Statistik över varuhandel medlemsstater emellan

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 3330/91 av den 7 november 1991 om statistik över varuhandel medlemsstater emellan Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 316 , 16/11/1991 s. 0001 - 0010 Finsk specialutgåva Område 11 Volym 19 s. 0003 Svensk specialutgåva Område 11 Volym 19 s. 0003

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3330/91 av den 7 november 1991 om statistik över varuhandel medlemsstater emellan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Att avskaffa fysiska hinder medlemsstaterna emellan är nödvändigt om den inre marknaden skall kunna genomföras fullt ut, och en tillfredställande informationsnivå om handeln med varor medlemsstaterna emellan bör således säkerställas genom andra åtgärder än sådana som innebär kontroller, även om dessa är indirekta, vid de inre gränserna.

En analys av situationen för gemenskapen och medlemsstaterna efter år 1992 visar att ett antal specifika krav kommer att kvarstå vad gäller uppgifter om handel med varor medlemsstater emellan.

Dessa krav är inte av makroekonomisk natur, till skillnad från exempelvis dem som avser nationalräkenskaperna eller betalningsbalansen, och många av kraven kan inte tillgodoses enbart med hjälp av starkt aggregerade data. Sådana frågor som handelspolitik, sektorsanalyser, konkurrensregler, skötseln av och inriktningen på jordbruket och fisket, regional utveckling, energiprognoser och organisationen av transporterna måste i stället baseras på statistisk dokumentation som ger den mest aktuella, tillförlitliga och detaljerade bilden av den inre marknaden.

Uppgifter om handeln med varor medlemsstaterna emellan är just det som kommer att bidra till att mäta den inre marknadens framsteg, varigenom genomförandet av den påskyndas och konsolideras på stadig grund, och denna typ av information kan visa sig vara ett medel för att bedöma utvecklingen av den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

Fram till slutet av år 1992 kommer statistik som avser handel med varor medlemsstaterna emellan att dra nytta av de formaliteter, den dokumentation och de kontroller som tullmyndigheter för att tillgodose sina egna eller andras behov föreskriver för avsändare och mottagare av varor i omsättning medlemsstater emellan, men dessa kommer att försvinna när fysiska gränser och tullhinder tas bort.

Följaktligen kommer det att bli nödvändigt att från avsändare och mottagare direkt inhämta de uppgifter som är nödvändiga för att det skall vara möjligt att sammanställa statistik som avser handel med varor medlemsstater emellan, med användande av metoder och tekniker som medför att uppgifterna blir fullständiga, pålitliga och aktuella utan att det leder till att de berörda parterna, särskilt små och medelstora företag, belastas på ett sätt som inte står i proportion till de resultat som användarna av statistiken rimligen kan förvänta sig.

Den berörda lagstiftningen måste i fortsättningen gälla all statistik som rör handeln med varor medlemsstater emellan, inklusive sådan statistik som inte kommer att harmoniseras eller göras obligatorisk av gemenskapen före år 1993.

Den statistik som gäller handeln med varor medlemsstaterna emellan är en funktion av dessa varors rörelser. Den kan innehålla uppgifter om transport som kan samlas in samtidigt med de uppgifter som gäller specifikt för var och en av dessa statistikkategorier, och på detta sätt kan den övergripande statistikbördan lättas.

Privatpersoner kommer att kunna dra uppenbara fördelar av den inre marknaden varför det är nödvändigt att se till att fördelarna inte minskar i deras ögon genom krav på statistiska uppgifter. Sådant uppgiftslämnande skulle utan tvivel innebära att privatpersoner åläggs en skyldighet som skulle innebära besvär och som skulle vara omöjlig att kontrollera utan att överdrivna åtgärder tillgrips. Det är därför rimligt att inte göra privatpersoner skyldiga att lämna sådana uppgifter, med undantag av lämpliga återkommande undersökningar.

Det nya system som skall införas för insamling av uppgifter kommer att gälla all statistik som rör handel med varor medlemsstaterna emellan och det måste därför först sättas in i ett sammanhang med nya begrepp, särskilt med avseende på omfattningen, vem som har skyldighet att tillhandahålla uppgifterna och överföringen av dem.

Den praktiska modellen för systemet består av ett antal sammankopplade administrativa nätverk, i synnerhet det nätverk som används av myndigheterna för mervärdesskatt, för att det skall vara möjligt att lämna statistiska uppgifter med lägsta möjliga grad av indirekt kontroll utan att för den skull öka belastningen för skattebetalarna. Det är inte desto mindre nödvändigt att undvika att hos de parter som är skyldiga att lämna information skapa oklarhet om skillnaden mellan deras statistikskyldighet och deras skattskyldighet.

Det är mycket viktigt att de källor som redan finns används för att sammanställa grundläggande dokumentation i varje medlemsstat avseende avsändare och mottagare av varor som ingår i statistiken över handel medlemsstaterna emellan för att som en förberedelse inför år 1992 kunna identifiera de viktigaste berörda parterna och för att kunna utveckla moderna dataöverföringstekniker med deras hjälp.

