Fastställande av standardkvaliteter för vanligt vete, råg, korn, majs och durumvete

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 2731/75 av den 29 oktober 1975 om fastställande av standardkvaliteter för vanligt vete, råg, korn, majs och durumvete Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 281 , 01/11/1975 s. 0022 - 0029 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 6 s. 0162 "Grekisk specialutgåva " Område 03 Volym 13 s. 0179 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 6 s. 0162 Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 9 s. 0034 Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 9 s. 0034

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2731/75 av den 29 oktober 1975 om fastställande av standardkvaliteter för vanligt vete, råg, korn, majs och durumvete

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2727/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål(1) särskilt artikel 2.4 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

med beaktande av följande:

De gemensamma priserna för vanligt vete, råg, korn, majs och durumvete måste fastställas för bestämda standardkvaliteter. Dessa bör i största möjliga utsträckning motsvara de genomsnittliga kvaliteter av de spannmål som skördas inom gemenskapen.

Standardkvaliteterna fastställdes i rådets förordning nr 865/67/EEG av den 14 november 1967(3). De definitioner som anges i nämnda förordning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, har varit svåra att tillämpa. De bör därför preciseras och dessutom bör metoderna för att bestämma dessa beståndsdelar och vattenhalten kompletteras och harmoniseras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den standardkvalitet för vilken riktpriset och interventionspriserna för vanligt vete fastställs definieras på följande sätt:

a) Vanligt vete av frisk och normal handelskvalitet, fritt från onormal lukt och levande skadedjur, med en för detta spannmålsslag karakteristisk färg och av en kvalitet som motsvarar den genomsnittliga kvalitet av vanligt vete som under normala förhållanden skördas inom gemenskapen.

b) Vattenhalt: 16 %.

c) Total procentuell andel av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet: 5 %, varav

- sönderslagna kärnor: 2 %,

- orenheter bestående av kärnor: 1,5 % (med orenheter bestående av kärnor avses skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och kärnor med missfärgad grodd),

- grodda kärnor: 1 %,

- andra orenheter: 0,5 % (med andra orenheter avses ogräsfrön, förstörda kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldryga, skämda kärnor, döda insekter och delar av insekter).

d) Specifik vikt: 75 kg per hektoliter.

Artikel 2

Den standardkvalitet för vilken riktpriset och interventionspriset för råg fastställs definieras på följande sätt:

a) Råg av frisk och normal handelskvalitet, fri från onormal lukt och levande skadedjur, med en för detta spannmålsslag karakteristisk färg och av en kvalitet som motsvarar den genomsnittliga kvalitet av råg som under normala förhållanden skördas inom gemenskapen.

b) Vattenhalt: 16 %.

c) Total procentuell andel av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet: 5 %, varav

- sönderslagna kärnor: 2 %,

- orenheter bestående av kärnor: 1,5 % (med orenheter bestående av kärnor avses skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål och kärnor angripna av skadedjur),

- grodda kärnor: 1 %,

- andra orenheter: 0,5 % (med andra orenheter avses ogräsfrön, förstörda kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldryga, döda insekter och delar av insekter).

d) Specifik vikt: 71 kg per hektoliter.

Artikel 3

Den standardkvalitet för vilken riktpriset och interventions-priset för korn fastställs definieras på följande sätt:

a) Korn av frisk och normal handelskvalitet, fritt från onormal lukt och levande skadedjur, med en för detta spannmålsslag karakteristisk färg och av en kvalitet som motsvarar den genomsnittliga kvalitet av korn som under normala förhållanden skördas inom gemenskapen.

b) Vattenhalt: 16 %.

c) Total procentuell andel av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet: 4 %, varav

- orenheter bestående av kärnor: 2 % (med orenheter bestående av kärnor avses skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål och kärnor angripna av skadedjur),

- grodda kärnor: 1 %,

- andra orenheter: 1 % (med andra orenheter avses ogräsfrön, förstörda kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och delar av insekter).

d) Specifik vikt: 67 kg per hektoliter.

Artikel 4

Den standardkvalitet för vilken riktpriset och interventions-priset för majs fastställs definieras på följande sätt:

a) Majs av frisk och normal handelskvalitet, fri från onormal lukt och levande skadedjur.

b) Vattenhalt: 15 %.

c) Total procentuell andel av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet: 8 %, varav

- sönderslagna kärnor: 2 % (med sönderslagna kärnor avses delar av kärnor eller kärnor som passerar genom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter),

- orenheter bestående av kärnor: 4 % (med orenheter bestående av kärnor avses kärnor från andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och kärnor med onormal färgning, det sistnämnda avser kärnor som på grund av uppvärmning har antagit en mörk, brunaktig färg över en relativt stor del av skalet och kärnans inre och som inte är förstörda kärnor),

- grodda kärnor: 1 %,

- andra orenheter: 1 % (med andra orenheter avses ogräsfrön, förstörda kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och delar av insekter).

