lagen.nu
31979L0490

Kommissionens direktiv 79/490/EEG av den 18 april 1979 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 70/221/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tankar för flytande bränsle och bakre underkörningsskydd på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

CELEX
31979L0490
Datum
1979-04-18
Källa
eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Kommissionens direktiv 79/490/EEG av den 18 april 1979 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 70/221/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tankar för flytande bränsle och bakre underkörningsskydd på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 128 , 26/05/1979 s. 0022 - 0028 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 9 s. 0251 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 8 s. 0133 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 9 s. 0251 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 10 s. 0094 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 10 s. 0094

KOMMISSIONENS DIREKTIV av den 18 april 1979 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 70/221/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tankar för flytande bränsle och bakre underkörningsskydd på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (79/490/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon(1), senast ändrat genom direktiv 78/547/EEG(2), och särskilt artiklarna 11, 12 och 13 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 70/221/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tankar för flytande bränsle och bakre underkörningsskydd på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon(3), och

med beaktande av följande:

Med hänsyn till vunna erfarenheter och den nuvarande tekniska utvecklingsnivån är det nu möjligt att göra kraven tydligare och att anpassa dem bättre till faktiska provningsförhållanden.

Anordningar för bakre underkörningsskydd marknadsförs redan både separat och sedan de monterats på ett fordon. Om det är möjligt att kontrollera dem innan de monteras på ett fordon kan deras fria rörlighet underlättas genom införandet av EEG-typgodkännande för sådana anordningar som betraktas som särskilda tekniska enheter enligt artikel 9a i direktiv 70/156/EEG.

Bestämmelserna i detta direktiv har tillstyrkts av Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiv om avskaffande av tekniska handelshinder inom motorfordonssektorn.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 70/221/EEG ändras enligt följande:

1. Artiklarna 2 och 2a ersätts med följande:

"Artikel 2

1. Ingen medlemsstat får av skäl som hänför sig till ett fordons bränsletankar vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för ett fordon om fordonet uppfyller kraven i bilagan angående bränsletankar.

2. Ingen medlemsstat får av skäl som hänför sig till bakre underkörningsskydd vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för ett fordon om fordonet uppfyller kraven i bilagan angående bakre underkörningsskydd eller om fordonet är försett med en bakre underkörningsskyddsanordning som har beviljats typgodkännande som en teknisk enhet enligt artikel 9a i direktiv 70/156/EEG och monterats i enlighet med kraven i punkt 2.5 i bilagan.

3. Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för en bakre underkörningsskyddsanordning om anordningen, betraktad som en teknisk enhet enligt artikel 9a i direktiv 70/156/EEG, uppfyller de krav som anges i bilagan.

Artikel 2a

1. Ingen medlemsstat får av skäl som hänför sig till ett fordons bränsletankar vägra eller förbjuda att fordon saluförs, registreras, tas i bruk eller används om fordonet uppfyller kraven i bilagan angående bränsletankar.

2. Ingen medlemsstat får av skäl som hänför sig till bakre underkörningsskydd vägra eller förbjuda att fordon saluförs, registreras, tas i bruk eller används om fordonet uppfyller kraven i bilagan angående bakre underkörningsskydd eller om fordonet är försett med en bakre underkörningsskyddsanordning som har beviljats typgodkännande som en teknisk enhet enligt artikel 9a i direktiv 70/156/EEG och monterats i enlighet med kraven i punkt 2.5 i bilagan.

3. Ingen medlemsstat får förbjuda att en bakre underkörningsskyddsanordning släpps ut på marknaden om anordningen, betraktad som en teknisk enhet enligt artikel 9a i direktiv 70/156/EEG, överenstämmer med en typ som beviljats typgodkännande enligt artikel 2.3."

2. Följande artikel införs:

"Artikel 2b

En medlemsstat som utfärdar typgodkännande skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den får kännedom om varje ändring på en del eller egenskap som nämns i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 i bilagan. De behöriga myndigheterna i denna medlemsstat skall besluta om nya provningar skall utföras på den ändrade typen och om en ny rapport skall utarbetas. Om dessa provningar visar att kraven i detta direktiv inte uppfyllts skall ändringen inte godkännas."