Enbart själva genomförandet kommer att avslöja kryphål eller svagheter i det nya insamlingssystemet. Förbättringar och förenklingar bör införas inom en rimlig tidsperiod för att förhindra att felaktigheter får negativa återverkningar på handeln med varor medlemsstaterna emellan.

Av all statistik som gäller handeln med varor medlemsstaterna emellan måste statistiken över handeln medlemsstaterna emellan av uppenbara betydelse- och kontinuitetsskäl få högsta prioritet. Emellertid måste kraftiga justeringar göras av statistiken för att ta hänsyn till de nya förhållandena på den inre marknaden efter 1992. Det kommer att bli nödvändigt att företa en översyn av bland annat definitionen av innehållet, vilken varuklassifikation som skall tillämpas och vilka uppgifter som måste samlas in för sammanställningen av statistiken. Det är därför önskvärt att den princip enligt vilken de statistiska trösklarna kommer att fungera omedelbart antas så att det undviks att små eller medelstora företag åsamkas kostnader som är oproportionerliga i förhållande till deras fasta administrativa kostnader.

Kommissionen bör biträdas av en kommitté för att säkra medlemsstaternas löpande samarbete, i synnerhet för att lösa de problem som ofrånkomligen kommer att uppstå i samband med informationen om handeln med varor medlemsstaterna emellan till följd av de många nya inslagen i det nya insamlingssystemet.

Tillämplig lagstiftning inom gemenskapen skall systematiskt utvidgas med bestämmelser som har antagits antingen av rådet eller av kommissionen.

Vissa av bestämmelserna i denna förordning måste träda i kraft utan dröjsmål så att gemenskapen och dess medlemsstater kan förbereda sig för de praktiska följder som de kommer att medföra från och med den 1 januari 1993.

En av dessa följder är att rådets förordning (EEG) nr 2954/85 av den 22 oktober 1985 om fastställande av vissa bestämmelser för standardisering och förenkling av statistiken över handeln medlemsstaterna emellan(4) måste upphävas och att rådets förordning (EEG) nr 1736/75 av den 24 juni 1975 om statistik över gemenskapens utrikeshandel och handeln medlemsstaterna emellan(5), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1629/88(6), inte längre kommer att vara tillämplig på statistik som avser handel med varor medlemsstater emellan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskapen och dess medlemsstater skall sammanställa statistik som rör handel med varor medlemsstaterna emellan i överensstämmelse med reglerna i denna förordning, under den övergångsperiod som börjar den 1 januari 1993 och avslutas den dag då övergång sker till ett system för enhetlig beskattning i de medlemsstater där varorna har sitt ursprung.

KAPITEL 1 Allmänna bestämmelser

Artikel 2

Utan att någon enskild bestämmelse påverkas används i denna förordning följande beteckningar med den betydelse som här anges:

a) handel med varor medlemsstater emellan: varuflöde från en medlemsstat till en annan.

b) varor: lös egendom, inklusive elektrisk ström.

c) gemenskapsvaror: varor som

- i sin helhet har framställts inom gemenskapens tullområde, utan tillsats av varor från tredje land eller territorier som inte ingår i gemenskapens tullterritorium,

- kommer från länder eller territorier som inte ingår i gemenskapens tullterritorium men har övergått till fri omsättning i en medlemsstat,

- har framställts inom gemenskapens tullterritorium antingen av sådana varor som endast anges i den andra strecksatsen, eller av sådana varor som anges i den första och andra strecksatsen.

d) icke-gemenskapsvaror: andra varor än sådana som anges i punkt c. Utan att det påverkar avtal som slutits med tredje land för att genomföra gemenskapens transiteringsregler skall också varor som återinförs till gemenskapens tullterritorium efter export därifrån betraktas som icke-gemenskapsvaror, även om de uppfyller de villkor som fastställs i punkt c.

e) medlemsstat: när termen används med geografisk betydelse, dess statistiska territorium.

f) en medlemsstats statistiska territorium: det territorium som upptas av medlemsstaten inom gemenskapens statistiska territorium så som detta senare definieras i artikel 3 i förordning (EEG) nr 1736/75.

g) varor som fritt omsätts på gemenskapens inre marknad: varor som i enlighet med direktiv 77/388/EEG(7), får föras från en medlemsstat till en annan utan föregående formaliteter eller formaliteter som är förknippade med passerandet av inre gränser.

h) privatperson: fysisk person som inte är redovisningsskyldig för mervärdesskatt för en viss varuomsättning.

Artikel 3

1. Alla varor som flyttas från en medlemsstat till en annan skall innefattas i den statistik som rör handel med varor medlemsstaterna emellan.

Förutom de varor som flyttas inom gemenskapens statistiska territorium skall varor anses ha flyttats från en medlemsstat till en annan om de när detta görs passerar gemenskapens yttre gräns, oavsett om de senare införs i tredje land.

2. Punkt 1 gäller både icke-gemenskapsvaror och gemenskapsvaror, antingen de är föremål för en affärstransaktion eller inte.

