Företagsskatt

1994/95 SkU21

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1995 om beskattningen av företag och deras ägare. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till bl.a. det arbete med företagsskattefrågor som pågår i regeringskansliet.

Vid betänkandet fogas nio reservationer (m, c, fp, v, kds) och ett särskilt yttrande (c).

1994/95:Sk301 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunalskattelagen att avdrag kan medges för kapitalförluster vid rån.

1994/95:Sk311 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av ett friare sätt att använda skogskontomedel i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk327 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabb ändring av de lagbestämmelser som gäller skatteuttag av olika slag i samband med rån och stöld.

1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

11. att riksdagen beslutar om slopad dubbelbeskattning av utdelning och kvarhållen vinst i aktiebolag enligt de regler som gällde 1994 med verkan från den 1 januari 1996,

12. att riksdagen beslutar om de ändringar som följer av slopad dubbelbeskattning från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad och förenklad beskattning av delägare i fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk332 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad och förenklad beskattning av delägare i fåmansföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk334 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att avsätta medel i vinstreserv.

1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 6 om behovet av enklare skatteregler för småföretagsverksamheten,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 8 om företagsbeskattningen inom EU,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 8 om en anpassning av det effektiva skatteuttaget för företag i Sverige upp till nivåerna inom EU,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 8 om eventuella tillkommande lättnader i företagsbeskattningen,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett riktat kreditstöd enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 8 om en avveckling av periodiseringsfonderna,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 8 om övervinster, vinstdisponering och framtidsfond,

23. att riksdagen beslutar att höja skattesatsen för bolagsskatten från 28 till 30 %.

1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlustavdrag i näringsverksamhet.

1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av fåmansbolagsbeskattningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avvecklad dubbelbeskattning på avkastning på aktier i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att göra royalty på patenterade uppfinningar skattefria under två år i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundprinciper för företagande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade regler vid beskattning av delägande i fåmansbolag.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffad dubbelbeskattning enligt vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

11. att riksdagen i anledning av proposition 1994/95:100 beslutar om ändring i lagen om återföring av skatteutjämningsreserv i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:T605 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för partrederier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återanskaffningsfonderna för skepp bör återinföras.

1994/95:N272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsbeskattningen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett investeringsbidrag för småföretag enligt vad som anförts i motionen.

1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om återförande av SURV-avsättningar.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra royalty på patenterade uppfinningar skattefri i två år.

1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelbeskattningen på aktier,

7. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lindrad och förenklad beskattning av delägare i fåmansbolag.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den allmänna motionstiden 1995 väckta motioner som gäller beskattning av företag och deras ägare.

Förutom de motioner som behandlas här bereder utskottet ytterligare några motionsyrkanden som tar upp frågor av betydelse för beskattning av näringsverksamhet. Det gäller främst yrkanden om att införa ett riskkapitalavdrag och att återinföra en rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot annan inkomst. Utskottet behandlar sistnämnda frågor i ett annat betänkande under våren (bet. 1994/95:SkU20). Utskottet kommer senare också att behandla ett antal motioner om yrkesfiskarnas skatteförhållanden.

Beskattning av aktieutdelning m.m.

Den skattereform som riksdagen beslutade år 1990 innebar att aktievinster och utdelningar skulle beskattas efter den generella skattesats om 30 % för kapitalinkomster som infördes genom reformen (prop. 1989/90:110, SkU30).

Med verkan fr.o.m den 1 januari 1992 sänktes beskattningen av aktievinster o.d. samt för värdepappersfonder och avkastning på kapitalförsäkring till 25 % (prop. 1991/92:60, SkU10). Sänkningen beslutades av den dåvarande riksdagen som ett första led i en allmän sänkning av kapitalskattesatsen till 25 %. Samma riksdag beslutade under hösten 1993 att fr.o.m. den 1 januari 1994 (prop. 1993/94:50, SkU15 och prop. 1993/94:234, SkU25) undanta utdelning på aktier i svenska aktiebolag från beskattning hos aktieägaren och att halvera skatten på reavinst vid försäljning av svenska aktier, dvs. till en faktisk skattesats på 12,5 % för fysiska personer. De nya reglerna medförde ett stort antal följdändringar i olika författningar.