Artikel 5

Den standardkvalitet för vilken riktpriset, interventionspriset och det garanterade minimipriset för durumvete fastställs definieras på följande sätt:

a) Durumvete av frisk och normal handelskvalitet, fritt från onormal lukt och levande skadedjur, torrt, med gulbrun till brun färg, med en brottyta med ett glasaktigt, genomskinligt och hornaktigt utseende och av en kvalitet som motsvarar den genomsnittliga kvalitet av durumvete som under normala förhållanden skördas inom gemenskapen.

b) Total procentuell andel av andra beståndsdelar än durumvetekärnor av felfri kvalitet: 24,5 %, varav

- durumvetekärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjölig) samt kärnor av vanligt vete: 20 %, varav högst 4 % kärnor av vanligt vete,

- sönderslagna kärnor: 2 %,

- orenheter bestående av kärnor: 1,5 % (med orenheter bestående av kärnor avses skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål än durumvete och vanligt vete, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd eller fläckiga kärnor),

- grodda kärnor: 0,5 %,

- andra orenheter: 0,5 % (med andra orenheter avses ogräsfrön, förstörda kärnor, främmande bestånds-delar, skal, mjöldryga, skämda kärnor, döda insekter och delar av insekter).

c) Specifik vikt: 78 kg per hektoliter.

Artikel 6

För tillämpningen av denna förordning

a) definieras de andra beståndsdelarna än basspannmål av felfri kvalitet i bilaga 1 A, om inte denna förordning innehåller andra definitioner, och de bestäms enligt den metod som fastställs i bilaga 1 B,

b) skall vattenhalten bestämmas med hänvisning till den metod som anges i bilaga 2,

c) skall metoden för bestämning av mjöliga durumvetekärnor fastställas enligt det förfarande som fastställs i artikel 26 i förordning (EEG) nr 2727/75.

Artikel 7

1. Rådets förordning (EEG) nr 768/69 av den 22 april 1969 om fastställande av standardkvaliteter för vanligt vete, råg, korn, majs och durumvete(4), upphör att gälla.

2. Hänvisningar till den förordning som enligt punkt 1 upphör att gälla, skall betraktas som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1975.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 29 oktober 1975.

På rådets vägnar

G. MARCORA

Ordförande

(1) EGT nr L 281, 1.11.1975, s.1.

(2) Yttrande avgivet den 16 oktober 1975.

(3) EGT nr 279, 18.11.1967, s. 2.

(4) EGT nr L 100, 28.4.1969, s. 8.

BILAGA 1

A. ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1. Sönderslagna kärnor:

Alla kärnor på vilka endospermen delvis är frilagd skall betraktas som sönderslagna kärnor. Kärnor som skadats vid tröskning och kärnor från vilka grodden har avlägsnats hör också till denna grupp.

Denna definition gäller inte för majs.

2. Orenheter hos kärnor

a) Skrumpna kärnor:

Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet, passerar genom siktar med följande siktstorlekar: vanligt vete 2 mm, råg 1,8 mm, durumvete 1,9 mm, korn 2,2 mm, skall betraktas som skrumpna kärnor.

Till denna grupp hör vidare frostskadade och omogna (gröna) kärnor.

b) Andra spannmål:

Med andra spannmål avses alla kärnor som inte hör till det provtagna spannmålsslaget. När det rör sig om ett prov av durumvete, skall alla kärnor från vanligt vete utöver en kvantitet på 4 % räknas som andra spannmål.

c) Kärnor angripna av skadedjur:

Till kärnor angripna av skadedjur räknas djurätna kärnor. Till denna grupp räknas även vägglusinfekterade kärnor.

d) Kärnor med missfärgad grodd och fläckiga kärnor:

Kärnor med missfärgad grodd är kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar i skalet och i vilka grodden är normal och inte på väg att gro. För vanligt vete skall kärnor med missfärgad grodd inte beaktas förrän andelen överstiger 8 %. För durumvete skall kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar på annan plats än på själva grodden betraktas som fläckiga kärnor.

3. Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladämnet tydligt kan urskiljas med blotta ögat.

Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor skall dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag, t.ex. durumvete, har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men skall inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått tydligt synliga förändringar som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.

4. Andra orenheter (Schwartzbesatz):

a) Ogräsfrön.

b) Förstörda kärnor:

Med förstörda kärnor avses kärnor som på grund av förruttnelse, mögel- eller bakterieangrepp eller andra orsaker blivit otjänliga som människoföda och, vad avser fodersäd, som djurfoder.