Artikel 4

1. För de varor som avses i artikel 3 skall

a) transitstatistik sammanställas för de varor som med eller utan omlastning transporteras genom en medlemsstat men inte lagras där, av skäl som inte sammanhänger med transporten,

b) lagerstatistik sammanställas för de varor som avses i artikel 2.2 i förordning (EEG) nr 1736/75 såväl somför dem som inkommer till eller lämnar lagerlokaler som har fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 30 i denna förordning,

c) statistik över handeln medlemsstaterna emellan sammanställas för sådana varor som inte uppfyller villkoren i a eller b, eller som, om de uppfyller något av dessa villkor, uttryckligen anges i denna förordning eller av kommissionen i enlighet med artikel 30,

d) rådet på förslag från kommissionen fastställa vilka varor som skall ingå i annan statistik som rör handeln med varor medlemsstaterna emellan.

2. Utan att det påverkar gemenskapens bestämmelser om statistikrapporter om varutransporter, skall de uppgifter om varuflöden som ingår i den statistik som avses i punkt 1 när så är nödvändigt anges i den förteckning över uppgifter som avser var och en av dessa statistikkategorier på de villkor som fastställts i denna förordning eller av kommissionen i enlighet med artikel 30.

Artikel 5

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 skall privatpersoner undantas från de skyldigheter som följer av framställningen av den statistik som avses i artikel 4.

Detta undantag skall också gälla den uppgiftsskyldiga part som i och med att han är skyldig att redovisa mervärdesskatt, i den medlemsstat där han är skyldig att lämna uppgifter omfattas av någon av de särskilda regler som avses i artiklarna 24 och 25 i direktiv 77/388/EEG. Denna bestämmelse skall äga motsvarande tillämpning på institutionella parter som inte är skyldiga att redovisa mervärdesskatt och parter som är undantagna från mervärdesskatt och som i enlighet med artikel 28.7 i det ovan nämnda direktivet inte behöver lämna någon skattedeklaration.

KAPITEL 2 Insamlingssystem för statistikuppgifter Intrastat

Artikel 6

I syfte att sammanställa den statistik som berör handeln med varor medlemsstaterna emellan skall ett insamlingssystem för statistiska uppgifter skapas, nedan kallat "Intrastat-systemet".

Artikel 7

1. Intrastat-systemet skall användas i medlemsstaterna närhelst de anses vara partnerländer i handel med varor medlemsstater emellan enligt punkt 4.

2. Intrastat-systemet skall användas för varor som avses i artikel 3 vilka

a) omsätts fritt på gemenskapens inre marknad,

b) eftersom de inte får omsättas fritt på gemenskapens inre marknad förrän de i gemenskapslagstiftningen föreskrivna formaliteterna fullgjorts, uttryckligen anges antingen i denna förordning eller av kommissionen i enlighet med artikel 30.

3. Insamlandet av uppgifter om de varor som avses i artikel 3 vilka inte omfattas av Intrastat-systemet skall regleras av kommissionen i enlighet med artikel 30 inom ramen för de formaliteter som avses i punkt 2 b.

4. Intrastat-systemet skall tillämpas på

a) statistik över handeln medlemsstater emellan, i enlighet med artiklarna 17-28,

b) transit- och tullagerstatistik, i enlighet med de bestämmelser som fastställts av rådet på förslag från kommissionen enligt artikel 31.

5. Om inte rådet på förslag av kommissionen, särskilt i enlighet med artikel 31, beslutar annat skall nationella bestämmelser om den statistik som avses i punkt 4 i denna artikel, såvitt de rör datainsamling, upphöra att gälla efter den 31 december 1992.

Artikel 8

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 skall skyldigheten att lämna de uppgifter som krävs av Intrastatsystemet åligga varje fysisk eller juridisk person som är inbegripen i handel med varor medlemsstater emellan.

Bland dem som ådrar sig denna skyldighet skall den part som ansvarar för att uppgifterna lämnas om varje kategori av statistik som omfattas av Intrastat-systemet anges i de särskilda föreskrifter som är relevanta.

Artikel 9

1. Den part som har skyldighet att lämna de uppgifter som krävs av Intrastat-systemet får överlåta uppgiften att lämna information till en tredje part som är bosatt i en medlemsstat, men en sådan överföring minskar på intet sätt hans ansvar.

Den part som har ansvar för att uppgifterna lämnas skall förse sådan tredje part med alla de uppgifter som är nödvändiga för att denne skall kunna fullgöra den skyldighet som den ansvariga parten har.

2. Den part som är ansvarig för att uppgifterna lämnas kan på uttrycklig begäran av de organ som ansvarar för sammanställningen av statistik om handel med varor medlemsstaterna emellan åläggas att meddela dem att för en given referensperiod

- alla uppgifter som skall ingå i den återkommande deklaration som avses i artikel 13.1 har lämnats, antingen av parten själv eller av en tredje part,

- parten själv har överlämnat uppgiften att lämna de uppgifter som krävs av Intrastat-systemet till den tredje part som han anger.

3. Punkt 1 skall inte tillämpas

a) i de fall då artikel 28.4 är tillämplig,

b) i medlemsstater där den återkommande deklaration som avses i artikel 13.1 inte är skild från den återkommande deklaration som krävs för skatteändamål och de gällande skattereglerna för deklarationsskyldighet hindrar den överföring som avses i punkt 1 ovan.

