Företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag

1997/98 LU4

I proposition 1997/98:22 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet - att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). Lagförslaget har intagits som bilaga till betänkandet.

Riksdagen beslutade i juni 1994 att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag skulle höjas från 50 000 kr till 100 000 kr. De nya reglerna i aktiebolagslagen (1975:1385) trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:196, bet. LU32, rskr. 422, SFS 1994:802). Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna skall ett aktiebolag vars aktiekapital understiger 100 000 kr, och som inte före utgången av år 1997 har anmält beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr, avregistreras och därmed anses upplöst. Sedan bolaget har avförts ur aktiebolagsregistret svarar aktieägarna, styrelseledamöterna och den verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser. För en aktieägare som inte har varit styrelseledamot eller verkställande direktör gäller dock detta ansvar endast i förhållande till hans eller hennes andel i aktiekapitalet. Det avregistrerade bolagets tillgångar övergår till aktieägarna, och dessa inträder i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan författning har varit skyldigt att vidta åtgärd eller lämna uppgift skall detta i stället fullgöras av styrelsen. Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket hade i juni 1997 omkring 130 000 aktiebolag med ett aktiekapital understigande 100 000 kr ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av de nya reglerna om lägsta tillåtna aktiekapital. Regler om företagsinteckning och företagshypotek finns i lagen (1984: 649) om företagshypotek. En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin näringsverksamhet har rätt att få inskrivning i verksamheten av ett visst penningbelopp (företagsinteckning). Bevis om inskrivningen kallas företagshypoteksbrev. Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar företagshypoteksbrevet som säkerhet för en fordran. Hypoteket gäller med vissa undantag i näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten. Företagshypoteket, som är en form av företrädesrätt, medför bl.a. särskild förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979) och berättigar till betalning ur hypoteksegendomen i konkurs eller vid utmätning. I den nu aktuella propositionen behandlas frågan om vad som skall gälla beträffande den förmånsrätt som följer med företagshypoteket efter ett aktiebolags upplösning enligt de ovan redovisade övergångsbestämmelserna i aktiebolagslagen. Enligt regeringen talar övervägande skäl för att ett företagshypotek inte kan göras gällande när det aktiebolag som upplåtit företagshypoteket har avregistrerats. I propositionen föreslås lagregler vars syfte är att skydda borgenärerna i dessa fall. När egendom i vilken företagshypotek gäller övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare på grund av att bolaget har upplösts, skall en borgenär som har företagshypotek i bolagets verksamhet till säkerhet för sin fordran under en övergångstid behålla den förmånsrätt i egendomen som följer med företagshypoteket, s.k. förföljelserätt. Detsamma skall gälla om egendomen förs vidare från aktieägarkollektivet till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktieägarna i det upplösta aktiebolaget är delägare i eller till en ekonomisk förening som de är medlemmar i. Denna rätt skall upphöra om borgenären inte inom sex månader från det att han underrättades om avregistreringen och senast arton månader efter avregistreringen väcker talan mot den som har övertagit verksamheten om betalning ur egendomen samt underrättar inskrivningsmyndigheten om detta. Borgenären skall vidare ha rätt att söka betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till betalning. Lag-ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet har för sin del ingen erinran mot förslaget.

Utskottet hemställer att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Stockholm den 21 oktober 1997

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c). Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)