Tillämpningsföreskrifter för tilläggsavgiften för mjölk och mjölkprodukter

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EEG) nr 536/93 av den 9 mars 1993 om tillämpningsföreskrifter för tilläggsavgiften för mjölk och mjölkprodukter Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 057 , 10/03/1993 s. 0012 - 0017 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 50 s. 0202 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 50 s. 0202

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 536/93 av den 9 mars 1993 om tillämpningsföreskrifter för tilläggsavgiften för mjölk och mjölkprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3950/92 av den 28 december 1992 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter(1), särskilt artikel 11 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3813/92 av den 28 december 1992 om den beräkningsenhet och de omräkningskurser som skall tillämpas inom den gemensamma jordbrukspolitiken(2), särskilt artikel 1 i denna, och

med beaktande av följande:

Genom förordning (EEG) nr 3950/92 förlängdes tillämpningsperioden för systemet med en tilläggsavgift för mjölk och mjölkprodukter med ytterligare sju på varandra följande tolvmånadersperioder som börjar löpa den 1 april 1993. Genom nämnda förordning upphävdes och ersattes de tidigare aktuella bestämmelserna. Följaktligen bör nya tillämpningsföreskrifter fastställas för förordning (EEG) nr 3950/92 och de tillämpningsföreskrifter som kommissionen antog enligt det tidigare systemet bör upphävas.

I denna förordning behandlas först de ytterligare faktorer som krävs för den slutliga beräkningen av den tilläggsavgift som producenterna skall betala, därefter de åtgärder som skall säkerställa att avgiften betalas i tid och slutligen bestämmelserna om de kontroller som skall genomföras för att säkerställa att avgiften uppbärs på korrekt sätt.

Det är nödvändigt att fastställa de egenskaper som betraktas som representativa för mjölken och särskilt det sätt på vilket fetthalten skall beaktas när de slutliga kvantiteterna baseras på en referensfetthalt som, liksom den individuella referenskvantitet den hör samman med, måste vara den halt som gäller den 31 mars 1993. Det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser för de fall där referenskvantiteten för leveranser ökas eller införs genom omvandling av en referenskvantitet för direktförsäljning. De erfarenheter som förvärvats visar att det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser för de fall där mjölkproducenter skall påbörja produktion.

Det är nödvändigt att göra det fullständigt klart att enskilda ändringar i form av sänkningar av fetthalten i levererad mjölk inte under några omständigheter kan resultera i ett avdrag från den avgift som skall betalas för sådana kvantiteter som överstiger den garanterade totala kvantiteten i en medlemsstat.

De erfarenheter som förvärvats har visat att systemet inte har fungerat helt effektivt till följd av betydande förseningar både i samband med ingivandet av siffror om insamling, direktförsäljning och betalningen av avgiften. Dessa erfarenheter bör beaktas och nödvändiga slutsatser dras så att strikta villkor fastställs beträffande tidsfrister för meddelanden och betalningar samt möjliggöra för påföljder i de fall där tidsfristerna överskrids.

I enlighet med artikel 2.4 i förordning (EEG) nr 3950/92 ansvarar kommissionen för att fastställa kriterier med stöd av vilka prioriterade producentkategorier som kan få en återbetalning av avgiften om medlemsstaten har beslutat att inte omfördela samtliga outnyttjade kvantiteter inom sitt territorium. En medlemsstat kan, med kommissionens samtycke, tillämpa andra kriterier endast om de kriterier som kommissionen fastställt inte kan tillämpas fullt ut i den aktuella medlemsstaten.

I enlighet med förordning (EEG) nr 3950/92 bär uppköparna huvudansvaret för att systemet tillämpas korrekt. Det är följaktligen väsentligt att medlemsstaterna godkänner de uppköpare som bedriver verksamhet inom deras territorier.

Slutligen måste medlemsstaterna ha lämpliga metoder för att genomföra kontroller i efterhand för att kontrollera om och i vilken utsträckning avgiften har uppburits i enlighet med tillämpliga bestämmelser. Sådana kontroller måste minst omfatta ett visst antal åtgärder som bör specificeras.

Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Vid beräkning av den tilläggsavgift som infördes genom förordning (EEG) nr 3950/92 skall följande gälla:

1. Med uttrycket kvantiteter mjölk eller mjölkekvivalenter som saluförts i en medlemsstat avses, enligt artikel 2.1 i nämnda förordning, samtliga kvantiteter mjölk eller mjölkekvivalenter som lämnar ett jordbruksföretag inom den aktuella medlemsstatens territorium.

