(EG) nr 3362/94

Tillåten totalfångst för år 1995 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd och om vissa villkor för hur fiske får bedrivas efter dem

Titel: Rådets förordning (EG) nr 3362/94 av den 20 december 1994 om tillåten totalfångst för år 1995 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd och om vissa villkor för hur fiske får bedrivas efter dem
CELEX: 31994R3362
Datum: 1994-12-20
Källa: eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 3362/94 av den 20 december 1994 om tillåten totalfångst för år 1995 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd och om vissa villkor för hur fiske får bedrivas efter dem Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 363 , 31/12/1994 s. 0001 - 0047 Finsk specialutgåva Område 4 Volym 8 s. 0022 Svensk specialutgåva Område 4 Volym 8 s. 0022

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 3362/94 av den 20 december 1994 om tillåten totalfångst för år 1995 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd och om vissa villkor för hur fiske får bedrivas efter dem

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk(1), särskilt artikel 8.4 i denna,

med beaktande av 1985 års anslutningsakt, särskilt artiklarna 157, 161 och 348 i denna,

med beaktande av 1994 års anslutningsakt, särskilt artiklarna 121 och 122 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

I enlighet med artikel 4 i förordning (EEG) nr 3760/92 skall rådet mot bakgrund av tillgängliga vetenskapliga data och särskilt den rapport som den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerisektorn iordningställer besluta om vilka åtgärder som behövs i syfte att säkerställa ett ändamålsenligt, ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna.

En ordning för förvaltning av bestånden som fullt ut utnyttjar de nya förvaltningsmöjligheter som inryms i förordning (EEG) nr 3760/92 kan ännu inte upprättas på grund av behovet att införa vissa kontrollåtgärder för fisket, att ytterligare utveckla en lämplig administrativ ram (system med licenser) och att förbättra de vetenskapliga kunskaperna. Till dess att en sådan förvaltningsordning kan upprättas bör begränsningen av utnyttjandegraden säkerställas genom det nuvarande systemet med tillåten totalfångst (TAC).

I enlighet med bestämmelserna i artikel 8.4 i förordning (EEG) nr 3760/92 skall rådet i enlighet med artikel 4 för varje fiske eller grupp av fisken fastställa den tillåtna totalfångsten. Fiskemöjligheter bör fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.4 ii.

Det är nödvändigt att fastställa vissa förfaranden för förvaltningen av fisket på gemenskapsnivå för att varje medlemsstat skall kunna säkerställa förvaltningen av det fiske som bedrivs av fiskeflottor som för dess flagg eller lyder under dess jurisdiktion.

I enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 2 i fiskeavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Färöarnas landsstyre, å andra sidan(2), har parterna hållit överläggningar om sina ömsesidiga fiskerättigheter för år 1995. Vid dessa över-läggningar har enighet nåtts. Det är därför möjligt att fastställa de tillåtna totalfångsterna, gemenskapens andelar och kvoterna för vissa gemensamma och autonoma bestånd, av vilka en del tilldelas Färöarna.

I enlighet med det förfarande som föreskrivs i artiklarna 2 och 7 i fiskeavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Kungariket Norge(3) har gemenskapen och Norge hållit överläggningar om sina ömsesidiga fiskerättigheter för perioden till och med den 31 mars 1995 och om förvaltningen av de gemensamma biologiska resurserna. Gemenskapen och Norge har enats om att så tidigt som möjligt under 1995 hålla överläggningar om sina ömsesidiga fiskerättigheter för årets resterande månader.

Gemenskapen är part i Förenta nationernas havsrätts-konvention, vilken innehåller principer och regler för bevarandet och förvaltningen av havets levande resurser.

Gemenskapen deltar inom ramen för sina mer omfattande internationella förpliktelser även i sådana ansträngningar som syftar till att bevara fiskbestånden i internationella vatten. Omfattningen av gemenskapens fiske efter sådana bestånd bör ses mot bakgrund av det fiske som bedrivs totalt sett och det bidrag som gemenskapen hittills har lämnat för deras bevarande.

