kr. för finansiering av det ökade arbetet inom EFTA. Det sistnämnda innebär enbart en omfördelning mellan olika anslag. Ett tillskott av 2 milj. kr. som föreslås avser regeringens informationsverksamhet i Sverige rörande det västeuropeiska integrationsarbetet.
Utskottet anser att Exportrådet bör tillföras de av regeringen föreslagna medlen. I fråga om den del av anslaget som gäller informationsverksamhet vill utskottet betona att en sådan verksamhet utgör en förutsättning för ett ändamålsenligt arbete med integrationsfrågorna. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:N325 (mp) i denna del.
Anslaget till exportfrämjande verksamhet berörs även i motion 1988/ 89:N353 (m). Där yrkas att det skall ökas med 3,5 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Tillskottet är avsett för ett handelskontor i Moskva med filial i något av de baltiska länderna. Frågan om medel för detta ändamål har utskottet i det föregående behandlat på grundval av ett annat motionsyrkande, enligt vilket det angivna beloppet skulle anvisas som ett särskilt anslag. Den nu aktuella motionen avstyrks.
I motion 1988/89:N325 (mp) har, som nämnts, Exportrådets självfinansieringsgrad berörts. Motionärerna intar den principiella ståndpunkten att det på sikt bör ankomma enbart på företagen att svara för sina exportsatsningar. Staten skall sålunda inte medverka med finansiellt stöd. Därför, heter det i motionen, bör Exportrådet utarbeta en plan för övergång till en 100-procentig självfinansiering senast budgetåret 1992/93.
Stöd från staten till exportfrämjande verksamhet har ansetts nödvändigt även innan Exportrådet tillkom år 1972. Detta gäller särskilt de insatser som sker utomlands. Det är i första hand utlandsorganisationens basverksamhet som finansieras via det statliga stödet. En successiv avveckling av detta skulle sannolikt medföra en omorganisation av hela denna verksamhet. En utgångspunkt för de överväganden som har gjorts vid regeringens budgetbehandling är att Exportrådet skall ha en så hög självfinansieringsgrad som möjligt. Så långt som till 100 % sträcker sig dock inte kraven från statens sida. I flertalet jämförbara länder ställer staten lägre krav på näringslivets
1988/89:NU19
medfinansiering än i Sverige. Exportrådet redovisar i sin senaste anslagsframställning (s. 36) förhållanden i detta avseende. Sålunda anförs att statliga exportfrämjande medel via Exportrådet i Sverige minskar medan det statliga stödet ökar i andra länder. Som exempel nämns att Danmark har ökat statens bidrag med ca 17 % och Finland med ca 14 % från år 1986 till år 1987. För Sveriges del minskade statens bidrag med ca 5 % under samma tid. En särskild rapport kommer att utarbetas med bl.a. en utvärdering av verksamheten. I denna kommer även finansieringsfrågan att aktualiseras.
Mot angiven bakgrund avstyrker utskottet motion 1988/89:N325 (mp) även i den här berörda delen.
I motion 1988/89:N223 (s) anges det som angeläget med ytterligare möjligheter för småföretagen att öka sin export. Sådana företag borde ges större stöd för att komma i gång med exportsatsningar.
Motioner av motsvarande innebörd avstyrktes av utskottet våren 1988 (NU 1987/88:22 s. 3 f.). Bl.a. hänvisade utskottet då till de insatser för de nu berörda företagskategorierna som görs av Sveriges exportråd. De små och medelstora företagen är en prioriterad kategori i Exportrådets verksamhet. Denna prioritering ställde sig Exportrådets huvudmän, dvs. staten och näringslivet, också bakom i en särskild exportfrämjande policy våren 1988.1 denna sägs att - vid sidan av satsningar på vissa andra angivna områden - särskilda insatser bör göras för mindre och medelstora företag. I sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 anför Exportrådet att det sedan tio år etablerade programmet för små och medelstora företag avses åter bli utökat. Det är främst de svenska underleverantörerna som berörs av programmet. Till detta, anförs vidare, kommer de insatser som görs inom det s.k. Västeuropa-projektet, som är en nytillkommen prioritering inom verksamheten. Exportrådet förutser ett starkt ökande behov av service under tiden fram till år 1992; särskilt gäller detta stöd till små och medelstora företags etablering på och integrering med den västeuropeiska marknaden.
