Rådets direktiv 89/429/EEG av den 21 juni 1989 om minskning av luftförorening från befintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar

Avis juridique important

Rådets direktiv 89/429/EEG av den 21 juni 1989 om minskning av luftförorening från befintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 203 , 15/07/1989 s. 0050 - 0054 Finsk specialutgåva Område 15 Volym 9 s. 0081 Svensk specialutgåva Område 15 Volym 9 s. 0081

Rà DETS DIREKTIV av den 21 juni 1989 om minskning av luftförorening frÃċn befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar (89/429/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÃ D HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprÃĊttandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, sÃĊrskilt artikel 130 s i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

I Europeiska gemenskapens ÃċtgÃĊrdsprogram för miljön frÃċn Ãċr 1973(4), 1977(5), 1983(6) och 1987(7) betonas betydelsen av att förhindra och minska förorening av luften.

I rÃċdets resolution av den 19 oktober 1987 om ÃċtgÃĊrdsprogrammet för miljön Ãċren 1987 1992(8) konstateras att det ÃĊr viktigt att gemenskapens insatser koncentreras bland annat till att införa lÃĊmpliga normer, för att sÃĊkerstÃĊlla ett effektivt skydd för mÃĊnniskors hÃĊlsa och för miljön.

I rÃċdets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall(9) slÃċs fast att avfall skall slutligt omhÃĊndertas pÃċ ett sÃċdant sÃĊtt att mÃĊnniskors hÃĊlsa inte utsÃĊtts för risker och miljön inte skadas. I detta syfte fastslÃċs i samma direktiv att för varje anlÃĊggning eller företag som behandlar avfall tillstÃċnd mÃċste meddelas av den behöriga myndigheten, bland annat i frÃċga om de försiktighetsÃċtgÃĊrder som skall vidtas.

I rÃċdets direktiv 84/360/EEG av den 28 juni 1984 om bekÃĊmpning av luftförorening frÃċn industrianlÃĊggningar föreskrivs att medlemsstaterna skall genomföra en politik och en strategi som innefattar lÃĊmpliga ÃċtgÃĊrder för att stegvis anpassa befintliga anlÃĊggningar till bÃĊsta tillgÃĊngliga teknik som inte medför oskÃĊliga kostnader. Dessa föreskrifter gÃĊller bland annat befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar.

I direktiv 84/360/EEG föreskrivs att rÃċdet genom enhÃĊlligt beslut efter förslag frÃċn kommissionen vid behov skall faststÃĊlla dels grÃĊnsvÃĊrden för utslÃĊpp, som grundas pÃċ bÃĊsta tillgÃĊngliga teknik som inte medför oskÃĊliga kostnader, dels lÃĊmpliga mÃĊttekniker och mÃĊtmetoder.

FörbrÃĊnning av kommunalt avfall orsakar utslÃĊpp av ÃĊmnen som kan ge upphov till luftföroreningar och dÃĊrigenom skada mÃĊnniskors hÃĊlsa och miljön. I vissa fall kan föroreningen vara grÃĊnsöverskridande.

Tekniker för att minska utslÃĊppen av vissa förorenande ÃĊmnen frÃċn kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar ÃĊr vÃĊl etablerade. Dessa tekniker kan stegvis tillÃĊmpas i existerande förbrÃĊnningsanlÃĊggningar, varvid man bör beakta dels anlÃĊggningarnas tekniska egenskaper, dels att tekniken inte bör medföra oskÃĊliga kostnader. HÃĊrigenom kan man uppnÃċ att koncentrationerna av förorenande ÃĊmnen i förbrÃĊnningsgaserna inte överskrider vissa grÃĊnsvÃĊrden.

Samtliga medlemsstater har lagar och andra författningar om bekÃĊmpning av luftförorening frÃċn fasta anlÃĊggningar. Flera medlemsstater tillÃĊmpar sÃĊrskilda bestÃĊmmelser för kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar.

