Riksdagens val av vissa organ

1992/93 KU16

I detta betänkande tar utskottet initiativ i några olika frågor som kräver reglering i riksdagsordningen. Huvuddelen av betänkandet handlar om riksdagens val av vissa organ, främst på det europeiska samarbetsområdet. I samband härmed föreslås en revidering av den bestämmelse i riksdagsordningen som reglerar riksdagens val av vissa existerande organ. Slutligen lämnas förslag i några andra frågor -- följdändringar till riksdagens tidigare beslut om ändring av tidpunkten för riksmötets avslutande, frågan om remittering av vissa ekonomisk-politiska ärenden samt ordningen för frågedebatterna i riksdagen.

1. Riksdagens val av vissa parlamentariska organ på det europeiska samarbetsområdet

Parlamentarisk församling i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Utskottets bedömning

Vid ESK:s möte i Madrid den 2 och 3 april 1991 ingicks en överenskommelse mellan de deltagande staterna, däribland Sverige, att en parlamentarisk församling skulle inrättas. Församlingen skulle bestå av 245 ledamöter varav Sverige skulle utse 8. Dessa ledamöter har hittills utsetts av talmanskonferensen men utskottet anser att de i framtiden bör väljas av kammaren. Detta val bör regleras i RO (tilläggsbest. 7.1.1).

Gemensamma parlamentarikerkommittén EG -- Sverige (Joint Parliamentary Committee EC -- Sweden)

Bakgrund

Som ett led i förberedelserna för Sveriges medlemskap i EG skall en kommitté bildas vari ingår ledamöter av Europaparlamentet och riksdagen. Kommittén skall fungera som ett samrådsorgan mellan dessa båda församlingar. De svenska ledamöterna av kommittén skall få uppgiften att vid sidan av Utrikesnämnden fungera som ett riksdagens samrådsorgan med regeringen vid de förestående förhandlingarna med EG.

Kommittén skall bestå av 36 ordinarie ledamöter och lika många suppleanter. Europaparlamentet och riksdagen väljer var för sig lika många ordinarie ledamöter och suppleanter, dvs. 18.

Europaparlamentet har i en resolution den 15 januari 1992 för sin del beslutat om bildande av kommittén.

Utskottets bedömning

En bestämmelse om val av den svenska delegationen till kommittén bör enligt utskottets mening införas i RO (tilläggsbest. 7.1.1). Uppgiften att fungera som samrådsorgan vid förhandlingarna med EG medför också behov av en tystnadspliktsregel för den svenska delegationens ledamöter och suppleanter (RO 8:14).

Riksdagens EES-utskott

Bakgrund

Riksdagen beslöt våren 1992 (1991/92:KU34) att inrätta ett särskilt utskott, EES-utskottet, för dels den då väntade propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande motioner, dels andra ärenden som är av central betydelse för EES-avtalet och som skall slutbehandlas före avtalets ikraftträdande.

I en skrivelse till talmanskonferensen den 2 september 1992 anmälde EES-utskottet att förutsättningarna för utskottets arbete delvis ändrats och att utskottet också under 1993 kommer att ha viktiga arbetsuppgifter. Skrivelsen har överlämnats till konstitutionsutskottet genom beslut av talmanskonferensen den 21 oktober 1992 (se bilaga 2).

I skrivelsen från EES-utskottet framhålls att EES-avtalet bygger på att EFTA-staterna i samband med fullbordandet av EG:s inre marknad den 1 januari 1993 skall anpassa sina regelverk till den inom EG gällande ordningen på de områden som omfattas av avtalet. Av praktiska och förhandlingstekniska skäl har i avtalet dock bara upptagits de rättsakter som EG beslutat om under tiden fram t.o.m. den 31 juli 1991. Avsikten är att samtliga rättsakter från tiden den 1 augusti 1991--den 31 december 1992 skall tillföras avtalet vid ett tillfälle med utnyttjande av avtalets beslutsprocedur. Gemensamma EES-kommittén skall således fatta beslut om de erforderliga ändringarna och tilläggen till avtalet. Proposition om godkännande av kompletteringar till EES-avtalet kommer att framläggas tre eller fyra månader efter det att avtalet trätt i kraft.

Enligt skrivelsen från EES-utskottet kan kompletteringarna förväntas röra det stora flertalet av de samarbetsområden som omfattas av avtalet. Troligen kommer propositionen också att innehålla åtskilliga förslag till lagstiftning på olika områden. EES-utskottet anser att propositionen därmed kommer att bli ett sådant ärende av central betydelse för EES-avtalet som enligt riksdagens beslut bör behandlas av EES-utskottet.

