Varumärken och mönster
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, ändrad genom förordning (EG) nr 3288/94, särskilt artikel 140.3 i denna, och
Genom förordning (EG) nr 40/94 (nedan kallas förordningen) införs ett nytt varumärkessystem som gör det möjligt att, på grundval av en ansökan till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (nedan kallad byrån), förvärva ett varumärke med rättsverkan inom hela gemenskapen.
I detta syfte innehåller förordningen framförallt de nödvändiga bestämmelserna avseende förfarandet vid registrering av ett gemenskapsvarumärke, administrationen av gemenskapsvarumärken, överklaganden av byråns beslut och förfarandet för att upphäva eller ogiltigförklara ett gemenskapsvarumärke.
Enligt artikel 130 i förordningen ankommer det på överklagningsnämnderna att besluta om överklaganden av beslut av granskarna, invändningsavdelningarna, avdelningen för varumärkesrätt och övriga juridiska frågor och annulleringsavdelningarna.
Avdelning VII i förordningen innehåller grundprinciper för överklaganden av beslut av granskare, invändningsavdelningarna, avdelningen för varumärkesrätt och övriga juridiska frågor och annuleringsavdelningarna.
Avdelning X i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke innehåller genomförandebestämmelser till avdelning VII i förordningen.
Den här förordningen kompletterar de övriga bestämmelserna, framförallt dem som gäller nämndernas organisation och muntliga förhandlingar.
Före varje verksamhetsår bör en plan för fördelning av ärenden mellan överklagningsnämnderna fastställas av ett organ som inrättats i detta syfte. Nämnda organ bör tillämpa objektiva kriterier, såsom varu- och tjänsteklasser eller begynnelsebokstäverna i de sökandes namn.
För att underlätta handläggningen och expedieringen av överklaganden bör för varje ärende en referent utses som skall vara ansvarig bl.a. för att förbereda meddelanden till parterna och utarbeta förslag till beslut.
Parterna inför överklagningsnämnderna har kanske inte förutsättningarna eller viljan att göra överklagningsnämnderna uppmärksamma på frågor av allmänt intresse för ett pågående ärende. Överklagningsnämnderna bör därför ha befogenhet att, på eget initiativ eller på begäran av byråns direktör, ge direktören tillfälle att framföra synpunkter på frågor av allmänt intresse som rör pågående ärenden vid överklagningsnämnderna.
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 141 i förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Fördelning av arbetsuppgifter samt det organ som är behörigt att göra denna fördelning
1. Före varje verksamhetsårs början skall ärendena fördelas mellan överklagningsnämnderna i enlighet med objektiva kriterier och ledamöterna i varje nämnd och deras suppleanter skall utses. Varje ledamot i en överklagningsnämnd kan utses som ledamot eller suppleant i flera överklagningsnämnder. Dessa åtgärder kan i förkommande fall ändras under det ifrågavarande verksamhetsåret.
2. De åtgärder som anges i punkt 1 skall vidtas av ett organ bestående av byråns direktör som ordförande, vice direktören för den byrå som är ansvarig för överklagningsnämnderna, ordförandena för överklagningsnämnderna och tre andra ledamöter av överklagningsnämnderna valda av samtliga ledamöter i dessa nämnder, med undantag för ordförandena, för det ifrågavarande verksamhetsåret. För att organet skall vara beslutfört krävs att minst fem av dess ledamöter är närvarande, inklusive byråns direktör eller vice direktör och två ordförande i överklagningsnämnderna. Organets beslut skall fattas med en majoritet av rösterna. Vid lika röstetal skall ordförandens röst vara utslagsgivande. Organet kan själv fastställa sin arbetsordning.
3. Det organ som avses i punkt 2 skall avgöra tvister som rör fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika överklagningsnämnder.
4. Fram till dess att fler än tre överklagningsnämnder har inrättats skall det organ som avses i punkt 2 bestå av byråns direktör, som skall fungera som ordförande, byråns vice direktör, som är ansvarig för överklagningsnämnderna, ordföranden eller ordförandena i den eller de överklagningsnämnder som redan har inrättats, och en annan ledamot av överklagningsnämnderna, vald av samtliga ledamöter i nämnderna, med undantag av ordföranden eller ordförandena, för verksamhetsåret i fråga. För att organet skall vara beslutfört krävs att minst tre av dess ledamöter är närvarande, inklusive byråns direktör eller vice direktör.
Artikel 2 – Ersättande av ledamöter
1. En ledamot kan ersättas av en suppleant bl.a. vid ledighet, sjukdom och åtaganden som måste fullgöras samt vid de jävsgrunder som avses i artikel 132 i förordningen.
2. Varje ledamot som begär att ersättas av en suppleant skall genast underrätta ordföranden i den berörda nämnden om sitt förhinder.
Artikel 3 – Jäv och jävsanmälan
1. Om en nämnd har kännedom om en möjlig grund för jäv eller jävsanmälan enligt artikel 132.3 i förordningen och denna grund inte har åberopats av ledamoten själv eller av någon av parterna skall förfarandet i artikel 132.4 i förordningen tillämpas.
2. Den berörda ledamoten skall beredas tillfälle att yttra sig om huruvida det finns grund för jäv eller jävsanmälan.
3. Handläggningen skall ställas in till dess att ett beslut om vilka åtgärder som skall vidtas har fattats i enlighet med artikel 132.4 i förordningen.