Hösten 1994 (prop. 1994/95:25, FiU1) ändrade riksdagen tillbaka reglerna för beskattning av kapitalinkomster och därmed aktievinster och utdelningar till läget efter 1990 års skattereform. Kapitalinkomster beskattas följaktligen med 30 % fr.o.m. den 1 januari 1995. Ett undantag är reavinster och utdelning på andelar i allemansfond som beskattas med en faktisk skattesats om 20 %.

I fyra motioner finns förslag av innebörd att skattelättnader i fråga om utdelningar och aktievinster skall återinföras. Det är motionerna Sk328 yrkandena 11 och 12 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk349 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kds), Fi211 yrkande 23 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och A270 yrkande 4 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m).

Enligt motion Sk328 bör de regler som gällde under år 1994 återinföras fr.o.m. den 1 januari 1996. Enligt motion Sk349 bör lättnaderna återinföras med hälften fr.o.m. den 1 januari 1996 och fullt ut fr.o.m. den 1 juli 1997.

I Sverige föreligger det en brist på industriellt inriktat kapital. Det är därför av stor betydelse att skapandet av riskvilligt kapital inte försvåras. Detta gäller för såväl små som stora företag.

De skatteregler som gällde för utdelningar och aktievinster under år 1994 innebar emellertid lättnader för företagens ägare som inte med någon rimlig grad av säkerhet kan antas ha medfört några positiva effekter på investeringar och sysselsättning. Dessutom komplicerades regelsystemet av att det i praktiken tillkom flera olika skattesatser för kapitalinkomsterna. Detta förhållande och den ökade spännvidden mellan beskattningen av inkomster av kapital och inkomster av arbete öppnade nya möjligheter till skatteplanering.

Utskottet anser således att starka skäl talar emot ett återinförande av de skattelättnader för utdelning och aktievinster m.m. som gällde under år 1994. I den mån motionärerna med de föreslagna åtgärderna syftar till att stimulera tillgången på riskvilligt kapital vill utskottet framhålla att de problem som framför allt de små och medelstora företagen har när det gäller anskaffningen av riskvilligt kapital för närvarande är föremål för beredning i regeringskansliet. Näringsdepartementet och Finansdepartementet avser också att analysera de små och medelstora företagens beskattningssituation, mot bakgrund av bl.a. de synpunkter som redovisats i regeringens näringslivs- resp. företagarråd.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Sk328 yrkande 11, Sk349 yrkande 4, Fi211 yrkande 23 och A270 yrkande 4.

Bolagsskattesats, reservering, m.m.

Vid 1990 års skattereform genomfördes omfattande ändringar i företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering. Bärande inslag var att bolagsskattesatsen sänktes från 52 % till 30 % i förening med att reserveringsmöjligheterna beskars.

Hösten 1993 sänktes bolagsskattesatsen ytterligare till 28 % med verkan fr.o.m. 1995 års taxering (prop. 1993/94:50, SkU15). Samtidigt avskaffades skatteutjämningsreserven, och periodiseringsfond infördes som en ny allmän reserveringsmöjlighet. Gjorda avsättningar till skatteutjämningsreserv skulle till hälften återföras till beskattning med början vid 1995 års taxering.

Bolagsskattesatsen ändrades inte i samband med att reglerna om aktievinster och utdelning ändrades tillbaka till 30 % hösten 1994. Den skattefria upplösningen av skatteutjämningsreserven begränsades dock till att avse en tiondel av gjorda avsättningar. Återföringstiden förlängdes från fem till sju år. Enligt den proposition som låg till grund för ändringarna fanns det ett behov av att sänka skatteuttaget inom företagssektorn med ca 2 miljarder kronor i förhållande till nivån enligt 1994 års regler (prop. 1994/95:25, FiU1). De skattelättnader som gällde för ägarkapitalet under 1994 kombinerades nämligen med skärpningar i företagsbeskattningen.

Det framgår av årets finansplan (prop. 1994/95:100 bilaga l) att 2 miljarder kronor har avsatts till en reform som enligt regeringens avsikt i första hand skall användas för att reducera skatteuttaget för de mindre och medelstora företagen.

