Vissa energifrågor
Näringsutskottets betänkande
1989/90:NU25
Vissa energifrågor
1989/90
NU25
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1989/90:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) littera C (energi) utom vad gäller statens vattenfollsverk, energiforskning, statens kärnbränslenämnd och Studsvik AB,
dels proposition 1989/90:115 om reviderade anslagsberäkningar för budgetåret 1990/91 avseende vissa departement, m.m. bilaga 4 (miljöoch energidepartementet) såvitt gäller ändrad benämning på ett anslag, dels — helt eller delvis — tio motioner i energifrågor från allmänna motionstiden.
Utskottet behandlar frågor om statens vattenfallsverk, om använt kärnbränsle m.m. och om energiforskning i tre särskilda betänkanden (1989/90:NU39, 1989/90:NU24 och 1989/90:NU40).
Statssekreterare Rolf Annerberg, industridepartementet, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker samtliga här behandlade regeringsförslag. Därutöver föreslår utskottet att 2,5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1990/91 för främjande av landsbygdens elektrifiering.
I reservationer av angivna partiers företrädare stöds motionsyrkanden avseende ändrade förutsättningar för eldistribution på landsbygden (c, mp), införande av särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder (vpk, mp), omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland (c, mp) och indragning av anslaget till visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (mp).
1 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 25
1 Proposition 1989/90:100
1989/90:NU25
I proposition 1989/90:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) framlägger regeringen — efter föredragning av miljö- och energiminister Birgitta Dahl — förslag om anslag under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1990/91, m.m. Under här angivna rubriker föreslås:
Vissa åtgärder för effektivare användning och ersättning av el (s. 132-134)
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och system som innebär åtaganden om högst 50 000 000 kr.
C 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader (s. 134—140) att riksdagen
2. till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på 49 588 000 kr.
C 2. Statens energiverk: Utredningar m.m. och information (s. 140 f.)
att riksdagen till Statens energiverk: Utredningar m.m. och information för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
15 243 000 kr.
C 3. Statens energiverk: Elsäkerhet m.m. (s. 141—143)
att riksdagen till Statens energiverk: Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
C 4. Statens elektriska inspektion (s. 143 f.)
att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1990/91 anvisar ett ramanslag på 12 069 000 kr.
C 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet (s. 145) att riksdagen
1. med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti med sammanlagt högst 3 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol,
2. till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
C 7. Visst internationellt energisamarbete (s. 146)
att riksdagen till Visst internationellt energisamarbete för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 18 539 000 kr.
C 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s. 147—149) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
2 C 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s. 149—151) att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
C 12. Drift av beredskapslager (s. 157)
att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 407 251 000 kr.
C 13. Beredskapslagring och industriella åtgärder (s. 158 f.)
att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 7 270 000 kr.
C 14. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. (s. 159 f.)
att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
C 15. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft (s. 160 f.) att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i elöverföringen, vilket innebär åtaganden om högst 11 000 000 kr. för budgetåret 1994/95,
2. till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 21 930 000 kr.
Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet under punkt C 1, Statens energiverk (s. 134—140) har anfört om organisationen av statens energiverk.
Proposition 1989/90:115
I proposition 1989/90:115 bilaga 4 (miljö- och energidepartementet) har regeringen — efter föredragning av miljö- och energiminister Birgitta Dahl — såvitt här är i fråga föreslagit riksdagen att det i förslaget till statsbudget för nästa budgetår under fjortonde huvudtiteln uppförda anslaget Visst internationellt energisamarbete tas upp i statsbudgeten under benämningen Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1989/90:N359 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett femårigt program för upprustning och
1* Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 25
Rättelse: S. 13 sista raden flyttad till rad 10 nedifrån Rad 7 Står: tolfte Rättat till: fjortonde -
1989/90: NU25
nyanläggningar av elnätet på landsbygden samt beslutar att för budgetåret 1990/91 anvisa 5 000 000 kr. för detta ändamål i enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:N407 av Martin Olsson (c) och Sigge Godin (fp) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag till omlokalisering av delar av statens vattenfallsverks huvudkontor till Västernorrland.
1989/90:N408 av Ivar Franzén (c) och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om bättre ekonomiska förutsättningar för eldistributionen i glesbygd enligt de riktlinjer som angetts i motionen.
1989/90:N413 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen beslutar att anslaget C 7 på 18 539 000 kr. inte skall beviljas.
1989/90:N423 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till landsbygdens elektrifiering.