3. Bilagan till rådets direktiv 70/221/EEG skall ändras enligt bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Från den 1 januari 1980 får ingen medlemsstat, av skäl som hänför sig till det bakre underkörningsskyddet på fordon

- vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller att utfärda det exemplar av det intyg som anges i sista strecksatsen i artikel 10.1 i direktiv 70/156/EEG eller att bevilja ett nationellt typgodkännande med avseende på en fordonstyp, eller

- förbjuda att fordon tas i bruk,

om de delar som utgör bakre underkörningsskydd för fordonstypen eller fordonen uppfyller bestämmelserna i direktiv 70/221/EEG, senast ändrat genom detta direktiv.

2. Från och med den 1 oktober 1980 skall en medlemsstat

- inte längre utfärda det exemplar av det intyg som anges i sista strecksatsen i artikel 10.1 i direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 med avseende på en fordonstyp om de delar som utgör bakre underkörningsskydd inte uppfyller bestämmelserna i direktiv 70/221/EEG, senast ändrat genom detta direktiv,

- vägra att bevilja ett nationellt typgodkännande för en fordonstyp om de delar som utgör bakre underkörningsskydd inte uppfyller bestämmelserna i direktiv 70/221/EEG, senast ändrat genom detta direktiv.

3. Från den 1 oktober 1981 får medlemsstaterna förbjuda att fordon tas i bruk om de delar som utgör bakre underkörningsskydd inte uppfyller bestämmelserna i direktiv 70/221/EEG, senast ändrat genom detta direktiv.

Artikel 3

Före den 1 januari 1980 skall medlemsstaterna sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv och genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 18 april 1979.

På kommissionens vägnar

Étienne DAVIGNON

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.

(2) EGT nr L 168, 26.6.1978, s. 39.

(3) EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 23 och EGT nr 65, 15.3.1979, s. 42.

BILAGA

Formuleringen i punkt 2 ersätts med följande:

2. BAKRE UNDERKÖRNINGSSKYDD

2.1. Allmänt

Fordon som omfattas av detta direktiv skall vara konstruerade så att de erbjuder effektivt skydd mot underkörning bakifrån med fordon i kategorierna M1 och N1(1).

2.2. Definitioner

2.2.1. Fordonstyp med avseende på bakre underkörningsskydd

Med fordonstyp med avseende på bakre underkörningsskydd avses fordon som inte skiljer sig åt i fråga om följande huvudegenskaper:

2.2.1.1. Bakaxelns spårvidd, uppbyggnaden, måtten, formen och materialen hos fordonets bakre del i den mån de har betydelse för kraven i punkterna 2.5.1 till 2.5.4.5.5.

2.2.1.2. Hjulupphängningsegenskaperna i den mån de har betydelse för kraven i punkterna 2.5.1 till 2.5.4.5.5.

2.2.2. Typ av bakre underkörningsskyddsanordning

Med typ av bakre underkörningsskyddsanordning avses anordningar som inte skiljer sig åt i fråga om följande huvudegenskaper:

2.2.2.1. Formen.

2.2.2.2. Måtten.

2.2.2.3. Fastsättningen.

2.2.2.4. Materialen.

2.3. Ansökan om EEG-typgodkännande

2.3.1. Ansökan om EEG-typgodkännande för en fordonstyp med avseende på bakre underkörningsskydd.

2.3.1.1. Ansökan om EEG-typgodkännande för en fordonstyp med avseende på bakre underkörningsskydd skall lämnas in av fordonstillverkaren eller dennes befullmäktigade representant.

2.3.1.2. Ansökan skall åtföljas av nedanstående dokument i tre exemplar och av följande upplysningar:

2.3.1.2.1. En beskrivning av fordonet med utgångspunkt från de kriterier som nämns i punkt 2.2.1, tillsammans med måttritningar och antingen ett fotografi eller en sprängskiss över fordonets bakre del. De nummer och/eller symboler som identifierar fordonet skall anges.