I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) redovisas olika förslag som gäller nivån på skatteuttaget i företagssektorn. Enligt motionen bör Sverige verka för en minimiskattesats för bolagsskatten inom EU på lägst 30 % (yrkande 17) och anpassa det effektiva skatteuttaget på företag i Sverige upp till nivåerna inom EU (yrkande 18). För 1996 bör bolagsskatten enligt motionen bestämmas till 30 % (yrkande 23). Motionärerna anser att riksdagen bör beställa ett förslag från regeringen om ett riktat stöd till mindre företag under inkomståret 1996 i form av ett skattepliktigt räntebidrag knutet till inventarieanskaffning och som "betalas ut" i form av en skattereduktion och som skall finansieras genom höjd bolagsskatt (yrkande 20). Motionärerna vill vidare avveckla periodiseringsfonderna (yrkande 21) och utreda ett system för beskattning av övervinster och införa framtidsfonder (yrkande 22).

Enligt en annan motion av Gudrun Schyman m.fl., N272, bör riksdagen uttala sig om företagsbeskattningens betydelse för småföretagandet (yrkande 4). I samma motion finns också ett yrkande om investeringsbidrag till småföretag (yrkande 5) motsvarande yrkande 20 i motion Sk341.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt förslag från Vänsterpartiet om olika åtgärder i syfte att skärpa beskattningen av företagen. I fråga om åtgärder inriktade på de mindre företagen vill utskottet hänvisa till vad utskottet nyss anförde om det analysarbete som pågår. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Beträffande de skattelättnader i företagssektorn som har aviserats i proposition 1994/95:25 yrkar Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) i motion Sk334 att riksdagen bör uttala sig för att viss del av utrymmet för sänkt skatteuttag på företag skall användas till ett system med lönebaserade vinstreserveringar. Ett yrkande om att riksdagen bör uttala att eventuella skattelättnader för företagssektorn skall tillkomma mindre företag finns i motion Sk341 yrkande 19 av Gudrun Schyman m.fl. (v).

Som utskottet nyss redovisade är avsikten att ett reducerat skatteuttag skall vara inriktat på små och medelstora företag. Hur detta närmare skall ske måste först få prövas i den pågående beredningen. Utskottet avstyrker motionärernas förslag om att riksdagen skall besluta tillkännagivanden till regeringen i frågan.

De regler för återföring av skatteutjämningsreserv som utskottet nyss berörde har tagits upp i två motioner av Olof Johansson m.fl. (c). Enligt dessa motioner, Fi219 yrkande 11 och N300 yrkande 4, skall upplösning av gjorda avsättningar till skatteutjämningsreserv ske i enlighet med de regler som beslutades hösten 1993.

Flera skäl talar enligt utskottets mening emot motionärernas förslag. Ett viktigt skäl är att endast företag som har gjort avsättningar till skatteutjämningsreserv skulle få del av den förmån som består i att endast hälften av återföringen beskattas. I jämförelse med dessa företag skulle företag som har avstått från att göra avsättningar missgynnas. Åtgärden skulle därmed leda till ett otillfredsställande resultat ur rättvisesynpunkt. Skattebortfallet skulle också bli betydande. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Enligt motion Sk342 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) bör riksdagen beställa en översyn av reglerna om underskottsavdrag i näringsverksamhet.

Motionärerna anser att rätten att göra underskottsavdrag i första hand bör förbehållas nya företag, där det ofta framstår som naturligt att de första åren inte genererar några vinster.

Enligt de regler som gällde före 1990 års skattereform fanns tidsmässiga begränsningar i möjligheten att utnyttja en skattemässig förlust. Fysiska personer kunde utnyttja en förlust under en följande sexårsperiod och ett aktiebolag eller en ekonomisk förening under en följande tioårsperiod.

Det var ett framträdande inslag i skattereformen att den tidsmässiga begränsningen i rätten att utnyttja en skattemässig förlust togs bort. Utskottet anser det inte vara motiverat att överväga en inskränkning härvidlag. Givetvis måste de spärregler som skall förhindra att möjligheten till förlustutjämning används för skatteundandraganden i olika former vara utformade på ett effektivt sätt. Utskottet anser emellertid att det inte finns någon anledning att utreda frågan om en tidsmässig inskränkning i rätten att utnyttja underskottsavdrag. Följaktligen avstyrker utskottet motionen.

I motion T605 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) förordas att det görs en översyn av reglerna för partrederier (yrkande 3) och att återanskaffningsfonderna för skepp skall återinföras (yrkande 4).