1989/90:N433 av Karl-Gösta Svenson (m) och Anders G Högmark (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. begär att regeringen omgående skall ta initiativ till förhandling med Karlshamnsverkets Kraftgrupp AB om reducering av utsläppen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att driften vid verket av miljöskäl inte utökas.
1989/90:N443 av Hans Dau (m) och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta anslag för främjande av landsbygdens elektrifiering för att undvika onormalt höga elpriser,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till nyelektrifiering av helårsbebodda fastigheter på landsbygden så länge sådana behov föreligger.
1989/90:N444 av Ivar Franzén m.fl. (c, m, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen
1. beslutar att anslaget till landsbygdens elektrifiering skall föras upp på statsbudgeten ytterligare en femårsperiod inom en ram av 25 milj. kr. så att de mest angelägna elektrifieringarna och upprustningarna kan genomföras,
2. för budgetåret 1990/91 anvisar 5 milj. kr. till anslaget Främjande av landsbygdens elektrifiering.
1989/90:N445 av Isa Halvarsson (fp) och Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att främja landsbygdens elektrifiering.
1989/90:NU25
1989/90:N486 av Krister Skånberg (mp) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda eltariffer till Vattenfalls industrikunder.
Utskottet
Inledning
Utskottet har beslutat att föreslå riksdagen att behandlingen av motioner som rör energipolitikens inriktning skall uppskjutas till riksmötet 1990/91, för att tas upp i anslutning till den energipolitiska proposition som regeringen har aviserat att den kommer att avlämna hösten 1990. Detta innebär att utskottet under våren 1990 inte behandlar energifrågor i större utsträckning än som är nödvändigt med hänsyn till statsbudgeten och förslagen i proposition 1989/90:90 om forskning. Mot beslutet reserverade sig centerpartiets, vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiet de grönas företrädare, sorn ansåg att utskottet under våren 1990 borde ta upp även frågor om energipolitikens inriktning m.m.
I detta betänkande behandlas de förslag i budgetpropositionen som förekommer under rubriken Energi (C) med undantag av de delar som behandlar statens vattenfallsverk (Vattenfall) och de tre anslagen Energiforskning (C 6), Statens kärnbränslenämnd (C 10) och Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB (C 11), vilka behandlas i andra betänkanden (se s. 1).
Den ändring i departementsindelningen som regeringen offentliggjorde i januari 1990 innebär bl.a. att energifrågor flyttas från miljöoch energidepartementet till industridepartementet. I anslutning till vad som anförs i proposition 1989/90:115 (s. 10) föreslår utskottet att de i detta betänkande behandlade anslagen, med undantag av anslaget Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m., anvisas under tolfte huvudtiteln.
Landsbygdens elektrifiering
Frågan om fortsatta åtgärder för att främja landsbygdens elektrifiering tas upp i fem motioner.
Staten har sedan början av 1940-talet lämnat stöd för landsbygdens elektrifiering. Riksdagen beslutade våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17, NU 1979/80:36) om stödverksamhetens omfattning för en tioårsperiod. Stöd skulle lämnas för upprustning med 2 milj. kr. per år under fem år (t.o.m. budgetåret 1984/85) och för nyanläggningar med 2,5 milj. kr. per år under tio år (t.o.m. budgetåret 1989/90). Våren 1985 beslöt riksdagen att medelsramen 2,5 milj. kr. per år för nyanläggningar skulle få användas även för upprustningsändamål.
I budgetpropositionen 1987 tillkännagav regeringen som sin uppfattning att fr.o.m. budgetåret 1987/88 ytterligare medel inte skulle tillföras den ifrågavarande stödverksamheten. Utskottet föreslog dock (NU
1989/90:NU25
1986/87:24) att i konsekvens med 1980 års riksdagsbeslut 2,5 milj. kr. skulle anvisas för budgetåret 1987/88 till främjande av landsbygdens elektrifiering. Riksdagen följde utskottet.
Statens energiverk föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 att 2,5 milj. kr. skall anvisas till anslaget Främjande av landsbygdens elektrifiering. Energiverket anförde att det trots omfattande insatser från staten alltjämt finns ca 50 av hävd helårsbebodda fastigheter som saknar elkraft. Vidare har ett antal påbörjade projekt som gäller upprustning av lokala eldistributionsnät inte kunnat slutföras på grund av otillräckliga anslag. Därtill kommer, enligt energiverket, att det finns ett antal eldistributionsnät som är så nedslitna att de snarast bör tas över av angränsande bärkraftiga företag. Energiverket uppger att det har gjort stora ansträngningar för att distributionsföretagen skall ta ett större ansvar för nyelektrifiering. Enligt energiverkets uppfattning krävs det dock statliga insatser under ytterligare ett övergångsår.
Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen i december 1989 hemställt dels att fortsatta anslag till upprustning av elnät beviljas, så att elkunderna hos företag som frivilligt har övertagit nedslitna elnät inte skall åläggas att finansiera upprustningen genom onormalt höga elpriser, dels att fortsatt stöd skall ges till nyelektrifiering av helårsbebodda fastigheter så att de mest angelägna behoven kan tillgodoses. Kommunförbundet anför att det med fortsatt statligt stöd skulle vara möjligt att ytterligare minska antalet helårsbebodda fastigheter som saknar elkraft, medan en avveckling av stödet skulle innebära att ytterligare elektrifiering inte kan genomföras. Enligt Kommunförbundets uppfattning bör det statliga stödet bibehållas tills de mest angelägna nyelektrifieringsbehoven har tillgodosetts.
I fem motioner begärs fortsatt anvisning av medel för främjande av landsbygdens elektrifiering.
I motion 1989/90:N423 (s) anförs att det alltjämt finns helårsbostäder i glesbygder som saknar elektricitet för ljus, kraft och värme. Motionärerna hänvisar i första hand till den nu verksamma utredningen om kraftföretagens vinster (Fi 1989:08). En lämplig åtgärd för utredningen att föreslå, i det fall att den skulle finna att vinsterna är betydande, skulle enligt motionärerna vara att en del av vinstmedlen används för att finansiera elektrifieringen av de helårsbostäder som återstår. Om utredningen visar att medel inte finns menar motionärerna att regeringen ånyo bör pröva om anslag till landsbygdens elektrifiering kan tillföras. Riksdagen bör, enligt motionärerna, göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.
Samma påpekande om förekomsten av oelektrifierade helårsbostäder görs i motion 1989/90:N445 (fp). Enligt denna bör riksdagen hos regeringen begära förslag om åtgärder för att främja landsbygdens elektrifiering. Det måste anses vara av stort allmänt värde att en fast bosättning skall kunna bibehållas i utpräglade glesbygder, säger motionärerna.
I motionerna 1989/90:N359 (c) och 1989/90:N444 (c, m, vpk, mp) begärs ett femårigt program för upprustning och nyanläggningar inom
1989/90-.NU25
en ram av 25 milj. kr. För budgetåret 1990/91 föreslås att 5 milj. kr. anvisas. Enligt motionärernas mening kvarstår fortfarande ett betydande behov av upprustning och nyanläggning för att landsbygdens elektrifiering skall vidmakthållas och fullföljas. I motionerna erinras också om de beslut som riksdagen fattade åren 1980 och 1987 om upprustningsprogram för landsbygdens elektrifiering.
Fortsatta anslag för främjande av landsbygdens elektrifiering förespråkas också i motion 1989/90:N443 (m, c). Utan att ta ställning till ägandeformen för eldistributionsföretagen uttalar motionärerna att det får anses vara staten som har det ekonomiska ansvaret för en god elförsörjning på lika villkor i hela landet. Riksdagen bör därför, menar de, ge regeringen till känna att det krävs fortsatt stöd till nyelektrifiering av helårsbebodda fastigheter på landsbygden så länge sådana behov föreligger.
Energiverket har för närvarande ingen exakt statistik över antalet helårsbebodda fastigheter som saknar elkraft. En mycket försiktig uppskattning pekar på ca 50 stycken, men enligt verkets bedömning är det verkliga antalet sannolikt högre. Vidare finns det enligt energiverket upprustningsbehov för vissa lokala eldistributionsnät.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det är befogat att ytterligare medel anvisas till främjande av landsbygdens elektrifiering. Riksdagen bör därför, menar utskottet, för budgetåret 1990/91 anslå 2,5 milj. kr. för detta ändamål under ett återinrättat anslag Främjande av landsbygdens elektrifiering. Energiverket bör vid beviljandet av bidrag beakta de totala kostnaderna för anläggningens utförande, ställda i relation till den samhällsnytta investeringen kan medföra, och det ekonomiskt rimliga i det enskilda fallet. Motionerna 1989/90:N423 (s), 1989/90:N445 (fp) och 1989/90:N443 (m, c) blir tillgodosedda genom ett sådant beslut.
