Vissa riksdagsfrågor

1991/92 KU24

Talmanskonferensen har till utskottet överlämnat dels en skrivelse rörande tystnadsplikt som inkommit från EFTA-delegationen, dels en av riksdagsdirektören utarbetad promemoria om tidpunkter för riksmötets avslutande. Utskottet har med anledning härav beslutat föreslå vissa ändringar i riksdagsordningen. Det gäller dels införandet av en ny bestämmelse i 8 kap. om tystnadsplikt för ledamöter, suppleanter och tjänstemän i EFTA-delegationen, dels ändring av reglerna i 1 kap. rörande tidpunkten för riksmötets avslutande.

1. Tystnadsplikt för ledamöter i EFTA-delegationen

EFTA-delegationens skrivelse

EFTA-delegationen har i skrivelse till talmanskonferensen hemställt att ett tillägg införs i riksdagsordningen med innebörden att gällande föreskrifter om tystnadsplikt för ledamöter i utskott också skall tillämpas för EFTA-delegationen. Talmanskonferensen har överlämnat EFTA-delegationens skrivelse till utskottet för eventuellt initiativ.

EFTA-delegationens ställning samt gällande regler om tystnadsplikt för riksdagens ledamöter

Riksdagen skall enligt tilläggsbestämmelsen 7.1.1 till riksdagsordningen företa val till bl.a. den svenska delegationen till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté. På förslag av utrikesutskottet (1988/89:UU17) utvidgades EFTA-delegationen för att ge alla riksdagspartier möjlighet att delta i EFTA:s parlamentarikersamarbete. I utrikesutskottets betänkande 1988/89:UU19 konstaterades att EFTA-delegationen i ökande grad utnyttjats av regeringen för information till partierna om EG-frågor. Enligt betänkandet utgick utskottet ifrån att regeringen gav den utvidgade EFTA-delegationen tillgång till allt relevant material så att den hölls fortlöpande och regelbundet informerad om utvecklingen av de svenska kontakterna med EG.

Föreskrifterna i 1 kap. 2--4 §§ sekretesslagen om förbud mot röjande av sekretessbelagda uppgifter gäller enligt 11 kap. 2 § sekretesslagen inte för ledamot av riksdagen såvitt avser uppgift som han har erhållit under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifter om tystnadsplikt för ledamöterna ges i stället vad gäller utrikesnämnden i 10 kap. 7 § regeringsformen, vad gäller kammarsammanträdena i 2 kap. 4 § riksdagsordningen samt vad gäller riksdagens utskott i 4 kap. 15 § riksdagsordningen.

För organ som EFTA-delegationen finns ingen bestämmelse om tystnadsplikt. Fråga om behov av en sådan bestämmelse har uppkommit i samband med att delegationen fortlöpande fått ta del av sekretessbelagt material i första hand från förhandlingarna mellan EFTA och EG om ett EES-avtal.

Utskottets bedömning

Utskottet tog i 1990 års granskningsbetänkande (1989/90:KU30) upp frågan om informationen till EFTA-delegationen. Utskottet ville för sin del betona vikten och värdet av att riksdagspartierna genom sina representanter i EFTA-delegationen hölls underrättade om förhandlingsarbetets utveckling. Utskottet noterade med tillfredsställelse att det var regeringens uttalade ambition att så långt möjligt efterkomma delegationens önskemål om information. Frågan togs också upp i 1991 års granskningsbetänkande (1990/91:KU30). Där redovisades bl.a. att utrikesdepartementets handelsavdelning i en promemoria med anledning av granskningen framhållit att företrädare för avdelningens politiska ledning fortsatt att med täta mellanrum samråda med riksdagens EFTA-delegation och därvid bemödat sig om att lämna all relevant information. Av promemorian framgick också att EFTA-delegationen vid några tillfällen begärt kompletterande eller fördjupad information. Via UD:s handelsavdelning hade regeringen efterkommit varje sådan begäran.

Utrikesdepartementets handelsavdelning försäkrade också i sitt svar till utskottet att det förblev regeringens strävan att i dessa frågor ha ett omfattande och öppet informationsutbyte med riksdagen och dess olika organ. Utskottet noterade även detta med tillfredsställelse.

Vissa av de uppgifter som regeringen vill lämna till EFTA-delegationen kan förväntas vara av den naturen att tystnadspliktsbestämmelsen i 4 kap. 15 § riksdagsordningen skulle kunna tillämpas om informationen gavs till något av riksdagens utskott.

