lagen.nu
Betänkande

Betalningssäkring m.m.

Beteckning
Bet. 1989/90:sku1
Typ
Betänkande
Datum
1989-11-07

Skatteutskottets b e tä n k a n d e 1989/90:SkUl

B etalningssäkring m .m .

1989/90 S k U l

S am m a n fa ttn in g

I betänkandet tillstyrker utskottet p ro p o sitio n 1989/90:3 om än d rin g a r i betalningssäkringslagen och avstyrker dels en m otion om upphävande av lagen, dels m o tio n er av m , fp och c som också går ut på o lika ä n d rin g a r i lagen m en som i v arierande u tsträ ck n in g anses tillgodosed­ da genom p ropositionen. I betän k an d et avstyrker utskottet vidare ett antal m otioner på taxe­ rings- och u p p b ö rd so m råd et sam t beträffande sk a tte k o n tro llen , m .m . I fråga om m ånga av m o tio n sy rk a n d en a hänvisar utskottet till att en lagrådsrem iss på det ak tuella äm n eso m rå d et beräknas föreligga inom kort. R eservationer har avgivits av m beträffande nästan sam tliga frågor, bl.a. o lik a frågor om betalningssäkring, o lik a frågor om taxering sam t ett avskaffande av lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet, skatte­ flyktslagen och bevissäkringslagen. Ä ven fp och c har bifogat ett antal reservationer, bl.a. om skatteflyktslagens och bevissäkringslagens av­ skaffande. V idare har vpk och m p läm n at några reservationer.

P r o p o sitio n en

I propositionen föreslås ändringar i betalningssäkringslagen för att skapa b ättre garan tier m ot a tt enskilda d rabbas av felaktiga beslut om betalnings­ säkring och för att i övrigt förbättra den enskildes ställning i sådana mål. B eviskravet för att betalningssäkring skall få beslutas avseende en ford­ ran som inte är fastställd föreslås skärpt. V idare föreslås en proportionalitetsregel som innebär att betalningssäkring får tillgripas endast om vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt sto r för a tt uppväga det men som åtgärden innebär för gäldenären eller något an n at m otstående intresse. F ör att uppnå en m er effektiv handläggning av m ålen föreslås a tt länsskattem yndigheten skall föra det allm ännas talan i betalningssäkringsprocessen. En skyldighet för länsrätten att kontinuerligt övervaka att de föru tsättn in g ar som har legat till grund för beslutet om betalningssäkring alltjäm t föreligger föreslås genom a tt det uttryckligen skall anges att läns­ rätten på eget initiativ helt eller delvis skall häva ett beslut om betalnings­ äkring n är anledning fram kom m er. Ett annat förslag är att m untlig för­ handling skall hållas om gäldenären begär det och a tt gäldenären skall 1 1 Riksdagen 1989/90. 6 samt. Nr 1 Rättelse: S. 8 från rad 33. Tillkommit: Mot beslut 1979:243. S. 34-65 Sidhänvis­ ningarna i reservationerna och innehållsförteckning rättade -

upplysas om sin rätt till m untlig förhandling. D essutom finns förslag om vissa tid sfrister för att begränsa giltighetstiden för beslut om betalnings­ säkring. Slutligen föreslås att staten, oberoende av om fel eller försum m else har begåtts, skall ersätta skada som d rab b a r enskild till följd av beslut om betalningssäkring för en icke fastställd fordran, om fordringen inte senare fastställs eller fastställs till ett väsentligt lägre belopp än det som har bctalningssäkrats. E rsättning skall dock inte läm nas för skada som inte är av någon betydelse. E rsättningen skall kunna jäm k as om den enskilde har varit m edvållande till skadan. Förslagen avses träda i kraft den I ja n u a ri 1990.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

H ärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar oell avgifter dels a tt 19 (j sam t rubriken närm ast före 19 (j skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 8 — 12 § § skall betecknas 9 — 13 § § , dels att I. 3 — 7, 17. 18 och 2 0 ij§ sam t den nya 10 skall ha följande lydelse. dels sA\ rubriken närm ast före 9 tj skall sättas närm ast före 10 !j, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 8, 14, 21 och 22 tjtj sam t närm ast före 20 och 21 §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 $

F ör att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestäm m elserna i denna lag genom betalningssäkring tas i anspråk så myckel av gäldenärens egendom som svarar mot fordringen. Ä r deI Iråga o m en fordran sorn inte är fastställd, få r betalningssäk­ ring ske endast om det finns sanno­ lika skäl för a tt fordringen ko m m er a tt fastställas. I sådant läll få r b etal­ ningssäkring avse högst del belopp till vilket fordringen m e d hänsyn till om ständigheterna sannolikt k o m ­ m er att bli fastställd.

Fråga om betalningssäkring prö- Fråga om betalningssäkring prö­ vas av länsrätt på fra m stä lln in g av vas av länsrätt. allm änt o m bud sorn har förordnats att lora det allm ännas talan i m å l enligt denna lag. Det allm ännas talan i m å l enligt denna lagJÖrs av länsskattem yndighelen.

4$

Beslut om betalningssäkring får fattas om påtaglig risk föreligger att gäldenären inte k om m er att betala fordringen och denna eller, om flera fordringar föreligger m ot sam m a gäldenär, de tillhopa uppgår till b etydan­ de belopp. Är fordringen att hänföra till viss tidsperiod får betalningssäk­ ring beslutas endast om perioden har gått till ända eller fordringen dessför­ innan har förfallit till betalning. Beslut om betalningssäkring får fa tta s endast om skälen fö r åtgärden uppväger det intrång eller m en i öv­ rigt sorn åtgärden innebär fö r gälde-

närén eller Jör något annat m otstå­ ende intresse.

A r fordringen ej fastställd, Jår be­ E tt yrkande o m betalningssäk­ slut om betalningssäkring avse det ring får inte bifallas utan a tt m o t­ belopp till vilket fordringen m ed parten har berens till/alle att yttra hänsyn till om ständigheterna kan sig. Ar det fa ra i dröjsmål. Jår doek antas bli fastställd. åtgärden om edelbart beviljas a lt gälla tilldess något annat har/Örordnats.

6 §

1 m å l o m betalningssäkring får Beslut om betalningssäkring skall rätten, om Jära är i dröjsmål, o m e­ hävas helt eller delvis i den m ån skäl delbart bevilja åtgärden a tt gälla till Jör beslutet inte längre föreligger el­ dess annorlunda Jorordnas. ler beslutet av någon annan anled­ ning inte längre bör kvarstå. Frågor om härning prövas av länsrätten, om någon av parterna begär det el­ ler om del annars finns skä l för det. Gäldenären skall upplysas om rät­ ten att begära härning. Länsrätten kan helt eller delvis häva ett beslut om betalningssäk­ ring. även om beslutet har överkla­ gats. Ett överklagande av länsrättens beslut om betalningssäkring förfal­ ler. om länsrätten själv ändrar be­ slutet så sorn klaganden begär. Ä nd­ rar länsrätten beslutet på ett annat sätt än klaganden begär, skall över­ klagandet anses om fatta det nya beslutet.

Beslut om betalningssäkring skall A vser ett beslut om betalningssäk­ hävas i den m ån skä l Jor beslutet ring en fordran sorn inte är fast­ inte längre föreligger eller beslutet ställd. skall länsrätten häva beslutet, av annan anledning inte längre bör o m inte talan o m fastställelse av kvarstå. fordringen eller av underlaget för den har väckts vid dom stol inom sex m ånader frå n dagen för beslutet el­ ler fordringen eller underlaget tor den inom sa m m a lid har fastställts i annan ordning. Länsrätten få r m ed­ ge förlängning av tidsfristen, o m det finns särskilda skäl. Har eli beslut om betalningssäk­ ring hävts enligt lörsta stycket, får ett n ytt beslut o m betalningssäkring på sa m m a grund fanas endast om

talan beträdande fordringen har väckts eller om fordringen eller underlaget fö r den har fa ststä llts i annan ordning.

8 § Vid handläggning av frågor om betalningssäkring i länsrätt och ka m m a rrä tt skall m untlig fö rh a n d ­ ling hällas, om gäldenären begär det. M untlig förhandling behöver dock inte hållas, om det är uppen­ bart obehövligt. Gäldenären skall upplysas om rätten lill m u n tlig fö r ­ handling.

10 § Beslut om betalningssäkring får genast verkställas. V erkställighet begärs hos krono­ Verkställighet begärs hos krono­ fogdem yndigheten av allm ä n t o m ­ fogdem yndigheten av länsskatte­ bud som avses i 3 §. m yndigheten. Hävs ett beslut om betalningssäk­ ring, skall vidtagna åtgärder genast återgå. I andra fa ll än som avses i 7 § fö rsta stycket kan dock rätten förordna a tt vidtagna åtgärder skall bestå till dess beslutet om hävning har vunnit laga kraft.

14 § / fråga om förrättningskostnader vid verkställighet av beslut o m betal­ ningssäkring gäller vad sorn fö re­ skrivs i 17 kap. 9 § fö rsta stycket utsökningsbalken.

17 §2

H ar egendom tagits i förvar en­ H ar egendom tagits i förvar en ­ ligt 16 §, skall anm ä la n d ärom om e­ ligt 16§, skall länsskattem yndighedelbart göras till allm ä n t o m bud ten, så snart det kan ske och senast som avses i 3 § . Det a llm änna o m ­ fe m dagar därefter, göra fram ställ­ budet prövar genast om egendom en ning om betalningssäkring hos läns­ ska ll bli kvar i förvar. Beslutar del rätten. G örs ej sådan fram ställning a llm änna om budet a tt egendom en eller läm nas sådan fram ställning skall bli kvar i förvar, sk a ll han ge­ utan bifall, skall egendom en om e­ nast göra fram ställning om betal­ delbart återställas. M eddelas beslut ningssäkring hos länsrätten. G örs ej om betalningssäkring skall, om inte sådan fram ställning eller läm nas så­ rätten b estäm m er annat, egendo­ dan fram ställning utan bifall, skall m en bli kvar i förvar till dess beslu­ egendom en om edelbart återställas. tet verkställs.

M eddelas beslut om betalnings­ säkring skall, om inte rätten be­ stäm m er annat, egendom en bli kvar i (orvar till dess beslutet verk­ ställs.

H ar beslut om betalningssäkring H ar ett beslut om betalningssäk­ överläm nats till kronofogdem yn­ ring överläm nats till kronofogde­ dighet lo r verkställighet, får m yn­ m yndighet för verkställighet, får digheten i stället Jör a li genast verk­ m yndigheten ta em ot säkerhet som ställa heslutet la em ot säkerhet som gäldenären eller, d är gäldenären gäldenären eller, d är gäldenären kan antas medge del. annan erb ju ­ kan an tas medge det. annan erb ju ­ d er sig att ställa. der sig alt stalla lä r kronofogdem yndigheten em ot säkerhet, skall länsrätten i m o t­ svarande m än häva heslutet om betal­ ningssäkring. Är i annat läll (Väga om betal­ Är i annat läll fråga om betal­ ningssäkring lär kronofogdem yn­ ningssäkring får kronofogdem yn­ dighet som anvisas av allm änt om- dighet som anvisas av Uinsskattelutd sorn avses i .1 $ ta em ot säker­ m yndigheten ta em ot säkerhet. het.

Säkerhet lår tas i anspråk när fordringen har törlalht till betalning eller vid den senare tidpunkt som har m edgivits. I ös rigt skall bestäm m elserna i lagen ( 1978:882) om säkerhet tor skuttefordringar m in. tilläm pas.

Hehärig dom stol m. m.

20 § ’ Mål om betalningssäkring prövas Mål om betalningssäkring prövas av den länsrätt sorn är behörig i av den länsrätt sorn är behörig i fråga om gäldenärens taxering till fråga 0111 gäldenärens taxering till skatt enligt lagen ( I*->47: 576) om skatt enligt lagen (1^47:576) om statlig inkom stskatt lin det är. dä statlig inkom stskatt tor det heskattfram ställning 0111 betalningssäkring ningsär. dä fram ställning om betal­ görs. F inns inte behörig dom stol ningssäkring görs. F inns inte behö­ enligt vad sorn nu sagts, prövas m å­ rig dom stol enligt vad som nu sagts, let av länsrätten i det län, d är verk­ prövas målet av länsrätten i det län. ställigheten kail äga rum . d ä r verkställigheten kan äga runi. Behörig ali lora det allm ännas ta­ lan är länsskattem yndiglieten i det

län där behörig länsrätt linus I ad

som föreskrivs i 10$ tredje och fjä rd e styckena taxeringslagen (1156:623) gäller i tilläm pliga delar i m a i om betalningssäkring.

Ersättning JÖr skada

2 1 5 H ar ett beslut om betalningssäk­ ring m eddelats Jör en fordran som inte är fa ststä lld och blir fordringen senare inte slutligt fa ststä lld eller fastställs den slutligt till ett väsent­ ligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats. har gäldenären rätt lill ersättning av staten JÖr ren fö r ­ m ögenhetsskada som därigenom har tillfogats honom . Ersättning läm nas endast fö r ska ­ da som är av någon betydelse. Er­ sättn in g läm nas inte fö r kostnader fö r biträde eller utredning.

22 §

E rsättning kan vägras eller sättas ned om gäldenären genom att lä m ­ na oriktig uppgift, underlåta att lä m n a uppgift som han var skyldig a tt läm na eller på annat säll genom vållande har m edverkat till skadan. D etsam m a gäller i den m ån det an­ nars skulle vara oskäligt a tt ersätt­ ning lämna*.

D enna lag träd e r i kraft den 1 ja n u a ri 1990. De nya bestäm m elserna i 7, 21 och 22 § § gäller inte i fall d ä r fram ställ­ ningen om betalningssäkring kom in till länsrätten före ikraftträdandet. D en nya bestäm m elsen i 14 § skall inte tilläm pas på kostnader för verkställighet som har up p stått före ik raftträdandet.

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

H ärigenom föreskrivs a tt 34 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall ha följande lydelse.

34 §*

M ot beslut, som ej inn eb är att m ålet avgöres, får talan föras endast i sam band m ed talan m o t beslut i själva m ålet. Talan får dock föras särskilt n är rätten 1. ogillat in vändning om jä v m ot ledam ot av rätten eller invändning om a tt h in d e r föreligger för talans prövning, 2. avvisat om bud eller biträde, 3. fö ro rd n at rö ra n d e saken i avvaktan på m ålets avgörande, 4. förelagt någon a tt m edverka på an n at sätt än genom inställelse inför rätten och underlåten h et att iakttaga föreläggandet kan m edföra särskild påföljd för honom , 5. u td ö m t vite eller an n a n påföljd för underlåten h et a tt iakttaga föreläg­ gande eller åd ö m t straff för förseelse i förfarandet eller ålagt v ittne eller sakkunnig a tt ersätta kostnad som vållats genom försum m else eller tred ­ ska, 6. föro rd n at angående undersökning eller o m händertagande av person eller egendom eller om an n a n liknande åtgärd, 7. fö ro rd n at angående ersättning 7. fö ro rd n at angående ersättning för någons m edverkan i m ålet, eller för någons m edverkan i m ålet, 8. u tlå tit sig i a n n a t fall än som 8. utlåtit sig i an n at fall än som avses i 7 i fråga som gäller rätts- avses i 7 i fråga som gäller rätts­ hjälp enligt rättshjälpslagen hjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429). (1972:429) eller 9. beslutat i fråga om förlängning av tidsfrist enligt 7 § första stycket lagen (1978:880) om betalningssäk­ ring fö r skatter, tullar och avgifter.

M ot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan förås endast om beslutet in n e fa tta r avgörande av fråga, som inverkar på m ålets utgång.

D en n a lag trä d e r i k raft den 1 ja n u a ri 1990.

)

Lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

H ärigenom föreskrivs a tt 4 kap. 13 § och 16 kap. 8 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.

4 kap.

13 §

F ö rm ån srätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom u tm ä t­ ning går åter, om förm ånsrätten har in trä tt senare än tre m ånader före fristdagen. H ar utm ätningen skett till förm ån för någon som är närstående till gäldenären, går förm ån srätten eller betalningen också åter om förm åns­ rätten h ar in trä tt dessförinnan m en senare än två år före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. F ö rm ån srätt på grund av betalningssäkring går åter, om förm ånsrätten har in trä tt senare än tre m å n ad e r före fristdagen. Vad som sägs i Järsta och andra styckena gäller inte om förm ånsrät­ ten har inträtt vid utbyte m ot egen­ d om som har u tm ä tts eller betalningssäkrats tidigare än tre m ånader förejristdagen eller, i Jäll som avses i forsla stycket andra m eningen, två år fö r e fristdagen.

16 kap.

8 §

T illsynsm yndigheten får överklaga tingsrättens beslut, om beslutet rör 1. utseende eller entledigande av förvaltare, antalet förvaltare eller del­ ning av förvaltningen m ellan flera förvaltare, 2. arvode, k ostnadsersättning eller förskott till förvaltare, 3. reseförbud eller skyldighet för 3. reseförbud eller skyldighet för gäldenären a tt läm na ifrån sig sitt gäldenären att läm na ifrån sig sitt pass, h äm tn in g eller häktning eller pass ,JÖrbud att utjärda pass, häm tföreläggande eller u td ö m an d e av ning eller häktning eller förelägganvite, de eller u td ö m an d e av vite, 4. uppdrag som eller arv o d e till rådgivare eller förlikningsm an, 5. avslag på en fram ställning om att inleda bevakningsförfarande, 6. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. I §. 1 de frågor som avses i första stycket förs det allm ännas talan i högsta dom stolen av riksskatteverket.

D enna lag trä d e r i kraft den 1 jan u ari 1990.

M o tio n e r n a

M o tio n e r v ä c k ta m e d a n l e d n i n g av p r o p o s itio n e n

1989/90:Skl av Bo L u n d g ren m.fl. (m ) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att riskrekvisitet utform as i enlig h et med vad som anförts i m o tio n en , 2. att riksdagen b eslutar att m u n tlig fö rh a n d lin g vid handläggning av frågor o m betalningssäkring i länsrätt och k am m a rrä tt alltid skall hållas o m gäldenären begär det, 3. att riksdagen beslu tar att förlän g n in g av tidsfristen att väcka talan beträffande den betalningssäkrade fordringen utform as i enlig h et med vad som anförts i m o tio n en , 4. att riksdagen b eslutar att en tidsfrist införs beträffande handlägg­ ningen av sådana skattem ål som varit förem ål för betalningssäkring i enlighet med vad som anförts i m o tio n en , 5. att riksdagen b eslutar att det allm ä n n as talan i mål om betalnings­ säkring skall föras av ett g entem ot länsskattem yndigheten fristående allm ä n t om b u d , 6. att riksdagen b eslutar att betalningssäkrad fordran inte b ör om fat­ tas av fö rm ån srätt om fordringen in te är fastställd vid konkurstillfället, 7. att riksdagen beslutar att ersättn in g för u p p k o m m e n skada i sam band m ed beslut om betalningssäkring utform as i enlighet med vad som anförts i m otionen. 1989/90:Sk2 av Kjell Jo hansson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag o m än d rin g av riskre­ kvisitet till att endast avse s.k. betalningssabotage, 2. att riksdagen, m ed ä n d rin g av regeringens förslag, beslutar att tidsfristen för betalningssäkring endast skall få ske vid synnerliga skäl och endast med en m ånad i taget, 3. att riksdagen, med ä n d rin g av regeringens förslag, b eslutar att "väsentligt lägre b elo p p " i skadeståndshänseende legaldefinieras till att avse m inst ett basbelopp, 4. att riksdagen, med än d rin g av regeringens förslag, beslu tar att skadeståndsansvaret skall om fatta kostnader för ersä ttn in g och biträde i betalningssäkringsm ålet, 5. att riksdagen, m ed ä n d rin g av regeringens förslag, beslu tar att statens strik ta skadeståndsansvar skall avse även fastställda fo rdringar, 6. att riksdagen, m ed ä n d rin g av regeringens förslag, b eslutar att jä m k n in g av skadeståndet endast skall få ske om d et föreligger ett kausalsam band m eitan h an d lin g en och skadan elle r om det skulle vara u p p en b a rt oskäligt att ersättn in g utgår. 1989/90:Sk3 av Rolf K enneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beträf­ fande förslaget till lag om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäk­

ring för skatter, tu llar o ch avgifter med avslag på regeringens förslag till ny paragraf, 21 §, i d e n n a del i stället an tar följande förslag till ny 21 §. 21 § H ar ett beslut om betalningssäkring m eddelats för en fordran som inte ä r fastställd och b lir fordringen senare inte slutligt fastställd eller fastställs den slutligt till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats, har gäld en ären rätt till ersättning av staten för ren förm ögenhetsskada som d ärig en o m h ar tillfogats hon o m . E rsättn in g läm nas inte för kostnader för biträde eller utredning.