På grund av utgången av folkomröstningen i Schweiz den 5--6 december 1992 kommer avtalet inte att träda i kraft som beräknat den 1 januari 1993. Efter omförhandling av avtalet kommer en ny proposition att föreläggas riksdagen. Tidpunkten för detta kan inte nu anges.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets uppfattning finns det skäl för att EES-utskottet får fortsätta sin verksamhet tills det omförhandlade avtalet har slutbehandlats av riksdagen. Därefter bör utskottet upphöra.

2. Riksdagens val av vissa andra organ

Bakgrund

De val som för närvarande anges i tilläggsbestämmelsen 7.1.1 till RO gäller Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets svenska delegation, svenska delegationen till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté samt styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. För inget av dessa organ anges i bestämmelsen hur många som väljs eller för vilken tidsperiod valet gäller. Detta framgår i stället av de föreskrifter som styr verksamheten i dessa organ.

För närvarande gäller i dessa hänseenden följande.

Nordiska rådets svenska delegation består av 20 medlemmar som väljs av riksdagen vid början av varje lagtima riksmöte. Valet gäller för tiden intill dess val nästa gång äger rum. Om särskilda skäl föreligger, får talmanskonferensen bestämma annan tid för valen så ock föranstalta om nya val under pågående riksmöte (1 § lagen [1984:50] med instruktion för Nordiska rådets svenska delegation). Endast den som är medlem av den församling som förrättat valet kan vara vald medlem eller suppleant i rådet (Artikel 47 i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, det s.k. Helsingforsavtalet).

Europarådets svenska delegation. Enligt Europarådets stadga består Europarådets parlamentariska församling av ombud för varje stat som är medlem. Riksdagen väljer sex ombud till denna församling. Mandatperioden bestäms av medlemsländerna själva. För den svenska delegationens del gäller sedan 1983 en treårsperiod. Tidpunkt för valet är ej bestämd. Valet sker dock i god tid före ordinarie sessions öppnande, vilket normalt sker i maj månad.

EFTA-delegationen. En särskild parlamentarikerkommitté inom EFTA inrättades genom ett ministerrådsbeslut 1977. Den svenska delegationen till denna kommitté består av fem ledamöter. År 1986 beslöts att dessa fem jämte fem suppleanter skulle väljas av riksdagen (KU 1985/86:26). År 1989 utvidgades delegationen med tre suppleanter för att alla riksdagspartier skulle kunna delta (1988/89:UU17). Valet gäller för riksdagens valperiod.

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond väljs i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1). Styrelsen består av tolv ledamöter och väljs för tiden för valet till dess nytt val hållits under sjätte året därefter. I styrelsen skall ingå sex företrädare för riksdagen, fyra företrädare för olika vetenskapliga discipliner samt två ledamöter med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning. De sistnämnda får inte inneha tjänst eller uppdrag hos Riksbanken. Val sker vart tredje år för nästkommande sexårsperiod. Varannan gång avser valet tre företrädare för riksdagen, två företrädare för den vetenskapliga forskningen och en ledamot med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning. För var och en av styrelsens ledamöter, utom för dem som skall ha särskild kunskap i förmögenhetsförvaltning, utses en suppleant. Riksdagen väljer särskilt en av ledamöterna till ordförande i styrelsen. Vid valet får -- med visst undantag -- ej den omväljas som invalts i styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna kalenderåren. Tidpunkten för valet är ej bestämd men bör äga rum snarast efter styrelsens årligen återkommande sammanträde i slutet av mars.

Utskottets bedömning

Beträffande Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets svenska delegation och svenska delegationen till EFTA:s parlamentarikerkommitté anser utskottet att i RO (tilläggsbest. 7.1.1) bör anges hur många ledamöter som skall väljas och att de skall väljas bland riksdagens ledamöter. Detsamma bör gälla de nya organ vars inrättande behandlades i förra avsnittet. För samtliga organ utom Nordiska rådets svenska delegation bör också stadgas att valet gäller för riksdagens valperiod. Detta innebär för Europarådets svenska delegation den ändringen att valet i fortsättningen kommer att äga rum på hösten under valåret. Medlemmarna av Nordiska rådets svenska delegation skall även i fortsättningen väljas i enlighet med Helsingforsavtalet för varje riksmöte.

Beträffande styrelsen i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond föreslår utskottet att i RO hänvisning görs till stadgarnas regler om antal, valbarhet m.m.

3. Övriga frågor

Utskottets bedömning

Följdändringar till ändring av tidpunkten för riksmötets avslutande. Genom beslut våren 1992 (1991/92:KU24) ändrades tidpunkten för avslutande av ett lagtima riksmöte som har inletts under augusti, september eller oktober från den 31 maj till den 15 juni. Beslutet bör enligt utskottet föranleda följdändringar i RO 3:4 och tilläggsbestämmelsen 6.1.1 RO.

