Redogörelse för företag med statligt ägande
1997/98 NU6 Ärendet I detta betänkande behandlas dels 1997 års redogörelse för företag med statligt ägande, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1997/98:20, dels två motioner som har väckts med anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår att redogörelsen för företag med statligt ägande läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. Samtidigt avstyrks dels en motion med krav på att den årliga redogörelsen i fortsättningen skall kompletteras med en redovisning för varje företag av syftet med det statliga ägandet, dels en motion med begäran om att en statlig ägarpolicy skall utarbetas. Enligt utskottets mening bör sådana frågor tas upp i näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om statliga företag. Motionerna följs upp i två reservationer (m, c, fp, kd; mp).
Skrivelsen I regeringens skrivelse 1997/98:20 lämnas information om verksamheten i de företag som under år 1996, eller motsvarande verksamhetsår, helt eller delvis ägdes av staten. Vidare ingår i skrivelsen en sammanfattande redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande.
De motioner som väckts med anledning av skrivelsen är följande: 1997/98:N1 av Karin Falkmer m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera kommande skrivelser om de statliga företagen. 1997/98:N2 av Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att kommande skrivelser om statliga företag kompletteras med redogörelser av ägarpolicyn för statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen.
Skrivelsen Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för företag med statligt ägande. Våren 1996 anmälde regeringen i en proposition om aktiv förvaltning av statens företagsägande (prop. 1995/96: 141) att den avsåg att utveckla och förbättra den årliga redogörelsen till riksdagen. Bland annat skulle kompletteringar göras med sådana uppgifter om omstruktureringar, försäljningar av aktier och nyemissioner som kommer att ske med stöd av riksdagens lämnade bemyndigande. Vidare meddelades att regeringen ämnade lämna bedömningar av den långsiktiga utvecklingen och redogöra för aktuella övergripande ägarfrågor beträffande olika delar av den statligt ägda företagsgruppen. Riksdagen kommer därmed att beredas tillfälle att årligen, mer effektivt, kontrollera regeringens åtgärder och ta ställning till eventuella förslag avseende den övergripande utvecklingen och inriktningen av statens företagsägande, sades det i propositionen. I likhet med föregående års redogörelse innehåller 1997 års redogörelse information om förvaltningen av statens företagsägande och en beskrivning över aktuella händelser och pågående aktiviteter uppdelat på respektive förvaltande departement. Härutöver innehåller redogörelsen - på motsvarande sätt som tidigare år - en inledande översikt över den statliga företagssektorn samt beskrivningar av berörda företag och affärsverk. Dessutom finns ett personregister över styrelseledamöter i bolagen. Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop. 1995/96:141, bet. NU26) skall följande huvudprinciper gälla för förvaltningen av statens företagsägande: - Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning. - Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning. Härutöver beslutade riksdagen att bemyndiga regeringen att - med vissa givna restriktioner - kunna minska statens ägande i åtta angivna företag, nämligen Assi Domän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Upjohn Inc., SAQ Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL Vaccin AB och Lantbrukskredit AB. Motsvarande bemyndiganden har tidigare lämnats beträffande bl.a. Nordbanken och Securum AB.
Motionerna Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion 1997/98:N1 (m, c, fp, kd) anförs att det är en brist att syftet med det statliga ägandet i de olika bolagen inte framgår av skrivelsen. Enligt motionärerna bör de skäl som åberopades vid bildandet eller övertagandet av företagen kontinuerligt redovisas och prövas. I motionen föreslås att kommande års redovisningar skall kompletteras så att det för varje företag redovisas dels syftet med det statliga ägandet, dels vad som gjorts under året och planeras under kommande år för att uppfylla detta syfte. En komplettering av den årliga redogörelsen med en redovisning av ägarpolicyn för statligt ägda företag efterlyses i motion 1997/98:N2 (mp). Den statliga företagssektorn tjänar flera viktiga ändamål, påpekar motionären. Hon indelar de statliga företagen i fyra grupper - konkurrensutsatta företag, monopolföretag, företag som arbetar med hälsofarliga substanser och företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor. För var och en av dessa grupper borde staten utarbeta en företagspolicy. Dessutom borde det tas fram en policy för varje enskilt statligt företag. Enligt motionären är bristerna i statens sätt att ta ägaransvar så stora att frågan om statlig ägarpolicy bör bli föremål för en parlamentarisk utredning.