M o tio n e r vä ck ta u n d e r d e n a llm ä n n a m o t io n s tid e n 1989

1988/89:Sk801 av Bengt W esterberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådana förändringar i betalningssäkringslagen som angetts i m o tio n en , 2. att riksdagen beslutar att bevissäkringslagen för skatte- o ch avgiftsprocessen skall upphävas, 3. att riksdagen beslutar att upphäva lagen m ot skatteflykt, • 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en om vänd gene­ ralklausul i enlig h et med vad som i m otionen anförs. M otiveringen återfinns i m otion 1988/89:Ju804.

1988/89:Sk802 av Bo L undgren m.fl. (m ) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas 1. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad som i m otionen anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och generella regler, 2. att riksdagen som sin m ening ger regeringen till kän n a vad som i m otionen anförts beträffande tolkningsföreträde för enskilda skattebe­ talare. 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en "legal n ö d ­ brom s" enligt vad som anförts i m otionen, 4. att riksdagen beslutar avskaffa lagen m ot skatteflykt, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fö renklad självde­ klaratio n i enlighet med vad som anförts i m otionen, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag rö ran d e tidsgräns för m eddelande om beslut av avvikelse från självdeklaration, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ä n d rin g i taxerings­ lagen beträffande bättre m otiverade beslut, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag som in n e b är att beslut om eftertaxering skall fattas av länsrätt, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ä n d rin g i vad avser föru tsättn in g arn a för eftertaxering, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om än d rad e regler för taxeringsrevision enligt vad som anförts i m otionen, 13. att riksdagen beslutar avskaffa bevissäkringslagen, 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ä n d rin g av betal­ ningssäkringslagen enligt vad som anförts i m otionen.

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om in rättan d e av en g entem ot skattem yndigheten fristående o rganisation att föra det all­ m ännas talan i taxeringsprocessen, 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd med erläggande av skatt vid besvär enligt vad som anförts i m o tio n en , 17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i en lig h et med vad som anförts i m o tio n en , 18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om än d rin g av u p p ­ bördslagen i vad avser betalningsskyldighet för uppdragstagares skatt i enlig h et med vad som anförts i m o tio n en , 19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om än d rin g av arbets­ givarbegreppet i e n lig h et med vad som anförts i m otio n en , 20. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet, 1988/89:Sk804 av Bengt Silfverstrand och B irthe Sörestedt (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att k o n tro llu p p giftsskyldighet för b a n k rä n to r även skall om fatta ju rid isk a personer. 1988/89:Sk805 av L en n a rt B ru n a n d e r (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen u ta rb e tar ett lagförslag såvitt avser taxeringsförfarandet i enlig h et med vad som anförs i m otionen. 1988/89:Sk807 av A llan E kström (m ) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en anförts om institutet skattetillägg. 1988/89:Sk808 av K nut W achtm eister (m ) vari yrkas att riksdagen beslutar u pphäva de nya bestäm m elserna om avgift på fyllnadsinbetal­ ningar av p re lim in ä r skatt. 1988/89:Sk809 av A lexander C hriso p o u lo s o ch B jörn S am uelson (båda vpk) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om hjälp att u n d a n ­ hålla pengar från b an k e r m .m . i enlighet m ed vad som anförs i m o tio n en , 2. att riksdagen hos regeringen hem ställer om förslag till in rättan d e av statsfinansierade rådgivningsbyråer i enlig h et med vad som an fö rs i m otionen. 1988/89:Sk810 av Sten Svensson m.fl. (m ,fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin m en in g ger regeringen till kän n a vad i m otionen anförts om avskaffande av lagen om betalningssäkring altern ativ t sådana fö rä n d ­ ringar i lagen att den enskildes rättssäkerhet stärks. 1988/89:Sk811 av F ilip Fridolfsson m.fl. (m ,fp,c) vari yrkas att riksda­ gen som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad i m otionen anförts om arbetsgivares ställföreträdaransvar. 1988/89:Sk812 av M arianne Jönsson och A gne H ansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin m ening ger regeringen till k än n a vad i m o tio n en anförts om eftertaxering.

1988/89:Sk813 av Lars De G eer (fp) vari yrkas att riksdagen hos 1989 90 S k l / ' regeringen begär förslag till än d rin g av 85 § upphördsfagen (195* ? ’2) i enlighet m ed vad som i m otionen anförs. 1988/89:Sk814 av R une B acklund m.fl. (c,m ,fp) vari yrkas att riksda­ gen hos regeringen an h å lle r om förslag om utvidgade m öjligheter till anstånd med b etaln in g av tvistig skatt enligt taxeringsbeslut. 1988/89:Sk816 av M artin O lsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att u pphäva bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. 1988/89:Sk821 av G örel T h u rd in m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar återin fö ra de ursp ru n g lig a reglerna för g en e ralk la u su le n i skattelagstiftningen, 2. att riksdagen — om yrkande 1 inte bifalls — beslu tar upphäva reglerna om gen eralk lau su l i skattelagstiftningen. 1988/89:Sk822 av H ans G ö ra n F ranck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin m e n in g ger regeringen till kän n a vad i m o tio n en angetts om översyn av lagfrågor om skattebrott och skattetillägg. M otiveringen återfinns i m otion 1988/89:Ju820.

U ts k o t te t

Ett u p p h ä v a n d e av b e ta ln in g s s ä k r in g sla g e n m .m .

B etalningssäkringslagen (1978:880) har varit i kraft sedan den 1 ja n u a­ ri 1979. D en infördes för att kom m a till rätta med s.k. indrivningssabotage och för att även i övrigt stärka det allm ä n n as ställning som borgenär vid u p p b ö rd och in d rivning av fo rd rin g ar på skatter, tu llar o ch avgifter. Lagen ger en m öjlighet att genom betalningssäkring ta i an sp rå k så m ycket av en gäldenärs egendom som svarar m ot en sådan fordran. I den n u ak tu ella p ro p ositionen föreslår regeringen ä n d rin g a r i betalningssäkringslagen för att skapa bättre g ara n tier m ot att enskilda drabbas av felaktiga beslut om betalningssäkring och för att även i övrigt fö rb ättra den enskildes ställning i sådana mål. P ropositionen bygger på b etalningsäkringsutredningens b etän k an d e (SO U 1987:75) Ö versyn av betalningssäkringslagen. In n an utskottet går in i detalj på de o lik a ä n d rin g a rn a beh an d lar utskottet frågan om betalningssäkringslagen över huvud taget skall vara kvgr. I m o tio n Sk810 av Sten Svensson m.fl. (m .fp.c) yrkas att betal­ ningssäkringslagen avskaffas. Som ett altern ativ yrkas att åtgärder vidtas för att öka rättssäkerheten vid betalningssäkring. M o tio n ärern a anser att lagen m edfört rättsosäkerhet för de b erö rd a och gett alltför stort u try m m e för godtycke. E nligt utskottets m ening visar e rfa re n h e te rn a att det behövs ett in stru m e n t som tillfälligt tryggar det allm ä n n as fo rdringsanspråk i vissa risk situ atio n er till dess fordringen betalas på sedvanligt sätt u n d er

förfallotiden eller kan bli förem ål för indrivning. B etalningssäkrings­ lagen, som har detta syfte, kan således enligt utskottets u p p fattn in g inte avvaras och det kan därfö r inte kom m a i fråga att helt slopa den. En a n n a n sak är att lagen bör utform as så att all rim lig hänsyn tas till den ensk ild es berättigade rättssäkerhetsintressen. De brister i dessa hänseen­ den som obestridligen vidlåder bestäm m elserna i deras nuvarande u tfo rm n in g bör m an givetvis avhjälpa och så långt som m öjligt bygga in regler som stä rk e r den enskildes rättssäkerhet och begränsar risken för felaktiga beslut om betalningssäkring. Såväl p ro p o sitio n e n som de övriga m o tio n er som väckts, både med a n led n in g av den o ch u n d er d en allm ä n n a m otionstiden, syftar d ith ä n , och m otion Sk810 får därigenom anses delvis tillgodosedd. I övrigt avstyrker utskottet m otio­ nen.

R isk r e k v isite t

I m o tio n S k l (y rk an d e 1) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas att det, på sam m a sätt som gäller för kvarstad, skall anges i lagen att det "skäligen kan befaras" att gäldenären genom vissa förfaranden k o m m e r att u n d a n d ra sig att betala skulden för att betalningssäkring skall få tillgripas. Bengt W esterberg m.fl. (fp) och Kjell Johansson m.fl. (fp) y rk ar i m otion Sk801 (yrkande 1, delvis) resp. Sk2 (y rk a n d e 1) att betalningssäkring skall få tilläm pas endast då risk för s.k. betalningssabotage föreligger och inte vid en b a rt betalningsoförm åga. E nligt p ro p ositionen bör liksom för n ärvarande en fö ru tsättn in g för beslut om betalningssäkring vara att det föreligger en "påtaglig risk" att g äldenären inte k o m m e r att betala fordringen. D etta in n e b är enligt p ro p o sitio n en att betalningssäkring även i fortsättningen bör k u n n a användas för att skydda m ot s.k. betalningssabotage m en också för att m inska den kred itrisk som det allm ä n n a löper i äre n d en av detta slag. Ä ven utskottet anser att betalningssäkringsinstitutet, om d et skall k u n ­ na verksam t bidra till att m inska det allm ä n n as fö rlu ster i skatte- och avgiftsprocessen, måste vara utform at så att det kan tilläm pas n är det föreligger en påtaglig risk att gäldenären inte vill eller kan betala fordringen. En begränsning av förutsättn in g arn a till att avse en b a rt risk för s.k. betalningssabotage skulle enligt utskottets m en in g öka den k red itrisk det allm ä n n a löper i ären d en av detta slag på ett sätt som utskottet inte vill m edverka till. Sam tidigt vill utskottet e rin ra om att det för beslut om betalnings­ sä k rin g fordras en kvalificerad riskbedöm ning g rundad på en helhets­ syn av gäldenärens förhållanden. G enom regeringsrättens avgöranden har bl.a. fastslagits att t.ex. en b a rt u n d erlå ten h e t att redovisa in tä k te r i d e k laratio n en inte räck er för att det skall k u n n a konstateras att påtag­ lig risk föreligger. N ågonting m er påtagligt måste till, exem pelvis att gäldenärens e k o n o m isk a situation inte kan antas ge u try m m e för att betala fordringen. M ot den anförda bakg ru n d en d elar utskottet föredragande statsrådets u p p fattn in g att gällande rätt svarar m ot högt ställda krav på rättssäker­ het. U tskottet avstyrker följaktligen de nu aktuella m otion sy rk an d en a.

I m otion Sk801 (yrkande 1, delvis) av Bengt W esterberg m.fl. (fp) yrkas att bestäm m elser införs o m att ett beslut om betalningssäkring skall m otiveras utförligt. E nligt m o tio n ä re rn a brister d o m sto larn a allt­ för ofta i detta hänseende. Ä ven föredragande statsrådet påtalar i p ro p o sitio n e n att d o m sto larn a i sina beslut m ånga gånger inte redovisar skälen till att de fu n n it att påtaglig risk föreligger att gäldenären inte k o m m e r att betala fordring­ en. H ans bed ö m n in g är e m ellertid att rekvisitet n u m e ra to rd e ägnas stö rre u p p m ä rk sa m h e t vid m otiveringen av besluten. U tskottet delar d e n n a up p fattn in g och anser därfö r att någon åtgärd med a n led n in g av m o tio n en inte ä r påkallad. U tskottet avstyrker d ärfö r m o tio n en i d e n n a del.

B e v isk r a v et

R egeringens förslag inn eb är att m an i lagtexten uttryckligen anger att beslut om betalningssäkring får avse en fordran som inte ä r fastställd om det finns "sannolika skäl" för att det a llm ä n n a h ar en fordran. Beslutet får avse högst det b elopp till vilken fordringen "sannolikt" k o m m e r att fastställas. Bengt W esterberg m.fl. (fp) y rk a r i m otion Sk801 (y rk an d e I, delvis) också att en sådan ä n d rin g genom förs, m edan Bo L undgren m.fl. (m ) i m otion Sk802 (y rk an d e 14, delvis) begär förslag av regeringen i d etta hänseende. U tskottet h ar inte fu n n it an le d n in g till e rin ra n m ot regeringens förslag utan tillstyrker p ro p o sitio n e n , liksom m otion Sk801 i den n a del. Y rkandet i m otion Sk802 ä r tillgodosett och den av m o tio n ärern a begärda åtgärden är inte längre ak tu ell.

M u n tlig fö rh a n d lin g

E nligt prop o sitio n en skall m u n tlig fö rh a n d lin g hållas av länsrätt och k am m a rrä tt i mål om b etalningssäkring o m gäldenären begär det. G äld e n ären skall upplysas om sin rätt till m u n tlig förhandling. F ö r­ h an d lin g skall d ock inte behöva hållas n är det är u p p e n b a rt obehöv­ ligt. I m otion S k l (yrkande 2) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas att m öjligheten att avstå från m u n tlig fö rh a n d lin g tas bort. D et bör således enligt m o tio n ärern a alltid hållas m u n tlig fö rh a n d lin g i länsrätt och k am m a rrä tt om gäldenären begär det. U tskottet delar uppfattningen att en u tökad rätt för d en en skilde till m u n tlig fö rh a n d lin g är ägnad att stärka rättssäkerheten i betalningssäkringsprocessen. För att inte k onsekvenserna av en sådan bestäm m else skall bli helt orim liga behöver e m ellertid också enligt utskottets m e­ n in g en m öjlighet införas för d o m sto larn a att avstå från m untlig fö rh a n d lin g — även när gäldenären fram ställer ö nskem ål härom — i sådana fall d är en m untlig fö rh a n d lin g u p p en b a rlig en inte behövs. Med det anförda tillstyrker utskottet p ro p o sitio n e n och avstyrker m o­ tion Sk2 i d en n a del.

E tt beslut om betalningssäkring för en fo rd ran som inte är fastställd skall enligt förslaget i p ro p o sitio n e n hävas av länsrätten, om det a llm ä n n a inte h ar väckt talan beträffande fordringen in o m sex m åna­ d e r från beslutet och fordringen eller und erlag et för b erä k n in g av fordringen inte h eller har fastställts i a n n a n o rd n in g in o m sam m a tid. O m särskilda skäl föreligger skall länsrätten få medge förlängning av tidsfristen. I m otion S k l (yrkande 3) av Bo L un d g ren m.fl. (m ) yrkas att den ak tu ella tidsfristen skall få förlängas endast om d en skattskyldige har förhalat m ålets handläggning. Kjell Jo hansson m.fl. (fp) y rk ar i m otion Sk2 (y rk an d e 2) att den b erö rd a tidsfristen skall få förlängas endast om "synnerliga skäl" föreligger o ch endast m ed en m ånad i taget. 1 såväl m otion Sk802 (y rk an d e 14, delvis) av Bo L undgren m.fl. (m ) som i m o tio n Sk801 (yrkande 1, delvis) av Bengt W esterberg m.fl. (fp) efterlyses en fö rk o rtn in g av handläggningstiderna när det gäller betalningssäkringsm ålet. U tskottet ställer sig i likhet m ed föredragande statsrådet och samtliga rem issinstanser positivt till att en tidsgräns införs i förevarande b il. M ot bakgrund av att betalningssäkringsm ålen n o rm alt avser svårutredda beskattningsförhållanden och att det inte är ovanligt att den skatt­ skyldige fö rh alar u tredningen d elar utskottet även uppfattningen att d e n n a tidsgräns b ör k u n n a förlängas. F ö r att inte riskera en på grund av tidspress u n d erm å lig u tre d n in g i kom p licerad e och vidlyftiga mål bö r även den o m ständigheten att utred n in g sm aterialet är m ycket o m ­ fattande anses utgöra en o m ständighet som kan föranleda en förläng­ ning av tidsfristen. Med det an fö rd a tillsty rk er utskottet p ro p ositionen och avstyrker m o tio n ern a S k l och Sk2, liksom de övriga två här behandlade m otio n sy rk an d en a i den m ån de inte kan anses tillgodo­ sedda genom p ro p o sitio n en s förslag.

Tidsfrist för h a n d lä g g n in g e n av m ål b eträffande b e ta ln in g ssä k r a d fordran

I m otion S k l (yrkande 4) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas att en tidsgräns införs även för handläggningen av det mål i vilket en betalningssäkrad fordran skall fastställas. E tt sådant mål bör enligt m o tio n ärern a prövas inom ett år från beslutet om betalningssäkring och fö rlängning medges endast om den skattskyldige har förhalat m ålets handläggning. Ä ven i m o tio n ern a Sk802 (yrkande 14, delvis) av Bo L undgren m.fl. (m ) och Sk801 (y rk a n d e 1, delvis) av Bengt W esterberg m.fl. (fp) begärs åtgärder som leder till en fö rk o rtn in g av handläggningstiden när det gäller det efterföljande taxeringsm ålet. Ä ven utskottet vill betona vikten av en snabb handläggning av de mål i vilket en betalningssäkrad fordran skall prövas. Som fram hålls i p ro p o sitio n en finns det em ellertid om stän d ig h eter som pek ar på att de ak tu ella m ålen i fortsättningen k o m m e r att behandlas m er skyndsam t än hittills. D it hö r ett utökat bevakningsåliggande från länsrätternas sida i fråga om betalningssäkringsbesluten sam t det fö rh ållan d et att

m åltillström ningen till län srättern a avtagit u n d e r senare tid och kan förväntas avta ytterligare. Med hänsyn härtill och till de n ackdelar som ä r förknippade med tidsfrister av d et här slaget delar utskottet före­ dragande statsrådets uppfattn in g att det nu saknas an led n in g att införa någon tidsfrist för länsrätternas handläggning. M ed det an fö rd a avstyr­ ker utskottet de nu behandlade m otion sy rk an d en a.

Ö p p n a mål

I p ropositionen föreslås att länsrätten k o n tin u e rlig t skall övervaka att fö rutsättningarna för b etalningsäkring alltjäm t är för handen och själv­ m ant häva ett beslut i den m ån fö ru tsättn in g arn a för beslutet inte längre föreligger. A vsikten är att härigenom skapa bättre betingelser för snabba ä n d rin g a r av betalningssäkringsbeslut som visat sig bygga på felaktiga förutsättningar. 1 m otion Sk802 (yrkande 14, delvis) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas en periodvis o m p rö v n in g av beslut om betalningssäkring. U tskottet b iträder förslaget i p ro p o sitio n e n . H ärigenom torde även syftet med det ak tu ella m otionsyrkandet vara tillgodosett och utskottet avstyrker därför m o tio n en i d e n n a del.

