Serbien och Montenegro

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 990/93 av den 26 april 1993 om handel mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 102 , 28/04/1993 s. 0014 - 0016 Finsk specialutgåva Område 11 Volym 22 s. 0003 Svensk specialutgåva Område 11 Volym 22 s. 0003

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 990/93 av den 26 april 1993 om handel mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av följande:

Gemenskapen och dess medlemsstater beslutade att erkänna Bosnien-Herzegovinas oavhängighet den 7 april 1992.

Republiken blev medlem av Förenta nationerna den 23 maj 1992.

Federala republiken Jugoslaviens (Serbien och Montenegro) långvariga direkta och indirekta verksamhet i och avseende Bosnien-Herzegovina är den huvudsakliga orsaken till den dramatiska utvecklingen i Bosnien-Herzegovina.

En fortsättning av denna verksamhet kommer att leda till ytterligare oacceptabla förluster i människoliv och väsentlig materiell skada, och till ytterligare brott mot världsfreden och säkerheten i regionen.

Förenta nationernas säkerhetsråd har upprepade gånger uttryckt sin djupa oro för den snabba och kraftiga försämringen av läget i Bosnien-Herzegovina.

Bosnien-Herzegovinas president har bett det internationella samfundet att hjälpa hans land mot Federala republiken Jugoslaviens (Serbien och Montenegro) ingripande i Bosnien-Herzegovinas interna angelägenheter.

Bosniska serbpartiet har hittills inte helt och fullt godtagit den fredsplan som framlades av Internationella konferensen om det forna Jugoslavien, trots säkerhetsrådets vädjan.

Gemenskapen och dess medlemsstater har vid sammanträde inom ramen för det politiska samarbetet beslutat att åtgärder skall vidtas för att förmå Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) att inte ytterligare kränka Bosnien-Herzegovinas självständighet och säkerhet, och för att få det bosniska serbpartiet att samarbeta vid återupprättandet av fred i nämnda republik.

Ytterligare brott mot det befintliga embargot mot Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro), särskilt genom transit genom denna republik och genom verksamhet som genomförs mellan denna republik och de serbkontrollerade områdena i Bosnien-Herzegovina och de områden i Kroatien som skyddas av Förenta nationerna, måste hindras.

Förenta nationernas säkerhetsråd har i kraft av kapitel VII i Förenta nationernas stadga antagit resolution 820 (1993) för att stärka det embargo mot Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) som beslutats i resolutionerna 713 (1991), 752 (1992) och 787 (1992).

Under dessa förhållanden måste gemenskapen stärka det embargo mot Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) som införts genom rådets förordningar (EEG) nr 1432/92 () och (EEG) nr 2656/92 ().

Gemenskapen och dess medlemsstater har kommit överens om att tillgripa en gemenskapshandling bland annat för att säkerställa att vissa av dessa åtgärder genomförs enhetligt över hela gemenskapen.

Därvid har Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta, beaktats

liksom kommissionens förslag.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Från och med den 26 april 1993 skall följande förbjudas:

a) Införsel på gemenskapens territorium av alla varor och produkter som har sitt ursprung i, kommer ifrån eller transiteras genom Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro).

b) Export till eller transit genom Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) av alla varor och produkter som har sitt ursprung i, kommer ifrån eller transiteras genom gemenskapen.

c) Tillträde till Federala republiken Jugoslaviens (Serbien och Montenegro) territorialvatten för all kommersiell trafik.

d) Verksamhet vars syfte eller verkan är att direkt eller indirekt främja de transaktioner som nämns i a, b och c.

e) Tillhandahållande av icke-finansiella tjänster till person eller organ för affärer som genomförs i republikerna Serbien och Montenegro.

2. Vad gäller lufttransporter och sjötransporter respektive inre vattenvägar lyder förbudet som följer:

a) Tillståd skall nekas luftfartyg att lyfta från, landa i eller flyga över gemenskapens territorium, om det skall landa i eller har lyft från republikerna Serbien och Montenegro.

b) Fartyg vars ägarmajoritet utgörs av personer eller företag i eller som styrs från Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) skall i denna förordning och dithörande lagstiftning betraktas som denna republiks fartyg oavsett under vilken flagg fartyget seglar.