4. Genomförandebestämmelser för punkt 1-3 skall fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 30.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de organ som är ansvariga för att sammanställa statistik avseende handeln med varor medlemsstaterna emellan har ett register över aktörer som bedriver handel inom gemenskapen tillgängligt den 1 januari 1993.

2. För att punkt 1 skall kunna tillämpas måste en förteckning upprättas, vid avsändande av avsändaren, vid ankomst av mottagaren, och där så behövs av de deklaranter i den mening som avses i kommissionens förordning (EEG) nr 2792/86(8), som från och med den 1 januari 1991 till och med den 31 december 1992 berörs av handel medlemsstaterna emellan.

3. Punkt 2 skall inte tillämpas i de medlemsstater som vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att skattemyndigheterna senast den 1 januari 1993 har ett register tillgängligt som

a) förtecknar de parter som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt och som under de tolv månader som föregick den dagen deltog i handel med varor medlemsstaterna emellan, som avsändare vid utförsel och som mottagare vid ankomst,

b) är avsett att förteckna institutionella parter som inte är skyldiga att redovisa mervärdesskatt och parter som är undantagna mervärdesskatt vilka, från och med den dagen genomför sina åtaganden i den mening som avses i direktiv 77/388/EEG, i överensstämmelse med artikel 28.7 i det direktivet.

I dessa medlemsstater skall nämnda skattemyndigheter förutom det identifikationsnummer som avses i punkt 6 förse de statistikorgan som avses i punkt 1 med de uppgifter som ingår i det register som används för att identifiera aktörerna inom gemenskapen, på de villkor som är nödvändiga för att denna förordning skall kunna tillämpas.

4. Förteckningen över vilka uppgifter, förutom det identifikationsnummer som avses i punkt 6, som minst måste föras in i registret över aktörer inom gemenskapen skall fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 30.

5. Från och med den 1 januari 1993 skall registret över aktörer inom gemenskapen förvaltas och uppdateras i medlemsstaterna av berörda organ på grundval av de deklarationer som avses i artikel 13.1 eller de förteckningar som avses i artikel 11.1, eller andra administrativa källor.

Där så krävs skall kommissionen i enlighet med artikel 30 fastställa vilka andra regler för förvaltningen och uppdateringen av registret över aktörer inom gemenskapen som skall tillämpas i medlemsstaterna av de berörda organen.

6. Förutom undantag som måste motiveras för de parter som har skyldighet att lämna statistikuppgifter skall de behöriga statistikorganen i sina kontakter med dessa parter och i synnerhet vid tillämpningen av artikel 13.1, använda det identifikationsnummer som de ansvariga skattemyndigheterna har tilldelat dessa parter.

Artikel 11

1. De ansvariga skattemyndigheterna i varje medlemsstat skall åtminstone var tredje månad förse de organ i medlemsstaten som är ansvariga för att sammanställa statistik som avser handeln med varor medlemsstaterna emellan med en förteckning över vilka som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt och som har deklarerat att de under perioden i fråga har gjort förvärv i andra medlemsstater eller har gjort leveranser till andra medlemsstater.

2. Den förteckning som avses i punkt 1 skall också innefatta

a) parter som har skyldighet att redovisa mervärdesskatt och som har deklarerat att de under perioden i fråga har bedrivit handel med varor medlemsstater emellan vilka trots att de inte är ett resultat av förvärv eller leveranser skall vara föremål för en återkommande skattedeklaration,

b) institutionella parter som inte har skyldighet att redovisa mervärdesskatt och parter som är undantagna från mervärdesskatt och som har deklarerat att de under samma period har bedrivit handel med varor medlemsstater emellan som måste bli föremål för en återkommande skattedeklaration.

3. Förteckningarna skall för varje aktör uppta värdet av handeln med varor medlemsstater emellan som aktören har uppgett i den återkommande skattedeklarationen enligt artikel 28.7 i direktiv 77/388/EEG.

4. På vissa villkor, vilka kommissionen skall fastställa i enlighet med artikel 30, skall varje medlemsstats ansvariga skattemyndigheter dessutom förse de organ i medlemsstaten som har ansvar för sammanställningen av statistik över handeln med varor medlemsstaterna emellan, på eget initiativ eller på begäran av denna stat, med alla de uppgifter som kan förbättra statistikens kvalitet och som de som har skyldighet att redovisa mervärdesskatt normalt är skyldiga att lämna till skattemyndigheterna.

De uppgifter som de statistiska organen har fått i enlighet med det första stycket skall av dem gentemot tredje part behandlas i enlighet med de regler som skattemyndigheterna tillämpar på dem.

5. Oavsett hur den administrativa strukturen hos medlemsstaten ser ut får inte den part som har skyldighet att lämna statistiska uppgifter tvingas att motivera de uppgifter han lämnar, annat än inom de gränser som anges i punkt 1-3 och enligt de bestämmelser som anges i punkt 4, jämfört med de uppgifter han lämnar till ansvarig skattemyndighet.

6. I sina mellanhavanden med dem som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt med avseende på den återkommande deklaration som dessa måste lämna för skatteändamål skall skattemyndigheterna rikta uppmärksamheten mot de skyldigheter som dessa kan ådra sig såsom skyldiga att lämna de uppgifter som krävs av Intrastat-systemet.