Det vore mycket olyckligt om frånvaron av en tystnadspliktsregel för EFTA-delegationen gjorde att regeringen ansåg sig av sekretesskäl inte kunna lämna lika fullständig information till delegationen som till något av riksdagens utskott. Enligt utskottet är det därför angeläget att en tystnadspliktsbestämmelse motsvarande den som gäller för utskotten införs också för EFTA-delegationen. Med begagnande av sin initiativrätt föreslår därför utskottet att en bestämmelse om tystnadsplikt för ledamöter, suppleanter och tjänstemän i EFTA-delegationen, av samma innebörd som den som gäller för motsvarande personer i riksdagens utskott (4 kap. 15 § riksdagsordningen), intas i 8 kap. riksdagsordningen. Utskottets lagförslag redovisas i bilaga.

2. Tidpunkten för riksmötets avslutande

Ärendets bakgrund

Talmanskonferensen har till utskottet för eventuellt initiativ överlämnat en promemoria av riksdagsdirektören rörande tidpunkten för riksmötets avslutande. I promemorian erinras om stadgandet i 1 kap. 4 § riksdagsordningen enligt vilket lagtima riksmöte skall avslutas senast den 31 maj. Riksdagen kan om synnerliga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst till och med den 15 juni.

Riksdagsdirektören redovisar i promemorian att det sedan enkammarriksdagens start 1971 endast under tre år, 1972, 1974 och 1975, varit möjligt att avsluta riksmötet under maj månad. Alla riksmöten efter 1975 har med åberopande av undantagsregeln om synnerliga skäl förlängts in i juni månad. Under sju år har riksmötet avslutats efter den 9 juni.

I promemorian redovisas de skäl som lett till att en förlängning av riksmötet regelmässigt ansetts vara nödvändig. Ett skäl som anges är att regeringen lagt förslag så sent att det trots forcering inte varit möjligt att slutföra arbetet i maj månad. Ett annat är svårigheten att hinna behandla kompletteringspropositionen. Denna skall enligt stadgande i 3 kap. 2 § riksdagsordningen avlämnas före utgången av april. Enligt promemorian har det med den omfattning kompletteringspropositionen fått under senare år varit ett minimum med sex veckors beredningstid. Det har därför varit nödvändigt att förmå regeringen att lägga propositionen fem till sex dagar före den 1 maj. Trots detta har finansutskottet nödgats att ta åtminstone en vecka i juni i anspråk för beredningsarbetet.

Den slutsats som dras i promemorian är att det är ofrånkomligt med en ändring av bestämmelserna i 1 kap. 4 § riksdagsordningen så att det anges att riksmötet avslutas senast den 15 juni.

Frågans tidigare behandling

Utskottet behandlade i betänkandet KU 1982/83:25 en motion av Sture Palm (s) rörande tidpunkten för riksmötets avslutande. Motionären framhöll att alla riksmöten sedan den nuvarande riksdagsordningens ikraftträdande 1975 hade avslutats i juni. De synnerliga skäl som förutsatts för att riksmöte skulle få pågå in i juni hade därför, menade motionären, betänkligt urholkats. Eftersom någon återgång till att avsluta riksmötena i maj inte föreföll motionären praktiskt möjlig, föreslog denne att reglerna ändrades så att riksmöte fick pågå efter den 31 maj, men längst t.o.m. den 15 juni, utan att riksdagen efter hörande av talmanskonferensen måste särskilt besluta härom.

Utskottet anförde att enligt dess uppfattning borde det alltjämt vara en strävan att avsluta riksmötena före utgången av maj månad. Denna strävan hade stöd i de regler som motionären ville ändra. Utskottet avstyrkte därför motionen.

Påföljande år behandlade utskottet (KU 1983/84:26) en motion av Lars Ahlmark (m) i vilken föreslogs att riksdagen skulle uttala att riksmötet skulle avslutas i enlighet med 1 kap. 4 § riksdagsordningen, om icke synnerliga skäl förelåg, och att detta uttalande skulle ges regeringen till känna.

Utskottet framförde som sin uppfattning att det självfallet borde vara en strävan även under det innevarande året att riksmötet avslutades i enlighet med huvudregeln i riksdagsordningens bestämmelser. Denna strävan skulle underlättas om regeringen iakttog de tidpunkter för propositionsavlämnandet som angavs i riksdagsordningen och i den propositionsförteckning som överlämnats till riksdagen. Det ankom enligt utskottet emellertid i sista hand på riksdagen själv att organisera sitt arbete så att riksmötet kunde avslutas senast den 31 maj. Motionen avstyrktes.

