Direkt samverkan mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna vad gäller nedklassning av kvalitetsvin framställt inom specificerade områden

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 460/79 av den 5 mars 1979 om direkt samverkan mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna vad gäller nedklassning av kvalitetsvin framställt inom specificerade områden Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 058 , 09/03/1979 s. 0001 - 0003 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 10 s. 0196 "Grekisk specialutgåva " Område 03 Volym 24 s. 0251 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 10 s. 0196 Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 16 s. 0045 Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 16 s. 0045

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 460/79 av den 5 mars 1979 om direkt samverkan mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna vad gäller nedklassning av kvalitetsvin framställt inom specificerade områden

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/79 av den 5 februari 1979 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), särskilt artikel 64.2 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 64.2 i förordning (EEG) nr 337/79 bör nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa en enhetlig tillämpning av gemenskapsbestämmelserna inom vinsektorn, särskilt om det rör vin som avses i rådets förordning (EEG) nr 338/79 av den 5 februari 1979 om särskilda bestämmelser om kvalitetsvin framställt inom specificerade områden(2). I artikel 16.6 i förordning (EEG) nr 338/79 fastställs att kvalitetsvin fso framställt inom specificerade områden kan nedklassas i handelsledet endast om det under mognadslagring, lagring eller transport har konstaterats att vinets egenskaper har försämrats eller förändrats.

Därför bör nedklassningen av ett kvalitetsvin fso som befinner sig i en annan medlemsstat än den som vinet härstammar från utföras av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten. För detta ändamål bör åtgärder vidtas för att säkerställa ett direkt samarbete mellan de myndigheter i medlemsstaterna som svarar för kontroll av produktion och saluföring av kvalitetsvin fso. Det är nödvändigt att fastställa regler för ett sådant samarbete. För att förenkla medlemsstaternas administration bör det dock vara möjligt för den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium en mindre mängd av kvalitetsvinet fso i fråga befinner sig att själv nedklassa denna mängd.

För att underlätta medlemsstaternas arbete bör samarbetet mellan de myndigheter som svarar för kontroll av produktion och saluföring av kvalitetsvin fso samordnas i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 359/79 av den 5 februari 1979 om direkt samverkan mellan de organ medlemsstaterna utsett för att kontrollera uppfyllelse av gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser inom vinnäringen(3).

Vissa administrativa och tekniska problem som rör direkt samarbete mellan de behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna bör lösas i enlighet med gemenskapsbestämmelser. Därför är det nödvändigt att fastställa tillämpningsföreskrifter.

Det bör ges möjlighet att ändra förfarandet för nedklassning mot bakgrund av den rapport som skall utarbetas av kommissionen på grundval av erfarenheterna från tillämpningen av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I denna förordning fastställs åtgärder som rör förbindelserna inbördes mellan de myndigheter som har utsetts av medlemsstaterna för att kontrollera produktion och saluföring av kvalitetsvin fso och mellan dessa och kommissionen i syfte att reglera den nedklassning av kvalitetsvin fso som föreskrivs i artikel 16.6 i förordning (EEG) nr 338/79.

Artikel 2

1. Om egenskaperna hos ett kvalitetsvin fso har försämrats på ett sådant sätt att vinet kan bli föremål för nedklassning, skall den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars geografiska territorium ett sådant kvalitetsvin fso befinner sig underrätta den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten, som ensam skall ha rätt att nedklassa kvalitetsvinet fso.

Detta informationsutbyte kan kompletteras med

- att prover skickas till ett officiellt laboratorium i ursprungsmedlemsstaten,

- att en kvalificerad expert från ursprungsmedlemsstaten medverkar vid kontrollerna,

- att flera medlemsstater deltar i samordnade undersökningar,

- att de dokument och de registeruppgifter som krävs enligt artikel 53 i förordning (EEG) nr 337/79 kontrolleras.

Om kvalitetsvinet fso i fråga har genomgått en obligatorisk officiell analytisk och organoleptisk undersökning i ursprungsmedlemsstaten, skall detta informationsutbyte kompletteras med ett prov av vinet. Om kvalitetsvinet fso lagras i en behållare på högst 60 liter, skall provet vara försett med den etikett under vilken vinet salufördes.

2. Den behöriga myndighet som tar emot en ansökan skall snarast meddela den ansökande behöriga myndigheten sitt beslut om nedklassning av vinet.

3. Om den totala mängden vin vars egenskaper har förändrats på sådant sätt att det kan bli föremål för nedklassning inte överstiger två hektoliter, kan den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars geografiska territorium vinet befinner sig själv besluta om nedklassning av vinet.

4. Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som berörs av ett beslut enligt punkt 2 eller 3 får ansöka om omprövning av beslutet hos den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars geografiska territorium kvalitetsvinet fso befinner sig. Om denna myndighet anser att ansökan om omprövning är befogad, skall den vända sig till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där vinet har sitt ursprung med en anmodan om omprövning av dess beslut eller, i sådana fall som anges i punkt 3, själv ompröva beslutet.

5. Samarbetet mellan de behöriga myndigheter som avses i denna artikel skall ske i enlighet med bestämmelserna i förordning (EEG) nr 359/79.

Artikel 3

1. Tillämpningsföreskrifter för denna förordning skall fastställas beträffande

- informationsutbytet, varvid hänsyn skall tas till behovet av en snabb handläggning,

- provtagning och avsändning av prover på initiativ av den ansökande behöriga myndigheten samt samma myndighets skyldighet att svara för analyskostnaderna,

- den ansökande behöriga myndighetens skyldighet att svara för kostnaderna för hjälp från en expert i en annan medlemsstat än den där han är anställd.

2. Varje medlemsstat skall senast den 30 april 1979 meddela kommissionen vilka myndigheter som är behöriga att nedklassa kvalitetsvin fso.

Kommissionen skall offentliggöra namn och adresser på dessa behöriga myndigheter i samband med tillämpningsföreskrifterna.

3. De medlemsstater som under ett visst år har nedklassat kvalitetsvin fso skall senast den 31 mars följande år översända ett meddelande till kommissionen och de medlemsstater där kvalitetsvinerna fso har sitt ursprung med uppgift om mängden för varje nedklassat vin.

Artikel 4

Rådet skall före den 30 april 1981, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, mot bakgrund av den rapport som skall upprättas av kommissionen på grundval av erfarenheterna av genomförandet av denna förordning fatta ett beslut om eventuella ändringar av denna förordning.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall gälla från och med den 1 maj 1979, med undantag av artikel 3.2, som skall gälla från och med dagen för ikraftträdandet.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 1979.

På rådets vägnar

P. MEHAIGNERIE

Ordförande

(1) EGT nr L 54, 5.3.1979, s. 1.

(2) EGT nr L 54, 5.3.1979, s. 48.

(3) EGT nr L 54, 5.3.1979, s. 136.