Till denna grupp hör också kärnor som förstörts genom spontan upphettning. Dessa upphettade eller av rost angripna kärnor är fullt utvuxna kärnor vars skal har en gråbrun till svart färg, medan ett tvärsnitt av kärnan uppvisar en gulgrå till brunsvart färg.

Kärnor som angripits av vetegallmygga skall endast betraktas som förstörda kärnor om mer än hälften av kärnans yta har en grå till svart färg till följd av ett sekundärt svampangrepp. Om missfärgningen täcker mindre än halva kärnans yta skall kärnan räknas till kärnor angripna av skadedjur.

c) Främmande beståndsdelar:

Alla de beståndsdelar i ett spannmålsprov som kvarhålls av en sikt med 3,5 mm siktstorlek (med undantag av kärnor av andra spannmål och särskilt stora kärnor av basspannmålen) samt de beståndsdelar som passerar genom en sikt med 1 mm siktstorlek, skall betraktas som främmande beståndsdelar.

I denna grupp ingår även stenar, sand, delar av halmstrån och andra orenheter i proven som passerar genom en sikt med 3,5 mm siktstorlek och som kvarhålls av en sikt med 1 mm siktstorlek.

Denna definition gäller inte för majs. För detta spannmålsslag skall alla beståndsdelar i ett prov som passerar genom en sikt med 1 mm siktstorlek, samt alla de orenheter som nämns i föregående stycke, betraktas som främmade beståndsdelar.

d) Skal (för majs: delar av kolvar).

e) Mjöldryga.

f) Skämda kärnor.

g) Döda insekter och delar av insekter.

5. Levande skadedjurB. STANDARDMETOD FÖR BESTÄMNING AV ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1. För vanligt vete, durumvete, råg och korn, siktas ett genomsnittsprov om 250 g genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm siktstorlek, i båda fallen under en halv minut.

För att säkerställa en konstant siktning är det lämpligt att använda en mekanisk sikt, t.ex. ett skakbord med påmonterade siktar.

De beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm siktstorlek och de som passerar genom sikten med 1 mm siktstorlek skall vägas tillsammans och betraktas som främmande beståndsdelar. Om de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm siktstorlek omfattar delar som hör till gruppen "andra spannmål" eller särskilt stora kärnor av basspannmålen, skall dessa delar eller kärnor återföras till det siktade provet. Under siktningen genom sikten med 1 mm siktstorlek skall förekomst av levande skadedjur noggrant kontrolleras.

Från det siktade provet uttages med hjälp av en provdelare ett prov om 50 till 100 g. Detta delprov skall vägas.

Därefter sprids delprovet ut på ett bord med hjälp av en pincett eller en hornspatel och sönderslagna kärnor, andra spannmål, grodda kärnor, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor, ogräsfrön, mjöldryga, förstörda kärnor, skämda kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter avlägsnas.

Om delprovet innehåller kärnor som fortfarande har skal skall dessa skalas för hand och därvid erhållna skalen betraktas som delar av skal. Stenar, sand och delar av halmstrån skall betraktas som främmande beståndsdelar.

Delprovet skall siktas under en halv minut i en sikt med 2 mm siktstorlek för vanligt vete, 1,8 mm för råg, 1,9 mm för durumvete och 2,2 mm för korn. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt skall betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen skrumpna kärnor.

2. För majs skakas ett genomsnittsprov om 500 g under en halv minut i en sikt med 1 mm siktstorlek. Kontrollera om levande skadedjur eller döda insekter förekommer.

Från de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 1 mm siktstorlek avlägsnas med hjälp av en pincett eller en hornspatel stenar, sand, delar av halmstrån och andra främmande beståndsdelar.

De på detta sätt avlägsnade orenheterna återförs till de beståndsdelar som passerat genom sikten med 1 mm siktstorlek och dessa vägs tillsammans.

Med hjälp av en provdelare tas ett prov ut om 100 till 200 g från det siktade provet. Väg detta delprov.

Sprid ut provet i ett tunt lager på ett bord. Med hjälp av en pincett eller hornspatel avlägsnas delar av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, grodda kärnor, ogräsfrön, förstörda kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter.

Sikta därefter detta delprov genom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt skall betraktas som sönderslagna kärnor.

3. De grupper av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet som bestäms enligt de metoder som anges i punkterna 1 och 2, och för vilka de procentuella andelarna fastställs i artiklarna 1 5, skall vägas så exakt som möjligt med en noggrannhet på 0,01 g och beräknas som procentuella andelar av genomsnittsprovet. De uppgifter som lämnas i analysrapporten skall anges med en noggrannhet på 0,1 %. Kontrollera om levande skadedjur förekommer.