När det gäller kraven i motionerna 1989/90:N359 (c) och 1989/90:N444 (c, m, vpk, mp) på ett femårigt stödprogram och ett anslag på 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91 vill utskottet erinra om att ett liknande motionsyrkande om ökad medelsram behandlades av riksdagen våren 1989. Utskottet avstyrkte då detta, mot vilket företrädare för centerpartiet och miljöpartiet de gröna reserverade sig. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet är inte berett att föreslå en utökad medelsram för främjande av landsbygdens elektrifiering. De båda motionerna avstyrks således, den förstnämnda i berörd del.
Eldistribution på landsbygden
I motion 1989/90:N408 (c) begärs förslag från regeringen om bättre ekonomiska förutsättningar för eldistributionen i glesbygd enligt de riktlinjer som anges i motionen. Företag i tätort med kort ledningssträcka föreslås få en något höjd skattenivå och företag på landsbygden med längre ledningssträcka per abonnent få sänkt skatt, samtidigt som
1989/90:NU25
de totala skatteinkomsterna bibehålls på oförändrad nivå. Därigenom anser motionärerna att det skulle uppnås konkurrens på mer lika villkor mellan tätort och glesbygd.
Likartade motionsyrkanden har behandlats av riksdagen flera gånger under senare år. Vid det senaste tillfället, hösten 1989, avstyrkte utskottet (1989/90:NU4) motionärernas förslag med hänvisning till pågående utredningsarbete inom statens energiverk. I en reservation (c) anfördes att ytterligare utredningsarbete inte erfordrades; riksdagen borde hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som förordades i motionen. Riksdagen följde utskottet.
Det utredningsarbete inom energiverket som utskottet hänvisade till hösten 1989 ligger nere för närvarande. Energiverkets utredningsresurser koncentreras till olika regeringsuppdrag inför den energipolitiska propositionen hösten 1990. Det aktuella utredningsarbetet planeras enligt uppgift bli återupptaget i höst.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i frågan; motion 1989/90:N408 (c) avstyrks således. Utskottet vill emellertid understryka att det är angeläget att det aktuella utredningsarbetet slutförs så snabbt som möjligt.
Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
I motion 1989/90:N486 (mp) framläggs tre förslag till åtgärder i syfte att öka företagens intresse för eleffektivisering. Ett av förslagen, som behandlas här, går ut på att Vattenfall skall ges direktiv att införa särskilda eltariffer för varje industrigren som förbrukar mycket elenergi. Motionären föreslår att elpriset skall sättas något högre än kostnaden för att spara energi inom den aktuella industrigrenen. Det överskott som därmed uppstår skulle återföras till de företag som satsar på att sänka sin energiförbrukning.
Riksdagen fattade våren 1988 (prop. 1987/88:90, NU 1987/88:40) beslut om ett program för effektivare användning och ersättning av elenergi. Innan ställning tas till stödets fortsatta omfattning bör, enligt detta riksdagsbeslut, en utvärdering genomföras. Elanvändningsrådet avser att våren 1990 redovisa en sådan utvärdering av hela elhushållningsprogrammet. Regeringen planerar att i den energipolitiska propositionen hösten 1990 återkomma till frågan om elhushållningsprogrammets fortsatta inriktning och omfattning.
Utredningen om konkurrensvillkoren för elintensiv industri (EL 90) har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:21) Den elintensiva industrin under kärnkraftsawecklingen lagt fram förslag om de framtida elpriserna. Utredningen förordar en prissättning som motsvarar kraftföretagens genomsnittskostnad. För att det skall undvikas att detta leder till försämrad elhushållning pekar utredningen på två möjliga framkomstvägar — övergång till ett tvåprissystem eller utnyttjande av punktskatter på elenergi. Samtidigt bör det enligt utredningen ställas krav på industrin att genomföra åtgärder för eleffektivisering. Regeringen har aviserat att frågan om de framtida elpriserna kommer att behandlas i den energipolitiska propositionen hösten 1990.
1989/90:NU25
8 Utskottet anser att det inte nu finns anledning för riksdagen att göra något ställningstagande till den typ av frågor rörande elhushållning och olika åtgärder för att främja en eleffektivisering som tas upp i motion 1989/90:N486 (mp). Dessa frågor får förutsättas bli behandlade i den energipolitiska propositionen. Motionen avstyrks således i här berörd del.
Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor
1 motion 1989/90:N407 (c, fp) begärs en utredning med uppgift att lämna förslag till omlokalisering av delar av statens vattenfellsverks huvudkontor till Västernorrland. Eftersom Västernorrlands län är det län som har haft den svagaste befolkningsutvecklingen under 1980-talet är det, enligt motionärerna, nödvändigt att mer statlig verksamhet lokaliseras till detta län.
Riksdagen har under senare år vid flera tillfällen avslagit motionsyrkanden liknande det nu aktuella. Vid det senaste tillfället, våren 1989 (1988/89:NU30), anförde utskottet att det bör överlämnas till Vattenfall att, såsom skett beträffande utlokalisering till Ludvika, Sundsvall och Luleå, ta initiativ till och genomföra åtgärder som kan leda till en önskvärd regional fördelning av personalen inom Vattenfellskoncernen. Enligt Vattenfalls årsredovisning för år 1988 arbetar ca 80 % av de anställda utanför Råckstaverksamheten (i Stockholm), varav närmare en tredjedel i Norrlandslänen.
Utskottet ser inte nu något motiv för ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Motionen avstyrks således i här aktuell del.
Oljekraftverket i Karlshamn
Regeringen skall omgående ta initiativ till förhandling med Karlshamnsverkets Kraftgrupp AB om reducering av utsläppen från Karlshamns oljekraftverk, krävs det i motion 1989/90:N433 (m). Utsläppen bör i första hand minskas genom att endast olja innehållande högst
0,2 % svavel får användas vid förbränningen. Vidare begär motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande att ökad drift vid verket bör förbjudas av miljöskäl.
Karlshamns oljekraftverk fungerar som ett s.k. toppbelastningsverk, vilket innebär att det används vid belastningstoppar och att det fungerar som reservkraftverk. Karlshamnsverket uppfördes före tillkomsten av miljöskyddslagen (1969:387) och har ännu inte prövats enligt denna lag. Anläggningen saknar särskild utrustning för rening av rökgaserna från svavel och kväveoxider.
Riksdagen har behandlat liknande motionsyrkanden våren 1988 och våren 1989. Vid det första tillfället uttalade riksdagen på förslag av utskottet (NU 1987/88:40) att det, för den händelse Karlshamnsverket i samband med omställningen av energisystemet avsågs bli utnyttjat mer än vid toppbelastningar, var från miljösynpunkt nödvändigt att lika stränga krav på utsläppsbegränsningar ställdes på detta verk som på ett nytt kondenskraftverk. Våren 1989 avstyrkte utskottet yrkandet med hänvisning till det uttalande som gjordes våren 1988. Utskottet hänvi -
1989/90:NU25
sade också till att statens naturvårdsverk avsåg att ta upp överläggningar med Karlshamnsverket om en prövning av utsläppen samt till att miljöavgjftsutredningen (ME 1988:03) hade lagt fram förslag om miljöavgifter. Motionsyrkandena fick stöd i en reservation (m, fp). Riksdagen följde utskottet.
Riksdagen har beslutat om riktlinjer för utsläpp av svavel och kväveoxider (prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23). Den 1 juli 1989 sänktes den högsta tillåtna svavelhalten i tung eldningsolja från 1 till
0,8 viktprocent (SFS 1989:322). En ytterligare skärpning av kraven beträffande svavelutsläppen — motsvarande en högsta tillåten svavelhalt i olja av ca 0,2 % vid användning i större anläggningar — avses komma att genomföras successivt med början år 1993 i de mest försurade områdena. Beträffande utsläppen av kväveoxider skall kraven skärpas från år 1995.
De tidigare nämnda överläggningarna mellan naturvårdsverket och Karlshamnsverket har nu, enligt uppgift, lett till att Karlshamnsverket avser att lämna in en tillståndsansökan till koncessionsnämnden för miljöskydd under sommaren 1990.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1989/90:N433 (m) avstyrks således i här berörda delar. Utskottet vill emellertid understryka att utskottet står fast vid sitt tidigare uttalande att, om Karlshamnsverket avses bli utnyttjat mer än vid toppbelastningar, lika stränga krav på utsläppsbegränsningar skall ställas på detta verk som på ett nytt verk.
Vissa anslag m.m.
I budgetpropositionen lämnas under rubriken Energi (C) förslag om anslag för olika ändamål. Vidare begärs bemyndiganden inom vissa områden.