Tidigare motionsbehandling Med anledning av 1996 års redogörelse för de statliga företagen väcktes två motioner av liknande innebörd som de nu aktuella. På utskottets förslag avslogs motionerna av riksdagen. Utskottet (bet. 1996/97:NU6) anförde att frågor om riktlinjer för och syftet med det statliga ägandet av företag bör tas upp i näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om statliga företag. Den årliga redogörelsen till riksdagen för de statliga företagen är endast avsedd att ge en samlad översikt över denna del av näringslivet, påpekade utskottet. Att regeringen regelmässigt skulle inleda denna redogörelse med en principdeklaration i fråga om det statliga ägandet eller för varje företag ange syftet med ägandet fann utskottet inte motiverat. Motionen med krav på en redovisning av syftet med det statliga ägandet i respektive bolag följdes upp i en reservation (m, c, fp, kd).
Utskottets ställningstagande Utskottet vidhåller sin uppfattning att frågor om riktlinjer för och syftet med det statliga ägandet av företag bör tas upp i andra sammanhang än i den årliga redogörelsen till riksdagen för de statliga företagen. Enligt utskottets mening bör den nu aktuella skrivelsen läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd. De två motionerna avstyrks med det sagda.
Utskottet hemställer beträffande redogörelse för företag med statligt ägande att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:N1 och 1997/98:N2 lägger regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna. res. 1 (m, c, fp, kd) res. 2 (mp)
Stockholm den 6 november 1997
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c).
1. Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c) anser dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse: Ordningen med en årlig redogörelse till riksdagen för de statliga företagen infördes på förslag av regeringen i början av 1980-talet (prop. 1980/81:22, bet. NU29). I samband med beslutet om denna ordning underströk utskottet särskilt vad regeringen anfört i den aktuella propositionen om att redogörelsen med vissa mellanrum skulle omfatta också en principdeklaration om det statliga företagandets mål och riktlinjer samt en översiktlig framställning om i vad mån uppställda mål uppnåtts. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och instämmer sålunda i vad som sägs i motion 1997/98:N1 (m, c, fp, kd) om att den årliga redogörelsen för statliga företag bör kompletteras med en redovisning av syftet med det statliga ägandet i respektive bolag. Därigenom ges riksdagen tillfälle att fortlöpande pröva de skäl som låg till grund för bildandet eller övertagandet av bolaget i fråga. Enligt utskottets uppfattning bör det vidare av redogörelsen framgå vad som gjorts och vad som planeras för att syftet med det statliga ägandet skall uppnås. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet nu anfört. Därigenom blir nyssnämnda motion tillgodosedd. Utskottet avstyrker däremot motion 1997/98:N2 (mp). Utskottet föreslår slutligen att regeringens nu aktuella skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande redogörelse för företag med statligt ägande att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N1 och med avslag på motion 1997/98:N2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.
2. Eva Goës (mp) anser dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör - i enlighet med vad som sägs i motion 1997/98:N2 (mp) - en ägarpolicy utarbetas för de statliga företagen. Som framhålls i motionen kan de statliga företagen indelas i följande grupper beroende på syftet med det statliga ägandet: - konkurrensutsatta företag, - monopolföretag, - företag som arbetar med hälsofarliga substanser, - företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor. Det är uppenbart att dessa grupper av företag tjänar olika ändamål och att statens policy för företagen skiljer sig åt. Utskottet anser alltså att det för var och en av dessa grupper skall utarbetas en ägarpolicy, som skall framgå av den årliga redogörelsen för de statliga företagen. Därigenom ges riksdagen och allmänheten möjlighet att vid behov diskutera förändringar av det statliga ägandet. Förutom de generella policydeklarationerna bör det vidare, menar utskottet, för varje viktigare statligt företag tas fram en enskild företagspolicy. Regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta förslag till ägarpolicy utifrån vad utskottet här har anfört. Därmed skulle motion 1997/98:N2 (mp) bli helt tillgodosedd. Ett uttalande av riksdagen om en sådan utredning ligger delvis i linje med vad som begärs i motion 1997/98:N1 (m, c, fp, kd). Utskottet föreslår härutöver att regeringens nu aktuella skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse: beträffande redogörelse för företag med statligt ägande att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N2 och med anledning av motion 1997/98:N1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.
Särskilt yttrande Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c) anför: Vi vill erinra om vår tidigare framförda uppfattning beträffande statliga företag. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Det arbete som påbörjades under den borgerliga regeringen med att minska statens företagsägande bör därför fortsätta. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. De försäljningar som gjordes under den borgerliga regeringen inbringade till statskassan sammanlagt ca 23 miljarder kronor (exklusive försäljning av aktier i Nordbanken), vilket minskade statens upplåningsbehov med motsvarande belopp. Försäljningarna ledde också till en spridning av aktieägandet till grupper som inte tidigare innehaft aktier.