Kvantiteter som producenter överlämnar till bearbetning eller förädling enligt kontrakt skall anses utgöra leveranser.

2. Formeln för ekvivalenter skall vara följande:

- 1 kg grädde = >NUM>26,3 kg mjölk × gräddens fetthalt i procent

>DEN>100

- 1 kg smör = 22,5 kg mjölk.

När det gäller ost och alla andra mjölkprodukter får medlemsstaterna fastställa ekvivalenterna med hänsyn till de aktuella ostsorterna eller andra mejeriprodukters halt av torrsubstans och fett eller schablonmässigt fastställa kvantiteterna mjölkekvivalenter på grundval av det antal mjölkkor som producenten håller och en för djurbesättningen representativ genomsnittlig mjölkavkastning per ko.

Om producenten kan uppvisa tillfredsställande bevis för den behöriga myndigheten varav framgår de kvantiteter som faktiskt använts vid framställningen av de aktuella produkterna, skall medlemsstaterna använda sådana bevis istället för de ovan nämnda ekvivalenterna.

3. I samband med leveranser av helt eller delvis skummad mjölk skall producenten på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt bevisa att beräkningen av tilläggsavgiften har baserats på mjölkens fetthalt. I avsaknad av sådant bevis skall leveranser av sådan mjölk behandlas som helmjölk vid beräkning av avgiften.

4. Det riktpris och den jordbruksomräkningskurs som skall användas skall vara det pris och den kurs som gäller den sista dagen i den aktuella tolvmånadersperioden.

Artikel 2

1. De egenskaper hos mjölk, fetthalten inbegripen, som anses vara representativ enligt artikel 11 i förordning (EEG) nr 3950/92 skall vara de egenskaper som gäller för den individuella referenskvantitet som är disponibel den 31 mars 1993.

Om den individuella referenskvantiteten ändras, gäller följande bestämmelser:

a) Om ytterligare referenskvantiteter fördelas från den nationella reserven eller om referenskvantiteten ökas i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EEG) nr 3950/92, skall mjölkens representativa fetthalt inte ändras.

b) Om referenskvantiteten för leveranser införs genom omräkning av referenskvantiteten för direktförsäljning, i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EEG) nr 3950/92, skall den representativa fetthalten för referenskvantiteten vara 3,8 %.

c) Vid tillämpning av artiklarna 6 och 7 samt artikel 8 tredje, fjärde och femte strecksatserna i förordning (EEG) nr 3950/92 skall den representativa fetthalten överlåtas tillsammans med den referenskvantitet som den hör samman med.

I sådana fall skall den därav följande representativa fetthalten vara lika med genomsnittet av de ursprungliga och de överlåtna representativa fetthalterna, viktat med de ursprungliga och överlåtna referenskvantiteterna.

d) När det gäller producenter vars hela referenskvantitet härrör från den nationella reserven och som påbörjat produktion efter den 1 april 1992, skall den representativa fetthalten i mjölk vara den genomsnittliga fetthalten i den mjölk som levererats under de första tolv produktionsmånaderna. Den representativa halten får emellertid inte överstiga den genomsnittliga nationella fetthalten i mjölk som samlas in i medlemsstaten under den aktuella tolvmånaders referensperioden, om inte producenten varje år framlägger bevis på att hans djurbesättning består av mjölkboskap som gör det nödvändigt att beakta en högre halt. I avsaknad av sådant bevis skall den representativa fetthalten fastställas till samma nivå som den genomsnittliga nationella fetthalten i den mjölk som samlats in i medlemsstaten under den aktuella tolvmånaders referensperioden.

2. I syfte att upprätta den i artikel 3 föreskrivna slutavräkningen avseende avgiften, som skall utarbetas för varje producent, skall den genomsnittliga fetthalten i den mjölk och mjölkekvivalenter som producenten har levererat jämföras med den representativa fetthalten för hans produktion och

- om skillnaden är positiv, skall den kvantitet mjölk eller mjölkekvivalenter som levererats ökas med 0,18 % per 0,1 g extra fett per kg mjölk,

- om skillnaden är negativ, skall den kvantitet mjölk eller mjölkekvivalenter som levererats minskas med 0,18 % per 0,1 g för lite fett per kg mjölk.

Om den levererade mjölkkvantiteten uttrycks i liter skall justeringen med 0,18 % per 0,1 g fett multipliceras med koefficienten 0,971.

3. Om den kvantitet mjölk som samlas in i en medlemsstat är större än den kvantitet som korrigerats enligt punkt 2, skall avgiften betalas för skillnaden mellan den insamlade kvantiteten och den totala garantikvantitet för leveranser som medlemsstaten förfogar över.

