Tillämpningsföreskrifter till importsystemet för frukt och grönsaker
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter till importsystemet för frukt och grönsaker Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 337 , 24/12/1994 s. 0066 - 0071 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 64 s. 0139 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 64 s. 0139
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter till importsystemet för frukt och grönsaker
EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2753/94(2), särskilt artikel 23.2 i denna,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3813/92 av den 28 december 1992 om den beräkningsenhet och de omräkningskurser som skall tillämpas inom den gemensamma jordbrukspolitiken(3), ändrad genom förordning (EG) nr 3528/93(4), särskilt artikel 3.3 i denna, och
med beaktande av följande:
Resultaten av de multilaterala förhandlingarna om handel i Uruguayrundan gör det nödvändigt att införa ett nytt system för import av de färska frukter och grönsaker som förtecknas i bilagan. Detta system skall baseras på en jämförelse mellan värdet av de importerade produkterna och de införselpriser som avses i Europeiska gemenskapernas tulltaxa.
Det är nödvändigt att definiera termen parti.
De flesta av de ömtåliga frukter och grönsaker som förtecknas i bilagan levereras i konsignation och detta skapar särskilda problem i samband med fastställandet av värdet.
Det införselpris som utgör grunden för importerade produkters klassificering i Gemensamma tulltaxan skall motsvara antingen fob-priset på produkterna ifråga, plus kostnaderna för försäkring och frakt till gränsen till gemenskapens tullområde, det tullvärde som avses i artikel 30.2 c i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(5), eller schablonimportvärdet. Ett system med schablonimportvärden gör det möjligt att omsätta resultaten av Uruguayrundan i praktiken.
Dessa schablonimportvärden skall fastställas på grundval av det viktade genomsnittet av genomsnittspriserna på de produkter som förtecknas i bilagan och som importeras från tredje land till de representativa importmarknaderna i medlemsstaterna, minus de belopp som anges i artikel 173.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(6), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2193/94(7). Kommissionen skall fastställa dessa värden varje arbetsdag för varje ursprung och för de perioder som anges i bilagan.
För att schablonimportvärdena skall kunna beräknas skall medlemsstaterna regelbundet och i tillräckligt god tid tillställa de ansvariga enheterna vid kommissionen alla uppgifter som krävs enligt denna förordning.
Det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser om de fall där inga priser för produkter med ett visst ursprung finns tillgängliga.
Importören får välja en annan tullklassificering för importerade produkter än den som följer av schablonimportvärdet. För sådana fall är det dock under vissa omständigheter, bl. a. i samband med fluktuationer i marknadspriset, lämpligt att fastställa att en säkerhet skall ställas med ett belopp som motsvarar det belopp som importören skulle ha betalat i tull om tullklassificeringen av partiet hade bestämts på grundval av schablonimportvärdet. Säkerheten skall återställas om det inom en viss tidsfrist framläggs bevis på att villkoren för saluföring av partiet har uppfyllts. I samband med den efterföljande kontrollen skall den tullavgift som skall erläggas utkrävas i enlighet med artikel 220 i förordning (EEG) nr 2913/92. Det är rimligt att ränta läggs på tullavgiften i samband med sådana kontroller.
Kommissionens förordning (EEG) nr 2118/74 av den 9 augusti 1974 om tillämpningsföreskrifter för systemet med referenspriser för frukt och grönsaker(8), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 249/93(9), skall fortsätta att gälla för de produkter som förtecknas i bilagan fram till början av de respektive regleringsåren.
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för frukt och grönsaker.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I denna förordning avser parti de varor som tas upp i en anmälan om övergång till fri omsättning. Varje anmälan får endast omfatta varor med samma ursprungsland och som hänförs till samma KN-nummer.