Våren 1991 behandlade utskottet (1990/91:KU42) ånyo en motion av Lars Ahlmark (m) i vilken frågan om tidpunkten för riksmötets avslutande berördes. Riksdagen hade enligt motionären tagit för vana att år efter år förlänga riksmötet till att pågå efter den angivna tidpunkten 31 maj, detta trots bestämmelsen att så får ske endast om synnerliga skäl föreligger. Enligt motionären hade riksdagsordningen på denna punkt kommit att sättas ur spel. Detta anfördes som ett av tre exempel på vad motionären ansåg vara bristande respekt för riksdagsordningens bestämmelser.

Utskottet ville för sin del framhålla att den självklara utgångspunkten var att riksdagens verksamhet i alla delar skall följa bestämmelserna i riksdagsordningen och i annan lagstiftning. I de fall arbetsbelastningen i riksdagen eller ändrade förhållanden i övrigt ledde till svårigheter härvidlag borde enligt utskottet initiativ tas till en översyn av såväl lagstiftningen som arbetsordningen i riksdagen.

Utskottet redogjorde för att den av talmanskonferensen tillsatta utredningen enligt vad utskottet inhämtat skulle komma att behandla en rad frågor som rörde riksdagsarbetets organisation. Ett av de centrala områdena för utredningens verksamhet rörde årsrytmen i riksdagsarbetet. Den i motionen berörda frågan om tidpunkten för riksdagsarbetets avslutande skulle komma att behandlas i det sammanhanget. Motionen avstyrktes.

Utskottets bedömning

Som påpekas i riksdagsdirektörens promemoria har ett skäl till att 31 maj i riksdagsordningen angivits som slutdatum för riksmötet varit önskan att ge viss tid för verkställighet av riksdagens beslut. Budgetbesluten följs av regleringsbrev som skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli, som också är den tidpunkt då en rad nya lagar med anknytning till budgetbesluten skall träda i kraft.

Utskottet delar dock uppfattningen att erfarenheterna från de gångna åren visar att det är omöjligt att annat än i undantagsfall avsluta riksmötet före den 31 maj. Som framhålls i den ovan nämnda promemorian synes det därför vara nödvändigt med en ändring av bestämmelserna i 1 kap. 4 § riksdagsordningen så att där anges att riksmötet skall avslutas senast den 15 juni. Med begagnande av sin initiativrätt föreslår utskottet en sådan ändring. Utskottets lagförslag redovisas i bilaga till detta betänkande.

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudbestämmelser i riksdagsordningen

att riksdagen antar det i bilaga till detta betänkande intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser 1kap. 4 § samt 8 kap. 14 §,

2. beträffande tilläggsbestämmelse 1.4.1 till riksdagsordningen

att riksdagen antar det i bilagan intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen i övrigt.

Stockholm den 11 februari 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1 dels att tilläggsbestämmelsen 1.4.1 skall utgå dels att 1 kap. 4 § skall ha följande lydelse, och dels att det skall införas en ny paragraf 8 kap. 14 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 4 §

Lagtima riksmöte som har Lagtima riksmöte som har inletts under augusti, inletts under augusti, september eller oktober skall september eller oktober skall avslutas senast den 31 maj avslutas senast den 15 juni följande år. Riksdagen följande år. Annat kan om synnerliga skäl riksmöte pågår så föreligger förlänga länge riksdagen finner det riksmötet, dock längst nödvändigt. Har yrkande till och med den 15 juni. väckts om folkomröstning Annat riksmöte pågår i grundlagsfråga, skall, så länge riksdagen utan hinder av vad nu har finner det nödvändigt. sagts, riksmöte pågå Har yrkande väckts om till dess yrkandet har folkomröstning i prövats. Riksmöte grundlagsfråga, skall, utan avslutas senast när hinder av vad nu har sagts, nästa lagtima riksmöte riksmöte pågå till skall börja. dess yrkandet har prövats. Riksmöte avslutas senast när nästa lagtima riksmöte skall börja.

Har regeringen förordnat om extra val, kan den under återstoden av valperioden besluta att avbryta ett riksmöte. Riksmötet skall avslutas omedelbart efter det att beslutet har tillkännagivits vid sammanträde med kammaren.

1.4.1 Talmanskonferensen yttrar sig till riksdagen över fråga om förlängning till dag efter den 31 maj av riksmöte som har inletts under augusti, september eller oktober. 8 Kap. 14 §

Ledamot, suppleant eller tjänsteman i den svenska delegationen till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté får ej obehörigen yppa vad som enligt beslut av regeringen eller delegationen skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl, som betingas av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1992. 1 Riksdagsordningen omtryckt 1988:1446.