D e t a llm ä n n a s fö reträdare i b e ta ln in g ssä k r in g sm å l

Enligt propositionens förslag skall det allm ä n n as talan i mål om betalningssäkring föras av länsskattem yndigheten i stället för det all­ m änna om budet. V idare föreslås att en länsskattem yndighet skall få u p p d ra åt en an n a n länsskattem yndighet att föra talan, om den andra m yndigheten m edger det, och att riksskatteverket skall fa ta över uppgiften att föra det allm än n as talan. I m otion S kl (y rk an d e 5) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas att det allm ännas talan i mål om betalningssäkring skall föras av ett gentem ot länsskattem yndigheten fristående allm ä n t o m b u d . Enligt m o tio n ärer­ nas uppfattning är det angeläget att det allm ä n n as talan förs av en person med en o b ero e n d e ställning. U tskottet delar föredragande statsrådets uppfattn in g att en överföring av det allm änna om b u d ets uppgifter på länsskattem yndigheten bör förbättra sam ordningen m ellan de o lik a v erksam heter inom skatteför­ valtningen som berörs av betalningssäkring och ligger i linje med riksdagens tidigare beslut att uppgiften att föra det allm än n as talan i skatteprocessen skall fullgöras av länsskattem yndigheten som sådan. U tskottet tillstyrker följaktligen p ro p o sitio n e n i d e n n a del och avstyr­ ker m otion S kl i m otsvarande del.

Förm ånsrätt

E nligt propositionen kan den fö rm ån srätt som följer av betalningssäk­ ring inte avvaras. I m otion S k l (y rk an d e 6) av Bo L undgren m.fl. (m) yrkas därem ot att fö rm ån srätten vid k o n k u rs skall vara utform ad så att en betalningssäkrad fordran inte om fattas av fö rm ånsrätt om fordring-

2 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 1

en inte är fastställd vid k o nkurstillfället. E nligt m o tio n ärern a bör näm ligen betalningssäkringslagen inte ha längre gående rättsverkningar än kvarstad i sådana sam m anhang. U tskottet vill e rin ra om att betalningssäkring syftar bl.a. till att stärka det allm ä n n as ställning gentem ot gäldenärens övriga borgenärer u n d e r den tid då det allm ä n n as fordran inte är indrivningsbar. Med hänsyn till den långa tid som ofta förflyter från det att en sådan fordran u p p k o m m e r till dess att den kan drivas in, avsaknaden av sedvanlig k red itp rö v n in g i sam band med att fordringen uppstår samt risken för k o n stru era d e civila fordringar bö r enligt utskottets uppfatt­ ning betalningssäkring även i fortsättningen vara förenad med för­ m ånsrätt — även vid k o n k u rs. U tskottet avstyrker följaktligen m otion S k l i den n a del.

Strikt s k a d e s tå n d s a n s v a r

E nligt p ro p o sitio n en skall staten åläggas ett strik t skadeståndsansvar för skador till följd av ett obefogat beslut om betalningssäkring av icke fastställda fordringar. Det skall således i p rin c ip inte ha någon betydel­ se om beslutet vållats genom fel eller försum m else från m yndighetens sida. Beträffande beslut om betalningssäkring för fastställda fordringar skall enligt p ro p o sitio n e n även i fortsättningen skadeståndslagens reg­ ler gälla, vilket in n e b är att skadestånd utgår bara om fel eller försum ­ melse ligger m yndigheten till last. Y rkanden om strik t skadeståndsansvar har fram ställts av Bo L und­ gren m.fl. (m ) i m o tio n ern a S kl (yrkande 7, delvis) och Sk802 (yrkande 14, delvis) och av Bengt W esterberg m.fl. (fp) i m otion Sk801 (yrkande 1, delvis). 1 m otion Sk2 (yrkande 5) yrkar Kjell Johansson m.fl. (fp) strikt skadeståndsansvar även beträffande fastställda fordring­ ar. Som anförs i p ro p o sitio n en är fö rh å lla n d en a i fråga om betalnings­ säkring för icke fastställda fo rd rin g ar så speciella att det allm än n a bör ha ett längre gående skadeståndsansvar än det som enligt skadeståndsla­ gen (1972:207) gäller för m yndighetsutövning i allm än h et. Det ligger i sakens natur att en säkerhetsåtgärd som vidtas på ett så tidigt stadium i en skatte- eller avgiftsutredning — inte sällan utan att den enskilde fatt tillfälle att yttra sig — senare kan visa sig ha fattats på felaktiga g ru n d e r och m edfört ek o n o m isk a skador för den enskilde. Ersättningsm öjligheterna bör i sådana fall inte vara b eroende av om en eventuell skada vållats genom fel eller försum m else vid m yndighetsutövningen. Vad gäller beslut om betalningssäkring för fastställda fordringar fram står ett strik t ansvar inte som lika m otiverat. Som fram hålls i prop o sitio n en fattas ett ev en tu ellt beslut om betalningssäkring i sådana fall n orm alt på ett m ycket senare stadium av en u tred n in g om skatteoch avgiftsförhållandena. B estäm m elserna i skadeståndslagen ger då ett sådant skydd för gäldenären att frågan om en än d rin g av reglerna bör anstå i avvaktan på den u tre d n in g för översyn av det allm ännas skadeståndsansvar i sam band med m yndighetsutövning som nu plane­ ras. Riksdagen uttalade i våras önskem ål om en sådan översyn (se bet.

1988/89:LU31) o ch avsikten är att m an skall bringa regelsystem et i överensstäm m else med vad som av a llm ä n h ete n uppfattas som rim ligt och rättvist och bl.a. n ärm are kartlägga på vilka o m råd e n ett skärpt skadeståndsansvar kan vara m otiverat. O m resultatet av den berörda u tred n in g en skulle ge a n led n in g att utvidga skadeståndsansvaret för ogru n d ad e betalningssäkringar fö ru tsätter utskottet att regeringen läg­ ger fram förslag härom till riksdagen. Med det anfö rd a tillsty rk er utskottet pro p o sitio n en . V idare avstyrker utskottet sam tliga här b ehandlade m otio n sy rk an d en i den m ån de inte är tillgodosedda genom p ro p o sitio n en s förslag.

Visst v ä se n tlig h e ts k r a v för s k a d e stå n d

Förslaget i p ro p o sitio n e n in n e b är att en förutsättning för skadestånd för skada till följd av beslut om betalningssäkring för en icke fastställd fordran skall vara att fordringen sederm era inte fastställs eller fastställs till ett väsentligt lägre belopp än det som h ar betalningssäkrats. I a n slu tn in g härtill an fö r föredragande statsrådet att väsentlighetskravet får anses vara uppfyllt om det belopp som fastställs utgör m in d re än tre fjärdedelar av det belopp som betalningssäkrats. G äller betalnings­ säkringen m ycket sto ra belopp kan avvikelsen enligt föredragande statsrådet vara väsentlig även om en större andel än så av det belopp som betalningssäkrats fastställs. I m otion S k l (y rk a n d e 7, delvis) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas att det berö rd a väsentlighetskravet skall utgå. I m otion Sk2 (y rk an d e 3) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att "väsentligt lägre belopp" legaldefinieras till ett basbelopp. U tskottet in stäm m er i föredragande statsrådets uppfattning att m an rim ligen måste godta en viss avvikelse m ellan betalningssäkringsbeslutet och den fastställda fordringen utan att rätt till ersättning in träd er. U tskottet har för sin del inte fu n n it an led n in g till erin ra n m ot de a llm ä n n a rik tlin je r för bedöm n in g en av vad som bör anses ett väsent­ ligt lägre belopp som anges i p ropositionen. E n reglering av den n a fråga genom att föreskriva ett fixt belopp eller — som föreslås i m otion Sk2 — ett basbelopp kan lätt leda till en stelbenthet i tilläm p ­ ningen som i en skilda fall kan leda till beslut som med hänsyn till sam tliga o m stän d ig h e ter i ären d et fram står som m in d re välgrundade. Beträffande d en n a fråga tillstyrker utskottet således p ro p ositionen och avstyrker båda de ak tu ella m otionsyrkandena.

E rsä ttn in g sb erä ttig a d e sk a d o r

E nligt p ro p o sitio n en s förslag b ör ersättning utgå för ren förm ögenhets­ skada. D etta innefattar enligt föredragande statsrådet inte bara ersätt­ ning för förlorad inkom st av an ställn in g och förlust av näringsverk­ sam het utan även u teblivna k ap italin k o m ste r och realisationsvinster. I m otion S k l (y rk an d e 7, delvis) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas att ersättn in g skall utgå för all skada till följd av ett felaktigt beslut om betalningssäkring.

U tskottet vill inte utesluta att det kan vara svårt för den en skilde att visa storleken av den skada som har tillfogats h onom och att det med hänsyn härtill kan övervägas om inte ersättningen kan bestäm m as u n d e r hänsynstagande till an d ra o m ständigheter än sådana som har ren t ek o n o m isk betydelse. E nligt lagutskottets förut n äm n d a b e tän k a n ­ de bör det vara en uppgift för den k o m m an d e översynen av det allm ä n n as skadeståndsansvar vid m yndighetsutövning att u n dersöka en sådan u tfo rm n in g av reglerna. U tskottet förutsätter att regeringen, om resultatet av översynen ger a n led n in g till det, lägger fram de förslag till ä n d rin g a r beträffande om fattningen i ersättningsrätten vid betalnings­ säkring som är m otiverade. Med det anförda tillstyrker utskottet p ro­ positionen i d e n n a del och avstyrker m o tio n S k l i d en n a del.

Ersättning för biträde m .m .

E nligt prop o sitio n en s förslag skall ersättn in g enligt betalningssäkrings­ lagen inte läm nas för kostnader för biträde eller u tredning. A n sp råk på ersättn in g för sådana kostnader får fram ställas i särskild o rd n in g enligt den nyligen antagna lagen (1989:479) om ersättning för k ostnader i ä re n d en och mål om skatt. I m o tio n ern a S k l (yrkande 7, delvis) av Bo L undgren m.fl. (m ) och Sk2 (yrkande 4) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas rätt till ersättn in g även för kostnader för biträde. E nligt m o tio n ärern a är risk ern a för felaktiga beslut i d en n a typ av mål särskilt stora och det är därför enligt deras m ening befogat att ersättning utgår även för kostnader som d en enskilde får vidkännas för att tillvarata sin rätt. Med hänsyn till de nyligen införda reglerna om rätt till ersättning för kostnader för biträde och u tred n in g i ären d en och mål om skatt anser utskottet att det rim ligen kan antas att den som är berättigad till sådan ersättn in g inte behöver någon ytterligare ersättn in g i ett even­ tu e llt betalningssäkringsm ål. U tskottet an slu te r sig d ärfö r till föredrag­ an d e statsrådets uppfattning att sådana kostnader inte bör ersättas enligt de regler om strik t ansvar som föreslås i förevarande sa m m a n ­ hang. U tskottet tillstyrker därfö r p ro p o sitio n en i d e n n a del och avstyr­ ker m o tio n ern a såvitt nu är i fråga.

V iss b e g r ä n s n in g av s k a d e stå n d sa n sv a r et

I p ro p o sitio n e n föreslås att reglerna utform as så att ersättn in g läm nas endast för skada som är av någon betydelse. H ärm ed avses enligt föredragande statsrådet i första hand att skadan behöver uppgå till m inst 5 000 kr. för att vara ersättningsbar men att hänsyn också bör tas till h u ru v id a beloppet fram står som obetydligt i fö rh ållan d e till gäldenärens förhållanden. H an m enar således att det i något fall kan finnas skäl att ersätta även skador av m in d re om fattning, liksom att det någon gång kan finnas a n led n in g att inte ersätta skada som överstiger 5 000 kr. Ä r skadebeloppet näst intill försum bart med hänsyn till den enskildes ek o n o m isk a förh ållan d en bör det enligt föredragande statsrå­ det anses att beloppet inte är av någon betydelse.

I m o tio n Sk3 av R olf K enneryd m.fl (c) yrkas att begränsningen till skador av någon betydelse utgår. E nligt m o tio n ärern a bör m an inte ha en sådan självrisk utan ansvaret bör också såvitt avser beloppet vara strikt. S am m a yrk an d e ställs i m otion S kl (y rk a n d e 7, delvis) av Bo L undgren m.fl. (m ). U tskottet vill inledningsvis e rin ra om att ersättn in g enligt lagen (1989:479) om ersä ttn in g för kostnader i äre n d en och mål om skatt n o rm alt inte utgår för kostnader som understiger 5 000 kr., även om det — enligt vad som anförts i lagm otiven — i det enskilda fallet kan finnas an led n in g att bortse från d e n n a självrisk. D en i den nu aktuella p ro p o sitio n e n föreslagna ersättningen är utform ad i linje h ärm ed och föredragande statsrådets rik tlin je r i fråga om tilläm p n in g en , som i huvudsak inn eb är att självriskens om fattning får bedöm as från fall till fall, ger enligt utskottets uppfattn in g ett fullt tillfredställande utry m m e för att tilläm pa reglerna så att oskäliga effekter undviks. Ä ven frågan o m och i vilken o m fattn in g en självrisk bör fö rek o m m a i fråga om skadestånd av den k arak tär det nu är fråga om torde k o m m a att belysas i den k o m m a n d e översynen av det allm ä n n as skadeståndsansvar i sam band med m yndighetsutövning, och utskottet förutsätter att rege­ ringen åte rk o m m e r med förslag i frågan om det skulle visa sig m otive­ rat. Med det anfö rd a anser utskottet att de ak tu ella m otionsyrkandena är i huvudsak tillgodosedda, och utskottet tillsty rk er d ärför prop o sitio ­ nen och avstyrker m o tio n ern a i d en n a del.

J ä m k n in g av s k a d e s tå n d e t

I pro p o sitio n en föreslås att skadeståndet skall k u n n a jäm kas om gäldenären genom att läm na o rik tig uppgift eller genom att u n d erlå ta att läm na uppgift som han eller hon var skyldig att läm na eller på annat sätt genom vållande har m edverkat till skadan. D etsam m a skall enligt förslaget gälla i den m ån det a n n a rs skulle vara oskäligt att ersättning läm nas. I m otion Sk2 (y rk an d e 6) av Kjell Johansson m.fl (fp) yrkas att jä m k n in g av skadeståndet skall fa ske endast om det finns ett orsaks­ sam band m ellan den skattskyldiges h andlande och det felaktiga betalningssäkringsbeslutet eller om det skulle vara uppenbart oskäligt att ersättn in g utgår. E n ligt utskottets u ppfattning förutsätter den föreslagna regleringen om jä m k n in g , vilken är fo rm u lerad så att jä m k n in g skall fl ske om gäldenären genom vållande på visst sätt har m edverkat till skadan, ett sådant orsakssam band som m o tio n ärern a efterlyser. Det av m o tio n ärer­ na föreslagna tillägget "u p p e n b a rt" torde k nappast m edföra någon n äm n v ärt förbättrad ställning för de g äldenärer det här är fråga om . M o tio n ärern a har inte heller riktat någon a n m ä rk n in g m ot de exem ­ pel som anförts av föredragande statsrådet, bl.a. att fordringen hänförts till fel beskattningsår eller till fel m ake i ett fam iljeföretag. Med det sagda tillstyrker utskottet p ro p ositionen i d e n n a del och avstyrker m otion Sk2 i m otsvarande del.

I pro p o sitio n en föreslås inga än d rin g a r av nu v aran d e regler om se k re­ tess. Bo L undgren n r » . fl. (m ) efterlyser i m otion Sk802 (yrkande 14, delvis) förslag om en ökad sekretess i fråga om in terim istiska beslut. M otionärernas syfte to rd e vara att m inska skadev erk n in g arn a för e n ­ skilda till följd av den offentlighet som för närv aran d e ges åt även interim istiska beslut om betalningssäkring. U tskottet anser i lik h et med föredragande statsrådet att det inte är befogat att bryta m ot g ru n d p rin c ip e rn a i sekretesslagen genom att sekretessbelägga beslut som fattas utan att part beretts tillfälle att yttra sig. Till saken hö r att det har fram k o m m it att enskilda endast i ett fåtal fall har lidit betydande fö rlu ster till följd av beslut om betalningssäk­ ring som sederm era visat sig grundade på felaktiga förutsättningar. Av betydelse i detta sam m an h an g är också de ök ad e m öjligheter till skadestånd som föreslås i p ro p ositionen och som utskottet beh an d lat ovan. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet det ak tu ella m otionsyrkandet.

P r o p o s itio n e n i övrigt

Även i de delar som inte tagits u p p särskilt i någon m otion saknar utskottet a n led n in g till e rin ra n . U tskottet tillstyrker följaktligen p ro p o ­ sitionen även i dessa delar.

Ö v rig a ta x ering s- o c h u p p b ö r d sfr å g o r m .m .

I det följande b eh a n d la r utskottet ett antal m o tio n er som b erör taxe­ rings- och uppbördsväsendet. skattead m in istratio n en , sk a tte k o n tro llen m .m . M otionerna har väckts u nder den allm ä n n a m otionstiden 1989. Många av de frågor som tas upp är sådana som är a n k n u tn a till riksdagens p rin cip b eslu t hösten 1986 om ett nytt taxeringsförfarande (prop. 1986/87:47, SkU 11). U nder våren 1988 behandlade utskottet på nytt efter en gru n d lig b eredning innefattande bl.a. offentlig u tsk o ttsu t­ frågning m ed berö rd a p arter flera av de ak tu ella frågorna (SkU 1987/88:33). P rincipbeslutet om ett nytt taxeringsförfarande (i det följande be­ n äm nt "p rin c ip b eslu tet") innebär att taxeringsnäm nderna avskaffas och att beskattningsbeslutet i stället fattas av de lokala sk attem yndighe­ tern a och länsskattem yndigheterna. B esluten fattas u n d er m edverkan av en skatten äm n d o m det finns behov av insyn och inflytande av lekm än. De skattskyldiga får i det nya förfarandet rätt att begära o m p rö v n in g av skattem yndigheternas beslut u n d e r en tid av fem år efter taxeringsåret. B eslut till den enskildes nackdel skall få fattas u n d er ett år. E ftertaxering skall dock k u n n a ske på sam m a sätt som nu, m en besluten skall få fattas av skattem yndigheterna. V äljer den enskilde att överklaga ett beslut av en skattem yndighet till länsrätt skall det allm än n as talan föras av länsskattem yndigheten som sådan. Sedan sk a tteförenklingskom m ittén härefter avläm nat två betänkanden (SO U 1988:21 och 22) Ny taxeringslag — reform erad skattepro-

cess m ed detaljförslag och förslag till lagtext med k o m m e n ta r, har äre n d e t beretts inom regeringskansliet och en lagrådsrem iss avses läm ­ nas inom kort. In rik tn in g en är att avläm na en proposition till riksda­ gen u n d e r våren 1990.

D e t a llm ä n n a s p ro c e ssfö r in g

Sorn nyss näm nts innebär p rin cip b eslu tet att uppgiften att föra det allm ä n n as talan i skatteprocessen skall fullgöras av skattem yndigheter­ na som sådana. I m o tio n Sk802 (yrkande 15) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs förslag om in rättan d e av en g entem ot skattem yndigheten fristående organ isatio n som skall föra det allm ä n n as talan i taxeringsprocessen. L en n a rt B ru n a n d e r (c) begär i m otion Sk805 förslag om ä n d rin g i taxeringslagen så att en och sam m a tjänstem an inte agerar både som ta x eringsnäm ndsordförande och handläggare i länsrätt i sam m a ärende. M otio n ären torde em ellertid avse det fö rh å lla n d et att det enligt p rin ­ cip b eslu tet inte m öter något h in d e r att den tjänstem an som handlagt ett äre n d e i sam band med ett grundläggande taxeringsbeslut också fö re träd er det allm ä n n a i en senare process, om d en n e tjänstem an anses mest läm pad för uppgiften. Vad först gäller frågan vem som skall ta befattning med ett visst sk atteären d e i en dom stol vill utskottet e rin ra om att det av jävsreglerna i förvaltningsprocesslagen följer att ingen får inta en d ö m an d e fu n k tio n i ett mål eller ärende som han eller hon redan tidigare tagit befattning med hos någon an n a n m yndighet. Vad därefter gäller frågan h u r d et allm ä n n as processverksam het skall vara organiserad vill ut­ skottet e rin ra om att riksdagens tidigare ställningstagande g ru n d a r sig på en ön sk an att så långt det är m öjligt sa m o rd n a processverksam heten med övrig beskattningsverksam het hos skattem yndigheterna. M ålsätt­ ningen är bl.a. att form a ett en h etlig t och konsekvent u p p träd a n d e gen tem o t de skattskyldiga. U tskottet anser att det i m o tio n ern a inte har åvägabringats någon om ständighet som bör föranleda ett ä n d ra t ställ­ ningstagande i d e n n a fråga m en vill sam tidigt nu liksom tidigare b etona de starka krav på objektivitet som ställs på skattetjänstem ännen inkl. processförarna och att de alla skall eftersträva att nå riktiga och rättsenliga beskattningsbeslut. H ela frågan k o m m e r em ellertid enligt vad utskottet erfarit att tas upp på nytt i den k om m ande lagrådsrem issen o ch utskottet anser att ett slutligt ställningstagande till frågan bör anstå till dess att resultatet även av d e n n a fas av beredningen förelig­ ger. U tskottet avstyrker således m otion Sk802 i d en n a del och m otion Sk805.