Internationella fiskerikommissionen för Östersjön har för de bestånd av torsk, lax, strömming och skarpsill som före-kommer i Östersjöns vatten rekommenderat en viss tillåten totalfångst (TAC) och de TAC-andelar som får tilldelas varje fördragsslutande part.

I fråga om vissa fiskbestånd som fiskas huvudsakligen för framställning av fiskmjöl och olja synes det inte nödvändigt att fastställa kvoter.

Genom artikel 161 i 1985 års anslutningsakt fastställs den TAC-andel som tilldelas Spanien för vissa bestånd i vissa zoner samt tilldelas Spanien schablonmässigt fastställda mängder av taggmakrill och blåvitling.

De schablonmässigt fastställda mängderna av blåvitling måste fördelas på ICES-områdena V b (EG-zon), VI, VII och VIII a, b och d.

Genom artikel 158 i 1985 års anslutningsakt skall skillnad göras mellan fiske efter bottenlevande arter och fiske efter andra än bottenlevande arter. Det är därför lämpligt att ange till vilken grupp blåvitling, ansjovis och taggmakrill hör.

I syfte att säkerställa en ändamålsenlig förvaltning av dessa tillåtna totalfångster bör särskilda villkor för bedrivande av fiskeverksamheten fastställas.

I syfte att säkerställa ett bättre utnyttjande av kvoterna för sill och strömming, kummel, blåvitling, makrill samt glasvar, bör en överföring av en del av kvoterna från det tilldelade området till angränsande områden tillåtas.

I syfte att säkerställa ett bättre utnyttjande av bestånden av kolja i områdena V b (EG-zon), VI, XII och XIV, bör fångsterna i områdena V b och VI a begränsas.

Med hänsyn till senast tillgängliga vetenskapliga data är det nödvändigt att fastställa säsongsmässiga begränsningar i fiskeverksamheten i Keltiska sjön i syfte att begränsa fisket efter sill.

Fångster av vissa pelagiska arter och vissa räkor (Pandalus spp. utom Pandalus montagui) får tas upp med en maskstorlek som avviker från gemenskapsbestämmelserna. Fångster av vitling får tas upp under villor som avviker från gemenskaps-bestämmelserna. Vetenskapliga data om dessa frågor finns redan tillgängliga. Tills dess att de nödvändiga ändringarna har gjorts i rådets förordning (EEG) nr 3094/86 av den 7 oktober 1986 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna(4) är det lämpligt att förlänga tillämpningen av de gällande villkoren för fisket efter de ovannämnda arterna i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 3676/93 av den 21 december 1993 om tillåten totalfångst för 1994 för vissa fiskebestånd och grupper av fiskbestånd och om vissa villkor för hur fiske efter dem får bedrivas(5).

I södra Nordsjön sker på hösten ett massivt fiske efter ung plattfisk. Dessa bestånd bör skyddas i syfte att uppnå ett bättre utnyttjande.

Internationella fiskerikommissionen för Östersjön har rekommenderat vissa tekniska åtgärder för resursbevarande och andra åtgärder för kontroll av fiskeverksamheten, vilka skall börja tillämpas av de fördragsslutande parterna den 1 januari 1995.

I enlighet med artikel 122 i 1994 års anslutningsakt kommer villkoren för utnyttjandet av de kvoter som tilldelas inom ramen för anslutningen att vara desamma som gällde omedelbart innan 1994 års anslutningsfördrag trädde i kraft.

Ett förbättrat ekonomiskt utnyttjande av vissa bestånd av sill och strömming innebär att de måste användas för andra ändamål än för direkt konsumtion. Inom ramen för en lämplig förvaltning utgör en sådan åtgärd ingen risk för dessa bestånd i deras nuvarande tillstånd.