Beträffande de skatteregler som har betydelse för partrederier vill utskottet erinra om att de begränsningar som tidigare gällde i fråga om avdrag för underskott i rederirörelse upphävdes vid 1990 års skattereform. Den reformering av skattereglerna för enskild näringsverksamhet som har genomförts fr.o.m. 1995 års taxering har betydelse även för fysiska personer som är delägare i ett partrederi. Det torde enligt utskottets mening inte finnas ett behov av att sätta i gång en särskild utredning om partrederiernas skatteförhållanden.

När det gäller den andra frågan som motionärerna tar upp vill utskottet erinra om att 1990 års skattereform innebar sänkt skattesats i förening med beskurna reserveringsmöjligheter. Fartygsfond m.fl. reserveringsformer avskaffades. En allmän reserveringsmöjlighet som fr.o.m. 1995 års taxering ersatts med periodiseringsfond infördes i stället. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte besluta att återinföra rätten till avsättning till fartygsfond.

Utskottet avstyrker motion T605 yrkandena 3 och 4.

Skattereglerna för enskilda näringsidkare

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag beskattas fr.o.m. 1995 års taxering enligt nya regler (prop. 1993/94:50, SkU15). Ett framträdande inslag i de nya reglerna är att enskild näringsverksamhet som en person driver här i landet blir en förvärvskälla. De nya reglerna medger vidare att vinstmedel kan behållas i näringsverksamheten som expansionsmedel och beskattas efter samma skattesats som för aktiebolagen, 28 %. Expansionsmedlen kan återinvesteras i verksamheten utan att detta medför ytterligare beskattning.

I motion Sk341 yrkande 11 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås en utredning i syfte att förenkla skattereglerna för småföretagare. Motionärerna hänvisar till den kritik som i olika sammanhang har riktats mot reglerna därför att de är mycket komplicerade.

Utskottet anser att ett bekymmer med reglerna för enskild näringsverksamhet är att de i vissa delar är komplicerade. Som anförs i motionen och som utskottet också tidigare har framhållit är det främst reglerna om räntefördelning och expansionsmedel som är svårtillgängliga. Detta fick vid genomförandet av reformen dock vägas mot bl.a. intresset av att ge enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag samma möjligheter att expandera verksamheten med lågbeskattade medel som aktiebolag.

Utskottet har tidigare uttalat att tillämpningen av reglerna bör följas upp och utvärderas. En systematisk översyn av inkomstskatteförfattningarna pågår också i regeringskansliet. Utskottet utgår ifrån att de möjligheter som finns att förenkla reglerna för enskild näringsverksamhet tas till vara i dessa sammanhang. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns ett behov av ett tillkännagivande till regeringen om en särskild utredning. Följaktligen avstyrker utskottet motionen.

Beskattning av delägare i fåmansföretag, m.m.

I motionerna Sk328 yrkande 13 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk332 av Eva Björne (m), Sk350 yrkande 3 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) samt A270 yrkande 7 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) hemställs att beskattningen av delägare i fåmansföretag skall lindras och förenklas. Motionärerna nämner bl.a. principerna för fördelning av inkomst mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster. Motion Sk350 innehåller i yrkande 1 även ett förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skall uttala att svensk företagsamhet skall bygga på fri företagsamhet och privat ägande och att familjeföretagandet skall värnas.

Fåmansföretagen berörs även i motion Sk349 yrkande 3 av Alf Svensson m.fl. (kds). Enligt motionen bör det göras en översyn av skattereglerna i syfte att skapa bättre förutsättningar för företagande och nyföretagande.

Utskottet har tidigare i betänkandet berört det arbete som pågår i regeringskansliet för att på olika sätt förbättra de små och medelstora företagens möjlighet att utvecklas och att få tillgång till riskvilligt kapital. Vid sidan av det nämnda arbetet pågår inom Finansdepartementet även en översyn av olika frågor som gäller fåmansföretagens beskattning.

Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas och ser inte något skäl till att riksdagen skall besluta om tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk328 yrkande 13, Sk332, Sk349 yrkande 3, Sk350 yrkandena 1 och 3 och A270 yrkande 7.

Skogskontoreglerna

I motion Sk311 yrkar Kjell Ericsson (c) att det skall utredas om skogskontomedel kan få användas för att investera i nya näringar i den kommun där medlen förvärvats. En sådan utredning skulle enligt motionen även kunna omfatta möjligheten att under vissa förutsättningar skattefritt få använda skogskontomedel för att t.ex. investera i en ny förvärvskälla.