Artikel 3

1. I slutet av var och en av de perioder som avses i artikel 1 i förordning (EEG) nr 3950/92, skall uppköparen för varje producent utarbeta en avräkning som för den referenskvantitet producenten förfogar över och den representativa fetthalten i hans produktion anger kvantiteten av och fetthalten i den mjölk och mjölkekvivalenter som han har levererat under perioden.

Skottår skall kvantiteten mjölk eller mjölkekvivalenter minskas med en sextiondel av de kvantiteter som levererats under februari och mars.

2. Före den 15 maj varje år skall uppköpare till den behöriga myndigheten i medlemsstaten inge en sammanfattning av de avräkningar som utarbetats för varje producent eller, i förekommande fall, efter medlemsstatens beslut, den totala kvantiteten, den i enlighet med punkt 2.2 korrigerade kvantiteten och den genomsnittliga fetthalten i den mjölk och mjölkekvivalenter som producenterna har levererat till dem samt summan av de individuella referenskvantiteterna och den genomsnittliga representativa fetthalten för dessa producenters produktion.

Om nämnda tidsfrist överskrids, skall uppköparen betala en straffavgift som motsvarar avgiftsbeloppet för ett överskott på 0,1 % av den mjölk och mjölkekvivalenter som producenter har levererat till dem. Denna straffavgift får inte överstiga 20 000 ecu.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att den behöriga myndigheten skall underrätta uppköparen om det avgiftsbelopp som han skall betala efter det att, i enlighet med medlemsstatens beslut, alla eller delar av de outnyttjade referenskvantiteterna eventuellt har omfördelats antingen direkt till de berörda producenterna eller till uppköparna för senare fördelning mellan de berörda producenterna.

4. Före den 1 september varje år skall den betalningsskyldige uppköparen till den behöriga myndigheten betala det belopp han är skyldig i enlighet med föreskrifter som fastställts av medlemsstaten.

Om betalningsfristen överskrids, skall ränta läggas till de förfallna beloppen med en årlig procentsats som fastställs av medlemsstaten och som inte skall vara lägre än den räntesats som medlemsstaten tillämpar vid indrivning av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 4

1. När det gäller direktförsäljning skall producenten i slutet av var och en av de perioder som avses i artikel 1 i förordning (EEG) nr 3950/92 lämna en sammanfattande deklaration avseende de sammanlagda kvantiteter mjölk och andra mjölkprodukter, specificerade efter produkt, som sålts direkt för konsumtion och till grossister, mognadslager och detaljhandeln.

Skottår skall kvantiteten mjölk eller mjölkekvivalenter minskas med en sextiondel av de kvantiteter som sålts direkt under februari och mars eller med en trehundratrettiosjättedel av de kvantiteter som sålts direkt under den aktuella tolvmånadersperioden.

2. Producenten skall inge deklarationer till den behöriga myndigheten i medlemsstaten före den 15 maj varje år.

Om nämnda tidsfrist överskrids, skall producenten betala avgiften för alla kvantiteter mjölk eller mjölkekvivalenter som sålts direkt och som överstiger hans referenskvantitet eller, om han inte överskridit sin referenskvantitet, en straffavgift som motsvarar avgiften för ett överskott på 0,1 % av hans referenskvantitet. Denna straffavgift får inte vara högre än 1 000 ecu.

Om en deklaration inte har ingivits före den 1 juli, skall artikel 5 andra stycket i förordning (EEG) nr 3950/92 tillämpas 30 dagar efter det att medlemsstaten har delgivit producenten härom.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att den behöriga myndigheten skall underrätta producenten om det avgiftsbelopp som han skall betala efter det att myndigheterna, i enlighet med medlemsstatens beslut, eventuellt har omfördelat alla eller delar av de outnyttjade referenskvantiteterna till de berörda producenterna.

4. Före den 1 september varje år skall producenten till den behöriga myndigheten betala det belopp han är skyldig i enlighet med föreskrifter som fastställts av medlemsstaten.

Om betalningsfristen överskrids, skall ränta läggas till de förfallna beloppen med en årlig procentsats som fastställs av medlemsstaten och som inte skall vara lägre än den räntesats som medlemsstaten tillämpar vid indrivning av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 5

1. I förekommande fall skall medlemsstater fastställa de prioriterade producentkategorier som avses i artikel 2.4 i förordning (EEG) nr 3950/92 på grundval av en eller flera av följande objektiva kriterier, i prioritetsordning:

a) Formellt erkännande från den behöriga myndigheten i medlemsstaten att hela eller en del av avgiften har debiterats felaktigt.

b) Jordbruksföretagets geografiska läge, och i första hand bergsområden definierade enligt artikel 3.3 i rådets direktiv 75/268/EEG(3).

c) Den maximala beläggningsgraden för företaget i samband med extensiv animalisk produktion.

d) Den kvantitet med vilken den individuella referenskvantiteten har överskridits.

e) Storleken på den referenskvantitet som producenten förfogar över.