I enlighet med artikel 2.3 i 1994 års anslutningsfördrag får unionens institutioner före anslutningen anta de åtgärder som avses i artiklarna 94, 121 och 122 i 1994 års anslutningsakt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom denna förordning fastställs för år 1995 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd den tillåtna totalfångsten (TAC) per bestånd eller grupp av bestånd, gemenskapens andel av dessa fångster, den andelens fördelning mellan medlemsstaterna och de särskilda villkoren för bedrivande av fiske efter dessa bestånd(6).

För tillämpningen av denna förordning avgränsas Skagerrak i väster av en linje från Hanstholm fyr till Lindesnes fyr, och i söder av en linje från Skagen fyr till Tistlarna fyr, och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

För tillämpningen av denna förordning avgränsas Kattegatt i norr av en linje från Skagerrak fyr till Tistlarna fyr, och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten, och i söder av en linje från Hasenøre till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

För tillämpningen av denna förordning skall Nordsjön omfatta ICES-delområde IV och den del av ICES-område III a som enligt definitionen i denna artikel inte tillhör Skagerrak.

Artikel 2

Den TAC för bestånd eller grupper av bestånd som omfattas av gemenskapsbestämmelserna och den andel av dessa fångster som står till gemenskapens förfogande fastställs härmed för 1995 enligt vad som anges i bilaga 1.

Artikel 3

Fördelningen mellan medlemsstaterna av den andel som står till gemenskapens förfogande av den TAC som avses i artikel 2 fastställs för 1995 i bilaga 1.

Denna fördelning skall utan att det påverkar de utbyten som görs i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EEG) nr 3760/92 eller de omfördelningar som görs i enlighet med artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken(7).

Artikel 4

I fråga om beståndet av sill i Nordsjön och i Engelska kanalens östra del får upp till 50 % av kvoterna överföras från ICES-områdena IV c och VII d till ICES-området IV b.

I fråga om beståndet av kummel i områdena II a (EG-zon) och IV (EG-zon) får medlemsstater med en kvot i det området när den kvoten har utnyttjats göra överföringar från område V b (EG-zon), delområdena VI, VII, XII och XIV samt från områdena VIII a, b och d till områdena II a (EG-zon) och IV (EG-zon).

Sådana överföringar skall dock anmälas till kommissionen i förväg.

Artikel 5

1. Det skall vara förbjudet att ombord hålla eller att landa fångster ur bestånd för vilka TAC eller kvoter har fastställts, såvida inte

i) fångsterna har tagits upp av fartyg från en medlemsstat med en tilldelad kvot och den kvoten inte har utnyttjats, eller

ii) den TAC-andel som står till gemenskapens förfogande (gemenskapsandel) har fördelats i form av kvoter mellan medlemsstaterna och gemenskapsandelen inte har utnyttjats, eller

iii) i fråga om andra arter än sill och strömming och makrill, de blandas med andra arter och har tagits upp med nät vars maskstorlek är 32 mm eller mindre i regionerna 1 och 2, eller 40 mm eller mindre i region 3, i enlighet med artikel 2.1 i rådets förordning (EEG) nr 3094/86, och inte har sorterats vare sig ombord eller vid landningen, eller

iv) i fråga om sill och strömming, de ligger inom gränserna i punkt 2, eller

v) i fråga om makrill, de är blandade med taggmakrill eller sardin och makrillen inte överstiger 10 % av den totala vikten makrill, taggmakrill och sardin som hålls ombord, och fångsterna inte har sorterats, eller

vi) de har fångats vid vetenskapliga undersökningar som genomförs enligt förordning (EEG) nr 3094/86.

Alla landningar skall avräknas kvoten eller, om gemen-skapsandelen inte har fördelats i form av kvoter mellan medlemsstaterna, i gemenskapens andel, dock med undantag för fångster i enlighet med bestämmelserna i iii, iv, v och vi.

2. Vid fiske med nät vars maskstorlek är mindre än 32 mm i regionerna 1 och 2 utom Skagerrak och Kattegatt och med nät vars maskstorlek är mindre än 40 mm i region 3 skall det vara förbjudet att ombord hålla fångster av sill blandad med andra arter om inte dessa fångster har sorterats och om inte sillen, om den endast har blandats med skarpsill, överstiger 10 % av den totala vikten av sill och skarpsill tillsammans.