I princip skall två analyser genomföras för varje prov. Vad avser summan av de ovannämnda beståndsdelarna får dessa analyser inte avvika från varandra med mer än 10 %.

4. Vid de metoder som anges i punkterna 1 3 skall följande apparatur användas:

a) Provdelare, t.ex. en konisk eller räfflad provdelare.

b) Precisions- och probervåg.

c) Siktar med en siktstorlek på 1 mm, 1,8 mm, 1,9 mm, 2 mm, 2,2 mm och 3,5 mm samt en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter. Siktarna kan eventuellt monteras på ett skakbord.

BILAGA 2

STANDARDMETOD FÖR BESTÄMNING AV VATTENHALT

1. Princip:

Produkten torkas vid en temperatur på 130 133 °C vid normalt lufttryck under en tidsperiod som fastställs empiriskt i förhållande till partiklarnas storlek.

2. Användningsområde:

Denna torkningsmetod gäller för krossad spannmål, varav minst 50 % passerar genom en sikt med en maskvidd på 0,5 mm, och högst 10 % kvarhålls av en rundhålssikt med 1 mm håldiameter.

Den gäller även för mjöl.

3. Utrustning:

Precisionsvåg.

En kross gjord av ett material som inte suger upp fukt, är lätt att rengöra, gör det möjligt att genomföra krossningen snabbt och likformigt utan alltför kraftig uppvärmning, så långt möjligt begränsar kontakten med omgivande luft och uppfyller de krav som anges i 2 (t.ex. en avtagbar valskvarn).

Behållare av korrosionsbeständig metall eller glas, försedd med ett slipat lock. Arbetsytan skall vara sådan att det är möjligt att fördela provet med 0,3 g/cm²2.

Elektriskt uppvärmt isotermiskt värmeskåp, inställt på en temperatur på 130 133 °C(1), med tillräcklig ventilation(2).

Exsickator med en tjock, perforerad platta av metall eller eventuellt porslin, som innehåller silicagel genomdränkt med koboltklorid eller annat lämpligt torkmedel.

4. Tillvägagångssätt:

a) Torkning:

Väg upp minst 5 g av det krossade ämnet i den på förhand vägda behållaren. Placera behållaren i ett värmeskåp uppvärmt till en temperatur på 130 °C. För att förhindra att värmeskåpets temperatur faller för mycket, skall behållaren ställas in så snabbt som möjligt. Låt den torka under 2 timmar räknat från den tidpunkt då värmeskåpets temperatur på nytt uppnår en temperatur på 130 °C. Ta ut behållaren ur värmeskåpet, lägg snabbt på locket, låt den svalna under 30 45 minuter i en exsickator och väg den sedan (vägningen skall ske med en noggrannhet på 1 mg).

b) Förtorkning:

Korn med en fukthalt högre än 17 % skall förtorkas på följande sätt:

Väg upp minst 50 g omalda kärnor i en lämplig behållare (t.ex. en 20 × 12 cm aluminiumplatta med en 0,5 cm kant), låt den torka i ett värmeskåp under 7 10 minuter vid 130 °C, ta snabbt ut den ur värmeskåpet, låt kärnorna svalna otäckta i laboratoriet under 2 timmar och väg dem sedan (vägningen skall ske med en noggrannhet på 10 mg). Krossa de delvis torkade kärnorna och bestäm sedan den återstående vattenhalten enligt den metod som beskrivs i a.

5. Beräkningsmetod och formler:

E = provets ursprungliga vikt i gram

M = provets vikt i gram efter beredning

M' = provets vikt i gram efter krossning

m = provets vikt i gram efter torkning.

Produktens vattenhalt uttryckt i procent är lika med:

- utan föregående beredning (E m) × >NUM>100 >DEN>E

- med föregående beredning [ >NUM>(M' m) M >DEN>M' + E M ] × >NUM>100 >DEN>E = 100 (1 >NUM>M m >DEN>E M')

Minst två bestämningar skall göras.

6. Bestämningens noggrannhet:

Skillnaden mellan två bestämningar av vattenhalten i samma prov får inte överstiga ± 0,1 %.

(1) Lufttemperaturen i värmeskåpet.

(2) Värmeskåpet skall ha en sådan värmekapacitet att det när det är förinställt på 131 °C, kan återuppnå denna temperatur på mindre än 45 minuter, sedan största möjliga antal prover samtidigt har placerats i värmeskåpet för torkning. Ventilationen skall vara av sådan art att när alla prover av vanligt vete som skåpet rymmer torkas under två timmar, skall de resultat som uppnås vid torkning under två timmar inte skilja mer än 0,15 % från de resultat som uppnås vid torkning under 4 timmar.