F örtryckta bla n k etter för fö re n k la d sjä lv d ek la ra tio n

I m otion Sk802 (yrkande 7) y rk ar Bo L undgren m.fl. (m ) att de inkom stu p p g ifter som sk attem yndigheterna erh å llit skall finnas för­ tryckta i den förenklade självdeklarationen. M otio n ärern a an fö r att d en valda lösningen med förenklad självdeklaration som in n e b är att

endast befintliga registeruppgifter förtrycks inn eb är att den enskilde fråntas d en enligt deras m ening självklara rätten att säkert veta vilket belopp han eller hon dek larerar. U tskottet har tidigare fram hållit att ett sådant system som m o tio n ä­ re rn a fö ro rd ar skulle m edföra en oacceptabel senareläggning av d ek la­ ratio n stid p u n k te n . D enna uppfattning vann ytterligare stöd vid u tskot­ tets offentliga utfrågning förra året då företrädare från riksskatteverket uppgav att en sådan övergång skulle skapa avsevärda pro b lem m en att en reform på längre sikt m öjligen var tänkbar. U tskottet har inte fu n n it an le d n in g att än d ra sin stå n d p u n k t i den n a fråga utan avstyrker m otion Sk802 i den n a del.

K o n tr o llu p p g ifte r a v s e e n d e r ä n tein k o m s te r

K o n trolluppgift avseende ränta skall enligt gällande bestäm m elser i taxeringslagen inte läm nas i fråga om bank, h ypoteksinstitut, försäk­ ringsanstalt, aktiebolag och förening som tilldelats o rg an isa tio n sn u m ­ m er, vilka lånat ut pengar m ot ränta till kred itin stitu ten . B estäm m elser härom infördes i sam band med att riksdagen antog reform en om fö renklad självdeklaration och m otiverades med att ko n tro llu p p g ifts­ skyldigheten inte fick vara alltför om fattande och att det för en fö re n k lin g av löntagarbeskattningen var tillräckligt om uppgifter läm ­ nades o m fysiska personer (prop. 1984/85:180 s. 100, SkU 1984/85:60). I m o tio n Sk804 av Bengt Silfverstrand och B irthe Sörestedt (båda s) begärs förslag som in n e b är att kontrolluppgiftsskyldigheten för b an k ­ rä n to r skall om fatta inte bara p rivatpersoner utan även ju rid isk a personer. H ärigenom skulle m an enligt m o tio n ärern a bidra till att kom m a till rätta med en betydande u n d erd e k laratio n av rän te in k o m s­ ter och dessutom tillgodose starka rättvisekrav. U tskottet vill e rin ra om att den n u varande o m fattningen av k o n ­ trolluppgiftsskyldigheten avseende rän tein k o m ster i huvudsak är base­ rad på de krav som uppställs av system et med förenklad självdeklara­ tion. Något om edelbart behov av an d ra k o n tro llu p p g ifter än sådana som avser fysiska personer, dödsbo m.fl. som får avge förenklad självdeklaration finns således inte, och med nuvarande beskattningsre­ gler och taxeringsorganisation skulle inte heller de k o n tro llu p p g ifter för vissa ju rid isk a personer som skulle strö m m a in till sk attem yndighe­ te rn a o m m o tio n ärern as förslag gick igenom k u n n a användas på ett m eningsfullt sätt. Även med en sådan kontrolluppgiftsskyldighet skulle — liksom för närvarande — en revision behövas för att klarlägga ett företags o lik a in kom stförhållanden, och vid en sådan gran sk n in g kan b eskattningsm yndigheterna redan enligt dagens regler fa tillgång till de ifrågavarande uppgifterna. Med d etta synsätt saknas enligt utskottets uppfattn in g a n led n in g att utö k a kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt m o tio n ä re rn a begär. U tskottet vill em ellertid sam tidigt b etona angelägenheten av att regler skapas o ch taxeringsväsendet organiseras så att även företagens skatte­ pliktiga rän te in k o m ster i full utsträck n in g tas fram till beskattning. Bl.a. d etta har varit ett syfte med de senaste årens reform er av

in k om stbeskattningen och fö rä n d rin g ar inom taxeringsorganisationen, som bl.a. är tänkta att ge ökat u try m m e för regelm ässiga taxeringsrevi­ sio n er av företag. D etta är också ett av syftena bakom det pågående arb etet med en skatteom läggning. U tskottet fö ru tsätter att arb e tet med att skapa förutsättningar för ett tillfredsställande beskattningsresultat även på detta o m råd e fortsätter och om m öjligt intensifieras. Med det anfö rd a avstyrker utskottet m otion Sk804.

T a x e r in g s r e v is io n av A D B - b a s e r a d e r ä k e n s k a p e r

Riksdagen antog i d ecem ber 1987 med verkan ff.o.m . den 1 januari 1988 än d rad e regler för taxeringsrevision. H ärigenom återfick skatte­ m y n digheterna den befogenhet att inhäm ta info rm atio n berättande o k än d a skattskyldiga genom taxeringsrevision (s.k. generella k o n tro l­ ler) som de allm än t ansetts ha fram till ett regeringsrättsavgörande år 1986. V idare reglerades skattem yndigheternas rätt att granska ADBm aterial genom att begreppet han d lin g i taxeringslagen gavs sam m a in n e b ö rd som i try ck frih etsfö ro rd n in g en , dvs. en fram ställning i skrift e ller bild eller en u p ptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tek n isk t hjälpm edel. D en som verkställer revision gavs en rätt att efter begäran fa använda te rm in al elle r annat hjälpm edel för att ta del av upp tag n in g som kan uppfattas endast på detta sätt. Riksdagen antog sam tidigt lagen (1987:1231) om auto m atisk databe­ han d lin g vid taxeringsrevision, m .m . Enligt lagen utövar datain sp ek tio ­ nen tillsyn över att gran sk n in g som sker m ed hjälp av autom atisk d atab eh an d lin g inte m edför otillb ö rlig t intrån g i en registrerads per­ sonliga integritet. 1 m otion Sk802 (yrkande 12) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs att regeringen lägger fram förslag som innebär att taxeringsrevision endast får ske hos bokföringsskyldiga eller annan ju rid isk person som inte är dödsbo för k o ntroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten full­ gjorts i enlighet med gällande bestäm m elser. V id g ranskningen b ör det enligt m o tio n ärern a vara den reviderade själv som på revisorns begä­ ran ta r fram ak tu ella uppgifter. E nligt vad utskottet erfarit förbereds för n ärv aran d e in o m justitiede­ p artem en tet en u tred n in g om A D B -insyn inom d en brottsbekäm pande verksam heten. A vsikten är att finan sd ep artem en tet skall vara rep rese n ­ terat i d en n a u tred n in g och att även A D B -problem inom sk a tte o m rå­ det — bl.a. inom revisionsverksam heten — skall tas upp. U tskottet anser att m an bör avvakta resultatet av d en n a u tre d n in g in n a n ställ­ ning tas till sådana fö rä n d rin g ar av revisionsreglerna som m o tio n ä re r­ na föreslår och avstyrker därfö r m otionen i d e n n a del.

T id s g r ä n s för m e d d e l a n d e o m a v v ik e ls e

T axeringsnäm nderna har enligt taxeringslagen m öjlighet att fatta beslut om taxering fram till den 1 novem ber taxeringsåret, då taxeringsnäm n­ d ern as arbete skall vara avslutat. Innebär beslutet att en taxerings­ n äm n d avviker från den skattskyldiges d ek laratio n skall taxerings-

näm n d en sända en u n derrättelse om avvikelsen och skälen härför till den skattskyldige. O m den skattskyldige begär det skall taxeringsnäm n­ den härefter o m pröva sitt beslut. 1 m otion Sk802 (yrkande 8) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs förslag som in n eb är att beslut om avvikelse till den enskildes nackdel bö r vara den en skilde till han d a senast en m ånad före taxeringsperiodens u t­ gång. Enligt vad utskottet erfarit k o m m er den aktu aliserad e frågan att tas u p p i den kom m an d e lagrådsrem issen och resultatet av lagrådets gran sk n in g bör enligt utskottet avvaktas in n a n riksdagen tar någon ställning. U tskottet avstyrker m otion Sk802 i d e n n a del.

B e s lu ts m o tiv e r in g

E nligt 69 § 1 m om . taxeringslagen skall självdeklaration som icke blivit följd vid taxeringen förses med uppgift o m avvikelsen och skälen därför. T illika skall till den skattskyldige sändas u n derrättelse om i vilka hänseenden d ek laratio n en frångåtts sam t om skälen härför. D et­ sam m a gäller beträffande avvikelse från an n a n av skattskyldig till ledning för taxering läm nad uppgift eller upplysning. I m otion Sk802 (yrkande 9) av Bo L undgren m.fl. (m ) föreslås att bestäm m elser införs i taxeringslagen om att verkställd taxering skall vara klart och fullständigt m otiverad. Enligt utskottets m ening är m o tio n ärern as krav tillgodosett redan genom de regler som redovisats ovan. U tskottet avstyrker därför m otio­ nen i d e n n a del.

M y n d ig h e t so m beslu tar o m efte r ta x e r in g

Riksdagens p rin cip b eslu t om ett nytt taxeringsförfarande innebär bl.a. att beslut om eftertaxering skall k u n n a fattas av lokal skattem yndighet o ch länsskattem yndighet. Bo L undgren m.fl. (m ) begär i m otion Sk802 (yrkande 10) att beslut om eftertaxering skall fattas av länsrätt, ej av lokal skattem yndighet eller länsskattem yndighet. Enligt vad utskottet erfarit är regeringens avsikt att fullfölja p rin cip ­ beslutet i den kom m an d e lagrådsrem issen. U tskottet anser att det i m otionen inte har läm nats något skäl till att n u frångå principbeslutet men finnér också att ett slutligt ställningstagande till frågan bör anstå till dess att resultatet av lagrådets g ran sk n in g föreligger. U tskottet avstyrker således m otion Sk802 i d e n n a del.

F ö ru tsä ttn in g a rn a för efterta x erin g

F ö ru tsättn in g arn a för eftertaxering regleras i 114 § taxeringslagen. Däri ingår att den skattskyldige skall ha läm nat ett o riktigt m eddelande i uppgift eller upplysning till ledning för taxering e ller, trots att uppgiftsplikt förelegat, un d erlåtit att läm na uppgift elle r infordrad upplys­ ning. V idare skall det oriktiga m eddelandet ha föranlett ett för lågt skatteuttag och den skatt som undandragits inte vara ringa. Något krav

på att det oriktiga m eddelandet läm nats uppsåtligen eller av vårdslös­ het uppställs inte. Det krävs endast att m eddelandet objektivt sett är oriktigt. I m otion Sk802 (y rk an d e 11) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs förslag till ä n d rin g av bestäm m elserna så att eftertaxering ej får åsättas om i d ek laratio n en läm nats de upply sn in g ar skattebetalaren rim ligen tro tt sig böra läm na eller ta xeringsnäm nden u n d erlå tit att inom ram en för sitt arbete u treda den aktuella skattefrågan. M arianne Jönsson och Agne H ansson (båda c) begär i m o tio n Sk812 ett uttalande om att eftertaxering inte får ske om en d e k la ra n t efter bästa förstånd läm nat de uppgifter han tro tt vara av betydelse för att taxeringsnäm nden skall kom m a fram till ett riktigt beslut. Enligt vad utskottet erfarit förbereds inom fin ansdepartem entet en översyn av eftertaxerings- och skattetilläggsreglerna med sikte på att avläm na en d ep artem entsstencil före so m m aren . U tskottet anser att resultatet av d en n a översyn bör avvaktas in n a n ställning tas till en ä n d rin g av reglerna och avstyrker därfö r de b erö rd a m otionsyrkan­ dena.

Sk attetillägg

O m en skattskyldig h ar läm nat en o rik tig uppgift i sin självdeklaration och skatteuttaget hade blivit för lågt, om uppgiften godtagits, kan skattetillägg påföras. E tt skattetillägg får efterges, om felaktigheten kan antas ha sådant sam band med den skattskyldiges åld er, sjukdom , brist­ ande e rfaren h e t eller d ärm ed jäm förligt fö rh ållan d e att den kan anses ursäktlig. I m otion Sk802 (yrkande 17) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs förslag till ä n d rin g av reglerna om skattetillägg så att hänsyn kan tas till o m stän d ig h etern a i det enskilda fallet. A llan E kström (m ) begär i m otion Sk807 en översyn av reglerna med sikte på att ta bort skatte­ tillägget om uppsåt eller oaktsam het ej föreligger. Som utskottet näm n t ovan k o m m e r inom k o rt en översyn av bl.a. skattetilläggsreglerna att igångsättas inom finansdepartem entet. U tskot­ tet anser att ett ställningstagande även till frågan om en än d rin g av skattetilläggsreglerna bö r anstå till dess att resultatet av den n a översyn föreligger och avstyrker därför m otion Sk802 i d e n n a del sam t m otion Sk807.

L a g fö rin g av skattebrott m .m .

I m otion Sk822 av H ans G ö ran F ra n c k m.fl. (s) uttalas önskem ål om en översyn av ru tin e rn a att åtalsanm äla eller påföra skattetillägg vid m isstanke om skattebrott. M o tio n ärern a å b e ro p ar att det sällan före­ ko m m er att länsskattem yndigheterna a n m äle r m isstänkta skattebrott och an d ra m isstänkta b rott såsom b o k fö ringsbrott till åtal. U tskottet delar den i m otionen fram förda uppfattningen att det ofta kan vara en vansklig fråga att vid de olika fall av skatteundandraganden som sk attem yndigheterna påträffar avgöra huru v id a saken kan bero med ett påförande av skattetillägg eller om ärendet bö r föras

vidare till åtal. Det får i första hand anses a n k o m m a på riksskatteverket att genom vägledande anv isn in g ar hjälpa m yndigheterna i denna bedöm ning och åstadkom m a en e n h e tlig praxis på o m rådet. U tskottet utgår em ellertid från att en b ättre o rd n in g på detta o m råd e k om m er att följa med en förbättrad revisionsverksam het, något som statsm akter­ na och riksskatteverket för n ärv aran d e också p rio riterar högt. Riks­ skatteverket har för in n e v aran d e budgetår tilldelats särskilda m edel för k o n tro ll av sv årk o n tro llerad e b ran sc h er, och avsikten är att dessa medel skall användas dels till verk sam h eten m ed sam ordnad planm äs­ sig revision av stora bolag och dels för revisioner av skatteflyktstransak tio n er och ek o n o m isk brottslighet. V idare har särskilda satsningar gjorts på u tb ild n in g o ch a n v ä n d n in g av särskilda A D B -revisorer inom skatteförvaltningen och u n d e r 1990 planeras dessutom bl.a. u tbildning av ytterligare A D B -revisorer. F ör budgetåret 1990/91 har verket ansökt om att få åtm instone 10 m ilj. kr. i ytterligare m edel för att satsningen på sam ordnad planm ässig revision av stora bolag och fortsatt u tred n in g av skatteflyktstransaktioner skall k u n n a utökas. Det k o m m e r således att finnas an led n in g att åte rk o m m a till d e n n a fråga vid behandlingen av nästa års budget. Med det an fö rd a avstyrker utskottet m otion Sk822.

A n stå n d

A nstånd med in b e taln in g av skatt regleras i uppbördslagen (1953:272). Besvär över taxering in v e rk a r i p rin c ip inte på skyldigheten att erlägga den skatt som besvären rö r m en den skattskyldige kan ansöka om anstånd med in betalningen av skatten. O m besvär h ar anförts av en skattskyldig över tax erin g sn äm n d en s beslut om taxering och länsskattem yndigheten helt eller delvis h ar tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det — u ta n att y ttrande in häm tats av länsskattem yndigheten — kan med skäl antas att besvären k o m m e r att bifallas helt eller delvis, får anstånd medges till det belopp som betingas härav. I m otion Sk802 (y rk a n d e 16) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs förslag om en generell rätt till anstånd med erläggande av skatten så länge ett taxeringsbeslut inte v u n n it laga kraft om inte den skattskyldi­ ge på ett o tillbörligt sätt försöker undgå betalning genom att anfö ra s.k. okynnesbesvär. R une B acklund m.fl. (c, m, fp) begär i m otion Sk814 också att förslag med fö rtu r skall läggas fram om vidgade m öjligheter till anstånd med betaln in g av tvistig skatt. E nligt vad utskottet erfarit k o m m e r anståndsreglerna att tas upp i den kom m an d e lagrådsrem issen på grundval av det förslag som lagts fram i sk attefö ren k lin g sk o m m ittén s betänkande. Avsikten är att a n ­ stånd skall medges i ökad u tsträ ck n in g när utgången av en skatteprocess bedöm s som oviss elle r om skattebetalningen skulle m edföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller an n ars fram stå som obillig. Enligt utskottets m en in g bör lagrådets gran sk n in g av frågan avvaktas in n a n ställn in g tas och utskottet avstyrker därför m otion Sk802 i d en n a del sam t m o tio n Sk814.

I m otion Sk802 (y rk an d e 2) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs att riksdagen utta la r sig för ett to lkningsföreträde för enskilda skattebetala­ re när lagstiftning, förarbeten och rättspraxis inte ger klart belägg h u r en viss fråga skall avgöras. U tskottet vidhåller sin tidigare up p fattn in g att taxeringsm yndigheter­ na inte bö r ha särskilda fö rh ålln in g sreg ler i fråga om regeltolkningen som skiljer sig från vad som i allm ä n h e t gäller för de rättstilläm pande m yndigheterna. Vad gäller frågan o m tolkningsföreträde i avvaktan på do m sto lsp rö v n in g av en skattefråga vill utskottet hänvisa till vad som nyss sagts i fråga om anstånd. E n reglering av anståndsreglerna i enlighet m ed sk attefö ren k lin g sk o m m ittén s förslag skulle i allt väsent­ ligt tillgodose kravet på ett tolkningsföreträde för de skattskyldiga till dess att saken avgjorts av dom stol. Som tidigare sagts finner em ellertid utskottet att ett slutligt ställningstagande till frågan bör anstå till dess att lagrådets granskning föreligger. U tskottet avstyrker m otion Sk802 i ak tu ell del.

F y lln a d s in b e t a ln in g s a vgiften

G enom riksdagsbeslut i decem b er 1988 infördes en avgift på 2 % på fyllnadsinbetalningar av p re lim in ä r skatt som görs u n d e r tiden d en 19 ja n u a ri — den 30 ap ril taxeringsåret. När underlaget för avgiften bestäm s skall ett belopp på 20 000 kr. räknas av (prop. 1988/89:46, bet. 1988/89:SkU4 s. 28-29). I m o tio n Sk808 av K nut ift på fyllnadsinbetalningar av p re lim in ä r skatt som görs u n d er tiden d en 19 ja n u a ri - den 30 ap ril taxeringsåret. M otionären anser det o acceptabelt att en skattskyldig skall behöva fastställa sin inkom stnivå långt in n a n deklaratio n en skall vara avläm ­ nad och även in n a n han eller hon fatt k o n trolluppgift från arbetsgiva­ re. U tskottet vill e rin ra o m m otivet bakom den ifrågavarande bestäm ­ m elsen som är att m otverka ett o h ä m m a t utnyttjande av m öjligheterna till sk attek red it och skapa ett ek o n o m isk t in citam ent att göra fyllnads­ inb etaln in g av p relim in ärsk a tt tidigare än den 19 ja n u a ri u n d er taxe­ ringsåret. U tskottet har tidigare även ansett att det läm nade fribeloppet o m 20 000 kr. ger ett tillräckligt friu try m m e vid b edöm ningen av den slutliga skattens storlek. U tskottet fin n ér n u ingen an led n in g att frångå sin tidigare u ppfattning härvidlag o ch vill dessutom fram hålla att de ak tu ella bestäm m elserna varit i kraft endast en k o rt tid. F ör fysiska p ersoner och dödsbon har de ä n n u inte h u n n it tilläm pas eftersom de i fråga om dessa är avsedda att tilläm pas första gången vid 1990 års debitering. Någon egentlig erfaren h e t av reglerna har således än n u inte v u n n its o ch utskottet fin n er att frågan om en ä n d rin g — eller ett up p h äv an d e — av reglerna är alldeles för tidigt väckt. U tskottet avstyr­ k er m otionen.