Vid fiske med nät vars maskstorlek är mindre än 32 mm i regionerna 1 och 2 och med nät vars maskstorlek är mindre än 40 mm i region 3 skall det vara förbjudet att ombord hålla fångster av sill blandad med andra arter om inte dessa fångster har sorterats och om inte sillen, om den har blandats med andra arter, även inbegripet skarpsill, överstiger 5 % av den totala vikten av sill och andra arter tillsammans.

3. Procentandelen bifångst och dess utnyttjande skall fastställas i enlighet med artikel 2 i förordning (EEG) nr 3094/86.

Artikel 6

Blåvitling, ansjovis och taggmakrill skall inte anses vara bottenlevande arter.

Artikel 7

1. Fiske efter sill skall vara förbjudet från och med den 1 till och med den 15 november 1995 inom ett område som avgränsas av nedanstående koordinater:

- Irlands sydöstra kust vid longitud 7 30' V,

- latitud 51 15' N, longitud 7 30' V,

- latitud 51 15' N, longitud 9 00' V,

- Irlands sydkust vid longitud 9 00' V.

2. De områden och perioder som anges i denna artikel får ändras i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 18 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92.

Artikel 8

Genom undantag från rådets förordning (EEG) nr 2115/77(8) får riktat fiske och landning av sill för andra industrier än livsmedelsindustrin bedrivas till och med den 31 december 1995 av fartyg som för Sveriges eller Finlands flagg eller i Östersjön, inom ramen för ett pilotprojekt, av fartyg som för någon annan medlemsstats flagg inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 1866/86 av den 12 juni 1986 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund(9).

Artikel 9

Genom undantag från fotnoterna 11, 12 och 13 i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 3094/86 skall nedanstående bestämmelser tillämpas:

i) Vid fiske i region 3, utom Skagerrak och Kattegatt, efter målarterna "makrill (Scomber scombrus), taggmakrill (Trachurus trachurus), sill (Clupea harengus), pelagisk bläckfisk, sardin (Sardina pilchardus), och blåvitling (Micromesistius poutassou)" skall det till och med den 31 december 1995 vara tillåtet att använda en maskstorlek av 32 mm.

ii) Vid fiske i region 3, utom Skagerrak och Kattegatt, av målarterna "räkor (Pandalus spp., utom Pandalus montagui)", skall det till och med den 31 december 1995 vara tillåtet att använda en maskstorlek av 35 mm.

iii) Villkoren för bedrivande av fiske efter målarterna "vitling (Merlangius merlangus)" i ICES-delområden II, IV, V och VI (norr om 56 N) skall fortsätta gälla till och med den 31 december 1995.

Artikel 10

Genom undantag från artikel 9.3 a andra stycket i förordning (EEG) nr 3094/86 skall perioden för utvidgningen av det område där fiske med bomtrål är förbjudet gälla från och med den 1 januari till och med den 31 december 1995.

Artikel 11

Fiske efter torsk skall vara förbjudet i Östersjön, Bälten och Öresund från och med den 1 juni till och med den 31 augusti 1995.

Artikel 12

Genom undantag från artiklarna 3, 5 och 6 i förordning (EEG) nr 1866/86 kommer nedanstående bestämmelser att tillämpas för Östersjön, Bälten och Öresund från och med den 1 januari till och med den 31 december 1995:

i) Vikten av undermålig fisk som hålls ombord får uppgå till 5 % av den totala vikten torsk.

ii) Bifångst av torsk vid fiske efter strömming och skarpsill får inte överstiga 10 viktprocent. Högst 5 % av denna bifångst av torsk får vara undermålig.

iii) Det skall vara förbjudet att använda trål, snurrevad och nät eller garn med en mindre maskvidd (mätt i vått tillstånd) än den som anges för de fisken som förtecknas nedan:

a) För fiske efter torsk med nät eller garn samt trål och snurrevad med särskilda anordningar som selektionsfönster eller något annat utförande med en selektivitet som ger ett L50 värde på minst 38 cm och som anges i bilaga 2 till denna förordning: 105 mm(10).