Om de finansiella resurser som finns disponibla för en viss period inte förbrukats efter det att ovanstående kriterier har tillämpats, får medlemsstaten med kommissionens samtycke tillämpa andra objektiva kriterier.

2. Medlemsstater skall vidta alla ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att de avgifter som skall betalas erläggs till kommissionen inom den fastställda tidsfristen.

Om det av den uppsättning handlingar som avses i artikel 3.5 i kommissionens förordning (EEG) nr 2776/88(4), och som medlemsstaterna skall ge in till kommissionen varje månad, framgår att denna tidsfrist har överskridits, skall kommissionen göra ett avdrag på förskotten vid bokföringen av jordbruksutgifterna i proportion till det förfallna beloppet eller en uppskattning av detta belopp.

Ränta som betalats i enlighet med artiklarna 3.4 och 4.4 skall av medlemsstaterna dras av från utgifterna för mjölk och mjölkprodukter.

Artikel 6

Referenskvantiteter som inte har tilldelats eller inte längre är tilldelade individer skall tillföras den nationella reserv som avses i artikel 5 i förordning (EEG) nr 3950/92. Referenskvantiteter för leveranser och referenskvantiteter för direktförsäljning skall registreras var för sig.

Artikel 7

1. Medlemsstater skall vidta alla de kontrollåtgärder som krävs för att säkerställa betalning av avgiften för eventuella kvantiteter mjölk och mjölkekvivalenter som saluförts och utöver de kvantiteter som avses i artikel 3 i förordning (EEG) nr 3950/92. För detta ändamål gäller följande bestämmelser:

a) Varje uppköpare som verkar inom en medlemsstats territorium skall vara godkänd av denna medlemsstat.

En uppköpare skall endast godkännas om han

- framlägger bevis på sin status som affärsidkare enligt nationell lagstiftning,

- har lokaler i den aktuella medlemsstaten där lagerbokföring, register och andra handlingar som avses i c kan granskas av den behöriga myndigheten,

- åtar sig att löpande uppdatera de räkenskaper, register och övriga handlingar som avses i c,

- åtar sig att till den behöriga myndigheten i den aktuella medlemsstaten vidarebefordra de register och övriga dokument som föreskrivs i artikel 3.2.

Godkännande skall återkallas om ovanstående bestämmelser inte följs. Godkännande får återkallas om det har konstaterats att uppköparen vid upprepade tillfällen har underlåtit att fullgöra någon av de skyldigheter som avses i förordning (EEG) nr 3950/92 eller i denna förordning.

b) Producenter skall försäkra sig om att de uppköpare som de levererar till är godkända.

c) Uppköpare skall under minst tre år hålla följande handlingar tillgängliga för den behöriga myndigheten i medlemsstaten: dels lagerbokföring per tolvmånadersperioder med uppgift om varje producents namn och adress, den referenskvantitet som är disponibel i början och i slutet av varje period, de kvantiteter mjölk eller mjölkekvivalenter som han har levererat per månad eller fyraveckorsperiod, de representativa och genomsnittliga fetthalterna i hans leveranser, dels de handelsdokument, korrespondens och den övriga information som avses i rådets förordning (EEG) nr 4045/89(5) och som gör det möjligt att kontrollera nämnda lagerbokföring.

d) Uppköpare skall vara ansvariga för att registrera alla kvantiteter mjölk och mjölkprodukter som levererats till dem enligt tilläggsavgiftssystemet. I detta syfte skall de under minst tre år hålla följande handlingar tillgängliga för den behöriga myndigheten: förteckningar över uppköpare och företag som behandlar eller bearbetar mjölk eller andra mjölkprodukter och som levererar mjölk eller andra mjölkprodukter till dem samt den kvantitet som varje leverantör har levererat per månad.

e) Vid insamlingen i ett jordbruksföretag, skall mjölk eller mjölkprodukter åtföljas av en handling som gör det möjligt att identifiera den enskilda leveransen. Dessutom skall uppköpare under minst tre år bevara register över varje enskild leverans.

f) Producenter med referenskvantiteter för direktförsäljning skall under minst tre år hålla följande handlingar tillgängliga för den behöriga myndigheten i medlemsstaten: dels lagerbokföring per tolvmånadersperiod med uppgift om de kvantiteter mjölk och mjölkprodukter, specificerade per månad och efter produkt, som sålts direkt till konsumtion och till grossister, mognadslager eller detaljhandeln, dels register över den djurbesättning i jordbruksföretaget som används till mjölkproduktion i enlighet med artikel 4.1 i rådets direktiv 92/102/EEG(6) och verifikationer som gör det möjligt att kontrollera sådan lagerbokföring.