Av vad som har redovisats framgår att det görs fortlöpande satsningar med särskild inriktning på gruppen små och medelstora företag. Förutsedda ökade behov för dessa, i fråga om det västeuropeiska integrationsarbetet, kommer också att mötas med ökade resurser. Motionären har inte åberopat några missförhållanden i fråga om statligt stöd som särskilt skulle träffa de små och medelstora företagen. Utskottet utgår från att dessa företags situation även i fortsättningen följs med stor uppmärksamhet av Exportrådet. Utskottet avstyrker sålunda motion 1988/89:N223 (s).
I motion 1988/89:N294 (m) begärs att möjligheter skapas till exportfrämjande satsningar för sågverks- och trävaruindustrin. Detta kan ske genom ändringar i Exportrådets stadgar, heter det i motionen. I den hänvisas till de satsningar på denna bransch som görs från statligt håll i de länder som konkurrerar med Sverige i fråga om trävaruexport.
Stadgarna för Sveriges exportråd fastställs av regeringen efter godkännande av Sveriges allmänna exportförening, som företräder näringslivet. I stadgarna finns inga bestämmelser som hindrar eller försvårar satsningar på en viss bransch. Det ankommer sålunda på Exportrådet att göra de överväganden och prioriteringar som krävs. Regeringen bereds tillfälle att ta
1988/89:NU19
del av dessa bedömningar genom den redovisning som regelmässigt sker i Exportrådets anslagsframställning. Exportrådets stöd lämnas i olika former och riktar sig till enskilda företag. Organisationer får däremot inga bidrag från Exportrådet.
Sågverks- och trävaruindustrin erhåller stöd för exportfrämjande verksamhet från olika håll. Exportrådet genomför sedan år 1984 särskilda insatser för export av svensk bygg- och energiteknik. Dessa har hittills gjorts inom den separata organisationen SWEBEX. Riksrevisionsverket har utvärderat denna verksamhet och i en rapport sommaren 1988 uttalat att SWEBEX som produktområde bör fortsätta och då som en integrerad del av Exportrådet. Detta förslag har tillstyrkts av Exportrådet liksom förslaget om att inga större förändringar skall ske i den budgetmässiga omfattningen.
Även statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling lämnar bidrag till sågverks- och trävaruindustrin för vissa ändamål med anknytning till branschens exportfrämjande verksamhet.
Mot den nu angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion 1988/89:N294 (m).
Regeringen har slutligen, såsom inledningsvis (s. 2) har redovisats i detalj, under rubriken Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar lämnat förslag om anslag m.m. Dessa förslag tillstyrks av utskottet.
I två motioner har möjligheten att stimulera miljövårdssatsningar i andra länder med hjälp av de exportfrämjande institutionerna tagits upp. Motionerna har i huvudsak samma syfte men skiljer sig åt beträffande de metoder som föreslås.
I motion 1988/89: N295 (vpk) sägs att det finns anledning att överväga vad som kan göras för att påskynda installation av reningsanläggningar för utsläpp i luft och vatten i vår omvärld. Åtgärder krävs även i andra länder än i Sverige. Problemet är emellertid att länder med ansträngd ekonomi ofta har svårigheter att genomföra effektiva satsningar eftersom sådana vanligen är mycket kostnadskrävande. Ett exportkreditstöd för reningsutrustning skulle kunna påskynda de nödvändiga installationerna, heter det i motionen.