Genom att faststÃĊlla grÃĊnsvÃĊrden för utslÃĊpp och andra krav pÃċ begrÃĊnsning av föroreningar, kan gemenskapen bidra till att öka effektiviteten hos de ÃċtgÃĊrder som medlemsstaterna vidtar för att bekÃĊmpa luftförorening frÃċn kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar.

För att snabbt sÃĊkerstÃĊlla ett effektivt skydd för miljön bör lÃĊmpliga tidsfrister faststÃĊllas för en anpassning av befintliga förbrÃĊnningsanlÃĊggningar till bÃĊsta tillgÃĊngliga teknik som inte medför oskÃĊliga kostnader. Samtliga befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar bör slutligen uppfylla de krav som gÃĊller för nya anlÃĊggningar i motsvarande kategorier.

De krav som stÃĊlls pÃċ befintliga anlÃĊggningar mÃċste innefatta en skyldighet att efterleva krav som avser bÃċde grÃĊnsvÃĊrden för utslÃĊpp av de viktigaste föroreningarna och lÃĊmpliga förbrÃĊnningsförhÃċllanden. Vid utformningen av kraven som avser förbrÃĊnningsförhÃċllanden bör hÃĊnsyn tas till mera betydande tekniska svÃċrigheter som kan uppkomma. Vidare bör lÃĊmpliga mÃĊtningar och andra kontrollÃċtgÃĊrder utföras vid förbrÃĊnningsanlÃĊggningarna. AllmÃĊnheten bör informeras om de resultat som erhÃċlls.

Problem som föranleds av utslÃĊpp av dioxiner och furaner bör beaktas.

Utöver att faststÃĊlla grÃĊnsvÃĊrden för utslÃĊpp ÃĊr det viktigt - sÃĊrskilt med avseende pÃċ avfallshantering - att uppmuntra en utveckling och spridning av kunskapen om och anvÃĊndningen av ren teknik, som en del av anstrÃĊngningarna att genom förebyggande ÃċtgÃĊrder bekÃĊmpa förorening av miljön i gemenskapen.

Enligt artikel 130t i fördraget hindrar inte antagandet av sÃċdana bestÃĊmmelser pÃċ gemenskapsnivÃċ att en enskild medlemsstat upprÃĊtthÃċller eller inför sÃċdana strÃĊngare ÃċtgÃĊrder till skydd för miljön som ÃĊr förenliga med fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv har följande beteckningar den betydelse som hÃĊr anges:

1. Luftförorening: utslÃĊpp av ÃĊmnen eller tillförsel av energi till luften som direkt eller indirekt hÃĊrrör frÃċn mÃĊnniskan och som medför risker för mÃĊnniskors hÃĊlsa, skadar levande resurser, ekosystem eller materiella tillgÃċngar, begrÃĊnsar rekreationsmöjligheter eller stör annat berÃĊttigat nyttjande av naturen.

2. GrÃĊnsvÃĊrde för utslÃĊpp: den koncentration eller den mÃĊngd förorenande ÃĊmnen i utslÃĊpp frÃċn anlÃĊggningar vilken inte fÃċr överskridas under en bestÃĊmd tidsperiod.

3. Kommunalt avfall: hushÃċllsavfall, industriavfall jÃĊmte kontors- och affÃĊrsavfall samt annat avfall som ÃĊr av liknande typ och sammansÃĊttning som hushÃċllsavfall.

4. Kommunal avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggning: all teknisk utrustning som anvÃĊnds för behandling av kommunalt avfall genom förbrÃĊnning, med eller utan Ãċtervinning av förbrÃĊnningsvÃĊrmen, med undantag för anlÃĊggningar som till lands eller till havs anvÃĊnds sÃĊrskilt för förbrÃĊnning av avloppsslam, kemiskt, giftigt och farligt avfall, riskavfall frÃċn sjukhus eller andra typer av speciellt avfall, ÃĊven om dessa anlÃĊggningar ocksÃċ förbrÃĊnner kommunalt avfall.