Artikel 2
1. För varje produkt och för de perioder som anges i bilagan skall medlemsstaterna senast kl. 12.00 (belgisk tid) påföljande arbetsdag meddela kommissionen följande uppgifter för varje marknadsdag och varje ursprung:
a) De genomsnittliga representativa priserna på produkter som importerats från tredje land och sålts på de representativa importmarknader som avses i artikel 3.1, samt de signifikativa priser som noterats på andra marknader för stora kvantiteter importerade produkter eller, om inga priser på de representativa marknaderna är tillgängliga, signifikativa priser noterade på andra marknader.
b) De totala kvantiteter som de i a nämnda priserna avser.
2. De priser som avses i 1 a skall noteras
- för var och en av de produkter som förtecknas i bilagan,
- för alla tillgängliga sorter och storlekar,
- i importör-/grossistledet eller, om det inte finns några priser i importör-/grossistledet tillgängliga, i grossist-/detaljhandelsledet.
Priserna skall minskas med de belopp som anges i de två första strecksatserna i artikel 173.3 i förordning (EEG) nr 2454/93.
Artikel 173.4 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de frakt- och försäkringskostnader som skall dras av.
3. Om de priser som noterats i enlighet med punkt 2 har noterats i grossist-/detaljhandelsledet, skall de först minskas med ett belopp som motsvarar 9 % för att beakta grossistens vinstmarginal samt med ett belopp som motsvarar 0,6 ecu per 100 kg för att beakta kostnaderna för hantering och skatter och avgifter i samband med saluföringen.
4. Följande priser skall anses vara representativa:
- Priserna på produkter av klass I, förutsatt att kvantiteten produkter i den klassen står för minst 50 % av de totalt saluförda kvantiteterna.
- Priserna på produkter av klass I plus, om produkterna i den klassen står för mindre än 50 % av de totala kvantiteterna, de priser som fastställts för produkter iklass II för de kvantiteter som gör det möjligt att täcka 50 % av de totalt saluförda kvantiteterna.
- Priserna på produkter i klass II, i det fall att produkter av klass I inte är tillgängliga och det inte beslutas att en justeringskoefficient skall tillämpas på sådana produkter då de, till följd av produktionsvillkoren för produkterna med ifrågavarande ursprung, inte normalt och traditionellt saluförs i klass I på grund av deras kvalitativa egenskaper.
Den justeringskoefficient som avses i tradje strecksatsen skall tillämpas på priserna efter avdrag med de belopp som anges i punkt 2.
Artikel 3
1. Följande skall betraktas som representativa marknader:
>Plats för tabell>
2. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen de sedvanliga marknadsdagarna för ovan nämnda marknader.
Artikel 4
1. För varje produkt och för de perioder som anges i bilagan skall kommissionen varje dag och för varje ursprung fastställa ett schablonimportvärde som motsvarar det viktade genomsnittet av de representativa priser som avses i artikel 2, minus ett standardbelopp på 5 ecu/100 kg samt värdetull.
2. Om ett schablonvärde fastställs för de produkter och för de tillämpningsperioder som anges i bilagan i enlighet med denna förordning, skall enhetsvärdet i den bemärkelse som avses i artiklarna 173-176 i förordning (EEG) nr 2454/93 inte gälla. Det skall ersättas med det schablonimportvärde som avses i punkt 1.
3. Om inget schablonimportvärde gäller för en produkt med ett visst ursprung, skall genomsnittet av de schablonimportvärden som gäller för produkten tillämpas.
4. Schablonimportvärdena skall gälla till dess att de ändras.
5. Trots bestämmelserna i punkt 1, skall, om det inte varit möjligt att beräkna ett fast importvärde, det schablonimportvärde som gäller för en produkt, på den första dagen av de tillämpningsperioder som anges i bilagan och följande dagar, vara lika med det senaste gällande enhetsvärdet för den produkten i den bemärkelse som avses i artiklarna 173-176 i förordning (EEG) nr 2454/93.
6. De representativa priserna i ecu skall räknas om med användning av den representativa marknadskurs som beräknats för den aktuella dagen.