Artikel 2

Förbuden i artikel 1 skall inte gälla

a) export eller transit genom gemenskapen till Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) av medicinska leveranser och livsmedel som anmäls till den kommitté som har upprättats i överensstämmelse med resolution 724 (1991) av Förenta nationernas säkerhetsråd,

b) export från eller transit genom gemenskapen till Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) av väsentliga humanitära leveranser, som har godkänts i varje enskilt fall enligt ett "inga-invändningarförfarande" inom nämnda kommitté,

c) införsel på gemenskapens territorium av varor och produkter som har sitt ursprung i eller kommer ifrån Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) och som exporterades från denna republik före den 31 maj 1992 eller som lagenligt fördes in för transit genom denna republik före den 26 april 1993,

d) transit genom Federala republiken Jugoslaviens (Serbien och Montenegro) territorium med tillstånd av nämnda kommitté och under förutsättning att vid transit på Donau varje berört fartyg övervakas effektivt, när det passerar Donau mellan Vidin/Calafat och Mohacs,

e) telekommunikationer, postala tjänster, juridiska tjänster, som är förenliga med denna förordning, och tjänster som det kan bli nödvändigt att tillhandahålla av humanitära skäl eller i undantagsfall och som godkänns i varje enskilt fall av nämnda kommitté,

f) tillträde för kommersiella sjötransporter till Federala republiken Jugoslaviens (Serbien och Montenegro) territorialvatten för vilka tillstånd ges i varje enskilt fall av ovan nämnda kommitté eller som utgör ett fall av force majeure,

g) varje verksamhet vars syfte eller verkan är att direkt eller indirekt främja den verksamhet som nämns i denna artikel.

Artikel 3

Från och med den 26 april 1993 skall följande förbjudas, såvida inte Bosnien-Herzegovinas regering respektive Kroatiens regering i vederbörlig ordning har gett sitt godkännande:

a) Införsel på gemenskapens territorium av alla varor och produkter som har sitt ursprung i, kommer ifrån eller har transiterats genom de områden i Kroatien som skyddas av Förenta nationerna och de områden i Bosnien-Herzegovina som kontrolleras av bosnisk-serbiska styrkor.

b) Export till eller transit genom ovanstående områden av alla varor och produkter som har sitt ursprung i, kommer ifrån eller transiteras genom gemenskapen.

Artikel 4

Det förbud som införs genom artikel 3 skall inte gälla export till, import från eller transit genom nämnda områden av nödvändiga humanitära leveranser, inbegripet medicinska leveranser och livsmedel som distribueras av internationella humanitära organisationer.

Artikel 5

Följande verksamhet skall vara föremål för förhandsgodkännande som skall utfärdas av behöriga myndigheter i medlemsstaterna:

a) Export till Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) av varor och produkter för medicinska leveranser, livsmedel och nödvändiga humanitära leveranser enligt artikel 2 a) och 2 b) i denna förordning.

b) Transit enligt artiklarna 2 d) och 3.

c) Export till och import från de områden i Kroatien som skyddas av Förenta nationerna och de områden i Bosnien-Herzegovina som kontrolleras av bosnisk-serbiska styrkor enligt artikel 3.

Artikel 6

Artikel 1 skall gälla utan hinder av rättigheter och skyldigheter som gäller på grund av internationella överenskommelser eller avtal som kan ha ingåtts eller licens som kan ha beviljats före den 31 maj 1992.

Artikel 7

Bestämmelserna i artiklarna 1, 3, 5 och 6 gäller inte verksamhet i samband med Unprofor, Jugoslavien-konferensen eller Europeiska gemenskapernas övervakningsdelegation.

Artikel 8

Alla fartyg, fraktfordon, tåg och flygplan vars ägarmajoritet utgörs av personer eller företag i eller som styrs från Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro) skall beslagtas av behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

Kostnader för beslagtagna fartyg, fraktfordon, tåg och flygplan får debiteras deras ägare.

Artikel 9

Alla fartyg, fraktfordon, tåg, flygplan och all last som misstänks ha brutit mot eller bryta mot förordning (EEG) nr 1432/92 eller denna förordning skall tas i förvar av behöriga myndigheter i medlemsstaterna i avvaktan på undersökning.

Artikel 10

Varje medlemsstat skall bestämma vilka sanktioner som skall införas då bestämmelserna i detta beslut överträds.

Då det har fastställts att fartyg, fraktfordon, tåg, flygplan och last har överträtt denna förordning, får de förverkas till den medlemsstat vars behöriga myndigheter har beslagtagit dem eller tagit dem i förvar.

Artikel 11

Denna förordning skall gälla på gemenskapens territorium, inbegripet dess luftrum och varje flygplan eller fartyg under en medlemsstats jurisdiktion och för varje person på annat håll som är medborgare i en medlemsstat och varje organ på annat håll som omfattas av eller som har bildats enligt en medlemsstats lagstiftning.

Artikel 12

Förordningarna (EEG) nr 1432/92, (EEG) nr 2656/92 och (EEG) nr 2655/92 upphävs härmed.

Artikel 13

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 26 april 1993.

På rådets vägnar B. WESTH Ordförande

() EGT nr L 151, 3.6.1992, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3534/92 (EGT nr L 358, 8.12.1992, s. 16).

() EGT nr L 266, 12.9.1992, s. 27. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 40/93 (EGT nr L 7, 13.1.1993, s. 1).