Denna definition omfattar hela anlÃĊggningen och omrÃċdet som hör till anlÃĊggningen med brÃĊnnugnen och dess system för avfalls-, brÃĊnsle- och lufttillförsel jÃĊmte anordningar och system för kontroll av förbrÃĊnningsprocessen och för kontinuerlig registrering och övervakning av förbrÃĊnningsförhÃċllandena.

5. Befintlig kommunal avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggning: en kommunal avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggning som före den 1 december 1990 beviljats tillstÃċnd att tas i drift.

6. FörbrÃĊnningsanlÃĊggningens nominella kapacitet: den sammanlagda förbrÃĊnningskapaciteten hos anlÃĊggningens ugnar, som den angetts av konstruktören och bekrÃĊftats av den driftansvarige, med sÃĊrskild hÃĊnsyn till avfallets kalorimetriska vÃĊrmevÃĊrde uttryckt som den mÃĊngd avfall som kan förbrÃĊnnas per timme.

Artikel 2

I enlighet med artikel 13 i direktiv 84/360/EEG skall medlemsstaterna vidta lÃĊmpliga ÃċtgÃĊrder för att sÃĊkerstÃĊlla att följande villkor ÃĊr uppfyllda vid drift av befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar:

a) FörbrÃĊnningsanlÃĊggningar med en nominell kapacitet pÃċ minst 6 ton avfall per timme: senast den 1 december 1996 samma villkor som gÃĊller för nya förbrÃĊnningsanlÃĊggningar med samma kapacitet enligt vad som föreskrivs i rÃċdets direktiv 89/369/EEG av den 8 juni 1989 om förhindrande av luftförorening frÃċn nya kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar(10), med undantag för bestÃĊmmelserna i artikel 4 vilka skall ersÃĊttas av bestÃĊmmelserna i artikel 4 i detta direktiv.

b) Övriga anlÃĊggningar:

i) senast den 1 december 1995 de villkor som faststÃĊlls i artiklarna 3-7 i detta direktiv;

ii) senast den 1 december 2000 de villkor som gÃĊller för nya förbrÃĊnningsanlÃĊggningar med samma kapacitet enligt direktiv 89/369/EEG, med undantag för bestÃĊmmelserna i artikel 4 vilka skall ersÃĊttas av bestÃĊmmelserna i artikel 4 i detta direktiv.

De behöriga myndigheterna skall se till att den anpassning av befintliga anlÃĊggningar som har beslutats med utgÃċngspunkt frÃċn ÃċterstÃċende livslÃĊngd samt tidsfrister och villkor enligt detta direktiv genomförs sÃċ snart som möjligt.

Artikel 3

1. Senast den 1 december 1995 skall följande grÃĊnsvÃĊrden för utslÃĊpp gÃĊlla för befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar, normaliserade till följande betingelser, nÃĊmligen: temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa, 11 % syre eller 9 % CO2 torr gas:

a) AnlÃĊggningar vars nominella kapacitet understiger 6 ton avfall per timme men uppgÃċr till minst 1 ton per timme:

- stofthalt totalt 100 mg/nmÂġ.

b) AnlÃĊggningar vars nominella kapacitet understiger 1 ton avfall per timme:

- stofthalt totalt 600 mg/nmÂġ.

2. För anlÃĊggningar med en kapacitet som understiger 1 ton per timme fÃċr grÃĊnsvÃĊrdena för utslÃĊpp hÃĊnföras till en syrenivÃċ pÃċ 17 %. I detta fall fÃċr koncentrationsvÃĊrdena inte överskrida dem som faststÃĊlls i punkt 1 dividerade med 2,5.

