Införande av en övervakningsmekanism för importen av färska surkörsbär med ursprung i Jugoslavien

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 1200/88 av den 28 april 1988 om införande av en övervakningsmekanism för importen av färska surkörsbär med ursprung i Jugoslavien Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 115 , 03/05/1988 s. 0007 - 0008 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 26 s. 0160 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 26 s. 0160

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1200/88 av den 28 april 1988 om införande av en övervakningsmekanism för importen av färska surkörsbär med ursprung i Jugoslavien

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av Anslutningsakten för Spanien och Portugal,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

I tilläggsprotokollet(1) till Samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Jugoslavien(2), vilket ingicks med anledning av Spaniens och Portugals anslutning, föreskrivs att Jugoslavien skall begränsa sin export till gemenskapen av surkörsbär, i tilläggsprotokollet kallade moreller, i färskt och kylt tillstånd. Enligt förordning (EEG) nr 2658/87(3) skall kylda körsbär ha samma nummer som färska.

För att säkerställa att dessa bestämmelser tillämpas på rätt sätt bör importen av färska surkörsbär med ursprung i Jugoslavien omfattas av ett system med importlicenser, vilka inte längre får utfärdas när importvolymen för vilken licenser har ansökts om överskrider 3 000 ton per kalenderår.

Enligt artiklarna 145 och 282 i anslutningsakten får Spanien och Portugal senarelägga tillämpningen av de importpreferenser som gemenskapen har beviljat vissa tredje länder. För att undvika risken för snedvridningar i handeln bör systemet med importlicenser utvidgas till att omfatta sådana färska surkörsbär med ursprung i Jugoslavien som först börjar omsättas fritt i Spanien och Portugal och som senare återexporteras till gemenskapen som den var beskaffad den 31 december 1985.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Import till gemenskapen som den var beskaffad den 31 december 1985, nedan benämnd "De tio", av färska surkörsbär med KN-nr ex 0809 20 10 eller ex 0809 20 90 och med ursprung i Jugoslavien får endast ske mot uppvisande av en importlicens, vilken de berörda medlemsstaterna skall utfärda till den som ansöker om en sådan oavsett dennes etableringsort inom gemenskapen.

Sådana licenser skall gälla i hela gemenskapen med tio medlemsstater.

2. För att en importlicens skall utfärdas krävs att en säkerhet ställs som garanterar att införseln kommer att ske under licensens giltighetstid. Med undantag för force majeure skall säkerheten helt eller delvis vara förverkad om transaktionen inte genomförs eller endast delvis genomförs under den tiden.

3. Färska surkörsbär med ursprung i Jugoslavien som börjat omsättas fritt i Spanien och Portugal skall omfattas av systemet med importlicenser om de senare återexporteras till De tio.

Artikel 2

När importvolymen under ett kalenderår når 3 000 ton skall kommissionen tillfälligt upphöra med utfärdandet av importlicenser för surkörsbär enligt artikel 1.

Artikel 3

Tillämpningsföreskrifter för denna förordning, framför allt vad avser de meddelanden som det är nödvändigt att medlemsstaterna lämnar, skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 33 i rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker(4), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1113/88(5).

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall gälla från och med dagen för tilläggsprotokollets ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 28 april 1988.

På kommissionens vägnar

H. TIETMEYER

Ordförande

(1) EGT nr L 389, 31.12.1987, s. 73.

(2) EGT nr L 41, 14.2.1983, s. 1.

(3) EGT nr L 256, 7.9.1987, s. 1.

(4) EGT nr L 118, 20.5.1972, s. 1.

(5) EGT nr L 110, 29.4.1988, s. 33.