Beträffande de anslag och ändamål som behandlas här finns endast ett motionsyrkande, vilket gäller anslaget Visst internationellt energisamarbete (C 7). Det föreslås i budgetpropositionen att för nästa budgetår 18,5 milj. kr. skall anvisas till detta ändamål. Från anslaget betalas kostnader för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (IAEA) och dess bidrag till LAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund, kostnader i samband med deltagande i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA) — dock inte projektkostnader —, kostnader i samband med övrigt internationellt kärnenergisamarbete samt kostnader för delegationen (I 1982:08) för LAEA-frågor.
I proposition 1989/90:115 om reviderade anslagsberäkningar för budgetåret 1990/91 avseende vissa departement, m.m. föreslås beträffande det aktuella anslaget att benämningen ändras till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Anslaget kommer att tillhöra miljödepartementets verksamhetsområde och fjortonde huvudtiteln.
1989/90:NU25
10 I flnotion 1989/90:N413 (mp) föreslås att hela anslaget slopas. Motionärerna konstaterar att huvuddelen av anslaget avser IAEA och erinrar om att miljöpartiet de gröna tidigare har yrkat på att detta organ enbaft skall ägna sig åt att övervaka kärnsäkerhet och icke-spridning av kärnvapen. Anslaget bör, säger motionärerna, inte anvisas så länge organisationen ägnar sig åt att propagera för kärnkraftsutbyggnad. Inte heller det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor, som också finansieras från anslaget, är en oumbärlig institution, menar motionärerna.
Utskottet vill understryka att det endast är anslagsfrågan som är aktuell här. Frågor rörande IAEA:s roll och uppgifter behandlas av utrikesutskottet. Näringsutskottet vill emellertid framhålla att Sverige har varit medlem i IAEA sedan 1950-talet och aktivt deltar i det arbete avseende kärnsäkerhet, strålskydd och kärnavfallsfrågor som bedrivs där och i andra internationella organ.
Vidare vill utskottet framhålla att, om anslaget inte beviljas, detta skulle innebära att Sverige därmed skulle förlora den möjlighet att i dessa frågor påverka andra länder som deltagandet i de aktuella internationella organisationerna innebär. Det skulle motverka ett självklart svenskt intresse av att bidra till en hög säkerhet i driften av kärnkraftverk. Utskottet anser det självklart att möjligheterna att verka internationellt i dessa frågor inte får försummas. Motion 1989/90:N413 (mp) avstyrks således i här berörd del.
Övriga förslag till anslag m.m. under rubriken Energi (C) i budgetpropositionen har inte föranlett några motionsyrkanden.
Under rubriken Vissa åtgärder för effektivare användning och ersättning av el föreslår regeringen att riksdagen skall ge den bemyndigande att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknikupphandling av effektiva och elersättande produkter, processer och system som innebär åtaganden av högst 50 000 000 kr.
Beträffande statens energiverk tas tre anslag upp. För förvaltningskostnader föreslås ett anslag på 49,6 milj.kr. och för utredningar m.m. och information ett anslag på 15,2 milj. kr. För elsäkerhet m.m. (den nya kontrollordningen för elektrisk materiel m.m., som avgiftsfinansieras) föreslås ett formellt anslag på 1 000 kr. Riksdagen bereds också tillfälle att ta del av vad som anförs om ändrad organisation av statens energiverk. Ändringen innebär att en administrativ avdelning inrättas vid verket, vilket enligt föredragande statsrådet innebär en mer funktionell indelning av verksamheten än tidigare och en bättre anpassning till den nu planerade inriktningen. För statens elektriska inspektion föreslår regeringen ett anslag på 12,1 milj. kr.
För täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet föreslås ett formellt belopp på 1 000 kr. anvisas. Ramen för statens garantier i samband med åtaganden för oljeutvinning m.m. föreslås bli 3 miljarder kronor.
1989/90: NU25
11 Statens kärnkraftsinspektions verksamhet avgiftsfinansieras. För förvaltningskostnader resp. kärnsäkerhetsforskning föreslår regeringen att riksdagen anvisar formella belopp på 1 000 kr. vartdera.
Tre anslag avser beredskapslagring m.m. För drift av beredskapslager föreslås ett anslag på 407,3 milj. kr., för beredskapslagring och industriella åtgärder 7,3 milj. kr. och för särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. ett formellt belopp på 1 000 kr. Slutligen föreslås riksdagen anvisa 21,9 milj. kr. för bidrag till andra kraftföretag än Vattenfall för att de skall stimuleras till beredskapshöjande åtgärder i den fredstida verksamheten samt lämna ett bemyndigande för regeringen att ikläda staten ekonomisk förpliktelse för åtaganden inom detta område om högst 11 milj. kr. för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker samtliga här redovisade förslag till anslag och bemyndiganden. Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförts om ändrad organisation av statens energiverk.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande landsbygdens elektrifiering
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N423, 1989/90:N443 och 1989/90:N445 för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln till Främjande av landsbygdens elektrifiering anvisar ett reservationsanslag på 2 500 000 kr.,
2. beträffande femårigt stödprogram för landsbygdens elektrifiering att
riksdagen avslår motion 1989/90:N359 yrkande 8 och motion 1989/90:N444,
3. beträffande eldistribution på landsbygden att riksdagen avslår motion 1989/90:N408,
res. 1 (c, mp)
4. beträffande särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder att riksdagen avslår motion 1989/90:N486 yrkande 2,
res. 2 (vpk, mp)
5. beträffande omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland
att riksdagen avslår motion 1989/90.N407 yrkande 1,
res. 3 (c, mp)
6. beträffande Karlshamns oljekraftverk
att riksdagen avslår motion 1989/90:N433 yrkandena 1 och 2,
7. beträffande stöd till viss teknikupphandling
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 bilaga 16 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och system som innebär åtaganden om högst 50 000 000 kr.,
1989/90: NU 25
8. beträffande anslag till statens energiverk
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkterna C 1—C 3 för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
a) till Statens energiverk: Förvaltningskostnader ett ramanslag på 49 588 000 kr.,
b) till Statens energiverk: Utredningar m.m. och information ett reservationsanslag på 15 243 000 kr.,
c) till Statens energiverk: Elsåkerhet m.m. ett reservationsanslag på 1 000 kr.,
9. beträffande organisationen av statens energiverk
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkt C 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande statens elektriska inspektion
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkt C 4 till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 12 069 000 kr.,
11. beträffande täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkt C 5
a) med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar regeringen att ikläda staten garanti med sammanlagt högst 3 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol,
b) till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
12. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkt C 7, med bifall till proposition 1989/90:115 bilaga 4 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N413 yrkande 8 till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1990/91 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 18 539 000 kr.,
res. 4 (mp)
13. beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkterna C 8 och C 9 för budgetåret 1990/91 under fjortonde huvudtiteln anvisar
a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ett reservationsanslag på 1 000 kr.,
b) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett reservationsanslag på 1 000 kr.,
1989/90: NU25
14. beträffande beredskapslagring m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkterna C 12—C 14 för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar
a) till Drift av beredskapslager ett förslagsanslag på 407 251 000 kr.,
b) till Beredskapslagring och industriella åtgärder ett reservationsanslag på 7 270 000 kr.,
c) till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
15. beträffande beredskapsåtgärder inom kraftindustrin
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 bilaga
16 punkt C 15
a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimulansåtgärder för andra kraftföretag än statens vattenfallsverk för att öka säkerheten i elöverföringen, vilken innebär åtaganden om högst 11 000 000 kr. för budgetåret 1994/95,
b) till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 930 000 kr.
Stockholm den 19 april 1990 På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Kjell Ericsson (c) och Loui Bernal (mp).
Reservationer
1. Eldistribution på landsbygden (morn. 3)
Roland Larsson (c), Kjell Ericsson (c) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "som möjligt" bort ha följande lydelse:
Det faktum att kostnaden för glesbygdsdistribution är högre än för tätortsdistribution är en naturlig följd av skillnaden i kundunderlag. Något ytterligare utredningsarbete i frågan erfordras inte enligt utskottets mening. Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1989/90:NU25
1989/90:N408 (c), att åtgärder bör vidtas för att det skall uppnås ökad kostnadsneutralitet mellan elföretag med olika distributionsförhållanden. Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som förordas i motionen. Denna tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande eldistribution på landsbygden
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N408 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder (mom. 4)
Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Utskottet anser" och slutar på s. 9 med "berörd del" bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att det blir allt viktigare att alla hushållar med energi och använder den så effektivt som möjligt. Den metod som föreslås i motion 1989/90:N486 (mp) för att öka industrins intresse för eleffektivisering och som behandlas här borde, anser utskottet, kunna vara en lämplig metod att pröva. Vattenfall bör ges direktiv att inleda försök med särskilda eltariffer för olika industrigrenar med utgångspunkt i vad som anförs i motion 1989/90:N486 (mp).