En motion (vpk) med motsvarande innebörd behandlades av utskottet våren 1988 i anslutning till frågan om anslag till statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit (NU 1987/88:24). Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning bl.a. till att det inom ramen för existerande system för exportfinansiering skulle finnas goda förutsättningar att få till stånd en ökad svensk export av miljöteknik. En reservation (vpk) avgavs. Riksdagen följde utskottet i denna del.
Utskottet instämmer i att exportkreditstöd kan utgöra ett medel att underlätta export av miljöteknik. Som utskottet framhöll vid det förra tillfället då frågan behandlades, finns redan möjligheter till sådant kreditstöd som avses i motionen. Utskottet finner inte heller nu anledning för riksdagen att uttala sig för några särskilda åtgärder i detta hänseende. Motion 1988/89:N295 (vpk) avstyrks således.
1988/89:NU19
9 I motion 1988/89:N204 (fp) föreslås ett system med skuldbyte inom exportkreditgarantisystemet. Det är fråga om en speciell finansieringsteknik som kan underlätta samhällsnyttiga investeringar i ett låntagarland med betalningssvårigheter. Idén är att skulden omvandlas till något nyttigt samtidigt som fordringsägaren, vanligen en bank, får åtminstone en viss ekonomisk ersättning för sina tidigare krediter till landet. I de fall då den nyttiga investeringen rör miljövård talas om ”debt for nature swap”. I motionen hänvisas främst till det s.k. Wisla-projektet för rening av den polska floden Wisla, som ofta bedöms vara den största enskilda förorenaren av Östersjön. Detta projekt skiljer sig från tidigare liknande projekt genom sin storlek och genom sammansättningen av intressentgruppen; bl.a. ingår Världsnaturfonden i denna. Det är enligt motionärerna mycket angeläget att ekonomiska garantier kan ställas för Wisla-projektets fortsättning. Från svensk sida borde man därför överväga systemet med skuldbyte. Motionärerna utesluter inte att detta kan vara förenat med vissa svårigheter men anser att det vore fel att inte undersöka möjligheten till svenska insatser.
Frågan om stöd i olika former till export av miljöteknik behandlades av riksdagen senast våren 1988. Riksdagen beslöt (NU 1987/88:24, rskr. 1987/88:270) anmoda regeringen att undersöka om export av miljöteknik kunde främjas genom en utvidgning av det statliga exportkreditgarantisystemet. Regeringen uppmanades att för detta ändamål ge tilläggsuppdrag till den då pågående utredningen (UD 1988:01) om översyn av statens stöd till företagens export i form av exportkreditgarantier och exportkrediter samt av exportfrämjande effekter av u-krediter (exportkreditutredningen).
Exportkreditutredningen har - efter att ha fått tilläggsdirektiv om detta - prövat lämpligheten av att exportkreditgarantier skulle användas för att främja miljöförbättrande investeringar. I betänkandet (SOU 1988:42) Statens roll vid finansiering av export redovisas dess överväganden och slutsatser. Utredningen ställer sig avvisande till ett system med särskilda exportgarantier för miljöförbättringar och menar att det skulle vara ett olämpligt inslag i exportkreditnämndens (EKN) verksamhet. Ett sådant system skulle, säger utredningen, uppenbarligen ha till syfte att stimulera försäljning av miljöteknik till icke kreditvärdiga länder genom att ge exportörerna garanti till subventionsmässiga premier. Utredningen förordar
1 stället att stöd till angelägna miljövårdsinvesteringarges direkt, t.ex. genom statliga inköp och gåvor.
I fråga om det särskilda system som föreslås i motion 1988/89:N204 (fp) kan följande upplysningar lämnas. Motivet till systemet skuldbyte för miljösatsning är att investeringarna då finansieras på förmånliga villkor bl.a. genom att till stor del betalas i lokal valuta. Genom köp av skuldandelar till det värde dessa har på marknaden kan en relativt liten insats av utländsk valuta generera en större mängd lokal valuta. Vanligen är det banker som är fordringsägare och i den egenskapen kan sälja andelar i ett lands utlandsskuld. Polens skuld till EKN - och ytterst till svenska staten - uppgår till drygt
2 miljarder kronor.