Vanlig trål och snurrevad: 120 mm(3)(11).

b) För fiske efter plattfisk med nät/garn, vanlig trål och snurrevad i delområdena 22 27: 120 mm(3)(12)(13).

c) För fiske efter plattfisk med nät/garn, vanlig trål och snurrevad i delområde 28: 110 mm(2).

d) För fiske efter plattfisk i delområdena 29 och 32 söder om lat. 59 30' N som bedrivs med i) nät/garn: 100 mm, samt ii) vanlig trål och snurrevad: 110 mm(3).

e) För fiske efter plattfisk med trål och snurrevad utrustade med särskilda anordningar för selektivitet enligt a: 105 mm.(3)(5)

f) För fiske efter strömming i delområdena 22 27: 32 mm.

g) För fiske efter strömming i delområdena 28 29 söder om lat. 59 30' N: 28 mm.

h) För fiske efter strömming i delområdena 30 32 och delområde 29 norr om lat. 59 30' N: 16 mm.

i) För fiske efter skarpsill i hela konventions-området: 16 mm.

iv) Vid fiske efter torsk skall det endast vara tillåtet att ombord hålla de redskap som är tillåtna för torskfiske enligt iii eller redskap med en större maskvidd. Om några andra redskap hålls ombord skall ingen landning av torsk tillåtas.

Artikel 13

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

För de nya medlemsstaternas del träder dock denna förordning i kraft på dagen för anslutningen.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 1995.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 1994.

På rådets vägnar

M. BORCHERT

Ordförande

(1) EGT nr L 389, 31.12.1992, s. 1.

(2) EGT nr L 226, 29.8.1980, s. 12.

(3) EGT nr L 226, 29.8.1980, s. 48.

(4) EGT nr L 288, 11.10.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1796/94 (EGT nr L 187, 22.7.1994, s. 1).

(5) EGT nr L 341, 31.12.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2761/94 (EGT nr L 294, 15.11.1994, s. 2).

(6) Definitionerna av de ICES- och CECAF-områden som avses i denna förordning anges i kommissionens meddelanden 85/C 347/05 (EGT nr C 347, 31.12.1985, s. 14) respektive 85/C 335/02 (EGT nr C 335, 24.12.1985, s. 2).

(7) EGT nr L 261, 20.10.1993, s. 1.

(8) EGT nr L 247, 28.9.1977, s. 2.

(9) EGT nr L 162, 18.6.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2156/91 (EGT nr L 201, 24.7.1991, s. 1).

(10) Utan hinder av artikel 13 i denna förordning träder åtgärden i kraft den 1 juni 1995.

(11) Avser maskorna i nätets sista åtta meter mätt från bottenstroppen med sträckta maskor i nätets längdriktning.

(12) Med undantag för fiske efter tunga i delområdena 22 och 23.

(13) Med undantag för delområdena 22-24 väster om 14 00' Ö, där fiske med vanlig trål och snurrevad med en maskvidd av 90 mm skall vara tillåtet.