Liknande yrkanden har tidigare avstyrkts av utskottet. Det viktiga med skogskontot är att det ger möjlighet att utjämna inkomster mellan olika år. Om det skulle införas en möjlighet att utan avskattning använda skogskontomedel för olika ändamål skulle ett i princip nytt reserveringssystem skapas. Utskottet vill framhålla att de regler som gäller för fysiska personers näringsverksamhet fr.o.m. 1995 års taxering ger näringsidkaren betydligt bättre förutsättningar än vad som gällde tidigare att expandera sin verksamhet och att driva flera olika verksamheter som en förvärvskälla. Utskottet anser med hänsyn härtill att en sådan utvidgning av skogskontosystemet som motionären eftersträvar inte bör övervägas. Utskottet avstyrker motionen.

Royalty

Enligt motionerna Sk349 yrkande 5 och N301 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kds) bör royaltyinkomster för patenterade uppfinningar skattebefrias under de två första åren.

Ett liknande förslag fanns med i ett utredningsbetänkande från Innovationsutredningen (SOU 1993:84). Detta och andra skatteförslag från utredningen redovisades i förra årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bilaga 13) och ansågs där inte aktuella att genomföra. Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden med samma inriktning med hänvisning till bl.a. de allmänna förbättringar som ägt rum i företagsbeskattningen.

Utskottet finner inte skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet beträffande skattefrågan och avstyrker därför motionerna Sk349 yrkande 5 och N301 yrkande 5. När det gäller innovationsfrämjande åtgärder vill utskottet dock i sammanhanget erinra om att det framgår av årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bilaga 13) att NUTEK och Stiftelsen Innovationscentrum har för avsikt att avtala om ett närmare samarbete i fråga om stöd till enskilda innovationer och andra innovationsfrämjande åtgärder.

Kapitalförlust vid rån

I motion Sk301 av Göran Hägglund (kds) yrkas att det genomförs en lagändring som medger avdrag för kapitalförluster vid rån. Motsvarande yrkande beträffande rån och stöld finns även i motion Sk327 av Eskil Erlandsson (c).

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande yrkanden inte varit främmande för att reglerna kan behöva ändras och har förutsatt att regeringen uppmärksammar detta. Frågan ingår också i direktiven (dir. 1994:64) till den utredning som gör en översyn av bestämmelserna om kapitalförlust och organisationskostnader. Utredningen skall enligt direktiven vara klar före utgången av 1995.

Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker därför motionerna Sk301 och Sk327.

Utskottet hemställer

1. beträffande beskattning av aktieutdelning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sk349 yrkande 4, 1994/95:Fi211 yrkande 23 och 1994/95:A270 yrkande 4, res. 1 (m, fp, kds) 2. beträffande nivån på skatteuttaget i företagssektorn att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 17, 18, 20--23 och 1994/95:N272 yrkandena 4 och 5,

res. 2 (v) 3. beträffande skattelättnader i företagssektorn att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk334 och 1994/95:Sk341 yrkande 19, res. 3 (v) 4. beträffande återföring av skatteutjämningsreserv att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi219 yrkande 11 och 1994/95:N300 yrkande 4, res. 4 (c) 5. beträffande underskottsavdrag att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk342 yrkande 2, 6. beträffande partrederier, m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:T605 yrkandena 3 och 4, res. 5 (m)

7. beträffande skattereglerna för enskilda näringsidkare att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 11, res. 6 (v) 8. beträffande beskattningen av delägare i fåmansföretag, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 13, 1994/95:Sk332, 1994/95:Sk349 yrkande 3, 1994/95:Sk350 yrkandena 1 och 3 och 1994/95:A270 yrkande 7, res. 7 (m, kds) 9. beträffande skogskontoreglerna att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk311, 10. beträffande royalty att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 5 och 1994/95:N301 yrkande 5, res. 8 (kds) 11. beträffande kapitalförlust vid rån och stöld att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk301 och 1994/95:Sk327.

res. 9 (kds) Stockholm den 21 mars 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Susanne Eberstein (s) och Per Rosengren (v).