Skillnaden mellan det system som föreslås i motionen och ett tidigare tillämpat system är att det är staten och inte enskilda fordringsägare, exempelvis banker, som avses sälja skuldandelama. I Sverige har aldrig
1988/89:NU19
tidigare förekommit någon försäljning av statliga fordringar. Detta förhållande reser frågor av principiell karaktär och måste bedömas i anslutning till diskussioner som förs i multilaterala sammanhang, i första hand inom olika långivarländers samarbete i den s.k. Paris-klubben. Enligt vad utskottet har erfarit bereds frågan inom utrikesdepartementets handelsavdelning, finansdepartementet och EKN.
Utskottet vill understryka det angelägna i att åtgärder för förbättring av miljön i Östersjöområdet intensifieras. Mot bakgrund av att det system som föreslås i motionen är under övervägande, såväl i internationellt sammanhang som hos berörda instanser i Sverige, finner utskottet inte anledning för riksdagen att nu göra något uttalande i saken. Resultatet av de överväganden som pågår bör avvaktas. Motion 1988/89:N204 (fp) avstyrks sålunda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande internationell råvarulagring
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 5 punkt B 7 till Internationell råvarulagring för budgetåret 1989/90 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,
2. beträffande organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 5 punkt B 6 och med avslag på motion 1988/89:N322 till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1989/ 90 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 7 012 000 kr.,
3. beträffande kommerskollegium
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 5 punkt E 1 till Kommerskollegium för budgetåret 1989/90 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag av 40 667 000 kr.,
4. beträffande inrättande av handelskontor i Moskva m.m.
att riksdagen
a) med anledning av motion 1988/89:N293 och motion 2988/89:N321 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) avslår motion 1988/89:N321 yrkande 3,
5. beträffande inrättande av informationskontor i Öresundsregionen att riksdagen avslår motion 1988/89:N292,
6. beträffande exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 5 punkt E 2 och med avslag på motion 1988/89:N325 yrkande 1 och motion 1988/89:N353
a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1989/90 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 238 024 000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000 kr.,
1988/89:NU19
c) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultexport får lämnas till ett belopp av högst 8 000 000 kr.,
7. beträffande exportrådets självfinansieringsgrad . att riksdagen avslår motion 1988/89:N325 yrkande 2,
8. beträffande resurser till småföretag för exportsatsningar att riksdagen avslår motion 1988/89: N223 yrkande 1,
9. beträffande exportfrämjande åtgärder för sågverks- och trävaruindustrin att
riksdagen avslår motion 1988/89:N294,
10. beträffande exportkreditnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 5 punkt E 3
a) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 000 000 kr., varav 32 000 000 000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse,
b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kursgarantier vid export till ett belopp av högst 2 000 000 000 kr.,
c) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 1 000 000 000 kr.,
d) godkänner att den rörliga kredit som ställts till exportkreditnämndens förfogande hos riksgäldskontoret oförändrat får uppgå til! 3 700 000 000 kr.,
e) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden under budgetåret 1989/90 får uppta lån i utländska valutor till ett motvärde på högst 500 000 000 kr.,
f) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1989/90 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
11. beträffande exportkrediter för reningsutrustning att riksdagen avslår motion 1988/89:N295,
12. beträffande skuldbyte inom exportkreditgarantisystemet att riksdagen avslår motion 1988/89:N204.
Stockholm den 4 april 1989
På näringsutskottets vägnar
Hadar Cars
Närvarande: Lennart Pettersson (s) (mom. 1 — 10), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s) (mom. 11,12), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s) (mom. 1-10), Karin Falkmer (m), Karl Hagström (s) och Barbro Andersson (s) (mom. 11, 12).