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Därigenom skulle den aktuella delen av motion 1989/90:N486 (mp) bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N486 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland (mom. 5)
Roland Larsson (c), Kjell Ericsson (c) och Loui Bernal (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att Vattenfalls verksamhet får en större regional spridning. Utskottet instämmer därför i kravet i motion 1989/90:407 (c) att regeringen skall låta utreda förutsättningarna för och lämpligheten av att delar av Vattenfalls huvudkontor flyttas till Västernorrland. Därmed skulle motionen bli tillgodosedd i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N407 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90: NU25
4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (mom. 12)
Loui Bernat (mp) anser
deb att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Vidare vill" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N413 (mp), att det aktuella anslaget inte bör beviljas. Enligt utskottets mening bör IAEA, till vilket huvuddelen av anslaget går, enbart ägna sig åt att övervaka kärnsäkerhet och icke-spridning av kärnvapen. Sverige bör inom FN verka för att så sker. Så länge IAEA också propagerar för kärn kraftsutbyggnad bör Sverige inte bidra till dess verksamhet. Det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor är inte heller någon oumbärlig institution. Hela anslaget bör alltså slopas. Med detta blir motion 1989/90:N413 i här berörd del tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
12. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N413 yrkande 8 avslår proposition 1989/90:100 bilaga 16 punkt C 7 och proposition 1989/90:115 bilaga 4 i ifrågavarande del.
Särskilda yttranden
1. Landsbygdens elektrifiering (mom. 1)
Roland Larsson (c), Kjell Ericsson (c) och Loui Bernal (mp) anför:
Vi anser att det fortfarande kvarstår ett betydande behov av upprustning och nyanläggning för att landsbygdens elektrifiering skall kunna vidmakthållas och fullföljas. Regeringen bör därför överväga den långsiktiga inriktningen av stöd till landsbygdens elektrifiering.
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder (mom. 4)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:
Vi vill erinra om att centerpartiets företrädare har reserverat sig mot utskottets beslut att skjuta behandlingen av frågor som rör energipolitikens inriktning till riksmötet 1990/91, då den aviserade energjpolitiska propositionen skall föreligga. Vi anser att även sådana frågor borde tas upp under våren 1990. Detta skulle ha inneburit att den typ av frågor som motion 1989/90:N486 (mp) har ägnats åt och som rör olika åtgärder för eleffektivisering skulle ha kunnat behandlas nu.
1989/90:NU25
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland (mom. 5)
Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Isa Halvarsson (fp) anför:
Vi vill erinra om den principiella syn vi har på Vattenfalls ställning och organisation. Med utgångspunkt i principen att staten bör avveckla sin affärsverksamhet inom områden där det inte finns särskilda skäl för ett engagemang från statens sida anser vi att en betydande del av Vattenfalls tillgångar kan avyttras. Nuvarande myndighetsfunktioner hos Vattenfall liksom ansvaret för stamlinjenätet bör även fortsättningsvis ligga hos ett statligt organ. Den övriga verksamheten bör fördelas mellan självständiga regionala enheter, som efter hand bör överföras i annan ägo än statens.
4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. (mom. 12)
Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:
Centerpartiet ställer sig bakom vad utskottet har uttalat om anslaget Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Vi vill dock erinra om centerpartiets ståndpunkt i frågan om IAEA:s roll och uppgifter, såsom den kommer till uttryck i t.ex. reservation 9 till utrikesutskottets betänkande hösten 1989 om nedrustning (1989/90:UU6). Enligt vår uppfattning har IAEA en viktig uppgift i att försöka hindra kärnvapenspridningen och att arbeta för kontroll och säkerhet i kärnkraftverken. Sverige bör emellertid, enligt vår mening, väcka förslag i FN om en förändring av IA£A:s uppgifter, så att uppdraget att "påskynda och utvidga atomenergins bidrag till fred, hälsa och välstånd i hela världen" upphör.
1989/90:NU25
17 Innehåll
1989/90:NU25
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Proposition 1989190:100 1
Proposition 1989/90:115 3
Motionerna 3
Utskottet 5
Inledning 5
Landsbygdens elektrifiering 5
Eldistribution på landsbygden 7
Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder .. 8
Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor 9
Oljekraftverket i Karlshamn 9
Vissa anslag m.m 10
Hemställan 12
Reservationer
1. Eldistribution på landsbygden (c, mp) 14
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder (vpk, mp) . 15
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland (c, mp) 15
4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m. (mp) 16
Särskilda yttranden
1. Landsbygdens elektrifiering (c, mp) 16
2. Särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder (c) 16
3. Omlokalisering av delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland (m, fp) 17
4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m. (c) 17