3. De behöriga myndigheterna skall faststÃĊlla grÃĊnsvÃĊrden för utslÃĊpp av andra förorenande ÃĊmnen ÃĊn de som anges i punkt 1, om de anser att detta ÃĊr nödvÃĊndigt pÃċ grund av sammansÃĊttningen hos det avfall som skall förbrÃĊnnas och pÃċ grund av förbrÃĊnningsanlÃĊggningens utformning. NÃĊr dessa grÃĊnsvÃĊrden för utslÃĊpp faststÃĊlls skall myndigheterna beakta föroreningarnas potentiella skadeverkningar pÃċ mÃĊnniskors hÃĊlsa och pÃċ miljön samt bÃĊsta tillgÃĊngliga teknik som inte medför oskÃĊliga kostnader. De behöriga myndigheterna kan faststÃĊlla grÃĊnsvÃĊrden sÃĊrskilt för dioxiner och furaner.

Artikel 4

1. a) Befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar med en kapacitet pÃċ minst 6 ton per timme skall senast den 1 december 1996 uppfylla följande förbrÃĊnningsvillkor: temperaturen hos de rökgaser som bildas vid förbrÃĊnningen av avfallet skall efter den sista insprutningen av förbrÃĊnningsluft ÃĊven under de mest ogynnsamma förhÃċllanden ökas till minst 850 ÂḞC under Ãċtminstone tvÃċ sekunder i nÃĊrvaro av minst 6 % syre. Om detta medför stora tekniska svÃċrigheter skall bestÃĊmmelserna om tvÃċsekundersperioden tillÃĊmpas senast dÃċ ugnarna byts ut.

b) Senast den 1 december 1995 skall andra befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar uppfylla följande förbrÃĊnningsvillkor: temperaturen hos de rökgaser som bildas vid förbrÃĊnningen av avfallet skall efter den sista insprutningen av förbrÃĊnningsluft ÃĊven under de mest ogynnsamma förhÃċllanden ökas till minst 850 ÂḞC i nÃĊrvaro av minst 6 % syre under en tillrÃĊckligt lÃċng tid, som faststÃĊlls av de behöriga myndigheterna.

2. Inom de tidsfrister som anges i punkt 1 för varje anlÃĊggningskategori skall alla befintliga kommunala avfallsförbrÃĊnningsanlÃĊggningar efterleva ett grÃĊnsvÃĊrde pÃċ 100 mg/nmÂġ avseende halten kolmonoxid (CO) i förbrÃĊnningsgaserna nÃĊr anlÃĊggningen ÃĊr i drift.

Detta grÃĊnsvÃĊrde skall normaliseras till följande betingelser: temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa, 11 % syre eller 9 % CO2 torr gas.

3. Andra villkor ÃĊn de som faststÃĊlls i punkt 1 fÃċr beslutas, om lÃĊmpliga tekniker anvÃĊnds i förbrÃĊnningsugnarna eller i utrustningen för behandling av förbrÃĊnningsgaserna. Detta gÃĊller under förutsÃĊttning att utslÃĊppen av polyklorerade dibensodioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF) högst uppgÃċr till de nivÃċer som uppnÃċs under de förhÃċllanden som anges i punkt 1.

De beslut som fattas med stöd av denna punkt skall meddelas till kommissionen av de behöriga myndigheter som medlemsstaterna har utsett för detta ÃĊndamÃċl.

Artikel 5

1. De vÃĊrden för temperatur och syrehalt som faststÃĊlls i artikel 4.1 ÃĊr minimivÃĊrden, som alltid skall efterlevas nÃĊr anlÃĊggningen ÃĊr i drift.

2. Den koncentration av kolmonoxid (CO) som anges i artikel 4.2 utgörs av följande:

a) AnlÃĊggningar med en nominell kapacitet pÃċ minst 6 ton per timme: grÃĊnsvÃĊrdet för timmedelvÃĊrdet. Dessutom skall 90 % av alla vÃĊrden som uppmÃĊtts under nÃċgon 24-timmarsperiod understiga 150 mg/nmÂġ.

b) AnlÃĊggningar med en nominell kapacitet som understiger 6 ton per timme men uppgÃċr till minst 1 ton per timme: grÃĊnsvÃĊrdet för timmedelvÃĊrdet.

c) AnlÃĊggningar med en nominell kapacitet som understiger 1 ton per timme: grÃĊnsvÃĊrdet för dygnsmedelvÃĊrdet.