ANEXO I / BILAG I / ANHANG I / ÐAPAPTHMA I / ANNEX I / ANNEXE I / ALLEGATO I / BIJLAGE I / ANEXO I

TAC en 1995 por especie y zona y la distribución, entre los Estados miembros, de la parte asignada a la Comunidad (en toneladas peso vivo) TAC for 1995 pr. bestand og pr. område og fordelingen blandt medlemsstaterne af Fællesskabets andel (tons levende vægt) TAC für 1995 je Bestand und Bereich und die Aufteilung des für die Gemeinschaft verfügbaren Anteils auf die Mitgliedstaaten (in Tonnen Lebendgewitcht) TAC áíÜ áðóèåìá êáé æùíç ãéá ôo 1995, êáèþò êáé ç êáôáíoìÞ ìåôáîý ôùí êñáôþí ìåëþí ôoõ ÷oñçãoýìåíoõ oôçí Êoéíüôçôá ìåñéäßoõ (óå ôüíoõò æùíôáíoý âÜñoõò) TACs by stock and by area for 1995 and the allocation among the Member States of the share available to the Community (in tonnes live weight) TAC pour 1995 par stock et par zone ainsi que la répartition entre les Etats membres de la part attribuée à la Communauté (en tonnes poids vif) TAC per il 1995 per popolazione e per zona e la ripartizione tra gli Stati membri della parte disponibile per la Comunità (in tonnellate peso vivo) TAC voor 1995, per bestand en per gebied en de verdeling over de Lid-Staten van het voor de Gemeenschap beschikbare aandeel (in ton levend gewicht) TAC para 1995 por existência e por zona e a repartição, entre os Estados-membros, da parte atribußda à Comunidade (em toneladas peso vivo)

>Plats för tabell>

BILAGA 2

SELEKTIONSFÖNSTER (Modell 1)

Två selektionsfönster med plastöverdragna, helt öppna diagonalmaskor skall vid torskfiske fästas i lyftet på trålar och snurrevadar. Maskstorleken får inte vara mindre än 105 mm. Selektionsfönstren skall fästas med ett separat nätstycke (mellan de vanliga diagonalmaskorna och maskorna i selektionsfönstret). Storleken på maskorna i den separata nätduken skall vara lika med stolplängden i selektionsfönstrets nätduk multiplicerat med kvadratroten ur två.

Selektionsfönstret skall fästas på ömse sidor om lyftet, och avståndet mellan lyftets bakre del och fönstret skall vara 40 50 cm. Fönstrets längd skall vara 80 % av lyftets totala längd och fönstrets höjd skall vara 50 cm. Fönstret skall monteras på ett sätt som lämnar en öppning på 15 20 cm mellan fönstrets övre och undre söm.

SELEKTIONSFÖNSTER (Modell 2)

Beskrivning av fönstren

Fönstren skall utgöras av rektangulära nätstycken som placeras i lyftet. Det skall finnas två fönster i lyftet.

Storlek

Varje fönster skall ha en minsta total höjd av 45 cm. Varje fönster skall ha en minsta längd av 3,5 m (figur 1).

Nätduk (figur 2)

Maskorna i fönstren skall ha en minsta maskstorlek av 105 mm. De skall vara kvadratmaskor, dvs. alla fyra sidorna av nätduken i fönstret skall vara skurna stolprätt. Nätduken skall monteras så att maskstolparna löper parallellt och lodrätt mot lyftets längdriktning. Föntrets vidd skall utgöras av åtta öppna kvadratmaskor. Längden skall vara mellan 57 och 62 kvadratmaskor.

Placering av fönstren

Lyftet skall delas in i ett övre och ett undre nätstycke genom de förstärkningssömmar som löper utefter babords och styrbords sidor. De två fönstren skall vara placerade i det undre nätstycket, omedelbart vid sidan av och under förstärkningssömmen. Fönstren skall sluta minst 2 m och högst 2,5 m från bottenstroppen (figur 1).

Fönstrets framkant skall fästas med åtta maskors bredd vid det vanliga lyftets nätduk. En sida skall fästas i förstärkningssömmen eller omedelbart vid förstärkningssömmen, och den andra sidan skall fästas vid det vanliga lyftets undre nätstycke längs en rad av maskor skurna maskrätt (knuträtt) (figur 3).

Maskstorlek i hela lyftet

Lyftets alla delar skall ha en minsta maskstorlek av 105 mm.

Diagram (selektionsfönster modell 1)

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Hänvisning till >

Figur 1

Kvadratmaskfönstrens placering i lyftet

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Hänvisning till >

Figur 2

Nätduken i panelen med fyrkantsmaskor

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Hänvisning till >

Figur 3

Panelens infästning i lyftet

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Hänvisning till >