1. Beskattning av aktieutdelning m.m. (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Carl Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "De skatteregler" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Skattesystemet bör så långt möjligt vara neutralt, t.ex. genom att beskattningen inte skall påverka ett företags val av finansiering med nyemission eller lån. Avkastning av kapital bör behandlas likvärdigt i skattehänseende. De överväganden som gjordes hösten 1993 när den dåvarande riksdagen införde ett system för enkelbeskattning av bolagsinkomster utgick från detta grundläggande förhållande (prop. 1993/94:50, SkU15). Den dubbelbeskattning som tidigare gällde innebar att avkastning på det riskbärande egna kapitalet i aktiebolag normalt beskattades med 51 %, medan avkastningen på riskfritt sparande beskattades med 30 %. Detta förhållande försvårade riskkapitalförsörjningen och därmed den expansion som kan ge de nödvändiga nya arbetstillfällena i privat sektor.

Hösten 1994 genomfördes på förslag av den socialdemokratiska regeringen en rad ändringar som innebär försämrade villkor för företagande; bl.a. återinfördes dubbelbeskattningen av det egna kapitalet. Denna åtgärd medför negativa effekter för expansion och nyföretagande, särskilt med hänsyn till de svårigheter att få tillgång till riskvilligt kapital som företagen har i dag. Utskottet anser att riksdagen bör besluta om en återgång till neutral beskattning av kapitalinkomster genom slopad dubbelbeskattning. Enligt utskottets mening bör regeringen få i uppdrag att lägga fram erforderliga förslag till riksdagen med sikte på att riksdagen skall kunna ta beslut om lagstiftningen tidigt under hösten 1995.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande beskattning av aktieutdelning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sk349 yrkande 4, 1994/95:Fi211 yrkande 23 och 1994/95:A270 yrkande 4 hos regeringen begär ett förslag om slopad dubbelbeskattning av bolagsinkomster enligt vad som ovan anförts.

2. Nivån på skatteuttaget i företagssektorn (mom. 2)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Sverige har en av industrivärldens lägsta beskattningar av bolagsvinster. I praktiken har vi kanske det lägsta effektiva skatteuttaget efter reserveringar.

Inom EU har en utredning, Ruding-kommissionen, föreslagit bl.a. att bolagsskatten i medlemsländerna skall ligga på en miniminivå på 30 %. Sverige bör verka för att detta förslag förverkligas. Den effektiva bolagsskatten i Sverige bör också över tiden höjas till vad som är normalt inom EU. För inkomståret 1996 bör en process för anpassning till internationella skatteförhållanden ske genom en höjning av företagsskatten till 30 %. Vidare bör det system med periodiseringsfonder som fr.o.m. 1995 års taxering ersätter SURV-systemet avvecklas och helt återföras till beskattning. I vilken takt och på vilket sätt detta kan ske bör avgöras efter en särskild utredning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Höjningen av bolagsskatten till 30 % kan under inkomståret 1996 beräknas ge ökade skatteinkomster på 2 miljarder kronor. Detta skapar ett utrymme för bl.a. ett särskilt investeringsstöd till mindre företag under inkomståret 1996 enligt förslaget i Vänsterpartiets motioner Sk341 yrkande 20 och N272 yrkande 5. Stödet bör utformas som ett räntebidrag som skall utgå vid nyanskaffning av inventarier i enlighet med vad som närmare utvecklas i motionerna. För att kompensera de småföretag som har problem med banksystemet och de höga räntenivåer som bankerna tar ut i Sverige är det angeläget att det riktade stödet kan införas skyndsamt. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ett sådant riktat stöd som förordas i motionerna inom en kostnadsram för statskassan på 1,3 miljarder kronor. När det gäller åtgärder som inriktas på de små och medelstora företagen kommer i annat sammanhang i riksdagen att prövas olika förslag från Vänsterpartiet. Det gäller t.ex. ett förslag om att befria enskilda firmor och jämställda företag från egenavgifter upp till viss inkomstnivå.