Vid berÃĊkning av de ovan nÃĊmnda medelvÃĊrdena skall hÃĊnsyn endast tas till anlÃĊggningens effektiva drifttid, inklusive ugnarnas start- och stopperioder.

3. I frÃċga om stoftutslÃĊpp för vilka det enligt artikel 6 krÃĊvs kontinuerliga mÃĊtningar

a) fÃċr inte nÃċgot rullande sjudagarsmedelvÃĊrde för de uppmÃĊtta koncentrationerna överskrida motsvarande grÃĊnsvÃĊrden,

b) fÃċr inte nÃċgot dygnsmedelvÃĊrde för de uppmÃĊtta koncentrationerna överskrida motsvarande grÃĊnsvÃĊrde med mer ÃĊn 30 %.

Vid berÃĊkning av de ovan nÃĊmnda medelvÃĊrdena skall hÃĊnsyn tas endast till anlÃĊggningens effektiva drifttid, inklusive ugnarnas start- och stopperioder.

4. NÃĊr periodiska mÃĊtningar av total stofthalt krÃĊvs enligt artikel 6, skall koncentrationerna inte överskrida grÃĊnsvÃĊrdet vid mÃĊtningar enligt regler som faststÃĊllts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 6.3, 6.4 och 6.5.

Artikel 6

1. Senast den 1 december 1995 skall följande mÃĊtningar krÃĊvas för sÃċdana befintliga anlÃĊggningar som avses i artikel 2 b:

a) Koncentrationer av vissa ÃĊmnen i förbrÃĊnningsgaserna:

i) Koncentrationer av total mÃĊngd stoft, CO och syre skall mÃĊtas och registreras kontinuerligt för anlÃĊggningar med en nominell kapacitet som uppgÃċr till minst 1 ton per timme.

ii) Följande skall mÃĊtas periodiskt:

- vid befintliga anlÃĊggningar med en nominell kapacitet som understiger 1 ton avfall per timme, koncentrationen av total mÃĊngd stoft, syre och CO.

b) Driftparametrar:

i) Kontinuerlig mÃĊtning och registrering av gasernas temperatur skall ske i det omrÃċde dÃĊr de villkor som anges i artikel 4.1 ÃĊr uppfyllda.

ii) Rökgasernas uppehÃċllstid vid minimitemperaturen 850 ÂḞC enligt artikel 4.1 mÃċste kontrolleras under de mest ogynnsamma driftförhÃċllanden som kan förutses för anlÃĊggningen Ãċtminstone en gÃċng efter varje anpassning av anlÃĊggningen och i varje fall före den 1 december 1995.

2. Resultat av de mÃĊtningar som avses i punkt 1 skall normaliseras till följande betingelser:

- temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa, 11 % syre eller 9 % CO2 torr gas.

Om artikel 3.2 tillÃĊmpas fÃċr resultaten dock normaliseras till följande betingelser:

- temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa, 17 % syre torr gas.

3. Samtliga mÃĊtningar skall registreras, bearbetas och presenteras pÃċ ett lÃĊmpligt sÃĊtt, sÃċ att de behöriga myndigheterna kan kontrollera att de faststÃĊllda villkoren har uppfyllts, i enlighet med förfaranden som dessa myndigheter har beslutat.

4. De provtagnings- och mÃĊtmetoder som anvÃĊnds för att uppfylla kraven enligt punkt 1 samt placeringen av provtagnings- eller mÃĊtpunkterna skall i förvÃĊg godkÃĊnnas av de behöriga myndigheterna.

5. För de periodiska mÃĊtningarna skall de behöriga myndigheterna faststÃĊlla lÃĊmpliga mÃĊtprogram för att sÃĊkerstÃĊlla att resultaten ÃĊr representativa för den normala utslÃĊppsnivÃċn för de aktuella ÃĊmnena.