7. Vid tillämpningen av punkterna 4 och 6 skall "parter som är skyldiga att redovisa mervärdesskatt" också avse institutionella parter som inte har skyldighet att redovisa mervärdessskatt och parter som har undantagits från mervärdesskatt men som gör förvärv i den mening som avses i artikel 28.7 i direktiv 77/388/EEG.

8. Administrativt bistånd mellan de nationella organ i olika medlemsstater som är ansvariga för att sammanställa statistik över handel med varor medlemsstaterna emellan skall, om så behövs, regleras av kommissionen i enlighet med artikel 30.

Artikel 12

1. De medier för statistiska uppgifter som kommer att krävas för Intrastat-systemet skall inrättas av kommissionen i enlighet med artikel 30 med avseende på varje statistikkategori avseende handeln med varor medlemsstater emellan.

2. För att kunna ta hänsyn till sina särskilda administrativa rutiner får medlemsstaterna använda andra medier än dem som anges i punkt 1, förutsatt att de som är ansvariga för att uppgifterna lämnas kan välja vilket medium de vill använda.

Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet skall underrätta kommissionen härom.

3. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas

a) i de fall där artikel 28.4 gäller,

b) i medlemsstater där den återkommande deklaration som avses i artikel 13.1 inte skiljer sig från den återkommande deklaration som krävs för skatteändamål och om de skatteregler som är i kraft avseende deklarationsskyldigheter hindrar en sådan tillämpning.

Artikel 13

1. De statistiska uppgifter som krävs för Intrastat-systemet skall anges i återkommande deklarationer som lämnas in av den part som är skyldig att lämna uppgifterna till behöriga nationella organ med iakttagande av den tidsgräns och på de villkor som kommissionen skall fastställa i enlighet med artikel 30.

2. Kommissionen skall i enlighet med artikel 30 bestämma

- där så inte framgår av denna förordning, vilken referensperiod som skall användas för varje statistikkategori som avser handeln med varor medlemsstater emellan,

- hur överföringen av uppgifterna skall göras, särskilt när det gäller att göra dem tillgängliga för de parter som är ansvariga för att tillhandahålla informationsnätverk med regionala kontor för uppgiftsinsamling.

3. De återkommande deklarationer som avses i punkt 1, eller i varje fall de uppgifter de innehåller, skall bevaras av medlemsstaterna i minst två år efter utgången av det kalenderår under vilket den referensperiod som deklarationerna avser infaller.

Artikel 14

En part som är skyldig att tillhandahålla statistikuppgifter och som underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning skall bli föremål för en påföljd som medlemsstaterna skall fastställa i enlighet med sina nationella bestämmelser.

Artikel 15

I enlighet med artikel 30 kan återkommande undersökningar genomföras av den handel med varor medlemsstaterna emellan som bedrivs av privatpersoner och av de varuflöden eller av de aktörer inom gemenskapen som är undantagna från deklarationsskyldighet tack vare förenklingar enligt särskilda bestämmelser med avseende på de olika slagen av statistik om varuhandeln.

Artikel 16

Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet i god tid rapportera om hur Intrastat-systemet fungerar för varje statistikkategori som avser handeln med varor medlemsstaterna emellan och som omfattas av Intrastat-systemet för en eventuell anpassning av systemet i slutet av den övergångsperiod som avses i artikel 1.

KAPITEL 3 Statistik över handel medlemsstater emellan

Artikel 17

Statistik över handel medlemsstaterna emellan skall å ena sidan omfatta varuflöden som går ut från den avsändande medlemsstaten och å andra sidan varuflöden som går in till den mottagande medlemsstaten.

Artikel 18

1. Avsändande medlemsstat skall vara den medlemsstat från vilken varorna som lämnar den avsänds.

Med avsändande avses transport av varor av de slag som avses i punkt 2 till en bestämmelseort i en annan medlemsstat.

2. I en viss bestämd medlemsstat skall följande kunna vara föremål för avsändande:

a) Gemenskapsvaror som i denna medlemsstat

- inte är i direkt eller avbruten transit,

- är i direkt eller avbruten transit men som efter att ha anlänt till den medlemsstaten som icke-gemenskapsvaror sedermera har övergått till fri omsättning.

b) Icke-gemenskapsvaror som har placerats, bibehållits eller framställts i den medlemsstaten enligt regler för aktiv förädling eller regler för bearbetning under tullkontroll.

Artikel 19

Mottagande medlemsstat skall vara den medlemsstat till vilken varor inkommer

a) som gemenskapsvaror som

- inte är i direkt eller avbruten transit i den medlemsstaten,

- är i direkt eller avbruten transit i den medlemsstaten men lämnar den efter fullgjorda formaliteter för export från gemenskapens statistiska territorium,

b) som icke-gemenskapsvaror enligt artikel 18.2 b som

1) övergått till fri omsättning,

2) bibehållits i den medlemsstaten enligt regler för aktiv förädling eller regler för bearbetning under tullkontroll eller som ytterligare en gång har blivit föremål för sådana regler.