2.3.1.2.2. En teknisk beskrivning av de delar som utgör bakre underkörningsskydd tillsammans med tillräckligt detaljerade upplysningar.

2.3.1.2.3. Ett fordon som är representativt för den typ som skall godkännas skall tillhandahållas den tekniska tjänst som har ansvaret för typgodkännandeprovningarna.

2.3.2. Ansökan om EEG-typgodkännande med avseende på en bakre underkörningsskyddsanordning som betraktas som en teknisk enhet.

2.3.2.1. Ansökan om EEG-typgodkännande med avseende på en bakre underkörningsskyddsanordning som betraktas som en teknisk enhet enligt artikel 9a i direktiv 70/156/EEG skall lämnas in av fordonstillverkaren eller tillverkaren av den bakre underkörningsskyddsanordningen eller av deras befullmäktigade representanter.

2.3.2.2. För varje typ av bakre underkörningsskyddsanordning skall ansökan åtföljas av följande:

2.3.2.2.1. Tre exemplar av handlingar som beskriver anordningens tekniska egenskaper.

2.3.2.2.2. Ett provexemplar av anordningstypen. Om den behöriga myndigheten anser det nödvändigt kan den begära ytterligare ett provexemplar. Provexemplaren skall vara klart och outplånligt märkta med den sökandes handelsbeteckning eller varumärke och typbeteckningen.

2.4. EEG-typgodkännande

2.4.1. EEG-typgodkännandeintyget för en fordonstyp skall vara försett med en bilaga som utformats i överensstämmelse med en av följande mallar:

2.4.1.1. I fråga om ansökan som nämns i punkt 2.3.1 används mallen i tillägg 1.

2.4.1.2. I fråga om ansökan som nämns i punkt 2.3.2 används mallen i tillägg 2.

2.5. Beskrivning

2.5.1. Alla fordon skall vara konstruerade och/eller utrustade så att de över hela sin bredd utgör ett effektivt skydd mot underkörning bakifrån av fordon i kategorierna M1 och N1(2).

2.5.2. Varje fordon i någon av kategorierna M1, M2, M3, N1, O1 eller O2(3) anses uppfylla villkoren i punkt 2.5.1 om markfrigången över hela bakre bredden på chassit eller karossens huvuddelar är högst 55 cm.

Detta krav skall uppfyllas över en sträcka på 45 cm mätt från fordonets bakersta punkt.

2.5.3. Varje fordon i någon av kategorierna N2, N3, O3 eller O2(4) anses uppfylla villkoret i punkt 2.5.1 under förutsättning att

- fordonet är försett med en särskild bakre underkörningsskyddsanordning enligt kraven i punkt 2.5.4, eller

- fordonet är konstruerat och/eller utrustat i bakänden så att dess delar kan betraktas som en ersättning för den bakre underkörningsskyddsanordningen till följd av deras form och egenskaper. De delar vars kombinerade funktion uppfyller kraven i punkt 2.5.4 anses utgöra en bakre underkörningsskyddsanordning.

2.5.4. En anordning för skydd mot underkörning bakifrån, hädanefter kallad "anordning", består i allmänhet av en tvärbalk och länkdelar som är förbundna med chassits sidobalkar eller det som ersätter dessa.

Anordningen skall ha följande egenskaper:

2.5.4.1. Anordningen skall vara monterad så nära fordonets bakände som möjligt. När fordonet är olastat(5) får anordningens nedre kant inte i någon punkt befinna sig mer än 55 cm över marken.

2.5.4.2. Anordningens bredd får inte i någon punkt överstiga bakaxelns bredd mätt på hjulens yttersta punkter, exklusive eventuell däcksutbuktning intill marken, och den får inte heller vara mer än 10 cm kortare på någon sida. När det finns mer än en bakaxel skall bredden på den bredaste bakaxeln beaktas.