De resultat som erhÃċlls mÃċste kunna anvÃĊndas för att kontrollera att respektive grÃĊnsvÃĊrde har efterlevts.

Artikel 7

1. Om mÃĊtningarna visar att de grÃĊnsvÃĊrden som faststÃĊlls i detta direktiv har överskridits, skall den behöriga myndigheten sÃċ snart som möjligt underrÃĊttas. Den behöriga myndigheten skall sÃĊkerstÃĊlla att anlÃĊggningen inte drivs vidare sÃċ lÃĊnge utslÃĊppsnormerna inte uppfylls och vidta alla ÃċtgÃĊrder som krÃĊvs för att sÃĊkerstÃĊlla att anlÃĊggningen ÃĊndras eller att driften upphör.

2. NÃĊr det ÃĊr frÃċga om ett tekniskt oundvikligt driftstopp hos reningsutrustningen, skall de behöriga myndigheterna faststÃĊlla den lÃĊngsta tidsperiod under vilken utslÃĊppskoncentrationerna av de föroreningar som reningsutrustningen ÃĊr avsedd att reducera fÃċr överskrida faststÃĊllda grÃĊnsvÃĊrden. Om ett haveri intrÃĊffar, skall den driftansvarige begrÃĊnsa eller stoppa driften av anlÃĊggningen sÃċ snart det ÃĊr praktiskt möjligt och till dess den normala driften kan Ãċterupptas. Driften av anlÃĊggningen fÃċr dÃĊrvid inte i nÃċgot fall fortsÃĊtta oavbrutet lÃĊngre ÃĊn 16 timmar. Dessutom skall den totala drifttiden under ett Ãċr vid angivna förhÃċllanden understiga 200 timmar.

Stofthalten i utslÃĊppen fÃċr inte i nÃċgot fall överskrida 600 mg/nmÂġ under de tidsperioder som avses i föregÃċende stycke. Alla övriga villkor, sÃĊrskilt de som avser förbrÃĊnningsförhÃċllandena, skall vara uppfyllda.

Artikel 8

Information om de skyldigheter som gÃĊller i frÃċga om befintliga förbrÃĊnningsanlÃĊggningar enligt detta direktiv och information om resultaten av de kontrollmÃĊtningar som avses i artiklarna 5 och 6 skall göras tillgÃĊnglig för allmÃĊnheten genom lÃĊmpliga förfaranden och i den form som faststÃĊlls av de behöriga myndigheterna, med de begrÃĊnsningar som följer av bestÃĊmmelser om sekretess i affÃĊrsförhÃċllanden.

Artikel 9

Medlemsstaterna skall vidta de ÃċtgÃĊrder som krÃĊvs för att sÃĊkerstÃĊlla att de behöriga myndigheterna kontrollerar att villkoren för befintliga förbrÃĊnningsanlÃĊggningar i detta direktiv uppfylls.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna skall senast den 1 december 1990 sÃĊtta i kraft de lagar och andra författningar som ÃĊr nödvÃĊndiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrÃĊtta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlÃĊmna texterna till de bestÃĊmmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det omrÃċde som omfattas av detta direktiv.

Artikel 11

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

UtfÃĊrdat i Luxemburg den 21 juni 1989.

PÃċ rÃċdets vÃĊgnar

C. ARANZADI

Ordförande

(1) EGT nr C 75, 23.3.1988, s. 8.

(2) EGT nr C 69, 20.3.1989, s. 223.

(3) EGT nr C 318, 12.12.1988, s. 3.

(4) EGT nr C 112, 20.12.1973, s. 1.

(5) EGT nr C 139, 13.6.1977, s. 1.

(6) EGT nr C 46, 17.2.1983, s. 1.

(7) EGT nr C 328, 7.12.1987, s. 1.

(8) EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 47.

(9) EGT nr L 188, 16.7.1984, s. 20.

(10) EGT nr L 163, 14.6.1989, s. 32.