Artikel 20

För att göra det möjligt att samla in de uppgifter som krävs för att föra statistik över handel medlemsstaterna emellan skall bestämmelserna i kapitel 2 kompletteras på följande sätt:

1) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34 skall Intrastat-systemet också tillämpas på de varor som avses i artiklarna 18.2 a och 19 a.

2) Partnerländerna i handeln med varor medlemsstaterna emellan i den mening som avses i artikel 7.1 skall utgöras av avsändande och mottagande medlemsstat.

3) Inom Intrastat-systemet skall med avsändande medlemsstat förstås den medlemsstat där de varor som därifrån avsänds till en annan medlemsstat omfattas av villkoren i artikel 18.2 a första strecksatsen och - om bestämmelserna i artikel 28.7 i direktiv 77/388/EEG är tillämpliga - andra strecksatsen.

4) Inom Intrastat-systemet skall med mottagande medlemsstat förstås den medlemsstat där de varor som införs från ett annat medlemsland omfattas av villkoren i artikel 19 a första strecksatsen och - om bestämmelserna i artikel 28.7 i direktiv 77/388/EEG är til lämpliga - andra strecksatsen.

5) Den part som är ansvarig för att lämna de uppgifter som avses i artikel 8 skall vara den fysiska eller juridiska person som

a) bor i den avsändande medlemsstaten och som

- har slutit det avtal, med undantag för transportavtal, som har lett till avsändandet av varor, eller om så inte är fallet

- avsänder eller ombesörjer avsändande av varor, eller om så inte är fallet

- är i besittning av de varor som avsänds,

b) bor i den mottagande medlemsstaten och som

- har slutit det avtal, med undantag för transportavtal, vilket har lett till varuleveransen, eller om så inte är fallet

- tar varorna i besittning eller möjliggör att de tas i besittning, eller om så inte är fallet

- är i besittning av de varor som är föremål för leverans.

6) Kommissionen skall senare anta de bestämmelser som avses i artikel 7.3.

7) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 33 skall den referensperiod som avses i första strecksatsen i artikel 13.2 vara den kalendermånad under vilken förflyttningen av varor som skall registreras i enlighet med denna artikel antingen påbörjas eller fullbordas.

Artikel 21

I det datamedium för överföring av statistikuppgifter som skall sändas till de behöriga organen skall

- utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34, varor beskrivas på ett sådant sätt att de enkelt och exakt kan klassificeras ned till den mest detaljerade underavdelningen i gällande version av den kombinerade nomenklaturen,

- den åttasiffriga koden i den motsvarande underavdelningen av den kombinerade nomenklaturen också anges för varje typ av vara.

Artikel 22

1. Medlemsstaterna skall i datamediet för statistiska uppgifter anges med hjälp av de bokstavs- eller sifferkoder som kommissionen skall fastställa enligt artikel 30.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som har antagits av kommissionen enligt artikel 30, skall de parter som är skyldiga att lämna uppgifter i det syfte som anges i artikel 1 följa de anvisningar som har utfärdats av de behöriga nationella organen vad gäller sammanställning av statistik över handel medlemsstater emellan.

Artikel 23

1. För varje typ av vara skall det datamedium, varigenom överföring av statistiska uppgifter till de behöriga organen sker, innehålla följande uppgifter:

a) I den mottagande medlemsstaten, den avsändande medlemsstaten i den mening som anges i artikel 24.1.

b) I den avsändande medlemsstaten, destinationsmedlemsstaten, i den betydelse som anges i artikel 24.2.

c) Varornas kvantitet i nettovikt och kompletterande enheter.

d) Varans värde.

e) Transaktionsslag.

f) Leveransvillkor.

g) Det förmodade transportsättet.

2. Medlemsstaterna får inte föreskriva att andra uppgifter än dem som förtecknats i punkt 1 anges på det statistiska datamediet, förutom följande uppgifter:

a) I den mottagande medlemsstaten, uppgift om ursprungsland. Denna uppgift kan emellertid endast begäras in om gemenskapens lagstiftning medger det.

b) I den avsändande medlemsstaten, uppgift om ursprungsregion. I den mottagande medlemsstaten, uppgift om destinationsregion.

c) I den avsändande medlemsstaten, uppgift om utskeppningshamn eller flygplats. I den mottagande medlemsstaten, uppgift om lossningshamn eller flygplats.

d) I den avsändande medlemsstaten och i den mottagande medlemsstaten, uppgift om den troliga omlastningshamnen eller -flygplatsen i en annan medlemsstat förutsatt att den senare utarbetar transitstatistik.

e) Där så är tillämpligt, statistikförfarande.

3. Om det inte är fastställt i denna förordning skall de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2 och de regler som styr deras införande i datamediet för statistiska uppgifter bestämmas av kommissionen i enlighet med artikel 30.

Artikel 24

1. När varor innan de anländer till den mottagande medlemsstaten passerat ett eller flera länder i transit och varorna i dessa länder har hejdats på vägen eller underkastats rättsliga åtgärder som inte ingår i transporten, skall avsändande medlemsstat anses vara den där sådana stillestånd eller rättsliga åtgärder senast inträffade. I andra fall skall avsändande medlemsstat vara densamma som den medlemsstat där avsändandet ägde rum.

2. Med destinationsmedlemsstat avses det land som vid tidpunkten för varornas avsändande är känt som det sista land till vilket varorna skall sändas.