1988/89:NU19
12 Reservationer
1988/89:NU19
1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete (mom. 2, motiveringen)
Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Sverige är” och slutar med ”för konsumenterna” bort ha följande lydelse:
Ett internationellt samarbete är en oundgänglig förutsättning bland flera för en värld utan krig och miljöförstöring. Det är därför viktigt att Sverige stödjer organisationer såsom Förenta Nationerna och Europarådet. I frågan om stödet till GATT finns det emellertid skäl att ställa bestämda krav.
Omotiverade handelshinder i form av kvoter eller tekniska krav och restriktioner är till skada för konsumenterna. Däremot bör Sverige inte acceptera fri import av produkter som framställs under miljömässigt eller socialt oacceptabla former. En sådan import innebär att konkurrensen mellan producenterna inte sker på rättvisa, mänskligt och miljömässigt lika villkor, vilket kan leda till att Sverige exporterar miljöförstöring och inhumanitär exploatering av arbetskraften. Samtidigt kan en sådan politik leda till friställningar och nedläggningar av jordbruk och industri i Sverige.
GATT-arbetet måste sålunda inriktas på en fri handel under lika villkor när det gäller miljö och arbetsförhållanden. Det får aldrig leda till att Sverige profiterar på andra länders släpphänthet när det gäller miljö- och arbetarskydd.
Utskottet förutsätter att dessa synpunkter blir vägledande för Sveriges insatser i GATT-arbetet. Våra avtalsenliga förpliktelser när det gäller bidrag till verksamheten bör därför respekteras.
Utskottet godtar att anslag anvisas enligt regeringens förslag och avstyrker följaktligen yrkandet i motion 1988/89:N322 (mp).
2. Inrättande av handelskontor i Moskva m.m. (mom. 4)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet förutsätter” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
För att understryka det angelägna i att kraftfulla insatser görs för att inrätta ett fristående handelskontor i Moskva med filial i Baltikum och att dessa åtgärder vidtas så snart det är möjligt bör riksdagen redan nu anvisa medel till ett fristående handelskontor. Det belopp av 3 500 000 kr. som i motion 1988/89:N321 (m) har beräknats för detta ändamål ter sig som en rimlig uppskattning av kostnaderna. Utskottet tillstyrker denna motion i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inrättande av handelskontor i Moskva m.m. att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motion 1988/89:N321 yrkande 3 till Handelskontor i Moskva och Baltikum för budgetåret 1989/90 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
3. Exportfrämjande verksamhet (mom. 6)
1988/89: NU 19
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Det finns enligt utskottets mening nu anledning att noggrant överväga samtliga effekter av en ökad internationell handel. En ökad utrikeshandel är inte i alla delar förenlig med t.ex. miljö- och energipolitiska värderingar. Den accelererande takt med vilken regeringen driver arbetet med Sveriges närmande till EG kan ifrågasättas. Svensk exportindustri bör vidare, såsom strax skall utvecklas närmare, i ökad utsträckning själv finansiera sina exportfrämjande åtgärder. Utskottet tillstyrker därför motion 1988/89:N325 (mp) i berörd del och föreslår sålunda att anslaget till exportfrämjande verksamhet bestäms till 226 834 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 5 punkt E 2, med bifall till motion 1988/89:N325 yrkande 1 och med avslag på motion 1988/89:N353
a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1989/90 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 226 834 000 kr.,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
4. Exportrådets självfinansieringsgrad (mom. 7)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Stöd från” och slutar på s. 8 med ”berörda delen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att exportindustrin på sikt bör övergå till att själv - utan statligt stöd - bekosta sina exportfrämjande insatser. Det kan emellertid finnas vissa undantag från denna princip. Ett sådant undantag kan vara åtgärder som avser exportfrämjande verksamhet i statshandelsländerna. Ett annat undantag kan vara små företag i Sverige. Ett första steg i riktning mot minskning av den statliga medfinansieringen är att Exportrådet, såsom nyss sagts, inte medges kompensation för sina ökade kostnader. Regeringen bör samtidigt i enlighet med motionärernas förslag utarbeta en plan för hur de exportfrämjande åtgärderna skall bli i stort sett självfinansierande. Motion 1988/89:N325 tillstyrks således i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande exportrådets självfinaniseringsgrad