7. Kommissionen skall offentliggöra schablonimportvärdet uttryckt i ecu i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 5
1. Det införselpris på grundval av vilket de i bilagan förtecknade produkterna klassificeras i Gemensamma tulltaxan skall, efter importörens gottfinnande, motsvara ett av följande belopp:
a) Fob-priset på produkterna i ursprungslandet plus kostnaderna för frakt och försäkring till gränsen till gemenskapens tullområde, om detta pris och dessa kostnader är kända vid den tidpunkt då anmälan om produkternas övergång till fri omsättning lämnas.
Om ovan nämnda priser överstiger det fasta importvärdet med mer än 8 %, skall importören ställa den säkerhet som avses i artikel 248.1 i förordning (EEG) nr 2454/93, med ett belopp som motsvarar den tull som han skulle ha betalat om produkten hade klassificerats på grundval av schablonimportvärdet som gäller för ifrågavarande parti.
b) Det tullvärde som beräknas i enlighet med artikel 30.2 c i förordning (EEG) nr 2913/92 och som tillämpas endast på ifrågavarande importerade produkter. I detta fall skall tullavgiften dras av enligt artikel 4.1.
I detta fall skall importören ställa den säkerhet som avses i artikel 248.1 i förordning (EEG) nr 2454/93 med ett belopp som motsvarar den tull som han skulle ha betalat om produkten hade klassificerats på grundval av schablonimportvärdet som gäller för ifrågavarande parti.
c) Schablonimportvärdet som beräknas i enlighet med artikel 4 i denna förordning.
2. Importören skall inom en månad från försäljningen av de ifrågavarande produkterna, dock senast fyra månader efter dagen för godkännandet av anmälan om produkternas övergång till fri omsättning, bevisa att partiet avsatts på villkor som bekräftar riktigheten av de priser som avses i punkt 1 a andra stycket eller bestämma det tullvärde som avses i punkt 1 b. Underlåtelse att respektera den ena eller den andra av dessa tidsfrister skall medföra förlust av den ställda säkerheten, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 3.
Den ställda säkerheten skall frisläppas om bevis för att avsättningsvillkoren är uppfyllda företes på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt.
I annat fall skall säkerheten förverkas som betalning av importavgiften.
3. De behöriga myndigheterna får på en väl underbyggd ansökan från importören förlänga den tidsfrist på fyra månader som avses i punkt 2 med högst 3 månader.
4. Om de behöriga myndigheterna vid kontroll konstaterar att kraven enligt denna artikel inte har uppfyllts, skall de återkräva den tull som skall erläggas i enlighet med artikel 220 i förordning (EEG) nr 2913/92. Den tullavgift, eller den resterande tullavgift, som skall återkrävas skall inbegripa ränta från och med den dag då varorna övergick till fri omsättning till dagen för återbetalning. Den räntesats som skall tillämpas skall vara den gällande räntesatsen för återkrav enligt nationell lag.
Artikel 6
Förordning (EEG) nr 2118/74 skall fortsätta att gälla för varje produkt som förtecknas i bilagan fram till början av de respektive regleringsåren 1995/96.
Artikel 7
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Den skall tillämpas på varje produkt som förtecknas i bilagan från och med regleringsåret 1995/96.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 december 1994.
På kommissionens vägnar
René STEICHEN
Ledamot av kommissionen
(1) EGT nr L 118, 20.5.1972, s. 1.
(2) EGT nr L 292, 12.11.1994, s. 3.
(3) EGT nr L 387, 31.12.1992, s. 1.
(4) EGT nr L 320, 22.12.1993, s. 32.
(5) EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.
(6) EGT nr L 253, 11.10.1993, s. 1.
(7) EGT nr L 235, 9.9.1994, s. 6.
(8) EGT nr L 220, 10.8.1974, s. 20.
(9) EGT nr L 28, 5.2.1993, s. 45.
BILAGA
>Plats för tabell>