2. Medlemsstaten skall vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att

- kontrollera de fall av fullständig eller delvis nedläggning av mjölkproduktion och referenskvantiteterna enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 3950/92 där gällande bestämmelser i denna tillämpas,

- säkerställa att de berörda parterna har kännedom om de straffrättsliga och administrativa sanktioner som de kan utsättas för om de underlåter att följa bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3950/92 och i denna förordning.

3. Medlemsstaterna skall fysiskt kontrollera att bokföringen avseende de kvantiteter mjölk och mjölkekvivalenter som saluförts är korrekt och skall i detta syfte kontrollera mjölktransporterna vid uppsamlingen i jordbruksföretagen och skall särskilt på platsen kontrollera följande:

a) I uppköparens lokaler skall de redovisningar som avses i artikel 3.1 kontrolleras, liksom lagerbokföringens tillförlitlighet och de i punkt 1 c och 1 d nämnda leveranserna med avseende på de handelsdokument och övriga dokument som belägger hur den uppsamlade mjölken respektive mjölkekvivalenterna har använts.

b) I lokalerna hos de producenter som har en referenskvantitet för direktförsäljning skall det kontrolleras att den deklaration som avses i artikel 4.1 och den lagerbokföring som avses i punkt 1 f är tillförlitliga.

Medlemsstaterna skall fatta beslut om kontrollerna på grundval av en riskanalys. Antalet kontroller per år får inte vara mindre än

- 40 % av antalet uppköpare, när det gäller a,

- 5 % av antalet berörda producenter, när det gäller b.

Artikel 8

Medlemsstater skall underrätta kommissionen om följande:

- De åtgärder som vidtagits för tillämpning av förordning (EEG) nr 3950/92 och denna förordning samt eventuella ändringar därav, inom en månad från det att åtgärderna vidtogs.

- Sina vederbörligen motiverade beslut vid tillämpning av artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 3950/92.

- Före den 1 mars varje år, de kvantiteter som överförts i enlighet med artikel 4.2 andra stycket i förordning (EEG) nr 3950/92.

- Före den 1 september varje år, det vederbörligen ifyllda frågeformuläret som framgår av bilagan. Om denna tidsfrist överskrids, skall kommissionen göra ett schablonmässigt avdrag på förskotten vid bokföringen av jordbruksutgifterna.

- De resultat och den information som krävs för att utvärdera åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 8 första och andra strecksatserna i förordning (EEG) nr 3950/92.

Artikel 9

Kommissionens förordning (EEG) nr 1546/881 upphör att gälla.

Den skall emellertid gälla i fortsättningen för att säkerställa fullgörandet av skyldigheterna i samband med tillämpningen av tilläggsavgiftssystemet under den nionde perioden och, vid behov, tidigare perioder.

För att upprätthålla kontinuiteten hos de nationella ågärder som säkerställer att tilläggsavgiftssystemet följs får under en övergångsperiod hänvisningar till artikel 5c i rådets förordning (EEG) nr 804/682, till förordning (EEG) nr 857/843 eller till förordning (EEG) nr 1546/88 betraktas som hänvisningar till förordning (EEG) nr 3950/92 och till denna förordning.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den tolvmånadersperiod som börjar löpa den 1 april 1993.

En medlemsstat som har administrativa problem får emellertid skjuta upp tillämpningen av artikel 7.1 a, 7.1 b och 7.1 e till och med den 31 december 1993.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 mars 1993.

På kommissionens vägnar

René STEICHEN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 405, 31.12.1992, s. 1.

(2) EGT nr L 387, 31.12.1992, s. 1.

(3) EGT nr L 128, 19.5.1975, s. 1.

(4) EGT nr L 249, 8.9.1988, s. 9.

(5) EGT nr L 388, 30.12.1989, s. 18.

(6) EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 32.

BILAGA

Årligt frågeformulär om tillämpningen av det system med tilläggsavgifter för mjölk och mjölkprodukter som infördes genom förordning (EEG) nr 3950/92

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >