Folkbokföring
Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU5
Folkbokföring
1989/90
SkU5
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet fyra under den allmänna motionstiden 1989 väckta motioner angående fblkbokfö ringsfrågor. Utskottet avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats två reservationer. I den ena reservationen (m, c) yrkas att riksdagen omprövar 1987 års principbeslut om folkbokföringens organisation. Den andra reservationen (m, fp, c, mp) gäller lagstiftning om användningen av personnummer.
Motionerna
1988/89:Sk901 av Claes Roxbergh och Hans Leghammar (båda mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lämplig lagändring så att i första hand de sista fyra siffrorna i personnumret slopas och i andra hand att användningen av det kompletta personnumret begränsas på sätt som angivits i motionen.
1988/89:Sk902 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kyrko- och folkbokföring vid givarinsemination.
1988/89:Sk903 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att upphäva beslutet med anledning av proposition 1986/87:258 om ny organisation för folkbokföringen samt uttala att kyrkan skall bibehålla huvudmannaskapet för folkbokföringen. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K226.
1988/89:Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de negativa effekterna av överflyttningen av ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till de lokala skattemyndigheterna.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A435.
1 Riksdagen 1989190.6 sami. Nr 5
1 Utskottet
1989/90:SkU5
Folkbokföringsorganisationen
Hosten 1987 fattade riksdagen ett principbeslut om att huvudmannaskapet för den löpande folkbokföringen den 1 juli 1991 skall föras över från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna samtidigt som de allmänna försäkringskassorna ges en aktiv roll i folkbokföringsarbetet (prop. 1986/87:158, 1987/88:SkU2). Riksdagsbeslutet innefattade vissa principiella riktlinjer för utformningen och genomförandet av den nya organisationen. Avsikten är också att utveckla ett samarbete mellan den nya folkbokföringsorganisationen och andra myndigheter.
Organisationskommittén för folkbokföringen (Fi 1988:02) har till uppgift att arbeta fram förslag till den närmare utformningen av organisationen och andra åtgärder som behövs för genomförandet.
I motion Sk903 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen skall upphäva sitt tidigare beslut i organisationsfrågan och uttala att kyrkan skall behålla huvudmannaskapet för folkbokföringen. I ytterligare en partimotion från centerpartiet, Sk904 yrkande 1, yrkas att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen om negativa effekter av att flytta ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan till de lokala skattemyndigheterna.
Uskottet behandlade våren 1988 yrkanden om bl.a. upphävande av riksdagens tidigare principbeslut. Utskottet (1987/88:SkU32) avstyrkte yrkandena och framhöll att man nu bör söka skapa en rak och enhetlig organisation för folkbokföringen som — i samarbete med andra myndigheter — ger förutsättningar för en effektiv, rationell och serviceinriktad verksamhet som kan tillgodose de anspråk som i framtiden kommer att ställas på folkbokföringen. Utskottet har inte funnit skäl för en omprövning av det tidigare beslutet och avstyrker motionerna Sk903 och Sk904 yrkande 1.
Personnummer
I motion Sk901 av Claes Roxbergh och Hans Leghammar (båda mp) yrkas slopande av de fyra sista siffrorna i personnumret eller, i andra hand, förbud för andra än folkbokföringsmyndigheter att använda hela personnumret. 1 vart fall bör enligt motionen alla kommersiella register förbjudas att använda personnummer.
Data- och offentlighetskommittén (DOK) har i delbetänkandet SOU 1987:31 redovisat en kartläggning av personnummeranvändningen och belyst fördelar och nackdelar med bruket av personnummer. I betänkandet har kommittén lagt fram två alternativa förslag till reglering och begränsning av användningen av personnummer. Dessa förslag bereds för närvarande i regeringskansliet tillsammans med det sista av DOK:s betänkanden som behandlar offentlighetsprincipen och informationsteknologi.
Skatteutskottet vill erinra om att konstitutionsutskottet (bet. 1989/90:SkU5 1988/89-.KU28) under våren 1989 har prövat ett flertal motioner med anknytning till datafrågor, bl.a. yrkanden att begränsa personnummeranvändningen genom en särskild lagstiftning. Konstitutionsutskottet avstyrkte dessa yrkanden med hänvisning till det pågående beredningsarbetet. Riksdagen följde utskottet.
Enligt skatteutskottets mening bör det nu ifrågavarande motionsyrkandet inte föranleda något annat ställningstagande av riksdagen. Utskottet får därför med hänvisning till det pågående beredningsarbetet avstyrka motion Sk901.
Kyrko- och folkbokföring vid givarinsemination
I motion Sk902 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) yrkas ändring av den ordning enligt vilken kvinnans make eller sambo vid kyrko- och folkbokföring antecknas som får till barn som kommit till genom s.k. givarinsemination.
Uppgifter om inseminationer förvaras enligt i dag gällande regler i en särskild journal vid det sjukhus där insemination ägt rum. För uppgifterna gäller sekretess enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).
Denna sekretessbestämmelse innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. en uppgift får inte lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller dennes närstående lider men. Ett barn som kommit till genom s.k. givarinsemination har enligt 4 § lagen (1984:1140) om insemination rätt att, om det uppnått tillräcklig mognad, självt få del av de uppgifter om spermagivaren som har antecknats i sjukhusets särskilda journal. Socialnämnden är skyldig att på begäran biträda barnet med att skaffa fram dessa uppgifter.
Vid beredningen av 1984 års inseminationslag fonns ett förslag av den s.k. inseminationsutredningen (SOU 1983:42) enligt vilket en uppgift om att insemination ägt rum skulle av den för inseminationen ansvarige läkaren överlämnas till pastorsämbetet för anteckning i kyrkobok. Praktiskt taget alla remissinstanser tog avstånd från detta förslag, i flera fall med hänvisning till bl.a. att sekretesskyddet för uppgifterna skulle försvagas. Propositionen (prop. 1984/85:2) till 1984 års ovan nämnda lagstiftning innehöll heller inte ett sådant förslag.
1 samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1984/85:2 yrkades i en motion att det skulle göras en anteckning i kyrkobok som hänvisade till den särskilda sjukhusjournalen. Lagutskottet (1984/85:LU10) avstyrkte motionsyrkandet med uttalande att en anteckning hos pastorsämbetet om inseminationen skulle, även om den var sekretessbelagd, få spridning hos ett inte oväsentligt antal personer.
Utskottet ansåg att en sådan ordning inte var godtagbar redan av det skälet. Vidare uttalade lagutskottet att en anteckning hos pastorsämbetet inte skulle fylla någon egentlig funktion eftersom ett barn som söker sitt ursprung inte kan få full klarhet om detta enbart genom att vända sig till pastorsämbetet. I fråga om barn som inte tillkommit
genom insemination, men som misstänker att så likväl kan vara fallet, 1989/90:SkU5
erinrade lagutskottet om att barnet i ett sådant fall har möjlighet att
vända sig till sjukhus eller socialnämnd för att få hjälp med att få
klarhet i frågan. Riksdagen följde utskottet och avslog motionsyrkan det.
Skatteutskottet får sammanfattningsvis konstatera att den fråga om anteckning i kyrkobok som tagits upp i motion Sk902 prövats ingående i samband med tidigare lagstiftningsarbete och att det vid den prövningen kommit fram skäl som talar emot att uppgifter om inseminationer skall antecknas i kyrkobok. Utskottet vill inte med anledning av vad som anförts i motionen förorda en förändring i gällande ordning. Motionen avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande folkbokföringsorganisationen
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk903 och 1988/89:Sk904 yrkande 1,
res. 1 (m, c)
2. beträffande användningen av personnummer att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk901,
res. 2 (m, fp, c. mp)
3. beträffande kyrkobokföring vid givarinsemination att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk902.
Stockholm den 10 oktober 1989 På skatteutskottets vägnar
Bo Lundgren
Närvarande: Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).
4 Reservationer
1989/90:
1. Folkbokföringsorganisationen (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Folkbokföringens framtida organisation är en fråga av stor betydelse för hela vårt samhälle. Mot kyrkomötets majoritet, och trots att kyrkan på ett utomordentligt bra sätt skött folkbokföringen, beslutade riksdagen hösten 1987 i enlighet med regeringens förslag att folkbokföringen skulle avhändas kyrkan.
Regeringens proposition i denna fråga byggde på ett icke fullgott beslutsunderlag. Som exempel på frågor som inte blivit ordentligt utredda kan nämnas servicen mot enskilda och de problem som uppstår för svenska kyrkan och i glesbygden. Vissa viktiga frågor blev helt förbigångna i samband med principbeslutet. Det gällde arkivfrågor, säkerhetsfrågor och problem kring sekretessen. Till detta kommer att kostnadsfrirdyringen för en ny organisation är högst betydande. Merbelastningen på statsbudgeten för folkbokföringen beräknades redan i regeringsförslaget till ca 250 milj. kr.
Det var felaktigt att först fatta ett beslut i organisationsfrågan och sedan låta en organisationskommitté ta ställning till beslutets konsekvenser. Alla de problem som en förändrad folkbokföringsorganisation för med sig borde ha synats ingående och redovisats i riksdagens beslutsunderlag.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen hos regeringen begära att en parlamentariskt sammansatt utredning tillsätts med uppgift att i samråd med svenska kyrkan och berörda personalorganisationer så snart som möjligt lägga fram ett förslag till förbättringar av folkbokföringen i organisatioriska och andra hänseenden. Detta förslag bör ha ett betydligt bättre underlag än det som presenterades riksdagen inför principbeslutet hösten 1987. I avvaktan på att det nya utredningsarbetet skall bli klart bör riksdagen upphäva principbeslutet och bibehålla folkbokföringen som den nu är organiserad.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:
1. beträffande folkbokföringsorganisationen att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk903 och 1988/89:Sk904 upphäver sitt beslut hösten 1987 om ändrad organisation för folkbokföringen och begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda folkbokföringens framtida organisation i enlighet med vad utskottet anfört.
2. Användningen av personnummer (mom. 2)
1989/90:SkU5
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp). Gösta Lyngå (mp) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Skatteutskottet vill" och slutar med "motion Sk901" bort ha följande lydelse:
Konstitutionsutskottet (bet. 1988/89:KU28) behandlade våren 1989 bl.a. motionsvägen väckta förslag om att begränsa användningen av personnummer genom en särskild lagstiftning. I en reservation till betänkandet (reservation nr 5) har föreslagits att användningen av personnummer bör begränsas och regleras i en särskild lag. Som huvudprincip bör enligt reservationen endast vissa registeranvändare ha rätt att avkräva människor deras personnummer. I övrigt skall personnummer inte kunna användas utan frivillig medverkan av den registrerade.
Skatteutskottet ställer sig bakom det förslag som lagts fram i den ovan nämnda reservationen till konstitutionsutskottets betänkande 1988/89:KU28. En sådan begränsning i användningen av personnummer skulle enligt utskottets uppfattning kunna i väsentlig mån tillgodose det syfte som ligger bakom motion Sk901. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionen som sin mening ger regeringen till känna att personnummeranvändningen bör begränsas på det sätt som framgår i redovisningen ovan.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande användningen av personnummer att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk901 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om begränsning i användningen av personnummer.
.