Industrin har nu bra konjunkturer och går mot goda vinster. Det finns dock en risk att erfarenheterna från 1980-talet kan upprepas, dvs. ge ett högt uppdrivet vinstläge som inte leder till långsiktiga investeringar. En sådan utveckling kan dessutom försvåra förutsättningarna för en sammanhållen avtalsrörelse. I sämsta fall kan ett högt uppdrivet vinstläge bidra till att driva upp inflationen och brukas för spekulativa affärer. Det bör nu i tid utredas vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra en sådan utveckling. En väg som tidigare prövats är någon form av vinstdelningsskatt eller vinstdisposition för det som kan betecknas som "övervinster". Det bör i särskild ordning utredas hur en sådan åtgärd kan utformas. Det bör också prövas om en sådan vinstdisposition kan knytas till särskilda fonder -- framtidsfonder, för fortbildning och kompetensutveckling i företagen. Inkomsterna från den av Vänsterpartiet föreslagna höjda bolagsskatten bör under ett inledande skede kunna styras till sådana fonder. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk341 yrkandena 17--23 och N272 yrkandena 4 och 5.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande nivån på skatteuttaget i företagssektorn

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 17, 18, 20--23 och 1994/95:N272 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionerna om bolagsbeskattningen, avveckling av periodiseringsfonderna och utredning av en vinstdelningsskatt och framtidsfonder samt att riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag om ett särskilt investeringsstöd till mindre företag under inkomståret 1996 i enlighet med motionerna.

3. Skattelättnader i företagssektorn (mom. 3)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som utskottet" och slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att stärka de mindre företagens roll i den svenska ekonomin. Det gäller att få i gång nya företag, men också att skapa förutsättningar för existerande företag att utvecklas. I den ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25) som regeringen lämnade till riksdagen i höstas aviserades att 2 miljarder kronor skulle sättas av till att sänka skatteuttaget i företagssektorn. Av statsfinansiella skäl är det mycket tveksamt att genomföra en sådan skattesänkning. Om man av närings- och sysselsättningspolitiska skäl skall överväga detta bör skattelättnaderna i främsta rummet komma den mindre företagsamheten till godo. Regeringen har i finansplanen gett uttryck för ett liknande synsätt. Riksdagen bör redan nu se till att det utrymme på 2 miljarder kronor som regeringen har reserverat för skattesänkningar inom företagssektorn verkligen kommer att satsas på de små och medelstora företagen. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motion Sk341 angående inriktningen på de eventuella skattelättnader som kan komma att utgå till företagssektorn.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande skattelättnader i företagssektorn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att eventuella skattelättnader i företagssektorn skall tillkomma mindre företag och avslår motion 1994/95:Sk334. 4. Återföring av skatteutjämningsreserv (mom. 4)

Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Flera skäl" och på s. 7 slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att företagens kapitalförsörjning inte i rådande ekonomiska läge utsätts för ytterligare påfrestningar. Riksdagens beslut från i höstas om att beskatta 90 % av skatteutjämningsreserver som återförs till beskattning bör ändras. I stället bör riksdagen återgå till de ursprungliga reglerna enligt vilka endast hälften av gjorda avsättningar skall återföras till beskattning. Detta innebär att utskottet tillstyrker motionerna F219 yrkande 11 och N300 yrkande 4. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma med ett lagförslag till riksdagen.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande återföring av skatteutjämningsreserv

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi219 yrkande 11 och 1994/95:N300 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om återföring av skatteutjämningsreserv i enlighet med vad utskottet anfört.

5. Partrederier, m.m. (mom. 6)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Beträffande de" och slutar med "och 4" bort ha följande lydelse:

Nyanskaffningar i rederinäringen är mycket kapitalkrävande. Särskilt för de mindre rederierna är kapitalanskaffningen ett mycket stort problem. Skattereglerna i samband med kapitalkrävande investeringar i rederiverksamhet bör analyseras närmare av en utredning som bör lägga fram förslag till lämpliga åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande partrederier, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:T605 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utredning rörande investeringar i rederiverksamhet.

6. Skattereglerna för enskilda näringsidkare (mom. 7)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:

De enskilda näringsidkarna har länge varit en skattemässigt missgynnad företagargrupp i förhållande till de juridiska personerna -- aktiebolagen. Materiellt sett har läget dock förbättrats avsevärt genom den reformering av beskattning av enskild näringsverksamhet som riksdagen beslutade om fr.o.m. 1995 års taxering.

Ett problem är att de nya reglerna för de enskilda näringsidkarna är mycket komplicerade. Detta gäller bl.a. reglerna för expansionsmedel och räntefördelning. I samband med riksdagens beslut riktade bl.a. Lagrådet kritik mot reglernas komplexitet. Lagrådet ansåg att ytterligare ansträngningar skulle gjorts för att förenkla systemet (se proposition 1993/94:50 s. 171). Detta var och är en allvarlig kritik. Med de regler som införts blir småföretagen ännu mer beroende av redovisningsfirmor. Komplexiteten i lagstiftningen gör att småföretagarna i större utsträckning kommer att behöva köpa kvalificerad rådgivning.