3. Utan hinder av artikel 23.1 a får den part som har skyldighet att lämna uppgifter i införande medlemsstat i nedan nämnd ordning

- ange den medlemsstat där inlastning skett om han inte känner till vilken den avsändande medlemsstaten är, eller

- ange inköpsmedlemsstaten i den mening som avses i punkt 4 om han inte känner till vilken den avsändande medlemsstaten är.

4. Med inköpsmedlemsstat avses den medlemsstat där den avtalspart (den fysiska eller juridiska person) bor som har slutit det avtal, med undantag av transportavtal, vilket har gett upphov till varuleveransen i den mottagande medlemsstaten.

Artikel 25

1. Gemenskapen och medlemsstaterna skall sammanställa statistikuppgifter om handel medlemsstaterna emellan utifrån de uppgifter som anges i artikel 23.1.

2. Medlemsstater som inte sammanställer statistik om handel medlemsstaterna emellan utifrån de uppgifter som anges i artikel 23.2. skall avstå från att begära att sådana uppgifter samlas in.

3. Gemenskapen och medlemsstaterna skall sammanställa statistikuppgifter om handel medlemsstaterna emellan med beaktande av de bestämmelser som kommissionen kan anta i enlighet med artikel 30 om generella och specifika undantag och om de statistiska trösklarna.

4. Varje bestämmelse som leder till att varor som anges i artiklarna 18 och 19 utesluts från sammanställningen av statistik om handel medlemsstaterna emellan skall tills vidare sätta skyldigheten att lämna statistiska uppgifter om de varor som på så sätt undantas ur kraft.

Artikel 26

1. Medlemsstaterna skall till kommissionen sända sin månadsstatistik om handeln medlemsstaterna emellan. Denna statistik skall omfatta de uppgifter som anges i artikel 23.1.

2. Där så är nödvändigt skall förfarandet för detta fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 30.

3. Uppgifter som av medlemsstaterna klassificerats som förtroliga enligt de villkor som anges i artikel 32 skall sändas av dem i överensstämmelse med rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om överföring av uppgifter som är föremål för statistisk sekretess till Europeiska gemenskapernas statistikkontor(9).

Artikel 27

Bestämmelser om förenkling av statistikuppgifter skall antas av rådet på förslag av kommissionen.

Artikel 28

1. Statistiktrösklar definieras i detta kapitel som gränser vilka uttrycks i värden vid vilka de skyldigheter som åligger de parter som har skyldighet att lämna uppgifter skall upphävas eller minskas.

Dessa trösklar skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 15.

2. De statistisk a trösklarna kallas för uteslutnings-, assimilerings- eller förenklingströsklar.

3. Uteslutningströsklar skall gälla för de parter som är skyldiga att lämna de uppgifter som anges i artikel 5 andra stycket.

De skall tillämpas i alla medlemsstater och skall fastställas av var och en av dessa i överensstämmelse med nationella skattebestämmelser som har antagits enligt direktiv 77/388/EEG.

4. Assimileringströsklar skall undanta parter som är skyldiga att lämna uppgifter från att behöva lämna de deklarationer som anges i artikel 13.1. Den återkommande skattedeklaration som de skall lämna i och med att de är skyldiga att redovisa mervärdesskatt, vilket även gäller parter i den mening som anges i artikel 11.7, skall anses utgöra den statistiska deklarationen.

Assimileringströsklar skall tillämpas i alla medlemsstater och de skall sättas av var och en av medlemsstaterna, till högre nivåer än uteslutningströsklarna.

5. Förenklingströsklar skall undanta parter som är skyldiga att lämna uppgifter från att uppfylla alla de villkor som anges i artikel 23. I de deklarationer som anges i artikel 13.1 behöver för varje vara förutom det kodnummer som anges i artikel 21 andra strecksatsen bara anges avsändande medlemsstat eller destinationsmedlemsstat och värdet av varorna.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 9 första stycket skall förenklingströsklar tillämpas på de nivåer som fastställts i punkt 8 i de medlemststater vars assimileringströsklar är lägre än dessa nivåer.

I medlemsstater som har satt assimileringströsklarna till nivåer som är lika höga eller, i enlighet med punkt 9 första stycket högre än dem som fastställts i punkt 8, skall användningen av förenklingströsklar vara frivillig.

6. Assimilerings- och förenklingströsklar skall uttryckas i årliga värden av handel inom gemenskapen.

De skall fastställas genom flöden av avsända och mottagna varor.

Vid tillämpningen skall skillnad göras på avsändande aktörer inom gemenskapen och mottagande aktörer inom gemenskapen. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 10 kan dock de medlemsstater som väljer att utnyttja den valmöjlighet som anges i punkt 9 första stycket bestämma skyldigheterna för dem som är skyldiga att lämna uppgifter vid både avsändande och mottagande enligt det flöde för vilket det årliga värdet av deras transaktioner inom gemenskapen är högst.

Assimilerings- och förenklingströsklarna får variera från en medlemsstat till en annan, för olika produktgrupper och perioder.

7. För att medlemsstaternas assimilerings- och fyllas i den statistik som sammanställs av medlemsstaterna enligt artikel 25.1.

