Allmänna bestämmelser om avsättning av alkohol som framställs vid de destillationer som avses i artiklarna 35, 36 och 39 i förordning (EEG) nr 822/87 och som innehas av interventionsorgan

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 3877/88 av den 12 december 1988 om allmänna bestämmelser om avsättning av alkohol som framställs vid de destillationer som avses i artiklarna 35, 36 och 39 i förordning (EEG) nr 822/87 och som innehas av interventionsorgan Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 346 , 15/12/1988 s. 0007 - 0008 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 28 s. 0008 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 28 s. 0008

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3877/88 av den 12 december 1988 om allmänna bestämmelser om avsättning av alkohol som framställs vid de destillationer som avses i artiklarna 35, 36 och 39 i förordning (EEG) nr 822/87 och som innehas av interventionsorgan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2964/88(2), särskilt artikel 37.2 andra stycket och artikel 40.4 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 37.2 förordning (EEG) nr 822/87 skall alkohol från de destillationer som föreskrivs i artiklarna 35 och 36 i samma förordning avsättas inom andra sektorer enligt villkor som skall fastställas. Vad gäller alkohol från de destillationer som föreskrivs i artikel 39 i samma förordning bör villkoren fastställas för interventionsorganens bearbetning av de övertagna produkterna innan de på nytt släpps ut på marknaden, liksom bestämmelser om avsättning av de produkter som innehas av interventionsorganen.

Förfarandet för avsättning av alkohol som härrör från de destillationer som föreskrivs i artikel 39 i förordning (EEG) nr 822/87 bör vara detsamma som för den alkohol från destillationerna enligt artiklarna 35 och 36 i samma förordning som innehas av interventionsorganen.

Alkoholen bör säljas genom ett anbudsförfarande som erbjuder samma garantier för lika behandling av näringsidkare inom gemenskapen som det förfarande med offentlig auktion som också föreskrivs i artikel 40.3 i förordning (EEG) nr 822/87, eftersom det har den fördelen att det i regel erbjuder bättre tillträdesmöjligheter för näringsidkare inom alkoholsektorn.

Erfarenheten av de två försöken att sälja alkohol genom anbudsförfarande som organiserades 1986 med stöd av rådets förordning (EEG) nr 139/86 av den 20 januari 1986 om allmänna bestämmelser om avsättning av alkohol som framställs vid de destillationer som avses i artiklarna 39, 40 och 41 i förordning (EEG) nr 337/79 och som innehas av interventionsorgan(3), visar att det är meningslöst att försöka sälja alkohol från dessa destillationer på de olika marknaderna för de normala användningsområdena, eftersom dessa marknader för närvarande är mättade. Därför kan första fasen av anbudsförfarandet enligt artikel 2 a och b i förordning (EEG) nr 139/86 uteslutas.

Störningar av marknaden för alkohol och alkoholdrycker som produceras inom gemenskapen i enlighet med artiklarna 37 och 40 i förordning (EEG) nr 822/87 bör definitivt undvikas.

Det bör dessutom undvikas att sådan alkohol skapar ytterligare svårigheter, som skulle kunna uppstå under de nuvarande marknadsförhållandena, för andra användningssektorer eller för andra ändamål. Dessa svårigheter förefaller mindre inom bränslesektorn. En förmånlig avsättningsmöjlighet bör sökas inom denna sektor, dock utan att utesluta eventuella andra försäljningsmöjligheter.

För att inte påverka konkurrensen med de produkter som kan ersättas av alkohol bör kommissionen få möjlighet att lämna inkomna anbud utan åtgärd.

Dessa åtgärder bör tillämpas på lager av alkohol som enligt gemenskapsbestämmelser har övertagits av interventionsorganen sedan den 1 september 1982, vad avser gemenskapen med tio medlemmar, och sedan den 1 mars 1986, vad avser Spanien, och som dessa organ fortfarande innehar samt på alkohol som övertas på detta sätt efter det att åtgärderna träder i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Alkohol som framställs vid de destillationer som föreskrivs i artiklarna 35, 36 och 39 i förordning (EEG) nr 822/87 och som innehas av interventionsorganen skall avsättas genom anbudsförfarande. Sådana förfaranden skall inledas i enlighet med förfarandet i artikel 83 i förordning (EEG) nr 822/87.

2. Villkoren för anbudsinfordran skall säkerställa likabehandling av alla berörda parter oavsett var inom gemenskapen de är verksamma.

3. Anbudsförfarandena skall inledas för ett bestämt användningsområde eller ändamål.

4. Endast intresserade parter som genom att ställa säkerheter har garanterat att de kommer att uppfylla sina skyldigheter får delta i de anbudsförfaranden som avses i punkt 1.

5. Alkoholen får denatureras före anbudsförfarandet.

Artikel 2

För varje anbudsförfarande som avses i artikel 1.1, som kan omfattas av särskilda villkor, särskilt för att undvika marknadsstörningar, kan kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 83 i förordning (EEG) nr 822/87, antingen tilldela kontrakt på grundval av de inkomna anbuden eller lämna dessa utan åtgärd.

Artikel 3

Villkoren för genomförandet av anbudsförfarandena, särskilt villkoren för den kontroll som skall utföras och de garantier som skall ges (t. ex. att säkerheter ställs och eventuellt att denaturering utförs) skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 83 i förordning (EEG) nr 822/87.

Artikel 4

Under det tredje år som de åtgärder som föreskrivs i denna förordning tillämpas skall kommissionen överlämna en rapport om alkoholförsäljningen. Rådet skall på förslag av kommissionen besluta om det är nödvändigt att bibehålla eller ändra den införda ordningen.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas på produkter som interventionsorganen har övertagit i enlighet med gemenskapsbestämmelser och som de innehar vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande samt på produkter som övertas efter det att denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 december 1988.

På rådets vägnar

Y. POTTAKIS

Ordförande

(1) EGT nr L 84, 27.3.1987, s. 1.

(2) EGT nr L 269, 29.9.1988, s. 5.

(3) EGT nr L 19, 25.1.1986, s. 1.