Länsskattem yndigheten får enligt 85 § 2 m om . uppbördslagen efter ansökan av den skattskyldige besluta att kvarskatteavgiften på 10 % skall utgå med endast 5 % . E n sådan nedsättning får m eddelas om skillnaden m ellan d en slutliga och d en p relim in ä ra skatten b ero r på förhållande, som den skattskyldige inte k u n n at råda över. I m o tio n Sk813 av Lars De G eer (fp) begärs förslag till ä n d rin g av bestäm m elserna så att hela kvarskatteavgiften får efterges. M otionären finner det rim ligt att d en skattskyldige kan återfå hela kvarskatteavgif­ ten om t.ex avgiften förorsakats av fel från m yndigheternas sida. Att en viss avgift skall utgå också när gäldenären inte k u n n a t hjälpa förseningen har m otiverats av att dröjsm ålet med sk a tteinbetalningen a n n ars skulle m edföra en räntevinst för den skattskyldige på an d ra skattskyldigas bekostnad. U tskottet anser inte att det i m otionen har anförts något som bö r föranleda en förän d rin g i detta synsätt utan avstyrker m otio n en .

U p p d r a g s g iv a r e s ansvar för u p p d ra g sta g a res skatt

O m en arbetsgivare utan skälig an led n in g u n d e rlå te r att göra avdrag för p re lim in ä r skatt elle r kvarskatt ä r han ansvarig för skatten. Skälig a n led n in g att u n d e rlå ta skatteavdrag skall anses föreligga, om arbetsgi­ varen inte insett att han varit arbetsgivare och med hänsyn till förelig­ gande o m stän d ig h e ter måste anses ha saknat a n led n in g räkna m ed att han var arbetsgivare. O m uppdragstagaren var registrerad till p re lim i­ när A-skatt måste dessutom särskilda skäl föreligga. I fråga om ansvaret för ej inbetalda socialavgifter finns en m otsvarande eftergiftsgrund. I m otion Sk802 (y rk a n d e 18) av Bo L undgren m.fl. (m ) begärs förslag som går ut på att en uppdragsgivare inte skall k u n n a åläggas betalningsansvar för p relim in ärsk a tte r och sociala avgifter om u p p ­ dragstagaren vid avtalets ingående är registrerad för betalning av p reli­ m inär B-skatt eller för redovisning av m ervärdeskatt. Ej heller skall enligt m o tio n en , oaktat att någon av dessa fö ru tsättningar är uppfyllda, betalningsansvar k u n n a krävas om det är u p p en b a rt att ersättningen för uppdragstagaren utgör intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse. I yrkande 19 sam m a m otion begärs dessutom en ä n d rin g av arbetsgi­ varbegreppet. Inom fin an sd e p arte m en tet har utarbetats en p ro m em o ria (Ds 1988:59 F-skattebevis — nya regler för skatteavdrag och socialavgifter) med förslag om in fö ra n d e av en ny skattsedelstyp b en äm n d F-skattesedel, vilken skall utgöra ett bevis på att inn eh av aren är företagarregistrerad och d ärfö r själv skall betala sin p relim in ära skatt och socialav­ gifter i form av egenavgifter. P ro m em o rian har rem issbehandlats och ärendet bereds för n ärv aran d e inom finansdepartem entet. Ett genom fö­ rande av d etta förslag skulle i allt väsentligt tillgodose m o tio n ärern as ö nskem ål, m en utskottet anser att ställning bör tas först sedan resulta­ tet av b eredningen föreligger. U tskottet avstyrker därför m o tio n en i ak tu ella delar.

A v d ra g s- o c h u p p g iftssk y ld ig h e t 1989/90:SkU 1

I lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar (A U L) föreskrivs att uppdragsgivare i vissa fall skall ha skyldighet att göra skatteavdrag och läm na uppgift om utgiven ersättning, även om uppdragsgivaren inte ä r huvudarbetsgivare. 1 m o­ tion Sk802 (y rk an d e 20) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas avskaffande av lagen. 1 den nyssnäm nda p ro m em o ria n Ds 1988:59 föreslås bl.a. att A U L upphävs. Ä ven beträffande d e n n a fråga bör enligt utskottets u ppfatt­ ning resultatet av b eredningen inom regeringskansliet avvaktas in n a n ställning tas. U tskottet avstyrker d ärför m o tio n en även i d en n a del.

Stä llfö re trä d a re s a nsvar för ej in le v e r e r a d skatt

H ar någon i egenskap av företrädare för arbetsgivare som är ju rid isk person verkställt skatteavdrag och uppsåtligen eller av grov oaktsam het un d erlåtit att inbetala det in n e h ålln a beloppet är han tillsam m ans med arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet. B etalningsskyldigheten kan efterges e lle r jäm kas o m det föreligger särskilda skäl. I m otion Sk811 av F ilip Fridolfsson m.fl. (m , fp, c) krävs en m öjlighet till jä m k n in g i de fall den b ristande betalningen b ero r på förh ållan d en som företräd aren haft svårt att k o n tro lle ra , t.ex. en a n ­ ställds brottsliga förfarande. U tskottet vill e rin ra om att en förutsättning för att en ställföreträda­ re skall k u n n a drabbas av det nu ak tu ella betalningsansvaret är att ställföreträdaren u n d erlå tit att betala in beloppet uppsåtligen eller av grov oak tsam h et, och om att m öjlighet till eftergift finns när det föreligger särskilda skäl. Nu liksom tidigare finner utskottet att det saknas an le d n in g att införa ytterligare eftergiftsm öjligheter. U tskottet avstyrker d ärfö r m otionen.

S k a ttefly k tsla g en

Lagen (1980:865) m ot skatteflykt — eller den s.k. generalk lau su len — gör det m öjligt att u n d e r vissa förutsättningar ingripa m ot förfaran ­ den som syftar till skatteundandragande. F ör att ett ingripande skall k u n n a ske krävs det att en taxering på grundval av förfarandet skulle strida m ot lagstiftningens g ru n d er, att förfarandet m edför en inte oväsentlig skatteförm ån och att förm ånen kan anses ha utgjort det huvudsakliga skälet för förfarandet. G en e ra lk la u su le n har gjorts tidsbe­ gränsad m en dess tilläm p n in g har förlängts. F ör n ärvarande gäller att den skall tilläm pas på rättsh an d lin g ar som företagits u n d e r tiden den 1 m ars 1983 — den 31 decem b er 1989. F ör ett ingripande med stöd av g en e ralk la u su le n i dess lydelse före den 1 m ars 1983 krävdes bl.a. att förfarandet m ed hänsyn till det ekonom iska resultat som u ppnåtts skulle fram stå som en om väg om m an bortsåg från skatteeffekten. I m o tio n e rn a Sk802 (yrkande 4) av Bo L undgren m.fl. (m ) och Sk801 (y rk an d e 3) av Bengt W esterberg m.fl. (fp) anförs att generalkla­ usulen i sin n u varande utfo rm n in g inte tillgodoser rim liga rättssäker-

hetskrav. I m o tio n ern a yrkas d ärfö r att den avskaffas. Även i m otion Sk821 av G örel T h u rd in m.fl. (c) yrkas u p p h äv an d e av g en eralk lau su ­ len (y rk an d e 2) m en m o tio n ärern a begär i första hand att det tidigare om vägsrekvisitet återinförs (y rk a n d e 1). E nligt vad utskottet erfarit har regeringen för avsikt att u n d e r hösten lägga fram en prop o sitio n om förlängning av generalk lau su len . V idare bör fram hållas att ett b etänkande m ed en översyn av g eneralklausulen (SO U 1989:81 Ny generalk lau su l m ot skatteflykt) nyligen har presente­ rats. A vsikten är att b etän k an d et skall rem issbehandlas och enligt vad u tskottet erfarit k o m m e r rem isstiden att utgå den 1 februari 1990. Det finns således a n led n in g att vänta med ett ställningstagande till frågan o m en fö rä n d rin g av g en eralk lau su len — eller om den över huvud taget skall vara kvar — i avvaktan på ytterligare underlag i frågan. U tskottet avstyrker följaktligen sam tliga här b ehandlade m o tio n sy rk an ­ den.

O m v ä n d g e n e r a lk la u s u l

I m otion Sk802 (yrkande 3) av Bo L undgren m.fl. (m ) yrkas införande av en "legal n ödbrom s" n är lagstiftningen får orim liga, icke avsedda konsekvenser. E nligt m o tio n ä re rn a är det inte rim ligt att enskilda p erso n er h am n ar i en o h ållb ar eko n o m isk situ atio n b eroende på att alla konsekvenser av en lagstiftning inte har k u n n a t förutses. Bengt W esterberg m.fl. (fp) y rk ar i m o tio n Sk801 (yrkande 4) in fö ran d e av en tolkningsregel till den skattskyldiges förm ån i de fall vederbörande på g ru n d av lagstiftningens bristande u tfo rm n in g utsätts för en beskatt­ ning som är oskälig och inte står i överensstäm m else med lagstiftning­ ens g ru n d er. U tskottet anser — nu liksom tidigare — att en bestäm m else med d en n a in n e b ö rd skulle leda till närm ast oöverstigliga svårigheter i den p rak tisk a tilläm p n in g en och avstyrker d ärför m o tio n ern a i aktu ell del.

En ö v e r sy n av sk a ttela g stiftn in g en

I m o tio n Sk802 (y rk an d e 1) av Bo L undgren m.fl. (m ) fram hålls behovet av en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa k lara och g enerella regler. M o tio n ärern a begär ett uttalande av riksdagen härom . De u tred n in g ar som för närv aran d e föreligger beträffande såväl den d ire k ta som den in d ire k ta beskattningen (SO U 1989:33-38) h ar alla bl.a. till syfte att åstadkom m a en genom gripande om läggning av be­ skattn in g en som bl.a. tillgodoser behovet av en k la och lättbegripliga regler. E tt intensivt arbete med att bereda detta stora och svåra ärende pågår för närvarande. Någon m e n in g med ett uttalande nu av den in n e b ö rd m o tio n ärern a vill ha finns enligt utskottets uppfattn in g inte och utskottet avstyrker därför m o tio n en i d en n a del.

I bevissäkringslagen (1975:1027) finns de regler som ger skattem yndig­ h etern a rätt att eftersöka och ta hand om räkenskapsm aterial och a n n a t som behövs för ko n tro ll av de skattskyldigas d ek laratio n er. En grundläggande förutsättning för eftersökning är att det finns risk att d en som skall tillh an d a h ålla m aterialet i stället u n d a n h å lle r eller förvanskar det. Beslut fattas av dom stol. E ftersökning eller an n a n lik n an d e åtgärd får beslutas endast om vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt sto r för att uppväga det intrån g eller a n n a t m en som åtgärden in n e b är för den enskilde. 1 m o tio n ern a Sk802 (yrkande 13) av Bo L undgren m.fl. (m ), Sk801 (y rk an d e 2) av Bengt W esterberg m.fl. (fp) och Sk816 av M artin O lsson (c) yrkas att bevissäkringslagen upphävs. E nligt m o tio n ärern a tilläm pas lagen på ett från rättssäkerhetssynpunkt oacceptabelt sätt. U tskottet vidhåller sin tidigare bed ö m n in g att bevissäkringslagen behövs för att u n d er vissa fö ru tsättningar k u n n a säkerställa nödvändigt k o n tro llm ate rial. U tskottet vill också e rin ra om de än d rin g a r i bevis­ säkringslagen som riksdagen beslutade om hösten 1987 m ed syfte att förstärka den enskildes rättssäkerhet. Dessa änd rin g ar gällde i h u v u d ­ sak införande av en proportio n alitetsreg el, förstärkt skydd för intrång i bostad och förstärkt skydd för känsliga uppgifter. U tskottet anser att lagens regler n u m e ra innefattar en rim lig avvägning m ellan m yndighe­ ternas ko n tro llb eh o v och den enskildes berättigade rättssäkerhetskrav. U tskottet avstyrker således m o tio n ern a Sk802 och Sk801 i d en n a del sam t m otion Sk816.

V iss r å d g iv n in g sv e r k s a m h e t

I m otion Sk809 av A lexander C h risopoulos och B jörn Sam uelson (båda vpk) begärs förslag om tillskapande av fö ru tsättningar för vanligt folk att på lagligt sätt u n d an h å lla pengar från p riv atb an k er, försäk­ ringsbolag och privata in d u strie r (y rk an d e 1). M o tio n ärern a begär också in rättan d e av statsfinansierade rådgivningsbyråer med näm nda syfte (yrkande 2). U tskottet vill av lätt insedda skäl inte m edverka till att inrätta skattefinansierade byråer med syfte att läm na rådgivning åt privatperso­ n er om h u r de på olika sätt skall k u n n a göra förtjänster på bekostnad av b an k e r och an d ra penningförvaltande in stitu tio n er, även om verk­ sam heten i och för sig skulle hålla sig inom lagens råm ä rk e n . U tskottet vill em ellertid sam tidigt peka på m öjligheten för m in d re bem edlade enskilda p ersoner som k o m m e r i rättslig tvist med en eko n o m isk t starkare m o tp art att ansöka om allm än rättshjälp, som bl.a. syftar till att ingen av ekonom iska skäl skall vara fö rh in d ra d att ta till vara sina rättsliga intressen. Med det anförda avstyrker utskottet m otionen.

3 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 1

U tskottet hem ställer 1. beträffande ett upphävande av betalningssäkringslagen att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk810, 2. beträffande riskrekvisitet att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Skl yrkande 1 och 1989/90:Sk2 yrkande 1 sam t m otion 1988/89:Sk801 yrkande 1 i d en n a del, res. I (m. fp. c) 3. beträffande motivering av beslut om betalningssäkring att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk801 yrkande 1 i den n a del, res. 3 (m. fp. uip) 4. beträffande beviskravet att riksdagen med bifall till p ro p o sitio n 1989/90:3 i d en n a del och m otion 1988/89:Sk801 yrk an d e 1 i denna del och med an led n in g av m otion 1988/89:Sk802 yrkande 14 i d en n a del beslutar utform a beviskravet i enlig h et med vad utskottet angett, 5. beträffande m untlig förhandling att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:3 i d en n a del och avslår m otion 1989/90:Skl yrk an d e 2, res. 3 (tn) 6. beträffande hävande efter viss tid av beslut om betalningssäk­ ring att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:3 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Skl yrk an d e 3 och 1989/90:Sk2 y r­ kande 2 sam t m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrkande 14 i d en n a del och 1988/89:Sk801 yrkande 1 i d e n n a del, res. -t (m. fp. c) 7. beträffande tidsfrist fö r handläggning av mål beträffande betalningssäkrad fordran att riksdagen avslår m o tio n ern a 1989/90:Skl yrkande 4, 1^88/89:Sk802 yrkande 14 i d en n a del och 1988/89:Sk801 y rkan­ de 1 i d e n n a del, res. 5 (ni. fp. c. vpk) 8. beträffande öppna m ål att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:3 i d e n n a del och avslår m otion 1988/89:Sk802 yrkande 14 i denna del, 9. beträffande det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:3 i d en n a del och avslår m otion 1989/90:Skl yrkande 5, res. ft (m) 10. beträffande förm ånsrätt att riksdagen avslår m otion 1989/90:Skl yrkande 6, res. 7 (ni. fp)

11. beträffande strikt skadeståndsansvar att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:3 i d e n n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Skl y rk an d e 7 i d en n a del och 1989/90:Sk2 yrkande 5 sam t m o tio n e rn a 1988/89:Sk802 yrkande 14 i d en n a del och 1988/89:Sk801 y rk an d e 1 i d e n n a del, res. 8 (m. fp. c) 12. beträffande visst väsentlighetskrav fö r skadestånd att riksdagen bifaller prop o sitio n 1989/90:3 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Skl yrk an d e 7 i d e n n a del och 1989/90:Sk2 y rkande 3, res. 9 (m) res. 10 (fp) 13. beträffande ersättningsberättigade skador att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:3 i d e n n a del och avslår m otion 1989/90:Skl yrkande 7 i d e n n a del, res. II (m) 14. beträffande ersättning fö r biträde m .m . att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:3 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Skl y rk an d e 7 i d en n a del och 1989/90:Sk2 yrkande 4, res. 12 (m. fp) 15. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:3 i d en n a del och avslår m o tio n ern a 1989/90:Skl y rk an d e 7 i d en n a del och 1989/90:Sk3, res. 13 (m. fp. c) 16. beträffande jäm kning av skadeståndet att riksdagen bifaller p roposition 1989/90:3 i d en n a del och avslår m otion 1989/90:Sk2 y rkande 6, res. lä (m. fp) 17. beträffande sekretess att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 yrk an d e 14 i denna del, res. 15 (m) -villk. S, 9. 11 — 14 18. beträffande propositionen i övrigt utom lagförslagen att riksdagen bifaller proposition 1989/90:3 i d e n n a del, 19. beträffande lagförslagen i propositionen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hem ställt an tar de vid p roposition 1989/90:3 fogade förslagen till a) lag om än d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu lla r och avgifter, b) la g o m än d rin g i förvaltningsprocesslagen (1971:291), c) lag om än d rin g i konkurslagen (1987:672), res. 1 -6 . 8 - 1 4 20. beträffande det allmännas processföring att riksdagen avslår m otion 1988/89:SkS02 yrk an d e 15 och 1988/89:Sk805, res. 16 (m . fp. c)

21. beträffande förtryckta blanketter fö r fö ren kla d självdeklara­ tion att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 y rk an d e 7, res. 17 (m. c) s-y- 1 (fP) 22. beträffande kontrolluppgifter avseende ränteinkomster att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk804, res. IS (vpk) 23. beträffande taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper att riksdagen avslår m otion !988/89:Sk802 y rk an d e 12, res. 19 (in. fp) 24. beträffande tidsgräns fö r m eddelande om avvikelse att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 y rk an d e 8, res. -0 (in. fp. c. nip) 25. beträffande beslutsmotivering att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 y rk an d e 9, res. 2/ (in. fp) 26. beträffande m yndighet som beslutar om eftertaxering att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 y rk an d e 10, res. 22 (m) 27. beträffande förutsättningarna fö r eftertaxering att riksdagen avslår m o tio n ern a 1988/89:Sk802 y rk an d e 11 och 1988/89:Sk812, res. 2S (in. c) 28. beträffande skattetillägg att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 yrkande 17 och 1988/89:Sk807. res. 24 (m. fp. c) 29. beträffande lagföring av skattebrott m.m. att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk822, res. 25 (vpk. nip) 30. beträffande anstånd att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 y rkande 16 och 1988/89:Sk814, res. 26 (m. fp. c) 31. beträffande tolkningsföreträde att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 y rk an d e 2, res. 27 (lii) 32. beträffande fyllnadsinbetalningsavgiften att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk808, res. 28 (m. fp) 33. beträffande nedsättning av kvarskatteavgift att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk813, res. 29 (ni. fp) 34. beträffande uppdragsgivares ansvar fö r uppdragstagares skatt m .m . att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 y rk an d e n a 18 och 19, res. 5l) (ni. fp . c) 35. beträffande avdrags- och uppgiftsskyldighet att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 yrk an d e 20, res. 31 (tn)

36. beträffande ställföreträdares ansvar fö r ej inlevererad skatt att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk811, res. 32 (m, fp, c) 37. beträffande skatteflyktslagen att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1988/89:Sk802 yrkande 4, 1988/89:801 yrkande 3 o ch 1988/89:Sk821 yrk an d en a 1 och 2, res. 33 (m. fp . c) 38. beträffande om vänd generalklausul att riksdagen avslår m o tio n 1988/89:Sk802 yrk an d e 3 och 1988/89:Sk801 yrk an d e 4, res. 34 (m. fp. mp) 39. beträffande en översyn av skattelagstiftningen att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk802 yrkande 1, res. 35 (m) 40. beträffande bevissäkringslagen att riksdagen avslår m o tio n e rn a 1988/89:Sk802 yrkande 13, 1988/89:Sk801 y rkande 2 och 1988/89:Sk816, res. 36 (m. fp. c) 41. beträffande viss rådgivningsverksamhet att riksdagen avslår m otion 1988/89:Sk809 yrk an d en a 1 och 2. s.y. 2 (vpk)

S tockholm den 7 novem ber 1989 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

N ärvarande: Lars Hedfors (s), Bo L undgren (m ), T orsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), A nita Jo hansson (s), H ugo Hegeland (m ), B runo P orom aa (s), Y vonne Sandberg-Fries (s), K arl-Gösta Svenson (m ), Leif O lsson (fp). Rolf K enneryd (c), Lars B äckström (vpk), G östa Lyngå (m p), Kjell N ordström (s), Karl H agström (s), H åkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-lgelström (s).