8. Förenklingströsklarna skall fastställas till 100 000 ecu för avgående varor och 100 000 ecu för mottagna varor.

Enligt artikel 30 kan kommissionen höja förenklingströsklarna förutsatt att de kvalitetskrav som anges i punkt 7 ovan uppfylls.

9. Förutsatt att de krav som anges i punkt 7 har uppfyllts kan medlemsstaterna lägga sina assimilerings- och förenklingströsklar på högre nivåer än dem i punkt 8. De skall underrätta kommissionen om detta.

För att kunna uppfylla de krav som anges i punkt 7 kan medlemsstaterna i den utsträckning som är nödvändig göra avsteg från kraven i punkt 5 andra stycket. De skall underrätta kommissionen om detta.

Kommissionen får begära att medlemsstaterna motiverar de åtgärder de vidtar genom att förse den med all nödvändig information.

10. Om medlemsstaternas tillämpning av assimilerings- och förenklingströsklarna påverkar kvaliteten på statistiken över handeln inom gemenskapen vad gäller de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna eller ökar bördan för de parter som är skyldiga att lämna information på så sätt att denna förordnings målsättning äventyras, skall kommissionen enligt artikel 30 anta bestämmelser som återställer de förhållanden som krävs för att säkerställa den behövliga kvaliteten eller lätta bördan.

KAPITEL 4 Kommitté för statistik över varuhandeln mellan medlemstater

Artikel 29

1. En kommitté för statistik över varuhandeln medlemsstater emellan, nedan kallad "kommittén", inrättas härmed. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

3. Kommittén kan undersöka alla frågor som rör genomförandet av denna förordning och som väcks av dess ordförande antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

Artikel 30

1. De bestämmelser som är nödvändiga för att denna förordning skall kunna genomföras skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i punkterna 2 och 3.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall yttra sig med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall besluta med omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet.

I sådana fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid som inte överstiger en månad från dagen då rådet underrättats.

Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i föregående stycke.

KAPITEL 5 Slutbestämmelser

Artikel 31

På förslag av kommissionen skall rådet anta de bestämmelser som är nödvändiga för att göra det möjligt för gemenskapen eller dess medlemsstater att sammanställa annan statistik än den statistik över handeln medlemsstaterna emellan som anges i artikel 4.

Artikel 32

1. På förslag av kommissionen skall rådet bestämma vilka villkor som skall gälla för att medlemsstaterna skall kunna förklara att de uppgifter som har samlats in i enlighet med denna förordning, eller de förordningar som anges i den, skall vara förtroliga.

2. Innan de villkor som anges i punkt 1 har fastställts skall medlemsstaternas bestämmelser i detta avseenda gälla.

Artikel 33

Kommissionen kan enligt de förfarande som fastställs i i artikel 30 om det är nödvändigt anpassa bestämmelserna i denna förordning

- till konsekvenserna av ändringarna i direktiv 77/388/EEG

- till särskilda varuflöden i den mening som avses i gemenskapens statistikförordningar.

Artikel 34

1. Med avseende såväl på varor som omfattas av Intrastat-systemet som på andra varor kan kommissionen, för att underlätta uppgiften för de parter som är skyldiga att lämna uppgifter, i enlighet med artikel 30 fastställa förenklade förfaranden för uppgiftsinsamling och i synnerhet skapa villkor för ökat nyttjande av automatisk databehandling och elektronisk dataöverföring.

2. För att kunna ta hänsyn till sina egna administrativa regler får medlemsstaterna skapa andra förenklade förfaranden än dem som avses i punkt 1, förutsatt att de som är ansvariga för att lämna uppgifter kan välja vilka förfaranden de skall använda.

Medlemsstater som använder sig av denna möjlighet skall underrätta kommissionen om det.

Artikel 35

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Förutom i de fall då det krävs att rådet eller kommissionen dessförinnan antar genomförandebestämmelser för denna förordning skall artiklarna 1-9, 11, 13.1 och 14-27 gälla från och med den dag då rådets förordning (EEG) nr 2726/90 av den 17 september 1990 om gemenskapstransitering(10) börjar tillämpas.

Från och med den dag som anges i andra stycket skall förordning (EEG) nr 2954/85 upphävas och förordning (EEG) nr 1736/75 upphöra att gälla för den statistik rörande varuhandel medlemsstaterna emellan på vilken den tillämpades.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 november 1991.

På rådets vägnar

P. DANKERT

Ordförande

(1) EGT nr C 254, 9.10.1990, s. 7 och

EGT nr C 47, 23.2.1991, s. 10.

(2) EGT nr C 324, 24.12.1990, s. 268 och

EGT nr C 280, 28.10.1991.

(3) EGT nr C 332, 31.12.1990, s. 1.

(4) EGT nr L 285, 25.10.1985, s. 1.

(5) EGT nr L 183, 14.7.1975, s. 3.

(6) EGT nr L 147, 14.6.1988, s. 1.

(7) EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1.

(8) EGT nr L 263, 15.9.1986, s. 59.

(9) EGT Nr L 151, 15.6.1990, s. 1.

(10) EGT nr L 262, 26.9.1990, s. 1.