Enligt RO 3:4 skall bestämmelserna om propositionsavlämnande i RO 3:2--3 endast gälla vid lagtima riksmöte som skall avslutas senast den 31 maj. I interpellation som inges efter utgången av april skall enligt 6.1.1. anges skälen för att interpellationen inte ingetts tidigare. Detta gäller endast under riksmöte som skall avslutas senast den 31 maj. I båda dessa fall bör tidpunkten ändras till den 15 juni.

Remittering av vissa ärenden. Enligt RO 4:7 får annat ärende än budgetpropositionen delas mellan två eller flera utskott endast om särskilda skäl föranleder det. Det sägs vidare att vid 1990/91 års riksmöte får ej kompletteringspropositionen och andra ärenden med ekonomiskt-politiskt syfte delas mellan två eller flera utskott.

Utskottet vill hänvisa till att det numera är fast praxis att ärenden av sistnämnda slag remitteras till finansutskottet. Någon förlängning eller permanentning av den bestämmelse som gällde vid 1990/91 års riksmöte behövs därför inte. Bestämmelsen föreslås utgå.

Frågestunder. Enligt tilläggsbestämmelsen 6.2.3 skall försöksverksamheten med frågestunderna fortsätta till utgången av år 1992. Försöket innebär bl.a. att frågorna besvaras vid en frågestund varje tisdag som riksdagen sammanträder. Vid denna frågestund besvaras frågor som har ingivits till kammarkansliet senast kl. 10 under fredagen i föregående vecka. Talmannen får besluta om undantag från dessa regler. Talmannen får även besluta att en fråga skall besvaras tillsammans med en interpellation. Beträffande debattreglerna anges i bestämmelsen att efter det att statsrådet lämnat frågesvaret får det första anförandet från varje talare räcka längst två minuter och varje följande anförande en minut.

Mot bakgrund av att antalet inlägg i frågedebatterna på senare tid ökat prövas sedan den 12 maj 1992 en ordning som innebär att om talmannen efter ett antal inlägg finner att något nytt inte tillförs debatten kan talmannen föreslå att debatten avslutas efter ytterligare ett inlägg från var och en av debattdeltagarna.

Försöksverksamheten med frågestunderna har den 11 november 1992 varit föremål för överläggning mellan talmännen och de av partigrupperna utsedda ledamöterna av talmanskonferensen. Därvid enades man om att föreslå att permanenta den försöksvis prövade ordningen med en viss justering när det gäller reglerna för frågedebatterna. De nya reglerna skulle innebära att efter de inledande anförandena om längst två minuter har båda talarna rätt till ytterligare två eventuellt tre anföranden om längst en minut. Talmannen kan medge ytterligare anföranden om det med hänsyn till debattens karaktär är berättigat.

Utskottet tillstyrker ett genomförande av den ordning som talmännen och partirepresentanterna i talmanskonferensen enats om med den preciseringen att antalet anföranden som anges i riksdagsordningen bör fastställas till fyra. Talmannen skall kunna medge ytterligare anföranden på längst en minut.

Lagtekniskt kräver denna ordning att nuvarande tilläggsbestämmelse 6.2.2 avskaffas och ersätts av nuvarande tilläggsbestämmelse 6.2.3, ändrad i fråga om debattreglerna och så att dess tillfälliga karaktär försvinner.

Utskottet hemställer

1. beträffande EES-utskottets verksamhet att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget såvitt avser 3 kap. 4 §, 4 kap. 7 § och 8 kap. 14 §,

3. beträffande ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i övrigt.

Stockholm den 8 december 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Hans Göran Franck (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Elvy Söderström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1 dels att tilläggsbestämmelsen 6.2.32 skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 4 §, 4 kap. 7 §, 8 kap. 14 § samt tilläggsbestämmelserna 6.1.1, 6.2.2 och 7.1.1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 4 §

Bestämmelserna i 2 § Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3 § om andra stycket och 3 § om den tid då proposition den tid då proposition skall avlämnas gäller skall avlämnas gäller endast vid lagtima riksmöte endast vid lagtima riksmöte som enligt 1 kap. 4 § skall som enligt 1 kap. 4 § skall avslutas senast den 31 maj. avslutas senast den 15 juni.

Bestämmelserna gäller ej 1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter den 10 januari, 2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning, 3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna propositionen senare.

4 kap. 7 §

Annat ärende än Annat ärende än budgetpropositionen får budgetpropositionen får delas mellan två eller delas mellan två eller flera utskott endast om flera utskott endast om särskilda skäl särskilda skäl föranleder det. Vid 1990/91 föranleder det. års riksmöte får ej kompletteringspropositionen och andra ärenden med ekonomiskt-politiskt syfte delas.