2.5.4.3. Tvärbalkens tvärsnittshöjd får inte vara mindre än 10 cm. Tvärbalkens sidoändar får inte vara böjda bakåt eller ha en vass ytterkant. Detta villkor är uppfyllt när tvärbalkens sidoändar är rundade på utsidan och har en kurvradie på minst 2,5 mm.

2.5.4.4. Anordningen får vara utformad så att dess läge på fordonets bakände kan ändras. I detta fall skall det finnas en säker metod att fästa anordningen i driftläget så att varje oavsiktlig ändring av läget förhindras. Det skall vara möjligt för en operatör att ändra anordningens läge genom att ansätta en kraft på högst 40 daN.

2.5.4.5. Anordningen måste ge tillräckligt motstånd mot de krafter som ansätts parallellt med fordonets längdaxel och i användningsläget vara kopplad till chassits sidobalkar eller det som ersätter dessa.

Detta krav uppfylls om det visas att det horisontella avståndet mellan anordningens bakände och fordonets bakersta punkt varken under eller efter ansättandet av kraften överstiger 40 cm vid någon av punkterna P1, P2 och P3. Vid mätning av avståndet bortses från varje fordonsdel som ligger mer än 3 m över marken när fordonet är olastat.

2.5.4.5.1. Punkterna P1 befinner sig 30 cm från de längdplan som tangerar bakaxelhjulens ytterkanter. Punkterna P2, som befinner sig på linjen som förbinder punkterna P1, är symmetriska över fordonets symmetrilängdplan på ett avstånd av 70 till och med 100 cm från varandra, och deras exakta lägen anges av tillverkaren. Höjden över marken för punkterna P1 och P2 skall bestämmas av fordonstillverkaren inom de linjer som avgränsar anordningen horisontellt. Höjden får dock inte överstiga 60 cm när fordonet är olastat. P3 är mittpunkt på den raka linje som förbinder punkterna P2.

2.5.4.5.2. En horisontell kraft som motsvarar 12,5 % av fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt men högst 2,5 × 104 N skall ansättas i följd på båda punkterna P1 och på punkten P3.

2.5.4.5.3. En horisontell kraft som motsvarar 50 % av fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt men högst 10 × 104 N skall ansättas i följd på båda punkterna P2.

2.5.4.5.4. De krafter som anges i punkterna 2.5.4.5.2 och 2.5.4.5.3 ovan skall ansättas var för sig. Den ordning som krafterna ansätts i får anges av tillverkaren.

2.5.4.5.5. När en praktisk provning genomförs för kontroll av överensstämmelsen med ovannämnda krav skall följande villkor uppfyllas:

2.5.4.5.5.1. Anordningen skall vara förbunden med chassits sidobalkar på fordonet eller det som ersätter dessa.

2.5.4.5.5.2. De angivna krafterna skall vara parallella med fordonets symmetrilängdplan och ansättas med stänger som är lämpligt ledade (t.ex. med hjälp av universalleder) och har en anslagsyta som är högst 25 cm hög (den exakta höjden skall anges av tillverkaren) och 20 cm bred, med en kurvradie på 5 ± 1 mm på de vertikala kanterna. Ytans mittpunkt placeras i följd på punkterna P1, P2 och P3.

2.5.5. Trots ovannämnda krav behöver inte fordon i följande kategorier uppfylla kraven i denna bilaga med avseende på bakre underkörningsskydd:

- Dragfordon för påhängsvagnar.

- Tvåhjuliga släpvagnar och andra liknande släpvagnar för transport av timmer eller andra mycket långa föremål.

- Fordon för vilka ett bakre underkörningsskydd inte är förenligt med deras användning.

TILLÄGG 1

MALL

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

>Hänvisning till >

TILLÄGG 2

MALL

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

(1) Kategorier i den internationella klassificering som anges i anmärkning b i bilaga 1 till rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

(2) Kategorier i den internationella klassificering som anges i anmärkning b i bilaga 1 till rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

(3) Enligt definition i punkt 2.6 i bilaga 1 till direktiv 70/156/EEG.