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N325 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Exportkreditstöd för reningsutrustning (mom. 11)
1988/89:NU19
Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Det existerande systemet för exportkreditstöd är, såvitt utskottet kan bedöma, inte tillräckligt effektivt när det gäller att stimulera export av miljöteknik. Erfarenheten visar att ytterligare insatser är nödvändiga. Enligt vad som sägs i budgetpropositionen inkommer endast få ansökningar om utnyttjande av exportkrediter. Detta kan delvis bero på att näringslivet nu har god tillgång till likvida medel. Det är emellertid viktigt att det kreditsystem som finns verkar styrande mot samhällsnyttiga investeringar och att tillräcklig information om systemet lämnas. En offensiv för export av miljöteknik bör genomföras via exportfrämjande organ. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med begäran om medel för detta ändamål. Motion 1988/89:N295 (vpk) tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande exportkreditstöd för reningsutrustning att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N295 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Skuldbyte inom exportkreditgarantisystemet (mom. 12)
Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1988/89:N204 (fp). Det är mycket angeläget att möjligheterna till svensk medverkan i projekt av det slag som nämns i motionen prövas i en seriös och positiv anda. Det främsta skälet till svenskt deltagande är de mycket stora miljövinster som finns att hämta - också för vårt land - om Wisla-projektet kan föras till ett framgångsrikt slut. Miljöförstöringen i Östersjön inger stark oro, och snabba åtgärder är påkallade. Även Sverige måste ta på sig ett ansvar för att effektiva insatser görs. Ytterligare ett skäl för svenskt deltagande i projektet är att svenskt miljökunnande och svensk miljöteknik kan komma att tas till vara. De positiva förändringar i Polens industriella och ekonomiska struktur som har beslutats på senaste tiden ger hopp om att meningsfulla miljösatsningar skall bli möjliga. Ett svenskt stöd är då betydelsefullt.
Utskottet vill också hänvisa till riksdagens nyss berörda beslut i maj 1988 om statsstödd exportkreditgivning. Riksdagen gav därigenom uttryck för en positiv inställning till att export av miljöteknik skulle kunna främjas genom en viss utvidgning av det statliga kreditgarantisystemet. Samma positiva inställning bör även nu prägla riksdagens ställningstagande. Detta är särskilt angeläget eftersom det - vilket framhålls i den nu aktuella motionen - finns ett konkret projekt som redan har påbörjats och som inrymmer många nya
och konstruktiva inslag, däribland tekniken med skuldbyte för att underlätta finansieringen. Utskottet finner således att riksdagen hos regeringen bör begära förslag till regler som möjliggör för exportkreditnämnden att under vissa villkor sälja skuldandelar som ett sätt att bidra till miljövårdsinsatser i låntagarländerna. Utskottet tillstyrker alltså motion 1988/89:N204 (fp).
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande skuldbyte inom exportkreditgarantisystemet att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N204 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehåll
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 4
Bidrag till vissa internationella organisationer 4
Utrikeshandel och exportfrämjande 5
Hemställan 11
Reservationer 13
1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete (mp) 13
2. Inrättande av handelskontor i Moskva m.m. (m) 13
3. Exportfrämjande verksamhet (mp) 14
4. Exportrådets självfinansieringsgrad(mp) 14
5. Exportkreditstöd för reningsutrustning (vpk, mp) 15
6. Skuldbyte inom exportkreditgarantisystemet (fp, c, vpk, mp) 15
1988/89:NU19
gotab 88505, Stockholm 1989