6 kap. 6.1.1

Interpellation ingives till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid sammanträde med kammaren beslut att interpellationen får framställas eller förslag att interpellationen inte skall få framställas. Förslag att interpellation inte skall få framställas avgöres vid närmast följande sammanträde och tages upp på föredragningslistan till detta sammanträde. Medgiver talmannen eller riksdagen att interpellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt statsrådet få del av den.

Interpellationen skall anslås senast när den anmäles i kammaren eller talmannen framlägger förslag om att interpellationen inte skall få framställas.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43 2 Senare lydelse 1992:793

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som vid riksmöte, som Den som vid riksmöte, som enligt 1 kap. 4 § skall enligt 1 kap. 4 § skall avslutas senast den 31 maj, avslutas senast den 15 juni, ingiver interpellation till ingiver interpellation till kammarkansliet efter kammarkansliet efter utgången av april månad utgången av april månad skall i interpellationen skall i interpellationen angiva skälen till att angiva skälen till att denna icke har ingivits denna icke har ingivits tidigare. tidigare.

6.2.2 Vad som föreskrives i 1 Frågor besvaras vid en § tredje stycket och i frågestund varje tisdag som tilläggsbestämmelse riksdagen sammanträder. Vid 6.1.2 första stycket skall denna frågestund besvaras tillämpas också på frågor som har ingivits fråga. Om icke särskilda till kammarkansliet senast kl. skäl föranleder annat, 10 under fredagen i skall frågor besvaras vid föregående vecka. en eller två frågestunder varje vecka. Om arbetsförhållandena i Fråga bör besvaras vid riksdagen kräver det, den frågestund som infaller får talmannen utan hinder närmast efter sex dagar av första stycket besluta från det att frågan att frågesvar skall lämnades till lämnas annan dag än kammarkansliet. tisdag, att frågestund får inställas och att När fråga besvaras, frågor för att besvaras får det första kommande vecka skall inges vid anförandet från varje annan tidpunkt än senast talare räcka längst tre kl. 10 fredag. Talmannen minuter, det andra längst får även besluta att en två minuter och varje fråga skall besvaras följande anförande tillsammans med en längst en minut. interpellation.

Meddelande om när en fråga skall besvaras skall anslås senast kl. 14 dagen före sammanträdet och tas upp på föredragningslistan.

Efter det att statsrådet har lämnat ett frågesvar får varje talare ordet högst fyra gånger. Det första anförandet från varje talare får räcka längst två minuter och varje följande anförande längst en minut. Talmannen kan medge ytterligare anföranden på längst en minut. När ett statsråd besvarar en fråga tillsammans med en interpellation tillämpas de regler om anföranden som gäller för interpellationer.

En fråga som inte besvaras på dag som avses i första eller andra stycket förfaller, om inte den ledamot som ingivit frågan senast kl. 10 följande fredag meddelar kammarkansliet att frågan skall kvarstå till nästa frågestund.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid frågestund får talmannen utan hinder av tilläggsbestämmelsen 2.15.4 anvisa plats i plenisalen från vilken talare skall yttra sig.

7 kap. 7.1.1

Utöver de val som kammaren Utöver de val som kammaren förrättar enligt förrättar enligt regeringsformen och regeringsformen och riksdagsordningen skall den riksdagsordningen skall den företaga val till 1. bland riksdagens ledamöter Nordiska rådets svenska företaga val av 1. 20 delegation, 2. Europarådets ledamöter i Nordiska svenska delegation, 3. svenska rådets svenska delegation, delegationen till Europeiska 2. 6 ledamöter i frihandelssammanslutningens Europarådets svenska (EFTA) delegation, 3. 5 ledamöter parlamentarikerkommitté, 4. i den svenska delegationen styrelsen för Stiftelsen till Europeiska Riksbankens jubileumsfond. frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté, 4. 8 ledamöter i den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, 5. 18 ledamöter i den svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-Sverige. Nordiska rådets svenska delegation väljs för lagtima riksmöte och övriga delegationer för riksdagens valperiod.

Kammaren skall också välja styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 14 §3

Ledamot, suppleant eller Ledamot, suppleant eller tjänsteman i den svenska tjänsteman i den svenska delegationen till Europeiska delegationen till 1. frihandelssammanslutningens Europeiska (EFTA) frihandelssammanslutningens parlamentarikerkommitté (EFTA) får ej obehörigen yppa parlamentarikerkommitté, 2. vad som enligt beslut av Gemensamma regeringen eller delegationen parlamentarikerkommittén skall hållas hemligt med EG-Sverige får ej hänsyn till rikets obehörigen yppa vad som säkerhet eller av annat enligt beslut av regeringen synnerligen viktigt skäl, eller delegationen skall som betingas av hållas hemligt med förhållandet till hänsyn till rikets främmande stat eller säkerhet eller av annat mellanfolklig organisation. synnerligen viktigt skäl, som betingas av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. 3 Senaste lydelse 1992:86

Bilaga 2