Det är inte rimligt att en småföretagare skall behöva lägga ned mycket tid och stora kostnader för att ha möjlighet att rätta sig efter komplicerade skatteregler. En utredning bör ges i uppdrag att se över reglerna i syfte att få fram enklare system för småföretagsamheten. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:

7. beträffande skattereglerna för enskilda näringsidkare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av skattereglerna för enskild näringsverksamhet.

7. Beskattningen av delägare i fåmansföretag, m.m. (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och på s. 9 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Reglerna för beskattning av fåmansföretag måste reformeras så att de ger bättre förutsättningar för företagande och nyföretagande. En utgångspunkt måste vara att det som inte kan betecknas som arbetsinkomst skall beskattas som kapitalinomst. Reglerna bör reformeras vad beträffar såväl utdelningar som reavinster. De spärregler som är nödvändiga bör begränsas på ett sådant sätt att inte expansion och tillväxt motverkas. Regeringen bör se till att hithörande frågor får en skyndsam behandling.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande beskattningen av delägare i fåmansföretag, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 13, 1994/95:Sk332, 1994/95:Sk349 yrkande 3, 1994/95:Sk350 yrkandena 1 och 3 och 1994/95:A270 yrkande 7 begär en översyn och förslag till ändrade regler för beskattningen av fåmansföretag i enlighet med vad som ovan anförts.

8. Royalty (mom. 10)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Ett liknande" och slutar med "innovationsfrämjande åtgärder" bort ha följande lydelse:

Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige. Varken enskilda innovatörers verksamhet eller den forskning som sker inom företagen ges nödvändig stimulans. Förutom ett allmänt bra investerings- och företagsklimat måste olika åtgärder vidtas för att främja svenska innovationer. En åtgärd bör vara att medge skattefrihet under två år för royalty på patenterade uppfinningar. Detta skulle höja innovationstakten, snabbare omsätta innovationer på marknaden och minska incitamenten att placera royaltyinkomster utomlands. Utskottet förutsätter att en sådan åtgärd kan genomföras skyndsamt. Riksdagen bör med bifall till motionerna från Kristdemokraterna Sk349 yrkande 5 och N301 yrkande 5 ge regeringen detta till känna.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:

10. beträffande royalty

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 5 och 1994/95:N301 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionerna anförts om att göra royalty på patenterade uppfinningar skattefri i två år.

9. Kapitalförlust vid rån och stöld (mom. 11)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet har vid" och slutar med "och Sk327" bort ha följande lydelse:

Hittillsvarande rättspraxis tycks innebära att det endast är banker som kan få avdrag för förlust av pengar vid t.ex. ett rån. Regeringen tillsatte i juni förra året en utredning som skall se över kapitalförlustbegreppet, bl.a. skattefrågorna i samband med att andra näringsidkare än banker förlorar pengar vid rån eller stöld. Dessa skattefrågor bör enligt utskottets mening utredas med förtur, så att det blir möjligt att ändra lagstiftningen med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk301 och Sk327.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:

11. beträffande kapitalförlust vid rån och stöld

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk301 och 1994/95:Sk327 hos regeringen begär förslag till ändring av skattereglerna i samband med rån och stöld i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Beskattning av aktieutdelning m.m. (mom. 1)

Rolf Kenneryd (c) anför:

Riksdagen beslutade under hösten 1994 om en rad förändringar inom skatteområdet. I flera fall rörde det sig om förändringar av regler, som varit i kraft under kort tid. Centerpartiet reserverade sig mot en rad av dessa beslut.

Med hänvisning till behovet av att undvika alltför stor ryckighet i olika skatteregler och till att det i högkonjunktur är lättare att fördra skevheter i skattesystemet, har vi övergångsvis accepterat merparten av de beslutade förändringarna. Det gäller bl.a. beskattning av aktieutdelningar.

Vår principiella inställning är emellertid alltjämt att den s.k. dubbelbeskattningen av aktier skall elimineras. Vi avser att under senare riksmöten återkomma med förslag härom.