R ese r v a tio n e r

1. R iskrekv isitet ( m o m . 2 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp), R olf K enneryd (c) och H åkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets y ttran d e på s. 14 som b örjar med "Enligt prop o sitio n en " och slu tar med "a ktuella m otio n sy rk an d en a" bort ha följande lydelse:

Med p ro p o sitio n en s förslag k o m m e r betalningssäkring liksom hittills att användas när en skattskyldig visserligen har dålig ek o n o m i men inte ä r insolvent, kanske därfö r att sk attefordringarna ä n n u inte är förfallna till betalning. B etalningssäkring kan alltså i p rak tik en tillgri­ pas redan in n a n k o n k u rsg ru n d föreligger och i sjäva verket vara en åtgärd som fram kallar en k o n k u rs och som sp o lierar en gäldenärs an strän g n in g ar att undvika ko n k u rs. S taten kan således inför en befa­ rad k o n k u rs genom beslut om betalningssäkring säkerställa sin fordran till förfång för gäldenärens an d ra b orgenärer. Mot d en n a bakgrund anser utskottet att det s.k. riskrekvisitet getts en alltför vid utform ning. E nligt utskottets uppfattning bö r betalningssäkring endast om fatta de fall då det s.k. sabotagekravet är uppfyllt, vilket — som föreslagits i en av m o tio n ern a — bör uttryckas genom att det skäligen kan befaras att gäldenären inte k o m m er att betala fordringen. Med det anförda tillstyr­ ker utskottet m o tio n ern a S k l, Sk2 och Sk801 i d en n a del. dels att m o m e n te n 2 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan b ort ha följande lydelse: 2. beträffande riskrekvisitet att riksdagen bifaller m o tio n ern a 1989/90:Skl yrkande 1 och 1989/90:Sk2 yrkande 1 sam t m otion 1988/89:Sk801 yrkande 1 i d en n a del, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser riskre­ kvisitet att riksdagen i fråga om lagen om än d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu lla r och avgifter beslutar göra den än d rin g e n i 4 § första stycket att o rden "påtaglig risk föreligger" byts ut m ot "det skäligen kan befaras".

• l

2. M o tiv e r in g av beslut o m b e ta ln in g ssä k r in g ( m o m . 3 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo H egeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ). Leif O lsson (fp) och G östa Lyngå (m p) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som b örjar med "Även föredragande" o ch slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Av prop o sitio n en fram går att d o m sto larn a i sina beslut om betal­ ningssäkring inte sällan läm nar en bristande redovisning för skälen för beslutet. F ör att råda bot på detta fö rh å lla n d e tillstyrker utskottet förslaget i m o tio n Sk801 att införa en bestäm m else att ett beslut om betalningssäkring skall m otiveras. dels att m o m e n te n 3 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan b o rt ha följande lydelse: 3. beträffande motivering av beslut om betalningssäkring att riksdagen bifaller m otion 1988/89;Sk801 yrkande 1 i den n a del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser m otive­ ring av beslut om betalningssäkring att riksdagen b eslutar lägga till följande m ening till 4 § andra stycket lagen om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäk­ ring för sk atter, tu llar och avgifter: "I beslut om betalningssäk­ ring skall skälen för åtgärden anges."

3. M untlig fö r h a n d lin g ( m o m . 5 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som b örjar med "U tskottet delar" och slutar med "den n a del" bort ha följande lydelse: Med beaktande av att ett beslut om betalningssäkring in n e b är ett kraftigt ingrepp i gäldenärens förfoganderätt över sin egendom är det enligt utskottets m en in g synnerligen viktigt att gäldenären får tillfälle att personligen k o m m a till tals med dom stolen. U tskottet an slu te r sig d ärför till den u p p fattn in g som förs fram i m otion S k l att dom stolen inte bör k u n n a vägra m u n tlig fö rh a n d lin g när en gäldenär begärt att sådan skall hållas. U tskottet föreslår att lagtexten utform as i enlighet härm ed. dels att m om enten 5 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande m untlig förhandling att riksdagen med a n led n in g av prop o sitio n 1989/90:3 i den n a del och med bifall till m otion 1989/90:Skl yrkande 2 beslutar utform a b estäm m elserna om m u n tlig fö rh a n d lin g i enlighet med vad utskottet anfö rt, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser muntlig förhandling att riksdagen beslutar att an d ra m eningen i 8 § lagen om än d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu llar och avgifter skall utgå.

4. H ä v a n d e efter viss tid av beslut o m b eta ln in g ssä k r in g ( m o m . 6 o c h 19 i m o ts v a r a n d e del)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp). H ugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp), R olf K enneryd (c) och Håkan Hansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som b örjar med "U tskottet ställer" o ch slu tar med "pro p o sitio n en s förslag" bort ha följande lydelse: E nligt utskottets up p fattn in g in n e b är sex m ånader en skälig avväg­ ning m ellan den enskildes krav på en tidsbegränsning av ett beslut om betalningssäkring av en icke fastställd fordran för skatt m .m . och det allm ännas behov av tid för u tred n in g . Enligt utskottets uppfattning räcker den n a tidrym d till för att utreda även kom plicerade m ål, och

utskottet kan därför inte acceptera att tidsfristen får förlängas en b art av det skälet att utred n in g sm aterialet är om fattande. Med tillgång till en sådan m öjlighet befarar utskottet att m yndigheterna lätt skulle frestas att inte lägga ned tillräckliga ansträn g n in g ar på att åstadkom m a en skyndsam u tredning. E nligt utskottets u ppfattning b ör en förlängning fa ske endast om den skattskyldige fö rh a lar utred n in g en — vilket som föreslagits i någon m otion bö r kom m a till uttryck i lagtexten genom att det anges att synnerliga skäl skall föreligga — och med högst en m ånad i taget. U tskottet tillsty rk er således m o tio n ern a S k l och Sk2 i d en n a del, varigenom p ro p o sitio n e n och de övriga m o tio n ern a i viss del får anses tillgodosedda.

dels att m om en ten 6 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 6. beträffande håvande efter viss lid av beslut om betalningssäk­ ring att riksdagen med bifall till m o tio n ern a 1989/90:Skl yrkande 3 och 1989/90:Sk2 y rk an d e 2 och m ed an led n in g av p roposition 1989/90:3 i d en n a del och m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrkande 14 i d en n a del och 1988/89:Sk801 yrkande 1 i d en n a del beslutar u tform a bestäm m elserna o m hävande efter viss tid av beslut om betalningssäkring i enlig h et med vad utskottet anfört, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser hävande efter viss lid av beslut om betalningssäkring att riksdagen b eslutar i fråga om 7 § lagen om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu llar och avgifter dels att i första stycket an d ra m eningen ordet "särskilda" skall bytas ut m ot ord et "synnerliga", dels att stycket skall tillföras en tredje m ening av följande lydelse: "E tt beslut om betalningssäk­ ring får inte förlängas med m era än en m ånad åt gången."

5. Tidsfrist för h a n d lä g g n in g av m ål beträffande beta ln in g ssä k ra d fordran ( m o m . 7 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp), R olf K enneryd (c), Lars Bäck­ ström (vpk) och H åkan H ansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 b örjar med "Även utskottet" och på s. 18 slu tar med "behandlade m otionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Med beaktande av de negativa effekter som en betalningssäkring utgör för gäldenären räck er det enligt utskottets u ppfattning inte med en tidsfrist avseende väckande av talan i länsrätten beträffande den ak tuella fordringen. H andläggningen av ett sådant mål i länsrätten bör p rio ritieras och bestäm m elser bör införas o m att det skall prövas inom ett år från beslutet om betalningssäkring. F örlängning av d en n a tids­

frist bö r endast ske om den skattskyldige har förhalat m ålets handlägg­ ning. Med det an fö rd a tillstyrker utskottet m otion S k l i d e n n a del, varigenom övriga nu behandlade m o tio n er får anses tillgodosedda. dels att m o m e n te n 7 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande tidsfrist fö r handläggning av m ål beträffande betalningssäkrad fordran att riksdagen med bifall till m otion 1989/90:Skl yrk an d e 4 och med an le d n in g av m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrkande 14 i d en ­ na del och 1988/89:Sk801 yrkande 1 i den n a del beslutar införa en tidsfrist av det slag utskottet angett, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser tidsfrist fö r handläggning av m ål beträffande betalningssäkrad fordran att riksdagen i fråga om 7 § lagen om än d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu llar och avgifter beslutar att införa dels ett tredje stycke av följande lydelse: "E tt beslut om betalningssäkring skall också hävas om dom stolen inte h ar avgjort m ålet beträffande fastställelse av fordringen eller av u n d e r­ laget för den inom sex m ånader från den dag talan skall ha väckts enligt första stycket. Länsrätten får medge förlängning av tidsfristen om den skattskyldige har förhalat u tred n in g en .",

dels ett fjärde stycke av följande lydelse: "H ar ett beslut om betalningssäkring hävts enligt tredje stycket får ett nytt beslut om betalningssäkring på sam m a gru n d fattas endast om m ålet har avgjorts."

6. D e t a llm ä n n a s fö reträdare i b e ta ln in g ssä k r in g sm å l ( in o m . 9 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren, H ugo Hegeland och K arl-Gösta Svenson (alla m ) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som b örjar med "U tskottet d elar" och slutar m ed "m otsvarande del" bort ha följande lydelse: U tskottet anser att det i betalningssäkringsm ål är angeläget att det a llm ä n n as talan förs av ett fristående allm ä n t o m b u d med en gentem ot skattem yndigheten oberoende ställning. U tskottet föreslår därfö r att någon än d rin g ej görs i 3 § betalningssäkringslagen. U tskottet tillstyr­ ker således m otion S k l i d e n n a del och avstyrker p ro p o sitio n en i m otsvarande del. dels att m o m en ten 9 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 9. beträffande det allmännas företrädare i betalningssäkrings­ m ål att riksdagen avslår prop o sitio n 1989/90:3 i den n a del och bifal­ ler m otion 1989/90:Skl yrk an d e 5,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser det allmännas företrädare i betalningssäkringsmål att riksdagen i fråga om lagen om än d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu llar och avgifter beslutar att den föreslagna än dringen i 3 § skall utgå.

7. F örm ånsrätt ( m o m . 10)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ) och Leif O lsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som b örjar med "U tskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Som bestäm m elserna för n ärvarande är utform ade har betalningssäk­ ringslagen längre gående rättsverkningar än kvarstad i vad avser för­ m ånsrätt vid konkurs. Som fram förs i m otion S k l bör em ellertid enligt utskottets uppfattning betalningssäkring inte m edföra förm åns­ rätt om statens fordran inte är fastställd vid konkurstillfället. U tskottet anser att riksdagen bör fatta beslut härom och tillstyrker följaktligen m otion S k l i d en n a del.

dels att m o m e n t 10 i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 10. beträffande förm ånsrätt att riksdagen med bifall till m otion 1989/90:Skl y rkande 6 an tar följande

Förslag till Lag o m ä n d r in g i fö rm å nsrä ttsla g en (1 9 7 0 :9 7 9 )

H ärigenom föreskrivs att 8 § förm ånsrättslagen (1970:979) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
U tm ätn in g ger fö rm ånsrätt i d en u tm ätta egendom en. Betal­ ningssäkring ger förm ånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk.U tm ätn in g ger fö rm ån srätt i den u tm ätta egendom en. Betal­ ningssäkring ger fö rm ånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk. Vid konkurs ger betalningssäkring förm ånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk endast om den fordran som betalningssäkrats var fastställd vid tidpunkten fö r beslu­ tet om konkurs.

D enna lag träd e r i kraft den 1 jan u ari 1990.

8. Strikt s k a d e s tå n d s a n s v a r ( m o m . 11 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp). H ugo H egeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp), Rolf K enneryd (c) och H åkan H ansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 b örjar med "Som anförs" och på s. 19 slutar m ed "p ro p o sitio n en s förslag" bort ha följande lydelse: U tskottet konstaterar att föredragande statsrådet själv an fö r i p ro p o ­ sitio n en att risken för felaktiga beslut är större i betalningssäkringsm ål än i a n n a n statlig verksam het. E nligt utskottets u ppfattning är det från rättssäkerhetssynpunkt självklart att en enskild skall ersättas för all skada som han eller hon lidit på grund av ett felaktigt beslut om betalningssäkring, ob ero en d e av om skadan vållats genom fel eller försum m else vid m yndighetsutövningen. E ftersom risken för fel inte h eller kan undvikas vid beslut om betalningssäkring för fastställda fo rd rin g ar bör enligt utskottets m ening ett strik t skadeståndsansvar föreligga även i dessa fall. U tskottet föreslår, m ed än d rin g av förslaget i p ro p o sitio n e n , att bestäm m elserna utform as i enlighet härm ed och tillsty rk er således de i detta sam m an h an g b ehandlade m o tio n sy rk a n ­ dena. dels att m o m en ten 11 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande strikt skadeståndsansvar att riksdagen med a n led n in g av p ro p o sitio n 1989/90:3 i denna del och med bifall till m o tio n ern a 1989/90:Skl yrk an d e 7 i d en n a del och 1989/90:Sk2 yrk an d e 5 sam t m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrk an d e 14 i den n a del o ch 1988/89:Sk801 y rk an ­ de 1 i d e n n a del beslutar införa strik t skadeståndsansvar i fråga om både icke fastställda och fastställda fo rdringar, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser strikt skadeståndsansvar att riksdagen i fråga om lagen om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu llar och avgifter beslutar att till 21 § första stycket lägga till följande m ening: "D etsam m a gäller i fråga om beslut om betalningssäkring för en fordran som fast­ ställts, om genom ett senare beslut beslutet om fastställelse upphävs elle r fordringen sätts ned."

9. Visst v ä s e n tlig h e tsk r a v för s k a d e s tå n d ( m o m . 12 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "U tskottet in stäm m er" och slu tar med "aktuella m o tionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Till skillnad från föredragande statsrådet anser utskottet att skade­ ståndsansvaret bör vara strikt även i den m eningen att alla styrkta skador, alltså även sådana av m indre o m fattning, bör ersättas fullt ut. H ärav följer att väsentlighetskravet enligt utskottets u ppfattning bör tas bort. U tskottet tillstyrker således såvitt nu är i fråga m otion S k l och avstyrker pro p o sitio n en o ch m otion Sk2. dels att m o m en ten 12 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande visst väsentlighetskrav fö r skadestånd att riksdagen bifaller m otion 1989/90:Skl yrk an d e 7 i den n a del o ch avslår p roposition 1989/90:3 i d e n n a del och m otion 1989/90:Sk2 yrkande 3, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser visst väsentlighetskrav fö r skadestånd att riksdagen i fråga om lagen om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu lla r och avgifter beslutar att i 21 § första stycket ord et "väsentligt" skall utgå.

10. Visst v ä s e n tlig h e tsk r a v för s k a d e s tå n d ( m o m . 12 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Kjell Johansson och Leif O lsson (båda fp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "U tskottet in stäm m er" och slutar med "ak tu ella m otionsyrkandena" bort ha följande lydelse: U tskottet godtar prop o sitio n en s förslag i så m åtto att det bör få föreligga en viss avvikelse m ellan betalningssäkringsbeslutet och den fastställda fordringen utan att rätt till ersättn in g in träd er. För att ersättningsrätten inte skall u rh o lk as genom en restriktiv to lk n in g av ett sådant väsentlighetsrekvisit biträder utskottet sam tidigt förslaget i m o­ tion Sk2 att avvikelsen fastställs till ett basbelopp. V idare avstyrker utskottet m otion S kl i d e n n a del. dels att m om en ten 12 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande visst väsentlighetskrav fö r skadestånd att riksdagen m ed an led n in g av p ro p o sitio n 1989/90:3 i den n a del bifaller m otion 1989/90:Sk2 yrk an d e 3 och avslår m otion 1989/90:Skl yrkande 7 i den n a del, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser visst väsentlighetskrav fö r skadestånd att riksdagen i fråga om lagen om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu llar o ch avgifter beslutar att i 21 § första stycket o rd en "väsentligt lägre belopp än" skall bytas ut m ot o rd en "belopp som med m inst ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm än försäkring understiger".

11. E rsä ttn in g sb erä ttig a d e sk a d o r ( m o m . 13 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren, Hugo Hegeland och K arl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets y ttran d e på s. 20 som b örjar med "U tskottet vill" och slu tar med "d e n n a del" bort ha följande lydelse: E nligt utskottet bö r p rin cip en vara att all skada som den enskilde drabbats av på gru n d av ett felaktigt beslut om betalningssäkring skall ersättas. U tskottet kan därför inte godta prop o sitio n en s begränsning till ren förm ögenhetsskada. U tskottet föreslår att bestäm m elsen utform as i enlig h et härm ed och tillstyrker m o tio n S k l i d e n n a del. dels att m om enten 13 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande ersättningsberättigade skador att riksdagen bifaller m otion 1989/90:Skl yrk an d e 7 i d en n a del och avslår prop o sitio n 1989/90:3 i d en n a del, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser ersättningsberättigade skador att riksdagen i fråga om lagen om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu lla r och avgifter beslutar att i 21 § första stycket o rden "ren förm ögenhetsskada" skall bytas ut m ot ordet "skada".

12. Ersättning för biträde m .m . ( m o m . 14 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ) och Leif O lsson (fp) anser

dels att den del av utskottets y ttran d e på s. 20 som börjar med "Med hänsyn" och slu tar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Mot bakgrund av föredragande statsrådets i pro p o sitio n en redovisade u ppfattning att risk ern a för felaktiga beslut ä r särskilt stora i betalningssäkringsm ål fin n ér utskottet att det är rim ligt att ett skadestånd också om fattar den enskildes k ostnader för att tillvarata sin rätt. U tskottet föreslår d ärfö r att den föreslagna bestäm m elsen om att ersätt­ ning inte läm nas för kostnader för biträde elle r u tred n in g tas bort. F öljaktligen tillstyrker utskottet m o tio n ern a S k l och Sk2 i d e n n a del och avstyrker pro p o sitio n en i m otsvarande del. dels att m om enten 14 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 14. beträffande ersättning fö r biträde m.m. att riksdagen bifaller m o tio n ern a 1989/90:Skl y rkande 7 i den n a del och 1989/90:Sk2 yrkande 4 och avslår p roposition 1989/90:3 i den n a del,

19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser ersätt­ ning fö r biträde m .m . att riksdagen i fråga o m lagen om än d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu lla r och avgifter beslutar att i 21 § an d ra stycket sista m eningen skall utgå.