Artikel 4 – Referent
1. Ordföranden i varje nämnd skall för varje överklagande utse en ledamot i sin egen nämnd eller sig själv som referent.
2. Referenten skall genomföra en preliminär undersökning av överklagandet. Han kan avfatta meddelanden till parterna enligt ordförandens instruktioner. Meddelanden skall undertecknas av referenten för nämndens räkning.
3. Referenten skall förbereda nämndens egna sammanträden och de muntliga förhandlingarna.
4. Referenten skall utarbeta förslag till beslut.
Artikel 5 – Registratorskontor
1. Registratorskontor skall inrättas för överklagningsnämnderna. Registratorer skall ansvara för alla funktioner på registratorskontoren. En av registratorerna kan utses till förste registrator.
2. Det organ som avses i artikel 1.2 kan anförtro registratorerna uppgifter som inte innefattar några svårigheter av rättslig eller teknisk art i synnerhet vad avser företrädare, inleverering av översättningar, granskning av akter och delgivningar.
3. Registratorn skall till ordföranden i den berörda nämnden för varje nytt överklagande överlämna en redogörelse för huruvida överklagandet kan tas upp till prövning.
4. Protokoll över muntliga förhandlinar och bevisupptagning skall föras av registratorn eller, efter medgivande av byråns direktör, av någon annan av byråns anställda, som har utsetts av överklagningsnämndens ordförande.
Artikel 6 – Ändring av en överklagningsnämnds sammansättning
1. Om en nämnds sammansättning ändras efter muntliga förhandlingar, skall parterna underrättas om att, på begäran av någon part, nya muntliga förhandlingar skall hållas inför nämnden i dess nya sammansättning. Nya muntliga förhandlingar skall även hållas om den nya ledamoten begär detta och de övriga ledamöterna i nämnden har samtyckt till detta.
2. Den nya ledamoten skall i samma utsträckning som de övriga ledamöterna vara bunden av ett redan fattat interimistiskt beslut.
3. Om en ledamot, när en nämnd redan har fattat ett slutgiltigt beslut, är förhindrad att delta, skall denne inte ersättas av en suppleant. Om ordföranden är förhindrad att delta skall den ledamot av den berörda nämnden som har tjänstgjort längst i nämnden eller, om ledamöterna har samma tjänstgöringstid, den äldsta ledamoten underteckna beslutet för ordförandens räkning.
Artikel 7 – Sammanförande av överklaganden
1. Om flera överklaganden görs av samma beslut, skall dessa överklaganden handläggas gemensamt.
2. Om överklagandena gäller olika beslut och om alla överklaganden skall handläggas av en nämnd bestående av samma ledamöter, kan den nämnden med parternas samtycke behandla dessa överklaganden gemensamt.
Artikel 8 – Återförvisning till första instans
Om handläggningen vid den första instansen, vars beslut överklagandet gäller, är behäftad med allvarliga brister, skall nämnden upphäva beslutet och, om det inte föreligger skäl mot detta, återförvisa ärendet till den instansen eller själv fatta beslut i ärendet.
Artikel 9 – Muntlig förhandling
1. Om muntlig förhandling skall hållas, skall nämnden sörja för att parterna har lämnat alla relevanta uppgifter och handlingar före förhandlingen.
2. Nämnden kan, tillsammans med kallelsen till muntlig förhandling, underrätta parterna om frågor som kan vara av särskild vikt eller om den omständigheten att vissa frågor inte längre verkar vara tvistiga eller ge andra upplysningar som kan bidra till att den muntliga förhandlingen kan koncentreras på de viktigaste frågorna.
3. Nämnden skall sörja för att beslut i ärendet kan fattas efter det att den muntliga förhandlingen har avslutats, om inte särskilda skäl talar mot detta.
Artikel 10 – Meddelanden till parterna
Om en nämnd anser det lämpligt att meddela parterna hur nämnden kan komma att bedöma vissa sakfrågor eller rättsliga frågor skall ett sådant meddelande utformas så att det inte kan tolkas som att nämnden på något sätt är bunden av det.
Artikel 11 – Synpunkter på frågor av allmänt intresse
Nämnden kan på eget initiativ eller på en skriftlig motiverad begäran av byråns direktör ge denne tillfälle att skriftligen eller muntligen framföra sina synpunkter på frågor av allmänt intresse som uppkommer i samband med handläggningen av ett ärende i nämnden. Parterna skall ha rätt att yttra sig över direktörens synpunkter.
Artikel 12 – Överläggningar inför beslut
Referenten skall överlämna ett förslag till beslut till nämndens övriga ledamöter och ange en rimlig tidsfrist inom vilken invändningar kan göras eller ändringar kan föreslås. Nämnden skall sammanträda för att överlägga om det beslut som skall fattas, om det visar sig att inte alla ledamöter i nämnden har samma uppfattning. Endast nämndens ledamöter skall delta i överläggningarna. Ordföranden i den berörda nämnden kan dock tillåta andra anställda, såsom registratorer eler tolkar att närvara. Överläggningarna skall vara hemliga.
Artikel 13 – Omröstningsförfarande
1. Under överläggningarna mellan en nämnds ledamöter skall referenten yttra sig först och ordföranden, såvida han själv inte är referent, sist.
2. Om omröstning är nödvändig skall rösterna avges i samma ordning, men om ordföranden även är referent skall han rösta sist. Det är inte tillåtet att avstå från att rösta.
Artikel 14 – Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
1 EGT nr L 11, 14.1.1994, s. 1.
2 EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 83.
3 EGT nr L 303, 15.12.1995, s. 1.