Semesterlöneförsäkring för små företag
1992/93 AU5
Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande en ny lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Enligt förslaget ges små företag rätt att teckna en försäkring för sådana semesterlönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande frånvaro.
I proposition 1992/93:40 föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,
lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
Lagförslagen återfinns i bilaga till detta betänkande.
Motioner väckta med anledning av propositionen
1992/93:A1 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkring avseende semesterersättning.
1992/93:A2 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:40.
Motion från den allmänna motionstiden 1992
1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar godkänna en lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader enligt bilaga 5.
Bakgrund
Rätten till semesterlönegrundande frånvaro är reglerad i 17 § semesterlagen. Där föreskrivs att viss frånvaro skall grunda rätt till semesterlön, nämligen när det är fråga om ledighet på grund av sjukdom, vid havandeskap eller för vård av barn när havandeskapspenning/föräldrapenning utgår, vid viss studieledighet m.m. Bestämmelser finns som på olika sätt begränsar den frånvarotid som är semesterlönegrundande.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:AU21 konstaterade utskottet att de nuvarande reglerna i semesterlagen kan medföra att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att anställa t.ex. unga kvinnor i barnafödande åldrar. Av såväl jämställdhets- som rättviseskäl ansåg utskottet att semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro borde ses över i syfte att undanröja de betydande negativa ekonomiska konsekvenserna för små företag. Regeringen borde därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till förändring av reglerna för semesterlönegrundande frånvaro (rskr. 143).
Med anledning härav tillkallade regeringen en särskild utredare (dir. 1991:7) med uppdrag att bl.a. se över små företags kostnader i samband med semesterlagens regler för semesterlönegrundande frånvaro. Utredningen överlämnade i december 1991 betänkandet (SOU 1991:109) Semesterlöneförsäkring för små företag.
Utredningens kartläggning av den semesterlönegrundande frånvaron visade att omfattningen av denna frånvaro generellt sett inte var högre för små företag än för genomsnittet. För företag med upp till 20 anställda var den tvärtom lägre.
Efter prövning av olika vägar att komma till rätta med problemet att enskilda små företag kan drabbas hårt av oförutsedda kostnader i samband med semesterlönegrundande frånvaro lade utredningen fram förslag om en försäkring mot semesterlönekostnader. Rätten att teckna semesterlöneförsäkring begränsades i förslaget till företag vars lönesumma per kalenderår beräknades motsvara högst 60 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Remissinstanserna var övervägande positiva till förslaget.
Propositionen
I propositionen föreslås -- enligt utredningens modell -- att det införs en möjlighet för små företag att hos försäkringskassan försäkra sig mot semesterlönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande frånvaro. För rätt att teckna försäkring krävs att arbetsgivarens lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga summan av 90 basbelopp. Utöver förslaget till lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader föreslås ett tillägg till lagen (1927:77) om försäkringsavtal för att klargöra att den lagen inte skall tillämpas på försäkring hos en allmän försäkringskassa mot kostnader för semesterlön (se bilaga).
Förslaget har arbetats fram efter samråd med företrädare för Riksförsäkringsverket (RFV) och utformats efter förebild av den nyligen inrättade försäkringen mot sjuklön. Lagen (1991:1047) om sjuklön har i december 1991 (SFS 1991:1988) ändrats så att gränsen för rätt att teckna försäkring höjdes från 60 till 90 basbelopp. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1992.
Eftersom det inte finns lämpliga privata försäkringslösningar mot semesterlönekostnader har förslaget utformats så att de allmänna försäkringskassorna får möjlighet att erbjuda en sådan försäkring. Kostnaderna för försäkringen skall bäras av försäkringstagarna, såväl vad gäller försäkringsersättningar som omkostnader för utveckling, information och administration. Utvecklingskostnaderna för försäkringen beräknar RFV uppgå till ca 700000 kronor och informationskostnaderna till ca 500000 kronor.
De närmare villkoren för semesterlöneförsäkringen behöver enligt propositionen inte lagregleras, utan regeringen bör bemyndigas att meddela föreskrifter om sådana villkor.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
Motionerna
I Socialdemokraternas motion 1991/92:A225 från den allmänna motionstiden föreslås att riksdagen skall godkänna en lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Förslag till lagtext är bifogat motionen såsom bilaga 5. Socialdemokraternas förslag motsvarar det ovan nämnda förslaget i utredningen SOU 1991:109 Semesterlöneförsäkring för små företag.
Lars Biörck (m) avvisar i motion 1992/93:A1 tanken att det föreslagna försäkringsskyddet avseende semesterersättning skall administreras av försäkringskassorna. Om behov av denna försäkringsform finns kommer enligt motionären marknaden att täcka detta behov. Privata försäkringar skulle ge olika alternativ innebärande t.ex. olika nivåer på självrisk och utan maximiregler beträffande total lönesumma för att kunna teckna försäkring.
I motion 1992/93:A2 av Sten Söderberg (-) yrkas avslag på regeringens proposition. Behovet av försäkringen ifrågasätts av motionären, som anför att den medför nya kostnader och ny byråkrati. Enligt motionären finns det privata alternativ.
Utskottets överväganden
Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över regeringens förslag om semesterlöneförsäkring för små företag. En sådan försäkring skulle innebära en möjlighet för de små företagen att beräkna sina kostnader för semesterlönegrundande frånvaro. Socialdemokraternas motion A225 i denna del motsvarar i princip propositionens förslag. Enligt utskottets uppfattning är det positivt att små företag kan gardera sig mot höga oförutsedda kostnader. Även ur jämställdhetssynpunkt kan förslaget innebära fördelar med hänsyn till att kostnaderna för semesterlön vid föräldraledighet främst gällt kvinnor. Dessa kostnader kan ha medfört att småföretagare av ekonomiska skäl avstått från att anställa unga kvinnor.
Utskottet delar propositionens bedömning om avgränsningen av vilka företag som bör kunna teckna semesterlöneförsäkring hos allmän försäkringskassa. Utformningen bör såsom föreslås i propositionen vara likartad med försäkringen mot kostnader för sjuklön.
Enligt motionerna A1 och A2 skulle privata försäkringslösningar kunna vara ett bättre alternativ. Utskottet vill framhålla att det inte finns några hinder för privata försäkringsbolag att erbjuda semesterlöneförsäkringar. Eftersom privata försäkringslösningar på detta område hittills inte funnits på marknaden fyller den föreslagna lösningen ett visst behov enligt utskottets uppfattning. Som anförs i motion A1 är det möjligt att en privat försäkring kan ge olika alternativ beträffande nivå på självrisk m.m. och att den kan undvara maximiregler för rätten att få teckna försäkring. Utskottet tillbakavisar synpunkten i motion A2 att det föreslagna systemet skapar nya kostnader och ny byråkrati. Som ovan nämnts skall premien för försäkringskassans semesterlöneförsäkring inkludera samtliga kostnader för denna verksamhet. Motionerna A1 och A2 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd enligt utskottets uppfattning.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom propositionen och motion 1991/92:A225 (s) vad gäller semesterlöneförsäkring för små företag. Propositionens förslag till lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader och förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal bör således antas av riksdagen. Motionerna 1992/93:A1 och 1992/93:A2 avstyrks av utskottet.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:40, med anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 18 samt med avslag på motionerna 1992/93:A1 och 1992/93:A2 antar regeringens förslag
dels till lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,
dels till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
Stockholm den 1 december 1992
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s) och Inger Gustavsson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Bilaga