13. V iss b e g r ä n s n in g av s k a d e s tå n d s a n s v a r et ( m o m .

15 o c h 19 i m o ts v a r a n d e d e l)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo H egeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), Leif Olsson (fp), R olf K enneryd (c) och H åkan H ansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som b örjar med "U tskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning bör, då fel från m yndigheternas sida är begånget, deras ansvar av p rin cip iella och m oraliska skäl inte vara begränsat till en viss nivå på skadan u tan också såvitt avser beloppet vara strikt. U tskottet föreslår således att den föreslagna sjävrisken på 5 000 kr. slopas och tillstyrker m o tio n S k l i d en n a del sam t m otion Sk3. dels att m o m e n te n 15 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret att riksdagen bifaller m o tio n ern a 1989/90:Skl y rk an d e 7 i den n a del och 1989/90:Sk3 och avslår prop o sitio n 1989/90:3 i den n a del, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser viss begränsning av skadeståndsansvaret att riksdagen i fråga om lagen om ä n d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu lla r o ch avgifter beslutar att i 21 § an d ra stycket första m eningen skall utgå.

14. J ä m k n in g av s k a d e s tå n d e t ( m o m . 16 o c h 19 i m o ts v a r a n d e del)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo H egeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ) och Leif O lsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som b örjar med "Enligt utskottets" och slutar med "m otsvarande del" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning bör ett skadestånd av aktu ellt slag få jäm kas endast om det finns ett klart orsakssam band m ellan den skatt­ skyldiges hand lan d e och det felaktiga betalningssäkringsbeslutet eller om det an n a rs är uppenbart oskäligt att ersättning utgår. U tskottet föreslår att bestäm m elserna utform as i e n lig h et h ärm ed och tillstyrker m otion Sk2 i den n a del. dels att m o m en ten 16 och 19 i m otsvarande del i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande jäm kning av skadeståndet att riksdagen bifaller m otion 1989/90:Sk2 yrkande 6 och avslår proposition 1989/90:3 i d en n a del, 19. beträffande lagförslagen i propositionen såvitt avser jä m k ­ ning av skadeståndet att riksdagen i fråga om lagen om än d rin g i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tu llar och avgifter beslutar dels att i 22 § första m eningen o rd en "m edverkat till" byts ut m ot ordet "orsakat", dels att i sam m a paragraf a n d ra m eningen ordet "u p p e n b art" sätts in m ellan o rd en "vara" och "oskäligt".

15. S e k r e te ss ( m o m . 17)

Vid avslag på reserv atio n ern a 8, 9, 11 — 14 Bo L undgren, Hugo H egeland och K arl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som b örjar med "U tskottet anser" och slu tar med "aktuella m otio n sy rk an d et" bort ha följande lydelse: E nligt utskottets u ppfattning leder det fö rh å lla n d et att interim istiska beslut om betalningssäkring är offentliga till orim lig a konsekvenser. F räm st tä n k er utskottet på de betydande skadeverkningar som enskilda kan drabbas av genom att m assm edierna tar upp händelsen. V idare har någon kronofogdem yndighet u n d er rem issbehandlingen fram hållit att själva syftet med lagen m otverkas genom att pressen får tillgång till sådana beslut redan in n a n kronofogdem yndigheten haft tillfälle att verkställa beslutet. Mot bakgrund härav anser utskottet att riksdagen bör begära förslag om bestäm m elser som gör det möjligt att sekretessbelägga interim istiska beslut om betalningssäkring. U tskottet tillstyrker således m otion Sk802 i d en n a del. dels att m om ent 17 i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande sekretess att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 14 i d en n a del hos regeringen begär förslag med den in rik tn in g utskottet angett,

16. D e t a llm ä n n a s p r o c e ss fö r in g ( m o m . 20)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ). Leif Olsson (fp), Rolf K enneryd (c) och Håkan Hansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som b örjar m ed "Vad först" och slutar med "m otion Sk805" bort ha följande lydelse: U tskottets borgerliga ledam öter har tidigare ställt sig negativa till att beskattningsm yndigheterna för det allm ännas talan i skattem ål. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det allm ä n n as talan kan föras av ett fristående allm ä n t o m bud med en gentem ot skattem yndigheterna

självständig och ob ero en d e ställning. Med det an fö rd a tillstyrker ut­ skottet m otion Sk802 i d en n a del, varigenom även m otion Sk805 i väsentliga delar får anses tillgodosedd.

dels att m o m en t 20 i utskottets h em ställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande det allmännas process/öring att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 15 och med a n led n in g av m otion 1988/89:Sk805 hos regeringen begär förslag om en organisation för det allm ä n n as processföring i taxeringsprocessen i enlighet med vad utskottet anfört,

17. Förtryckta b la n k e tte r för fö re n k la d sjä lv dekla ra tio n ( m o m . 21)

Bo L undgren (m ), H ugo Hegeland (m ), K arl-Gösta Svenson (m ), Rolf K enneryd (c) och H åkan H ansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som b örjar med "U tskottet har" och slu tar m ed "den n a del" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets up p fattn in g bör det förenklade deklarationsförfarandet vara så utform at att de till skattem y n d ig h etern a in k o m n a in ­ kom stuppgifterna finns förtryckta på den blankett som översänds till deklaranten och att d e n n e därvid får m öjlighet att k o n tro lle ra att de uppgifter som k o m m it in till skattem yndigheten är korrekta. Den förlängda d eklarationstid som detta system förutsätter bör enligt u tskot­ tets u ppfattning inte m enligt påverka sk attem yndigheternas efterföljan­ de gransknings- och taxeringsarbete. U tskottet tillstyrker d ärför m otion Sk802 i d e n n a del. dels att m o m en t 21 i utskottets hem ställan bort ha följande lydelse: 21. beträffande förtryckta blanketter fö r förenklad självdeklara­ tion att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om förtryckta b la n k etter för förenklad självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört,

18. K o n tr o llu p p g ifte r a v s e e n d e r ä n tein k o m ste r (m o m . 22)

Lars Bäckström (vpk) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "U tskottet vill" och på s. 25 slutar med "m o tio n Sk804" bort ha följande lydelse: Tidigare riksom fattande och regionala k o n tro lla k tio n e r visar att företagens rä n te in k o m ster i betydande o m fattning har underd ek larerats. Det är därför enligt utskottets u ppfattning angeläget att skapa ett tillfredsställande kontrollsystem på detta om råde. Mot den b akgrunden och då en kontrolluppgiftsskyldighet redan finns avseende fysiska personer faller det sig natu rlig t att utsträcka d en n a skyldighet till att

om fatta även ju rid isk a personer, något som är m otiverat också från rättvisesynpunkt. U tskottet b iträder således förslaget härom i m otion Sk804. dels att m o m en t 22 i utskottets h em ställan bort ha följande lydelse: 22. beträffande kontrolluppgifter avseende ränteinkomster att riksdagen med bifall till m o tio n 1988/89:Sk804 hos regering­ en begär förslag om en kontrolluppgiftsskyldighet avseende rä n ­ tein k o m ster i enlighet med vad utskottet an fö rt,

19. T a x e r in g s r e v is io n av A D B - b a s e r a d e r ä k e n sk a p e r ( m o m . 23)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo Hegeland (m ), Karl- C östa Svenson (m ) och Leif O lsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som b örjar med "E nligt vad" och slu tar med "denna del" b o rt ha följande lydelse: R eglerna för taxeringsrevision in n e b är ff.o.m . den 1 ja n u ari 1988 att skattem yndigheterna får tillgång till företagens egna datasystem och tekniska utru stn in g . Dessutom får m yndig h etern a rätt att i sam band med taxeringsrevision inhäm ta uppgifter om p erso n er som företagit o lika rättshandlingar med ett företag. U tskottet vill i och för sig inte m otsätta sig att taxeringsrevision utförs hos företag som har sin redo­ visning på ADB. Revisionen får em ellertid inte läggas upp på ett sådant sätt att otillbörligt intrång i företagets eller tredje persons integritet kan förekom m a. T axeringsrevision bö r vidare endast få ske för k o n tro ll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts i enlighet m ed gällande bestäm m elser och endast hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller skyldig att föra räk e n sk a­ per enligt jordbruksbokföringslagen sam t hos an n a n jurid isk person som inte är dödsbo elle r m yndighet. E nligt utskottets uppfattning bör reglerna d ärfö r återges sin tidigare in n e b ö rd och regeringen efter ny u tred n in g återk o m m a med ett nytt förslag om taxeringsrevision. Med det anfö rd a tillstyrker utskottet m otion Sk802 i d e n n a del.

dels att m o m e n t 23 i utskottets h em ställan bort ha följande lydelse: 23. beträffande taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper att riksdagen m ed bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 12 begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i enlighet med vad utskottet anfört.

20. T id s g r ä n s för m e d d e la n d e o m a v v ik e ls e ( m o m . 24)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo Hegeland (m ), Karl- Gösta Svenson (m ), Leif Olsson (fp), R olf K enneryd (c), Gösta Lyngå (m p) och H åkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som b örjar med "E nligt vad" och slu tar med "denna del" bort ha följande lydelse:

4 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 1

Som anförs i m otion Sk802 bö r m an k u n n a kräva att beslut om avvikelse från avgivna själv d ek laratio n er fattas i sådan tid före taxeringsarbetets avslutande att de en skilda skattebetalarna får god tid på sig att begära om p rö v n in g . Sådant beslut skall d ärför enligt utskottets m ening fattas senast en m ånad före taxeringsperiodens utgång. Skulle tidsgränsen inte följas bör beslut om avvikelse till den enskildes nackdel inte fa fattas. R egeringen bö r lägga fram förslag om ä n d rin g i b estäm m elserna med d en n a in rik tn in g . U tskottet tillstyrker således m otion Sk802 i d en n a del.

dels att utskottets h em ställan u n d e r m om ent 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande tidsgräns fö r meddelande om avvikelse att riksdagen m ed bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om en tidsgräns för beslut om avvikelse från självdeklaration i enlig h et m ed vad utskottet anfört,

21. B e s lu ts m o tiv e r in g ( m o m . 25)

Bo L un d g ren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ) och Leif O lsson (fp) anser dels att den del av utskottets y ttrande på s. 26 som b örjar med "E nligt utskottets" och slu tar m ed "denna del" bort ha följande lydelse: Det ä r enligt utskottet m en in g av största vikt att beslut om taxering b lir klart och fullständigt m otiverade så att den skattskyldige dels kan k o n tro lle ra att beslutet är riktigt, dels veta vad han eller hon skall skall utgå från om han eller ho n skall begära o m p rö v n in g eller anföra besvär. Taxeringslagen bö r därför som anförs i m otion Sk802 än d ras så att kravet på m otivering b lir tydligare. dels att utskottets h em ställan u n d e r m om ent 25 bort ha följande lydelse: 25. beträffande beslutsmotivering att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 9 hos regeringen begär förslag om än d rin g i taxeringslagen beträffande bättre m otiverade beslut,

22. M y n d ig h e t s o m b eslu tar o m efterta x ering ( m o m . 26)

Bo L undgren, Hugo H egeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets y ttrande på s. 26 som b örjar med "E nligt vad" och slu tar med "den n a del" bort ha följande lydelse: I likhet med m o tio n ärern a bakom m otion Sk802 anser utskottet att det är av stor prin cip iell betydelse att en eftertaxering skall prövas av dom stol i första instans. U töver de b edöm ningar som görs vid ett vanligt beskattningsbeslut tillk o m m e r vid eftertaxering frågan om den enskilde läm nat o rik tig uppgift eller ej. Effektivitetshänsyn måste här

stå tillbaka för den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet. Med det anförda b iträder utskottet m o tio n ärern as y rkande om en o rd n in g d är eftertaxering prövas av länsrätt. dels att utskottets h em ställan u n d e r m om ent 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande m yndighet som beslutar om eftertaxering att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 y rk an d e 10 hos regeringen begär förslag som in n eb är att beslut om eftertaxe­ ring fattas av länsrätt,

23. F ö ru tsä ttn in g a rn a för efte r ta x e r in g ( m o m . 27)

Bo L undgren (m ), H ugo H egeland (m ), Karl-Gösta Svenson (m ), Rolf K enneryd (c) och H åkan H ansson (c) anser

dels att den del av utskottets y ttrande på s. 27 som b ö rjar med "E nligt vad" och slutar med "b e rö rd a m o tionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Mot bakgrund av länsskattem yndigheternas o lik a praxis vad beträffar använd n in g en av eftertaxeringsinstitutet och skattesystem ets k o m p lex i­ tet, som inte sällan ställer orim lig a krav på den en skilde skattebetala­ ren, delar utskottet den up p fattn in g som fram förs i m o tio n ern a Sk802 och Sk812 att fö ru tsättn in g arn a för eftertaxering bö r om prövas. Det bör vara tillfyllest om den skattskyldige i d ek laratio n en läm nat de upplysningar som han eller hon rim ligen ansett sig böra läm na. I den m ån taxeringsnäm nden u n d e rlå tit att in o m ram en för sitt taxeringsarbete u treda den ak tu ella skattefrågan bör i p rin cip någon m öjlighet till eftertaxering inte föreligga. G enom att på så vis ställa högre krav på taxeringen i första instans ö k a r också rättssäkerheten för den enskilde. Med det anförda tillsty rk er utskottet m o tio n ern a Sk802 i d en n a del och m otion Sk812. dels att utskottets hem ställan u n d e r m om ent 27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande förutsättningarna fö r eftertaxering att riksdagen med bifall till m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrk an d e 11 och 1988/89:Sk812 hos regeringen begär förslag om än d rad e regler för eftertaxering i enlig h et med vad utskottet anfört,

24. Ska ttetillä g g ( m o m . 28)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo H egeland (m ), Karl- Gösta Svenson (m ), Leif O lsson (fp), R olf K enneryd (c) och H åkan H ansson (c) anser

dels att den del av utskottets y ttran d e på s. 27 som b örjar med "Som utskottet" och slutar med "M otion Sk807" bort ha följande lydelse: Det adm inistrativa sanktionssystem et med bl.a. skattetillägg och för­ seningsavgift måste vara så utform at att det uppfattas som ett rättvist system av de skattskyldiga. E nligt utskottet är en förutsättning därfö r att hänsyn kan tas till o m stän d ig h e tern a i varje e n sk ilt fall. Tidigare

har angivits att frågan är förem ål för överväganden inom finansdepar­ tem entet, m en något förslag har ä n n u inte kom m it. Riksdagen bör därför nu begära att regeringen lägger fram ett förslag med angiven in n eb ö rd . Med det anfö rd a tillstyrker utskottet m otion Sk802 i d en n a del. M otion Sk807 får därigenom anses tillgodosedd.

dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande skattetillägg att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 y rkande 17 och med a n led n in g av m otion 1988/89:Sk807 hos regeringen begär förslag o m ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad utskottet an fö rt,

25. L a g fö r in g av skattebrott m .m . ( m o m . 29)

Lars B äckström (vpk) och Gösta Lyngå (m p) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "U tskottet delar" och på s. 28 slu tar med "m o tio n Sk822" bort ha följande lydelse: Som fram hålls av m o tio n ärern a bakom m otion Sk822 finns det enligt utskottets m ening an led n in g att an ta att länsskattem yndigheterna alltför sällan a n m äle r m isstänkta sk atteb ro tt och an d ra m isstänkta brott såsom t.ex. bokföringsbrott till åtal utan nöjer sig med att påföra skattetillägg. U tskottet delar därför den i m otionen fram förda u p pfatt­ ningen att hela frågan om lagföring av skattebrott och an d ra brott som sk attem yndigheterna u p p täck er vid revisioner bör ses över, liksom k rite rie rn a för och ru tin e rn a vid påförande av skattetillägg. D etta bör riksdagen som sin m en in g ge regeringen till känna. U tskottet tillstyr­ ker följaktligen m otion Sk822. dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 29 bort ha följande lydelse: 29. beträffande lagföring av skattebrott m.m. att riksdagen m ed bifall till m otion 1988/89:Sk822 som sin m en in g ger regeringen till k än n a vad utskottet anfört angående en översyn av skattem yndigheternas förfarande vid m isstanke om b ro tt med skatteanknytning,

26. A n s t å n d ( m o m . 30)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo H egeland (m ), Karl- Gösta Svenson (m ), Leif Olsson (fp). Rolf K enneryd (c) och H åkan Hansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som b örjar med "E nligt vad" och slu tar med "m o tio n Sk814" bort ha följande lydelse: M ot b ak g ru n d av de långa handläggningstiderna i d om stolarna har behovet av ett skydd m ot indrivningsåtgärder blivit allt större. F ör att få anstånd vid taxeringsbesvär måste enligt gällande regler de skattskyl-

diga vända sig till såväl dom stol som LSM och /eller länsskattem yndighet. U p p d eln in g en på två beslutsm yndigheter kan m edföra rättsförlus­ ter för den enskilde. D en skattskyldige är ofta helt b ero e n d e av taxeringsintendentens ställningstagande. D enne är em ellertid part i processen och borde därför inte ha inflytande på anståndsfrågan. S k atteförenklingskom m itténs förslag till nya anståndsregler i betänkandena SO U 1988:21—22 Ny taxeringslag-reform erad skatteprocess kom m er, om de genom förs, att u n d a n rö ja m ånga av bristerna i det nu varande anståndssystem et. U tskottet föreslår d ärfö r att riksdagen hos regeringen begär att de av skattefö ren k lin g sk o m m ittén föreslagna åtgär­ d ern a angående anstånd med att betala tvistig skatt skall tilläm pas redan fr.o.m . årets taxering. Med det anförda tillstyrker utskottet m otion Sk802 i d en n a del sam t m otion Sk814. dels att utskottets hem ställan u n d er m o m en t 30 bort ha följande lydelse: 30. beträffande anstånd att riksdagen med bifall till m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrkande 16 och 1988/89:Sk814 hos regeringen begär förslag om utvidgade m ö jligheter att erh å lla anstånd med in b e taln in g av skatt i enlig­ het med vad utskottet anfört.

27. T o lk n in g s f ö r e t r ä d e ( m o m . 31)

Bo L undgren, Hugo H egeland och K arl-G östa Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "U tskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse: Den enskilde har en i förhållande till det offentliga svag ställning, och den enskildes rätt bör därför som anges i m otion Sk802 ges företräde i tvister om skattelagstiftningens to lk n in g i de fall då lagstift­ ningen är o k lar. U tskottet tillstyrker därfö r m otion Sk802 i d en n a del. dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 31 bort ha följande lydelse: 31. beträffande tolkningsföreträde att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 2 som sin m ening ger regeringen till kän n a vad utskottet anfört angående tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare,

28. F y lln a clsin b eta ln in g sa v g ifte n ( m o m . 32)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo H egeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ) och Leif Olsson (fp) anser dels att den del av utskottets y ttrande på s. 31 som börjar med "U tskottet vill" och slu tar med “avstyrker m o tio n en " bort ha följande lydelse: Den nya bestäm m elsen om avgift på fyllnadsinbetalningar drab b ar fram för allt de inkom sttagare — löntagare eller företagare — för vilka 5 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 1

det är svårt eller om öjligt att överblicka sin ek o n o m isk a situ atio n och därm ed skatteuttaget vid d ek laratio n stid p u n k ten . Med dagens krångliga skattesystem är detta en realitet för m ånga skattebetalare, och det är därfö r enligt utskottets u ppfattning inte rim ligt att ta ut en kvarskatteavgift redan inn an skyldighet att avläm na d ek laratio n föreligger. U tskottet ställer sig d ärfö r bakom förslaget i m otion Sk808 att avgiften skall slopas.

dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 32 bort ha följande lydelse: 32. beträffande fyllnadsinbetalningsavgiften att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk808 an tar följande

Förslag till Lag o m än d rin g i u p p b ö r d s la g e n ( 1 9 5 3 :2 7 2 )

H ärigenom föreskrivs att 27 § 3 och 4 m om . uppbördslagen skall ha följande lydelse.

27 §

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3 m o m . Ö verstiger skattskyl­ digs slutliga skatt den prelim inära skatt som han har betalat senast den 18 ja n u a ri året efter in ko m st­ året och den prelim inära skatt som skall gottskrivas honom enligt 2 m om . / eller 2. skall den skattskyl­ dige betala en avgift ( k v a r s k a t te a v g if t) på det överskjutande beloppet. Kvarskatieavgift utgår m ed två procent på del överskjutan­ de beloppet till den del del har täckts av prelim inär skatt som har betalats senast den 30 april året efter in­ kom ståret och m ed tio procent på resterande del Om särskild beräk­ ning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.3 m o m . Ö verstiger skattskyldigs slutliga skatt den prelim inära skatt, som skall gottskrivas honom enligt 2 m oni., skall den skattskyldigc betala en avgift ( k v a r s k a t ­ te a v g if t) m ed åtta procent av det överskjutande beloppet, om detta uppgår till högst fe m tu sen kronor, och i annat Jäll m ed tio procent Om särskild beräkning i vissa fall fö­ reskrivs i 4 mom.
Avgift, i fö reko m m a n d e fa ll efter avdrag för ö-skatteränta. påförs inte om beloppet understiger fem tio kro­ nor. Vid beräkningen av avgiften gällerAvgiftsbelopp som understiger fem tio kronor påförs ej. Vid be­ stä m m a n d e av procenttalet för av­ giften och vid beräkning av avgiften gäller
att i den slutliga skatten inte in­ räknas skattetillägg eller försenings-att i den slutliga skatten inte in­ räknas skattetillägg eller försenings­

avgift enligt taxeringslagen avgift enligt taxeringslagen (1956:623); (1956:623); att avgift inte skall beräknas pä att i den prelim inära skatten inte överskjutande belopp till den del del inräknas sådan prelim inär skatt uppgår till högst 20 000 kronor och som avses i 2 m om . i och som har har betalats senast den 30 april året betalats efter den 30 april året efter efter inkom ståret; inkom ståret; att belopp, som avgiften skall be­ att det belopp, som avgiften skall räknas på, avrundas till närm ast beräknas på. av ru n d as till närm ast lägre hundratal kronor. lägre hundratal kronor. Ä ndras debitering eller tillgodoräkning av prelim inär skatt eller debite­ ras tillkom m ande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäm s därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av m otsvarande slutliga skatt. Bestäm m elserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkom m ande skatt skall tilläm pas på kvarskatteavgift om inte annat anges. 4 m o m . H ar skattskyldig, som 4 m o m . H ar skattskyldig, som h ar fått anstånd med självdeklara­ har fått anstånd med självdeklara­ tionen till någon dag efter den 30 tionen till någon d ag efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preli­ april taxeringsåret, betalat in preli­ m inär skatt för inkom ståret efter m in är skatt för inkom ståret efter den 30 april men senast den 30 juni den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskatteavgif- taxeringsåret, skall kvarskatteavgif­ ten beräknas på den del av det ten beräknas efter två procent på överskjutande beloppet enligt 3 den del av det överskjutande belop­ m om . som täcks av den inbetalade pet enligt 3 m om . som täcks av den skatten. Avgiften skall utgå m ed tvä inbetalade skatten. Avgiften i övrigt procent på belopp upp t. o. m. 20 000 skall beräknas sorn om betalningen kronor och m ed fyra procent på re­ hade gjorts senast den 30 april taxe­ sterande del. ringsåret I övrigt gäller bestäm m el­ För överskjutande belopp som serna i 3 mom. inte täcks av inbetalning under ti­ den den I m a j—den 30 ju n i gäller bestäm m elserna i 3 mom. H ar skattskyldig, som på grund av om ständighet som utgör laga förfall inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxerings­ året, betalat in prelim inär skatt för inkom ståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall länsskattem yndigheten på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall ha kom m it in till länsskattem yndigheten före ut­ gången av året efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

Bo L undgren (m ). Kjell Johansson (fp), H ugo H egeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som b örjar med "Att en" och slu tar med "avstyrker m o tio n en " bort ha följande lydelse: U tskottet finner det i likhet med m otio n ären rim ligt att den skatt­ skyldige kan återfå hela kvarskatteavgiften om t.ex. avgiften har fö ro r­ sakats av fel från m yndigheternas sida. B estäm m elserna bör utform as i enlighet härm ed, och utskottet anser att riksdagen bör begära förslag härom . U tskottet tillstyrker således m otion Sk813. dels att utskottets hem ställan u n d er m o m en t 33 bort ha följande lydelse: 33. beträffande nedsättning av kvarskatteavgift att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk813 hos regering­ en begär förslag om ändrade regler för n edsättning av kvarskat­ teavgift i enlighet med vad utskottet an fö rt,

30. U p p d r a g s g iv a r e s ansvar för u p p d r a g sta g a r e s skatt m .m . ( m o m . 34)

Bo L undgren (m ). Kjell Johansson (fp). H ugo Hegeland (m ), Karl- Gösta Svenson (m ), Leif Olsson (fp). Rolf K enneryd (c) och H åkan Hansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som b örjar med "Inom fin ansdepartem entet" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse: I likhet med m o tio n ärern a bakom m otion Sk802 anser utskottet att bestäm m elserna i uppbördslagen om uppdragsgivares ansvar för up p ­ dragstagares skatt bör ändras så att den enskildes rättstrygghet stärks och större hänsyn kan tas till om stän d ig h etern a i varje enskilt fall. Detta torde låta sig göra utan några större svårigheter med tanke på det utvecklade sam arbetet m ellan de lokala skattem y n d ig h etern a och de regionala m ervärdeskatteenheterna när det gäller in betalningen av p relim in är skatt och registrering till m ervärdeskatt och den noggranna kon tro ll som görs in n a n någon person registreras som skatt- och redovisningsskyldig till m ervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser u t­ skottet att reglerna bö r utform as så att, om uppdragstagaren vid tid­ p u n k te n för avtalets ingående är registrerad för betaln in g av p relim i­ när B-skatt eller för redovisning av m ervärdeskatt, uppdragsgivaren inte skall k u n n a åläggas betalning för skatten. Regeringen bör skynd­ sam t lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad utskottet anfört. U tskottet tillstyrker följaktligen m otion Sk802 i d en n a del. dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande uppdragsgivares ansvar fö r uppdragstagares skatt m.rn. att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkandena 18 och 19 hos regeringen begär förslag om än d rad e bestäm m elser i vad avser betalningsskyldighet för uppdragstagares skatt och en än d rin g av arbetsgivarbegreppet i enlighet med vad utskottet anfört,

31. A v d ra g s- o c h u p p g ifts s k y ld ig h e t ( m o m . 35)

Bo L undgren, Hugo Hegeland och K arl-G östa Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som b örjar med "I den" och slutar med "denna d el" bort ha följande lydelse: Den särskilda uppgiftsskyldighet som ålades sm åhusägare och lägen­ hetsinnehavare hösten 1982 och som alltsedan dess utsatts för kritik från olika håll saknar enligt utskottets uppfattn in g fö ran k rin g i det allm än n a rättsm edvetandet. U tskottet anser vidare att det är orim ligt att kräva att p ersoner som i allm ä n h et sa k n ar praktisk erfarenhet som arbetsgivare skall läm na uppgifter i sina självdeklarationer om företag, hantverkare eller an d ra uppdragstagare av skilda slag som de anlitat och att den som äger en vanlig bostad skall k u n n a åläggas betalnings­ ansvar för en uppdragstagares sk atteskulder på sätt som föreskrivs i lagen. U tskottet anser dessutom att det kan ifrågasättas om reglerna över huvud taget haft någon näm nvärd effekt när det gäller att m otver­ ka förekom sten av s.k. "grå arbetskraft". En särskild lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet behövs enligt utskottets m ening inte med tanke på de bestäm m elser om när k o n tro ll­ uppgift skall läm nas som finns och som in n e b är skyldighet att läm na sådan uppgift så fort ett an ställningsförhållande up p k o m m it. Den särskilda lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet bör därför om edel­ bart avskaffas. U tskottet tillstyrker följaktligen m otion Sk802 i den n a del. dels att utskottets hem ställan u n d er m o m en t 35 bort ha följande lydelse: 35. beträffande avdrags- och uppgiftsskyldighet att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 20 an tar följande

Förslag till Lag o m u p p h ä v a n d e av lagen (1 9 8 2 :1 0 0 6 ) o m avdrags- o c h u p p g iftssk y ld ig h e t b e trä ffa n d e vissa upp dragsersättningar

H ärigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och u p p ­ giftsskyldighet beträffande vissa u ppdragsersättningar skall u p p h ö ra att gälla.

D enna lag träd er i kraft den 1 ja n u ari 1990. 57

32. Stä llfö reträ d a res ansvar för ej in le v e r er a d skatt ( m o m . 36)

Bo L undgren (m ). Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp). Rolf K enneryd (c) och Håkan H ansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som b örjar med "U tskottet vill" och slutar med "därför m otionen" bort ha följande lydelse: A nsvaret för anställdas skatter utgör med gällande regler enligt utskottets uppfattn in g en orim lig börda för arbetsgiva­ ren/ställföreträdaren. F ö rh å lla n d en a måste anses oacceptabla från rätts­ säkerh etssy n p u n k t och snabba åtgärder bör därför vidtas. En första åtgärd bör vara att den jäm kningsm öjlighet som finns utvidgas till att om fatta fall där ej betalt belopp b ero r på förhållanden som arbetsgivaren eller fö reträdaren haft svårt att k o ntrollera. Ett sådant fell är t.ex. n är en anställd handhaft företagets böcker på ett vilseledande sätt som gjort att ställföreträdaren haft svårt att upptäcka att felaktigheter förelegat i företagets redovisning till staten. En arbets­ givare eller företrädare kan knappast lastas för att skatter och avgifter inte d eklarerats och inbetalats, om en anställd förfarit brottsligt och detta endast kan konstateras efter en kom plicerad utredning. Den felaktiga skatten elle r avgiften bö r sålunda inte k u n n a påföras den arbetsgivare eller ställföreträdare som gjort n orm al k ontroll och därvid inte k u n n a t u p p m ä rk sa m m a det brottsliga förfarandet. U tskottet anser att riksdagen bör göra ett utalan d e härom och tillstyrker följaktligen m otion S k 8 1 1. dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 36 bort ha följande lydelse: 36. beträffande ställföreträdares ansvar fö r ej inlevererad skatt att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk811 som sin m ening ger regeringen till kän n a vad utskottet anfört om arbets­ givares ställföreträdaransvar.

33. Sk a ttefly k tsla g e n ( m o m . 37)

Bo L undgren (m ). Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m ), Karl- Gösta Svenson (m ). Leif Olsson (fp). Rolf K enneryd (c) och Håkan H ansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "behandlade m o tionsyrkanden" bort ha följande lydelse: En skatteflyktsklausul måste vara utform ad så att den inte äventyrar rättssäkerheten sam tidigt som den m ed hänsyn till de lojala skattebeta­ larna måste tillgodose rim liga effektivitetskrav. 1 sin nuvarande utform ­ ning uppfyller skatteflyktslagen em ellertid inte ens elem en tära rättssäkerhetskrav. De skattskyldiga har till följd av klausulens generella u tfo rm n in g inte någon m öjlighet att förutse dess tilläm plighet på olika

förfaranden. En lagstiftning av det slaget är ägnad att leda till o lik fo r­ m ighet i den praktiska tilläm p n in g en och är också av rättviseskäl oacceptabel. Med hänsyn härtill och till att klausulen m ycket sällan tilläm pas och då de even tu ella fördelar som möjligen kan vara förena­ de med en g en eralklausul av det här slaget inte uppväger nackdelarna bör lagen enligt utskottets m ening avskaffas. U tskottet föreslår att riksdagen fattar beslut häro m och tillstyrker följaktligen de m otionsyr­ kanden som går ut på detta. dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 37 bort ha följande lydelse: 37. beträffande skatteflyktslagen att riksdagen med bifall till m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrkande 4, 1988/89:801 y rk an d e 3 och 1988/89:Sk821 y rk an d e 2 och med avslag på m otion 1988/89:Sk821 yrk an d e 1 an tar följande

Fö rsla g till Lag o m u p p h ä v a n d e av lagen ( 1 9 8 0 :8 6 5 ) m ot skatteflykt

H ärigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt skall u p p h ö ra att gälla.

D enna lag träd er i kraft den 1 ja n u ari 1990.

34. O m v ä n d g e n e r a lk la u s u l ( m o m . 38)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), Hugo H egeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), L.eif O lsson (fp) och Gösta Lyngå (m p ) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "U tskottet anser" och slu tar med "aktuell del" bort ha följande lydelse: U tskottet anser att det finns fog för uppfattningen att de m ycket svåröverskådliga och svårtolkade svenska skattelagarna behöver k o m ­ pletteras med en om vänd generalklausul som fö rh in d ra r att skattskyl­ diga på g ru n d av brister i lagstiftningens utfo rm n in g utsätts för en beskattning som är oskälig och som inte står i överensstäm m else med in te n tio n e rn a bakom lagstiftningen. U tskottet tillstyrker d ärför de nu aktuella m otionsyrkandena. dels att utskottets hem ställan u n d er m om ent 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande om vä n d generalklausul att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrkande 3 och 1988/89:Sk801 yrk an d e 4 hos regeringen begär förslag om en om vänd generalklausul i enlighet med vad utskottet anfört.

35. En ö v e r sy n av sk a tte la g stiftn in g e n ( m o m . 39)

Bo L undgren, H ugo H egeland och K arl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att d en del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "De u tred n in g ar" och slu tar m ed "den n a del" bort ha följande lydelse: En föru tsättn in g för ett fören k lat deklarationsförfarande är att också skattelagstiftningen så långt som m öjligt förenklas. Som anförs i m o­ tion Sk802 bö r regeringen d ärför föranstalta om en översyn av skatte­ lagstiftningen i syfte att skapa klara och entydiga regler sam t snarast förelägga riksdagen förslag med a n led n in g av denna. U tskottet tillstyr­ ker således m otionen.

dels att utskottets hem ställan u n d e r m om ent 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande en översyn av skattelagstiftningen att riksdagen med bifall till m otion 1988/89:Sk802 yrk an d e 1 som sin m ening ger regeringen till kän n a vad utskottet anfört o m en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och entydiga regler,

36. B e v is sä k r in g s la g e n ( m o m . 40)

Bo L undgren (m ), Kjell Johansson (fp), H ugo Hegeland (m ), Karl- G östa Svenson (m ), Leif O lsson (fp). R olf K enneryd (c) och H åkan H ansson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som b örjar med "U tskottet vidhåller" och slutar med "m otion Sk816" bort ha följande lydelse: U tskottet anser i likhet med m o tio n ä re rn a att det är p rin cip iellt fel att skattem y n d ig h etern a med tvång lar bereda sig tillträde till privata u try m m e n . E nligt utskottets u ppfattning bör det i de flesta fall vara tillräckligt med ett vitesföreläggande m ot de deklarations- och uppgiftsskyldiga som inte är m isstänkta för brott och som vägrar att läm na från sig m aterial för granskning för att förm å dem att göra detta. M öjligen kan det i några fall då det visar sig att detta inte räcker till vara befogat att låta skattem yndigheterna efter prövning av dom stol och via h a n d rä ck n in g av kronofogdem yndighet fa tillgång till önskat m aterial. Vid m isstanke om skattebrott bör de regler som gäller för genom förande av husran n sak an vara tillräckliga som säkerhetsåtgärd. U tskottet tillstyrker således y rk an d e t i de berörda m o tio n ern a att bevissäkringslagen upphävs. dels att utskottets hem ställan u n d e r m om ent 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande bevissäkringslagen att riksdagen med bifall till m o tio n ern a 1988/89:Sk802 yrkande 13, 1988/89:Sk801 y rkande 2 och 1988/89:Sk816 antar följande

Förslag till Lag o m u p p h ä v a n d e av b e v issä k r in g sla g e n (1 9 7 5 :1 0 2 7 ) för skatte- o c h a v g ifts p r o c e s s e n

H ärm ed föreskrivs att bevissäkringslagen (1975:1027) för skatteoch avgiftsprocessen skall u p p h ö ra att gälla.

D enna lag träd e r i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på d en utk o m från trycket i Svensk författningssam ling.

Särskilda yttran d en

1. Förtryckta b la n k e tte r för fö re n k la d sjä lv d ek la ra tio n ( m o m . 21)

Kjell Johansson och Leif O lsson (båda fp) anför:

Vår p rin cip iella uppfattn in g är att det fören k lad e deklarationsförfarandet bör vara så utform at, att de till skattem y n d ig h etern a in k o m n a in k o m stuppgifterna finns förtryckta på den b lankett som översänds till d ek laran te n så att d en n e har en m öjlighet att k o n tro lle ra att de uppgifter som ko m m it in till m yndigheterna är k orrekta. Man kan em ellertid inte bortse från de problem i form av förlängd dek laratio n s­ tid m.m. som en sådan o rd n in g skulle föra med sig om den infördes i dag, m en en reform bö r k u n n a genom föras på sikt. Vi förutsätter att regeringen bevakar d e n n a fråga och återk o m m e r m ed förslag till riksdagen så sn a rt som tekniska lösningar tagits fram som m edger att blan k ettern a kan skickas ut med dessa uppgifter förtryckta utan att de n äm nda p ro b lem en uppstår. För närvarande anser vi dock inte att det finns a n led n in g att ställa något yrkande härom .

2. Viss r å d g iv n in g sv e r k s a m h e t ( m o m . 41)

Lars B äckström (vpk) anför: Jag vill fram hålla att m o tio n ärern a tagit u p p ett väsentligt problem i dagens sam hälle, näm ligen de stora p e n n in g in rättn in g arn as m edverkan i olika skatteplaneringsaffärer och an d ra o sunda tran sa k tio n e r som sker i sk atteu n d an d rag an d e syfte. K om m anditbolagsaffärer, köp av skalbolag och handel m ed andelar i utdelningsfonder är bara några exem pel på avartern a u n d e r senare tid. D enna v erksam het bedrivs n u m era även av in stitu tio n er som borde iaktta ett a n n a t etiskt förhållningssätt till sådana tran sak tio n er. När etablerade sto rb an k e r i eget vinstsyfte gör vidlyftig sk attep lan erin g till en viktig del av sin affärsdrivande verksam het passeras gränsen för vad sam hället kan och bör acceptera. Detta gäller särskilt som detta skatte­ u n d andragande tar sikte på kapitalstarka g ru p p e r och höginkom sttaga­ re. O m inte riksdag och regering vidtar åtgärder m ot dessa fö rhållanden försvagas såväl tilltro n till skattesystem et som viljan att betala skatt hos

de breda g ru p p ern a av skattskyldiga. I reservationer till d etta b etänkan­ de har vänsterpartiet k o m m u n iste rn a föreslagit några sådana åtgärder, m en det är sa n n o lik t om än beklagligt att dessa reservationer kom m er att avslås av riksdagen. E n a n n a n åtgärd skulle k u n n a vara den som LO föreslår i sitt rem issyttrande till In k o m stskatteutredningen RINK:s betänkande, näm ligen att "skattereform ens genom förande 1991 är ett sällsynt bra tillfälle för att starta en bred in form ationskam panj om skattem oralen i sam hället" (LO:s rem iss s. 22). D etta är ett gott uppslag som borde verkställas snarast. Med an led n in g av m otion Sk809 skriver utskottet att det av lätt insedda skäl avstyrker m o tio n en . Likaledes av lätt insedda skäl m enar jag att riksdagen borde vidta åtgärder mot de avarter inom skatteplane­ ringen som m o tio n ä re rn a beskrivit. O m inga k o n k reta åtgärder vidtas av regering eller riksdag risk erar den bild som tecknas i m otionen att bli p erm a n en t, dvs. "det in n e b är inte bara att det är m oraliskt accepte­ rat att m an u n d a n h å lle r så m ycket sk atteintäkter som m öjligt från den gem ensam m a sek to rn , u tan också att man utvecklat d en n a konst till en o m fattande vetenskap." F rån vänsterpartiet k o m m u n iste rn a s sida k o m m er vi även i fortsätt­ ningen att bevaka frågan och föra fram de förslag som vi anser m otiverade.