Kommissionens direktiv 97/29/EG av den 11 juni 1997 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 76/757/EEG angående reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (Text av betydelse för EES)
Avis juridique important
Kommissionens direktiv 97/29/EG av den 11 juni 1997 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 76/757/EEG angående reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (Text av betydelse för EES) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 171 , 30/06/1997 s. 0011 - 0024
KOMMISSIONENS DIREKTIV 97/29/EG av den 11 juni 1997 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 76/757/EEG angående reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (1), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/79/EG (2), särskilt artikel 13.2 i detta,
med beaktande av rådets direktiv 76/757/EEG av den 27 juni 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (3), senast ändrat genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, särskilt artikel 10 i detta, och
med beaktande av följande:
Direktiv 76/757/EEG är ett av särdirektiven om det förfarande för EEG-typgodkännande som har fastställts genom direktiv 70/156/EEG. Bestämmelserna i direktiv 70/156/EEG om fordonssystem, komponenter och separata tekniska enheter gäller därför för det här direktivet.
Särskilt i artiklarna 3.4 och 4.3 i direktiv 70/156/EEG krävs att ett informationsdokument medföljer varje särdirektiv samt också ett typgodkännandeintyg som grundar sig på bilaga VI till det direktivet för att kunna datorisera typgodkännanden. Det typgodkännandeintyg som föreskrivs i direktiv 76/757/EEG måste ändras i enlighet därmed.
Förfarandena behöver förenklas för att upprätthålla överensstämmelsen, som förutses i artikel 9.2 i direktiv 70/156/EEG, mellan vissa särdirektiv och motsvarande förordningar i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa när de nämnda bestämmelserna ändras. I ett första steg behöver de tekniska kraven i direktiv 76/757/EEG ersättas med de i förordning nr 3 genom hänvisning.
Hänvisning görs till rådets direktiv 76/756/EEG (4), senast ändrat genom kommissionens direktiv 97/28/EG (5).
Det har konstaterats en avvikelse mellan den engelska versionen av direktiv 76/757/EEG och de övriga språkversionerna vad beträffar den tekniska terminologin som använts. Det är därför önskvärt att rätta den språkversionen.
Bestämmelserna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Kommittén för anpassning till teknisk utveckling inrättad genom direktiv 70/156/EEG.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Direktiv 76/757/EEG ändras på följande sätt:
1. [Gäller endast den engelska versionen]
2. Artikel 1.1 skall ersättas med följande:
"1. Varje medlemsstat skall bevilja EEG-typgodkännande för varje typ av reflexanordning som uppfyller de krav på konstruktion och provning som anges i relevanta bilagor."
3. Artikel 2 första stycket skall ersättas med följande:
"Medlemsstaterna skall, för varje typ av reflexanordning som godkänns enligt artikel 1, tilldela tillverkaren ett EEG-typgodkännandemärke enligt mallen i tillägg 3 till bilaga I."
4. Artikel 4 skall ersättas med följande:
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall genom det förfarande som beskrivs i artikel 4.6 i direktiv 70/156/EEG meddela varandra varje godkännande de har beviljat, vägrat eller återkallat enligt detta direktiv."
5. Artikel 9 skall ersättas med följande:
I detta direktiv avses med fordon varje motorfordon avsett att användas på väg, med eller utan karosseri, med minst fyra hjul och som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 25 km/tim, och tillhörande släpvagnar till dessa fordon med undantag för spårbundna fordon, traktorer och maskiner för jord- eller skogsbruk och alla mobila maskiner."
6. Bilagorna skall ersättas med bilagan till detta direktiv.
Artikel 2
1. Från och med den 1 januari 1998 eller, om offentliggörandet av de dokument som avses i artikel 3 dröjer till efter den 1 juli 1997, sex månader efter det verkliga datumet för offentliggörande av dessa dokument kan medlemsstaterna inte på grunder som avser reflexanordningar
- vägra, vad avser fordonstyp eller en typ av reflektoranordning, att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande, eller
- förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande av ett fordon, eller försäljning eller ibruktagande av reflexanordningar,
om reflexanordningarna uppfyller kraven i direktiv 76/757/EEG, ändrat genom detta direktiv, och, när det gäller fordonen, är installerade i enlighet med de krav som fastställs i direktiv 76/756/EEG.
2. Från och med den 1 oktober 1998
- skall medlemsstaterna inte lägre bevilja EG-typgodkännande, och
- kan medlemsstaterna vägra att bevilja nationellt typgodkännande
för varje fordonstyp på grunder som avser reflexanordningar, och för en typ av reflektoranordning om kraven i direktiv 76/757/EEG, ändrat genom detta direktiv, inte uppfylls.
3. Från och med den 1 oktober 1999 är de krav i direktiv 76/757/EEG vilka avser reflexanordningar som komponenter, ändrat genom detta direktiv, tillämpliga för ändamålen i artikel 7.2 i direktiv 70/156/EEG.
4. Trots punkterna 2 och 3 ovan som avser utbytbara delar skall medlemsstaterna fortsätta att bevilja EG-typgodkännande av reflexanordningar och tillåta försäljning och ibruktagande i enlighet med tidigare versioner av direktiv 76/757/EEG förutsatt att sådana ljus
- är avsedda att sitta på fordon som redan är i bruk, och
- uppfyller kraven i det direktiv som tillämpades när fordonet registrerades första gången.
Artikel 3
De punkter gällande paragrafer och bilagor i förordning nr 3 i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa som hänvisas till i punkt 2.1 i bilaga 2 skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning före den 1 juli 1997.
Artikel 4
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1998; om offentliggörandet av de dokument som avses i artikel 3 dröjer efter den 1 juli 1997 skall medlemsstaterna uppfylla denna förpliktelse sex månader efter det verkliga datumet för offentliggörande av dessa dokument. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 1998 eller sex månader efter det verkliga datumet för offentliggörande av de dokument som avses i artikel 3 om detta sker efter den 1 juli 1997.
När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 5
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapens officiella tidning.
Artikel 6
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 11 juni 1997.
På kommissionens vägnar
Martin BANGEMANN
Ledamot av kommissionen
(1) EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.
(2) EGT nr L 18, 21.1.1997, s. 7.
(3) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 32.
(4) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 1.
(5) Se s. 1 i detta nummer av EGT.
BILAGA
"FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA I: Administrativa bestämmelser för typgodkännande
Tillägg 1: Informationsdokument
Tillägg 2: Typgodkännandeintyg
Tillägg 3: Mallar för EG-typgodkännandemärke för komponent
BILAGA II: Räckvidd och tekniska krav
BILAGA I
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE
1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR KOMPONENT
1.1 Ansökan om EG-typgodkännande för komponent enligt artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för en typ av reflektoranordning skall lämnas av tillverkaren.
1.2 En mall för informationsdokumentet ges i tillägg 1.
1.3. Följande skall lämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna:
1.3.1 för en reflexanordningar av klass 1A eller 3A,
1.3.1.1 tio (10) stickprov med den färg som anges av tillverkaren,
1.3.1.2 om nödvändigt, två stickprov i annan färg, eller andra färger, för samtidig eller efterföljande utvidgning av intyget för reflexanordningar i andra färger.
1.3.2 för reflexanordningar av klass 4A, tio (10) stickprov och, om nödvändigt, tillvägagångssätt för fastsättning.
2. MÄRKNING
2.1 Anordningen som underkastas EG-typgodkännande för komponent skall bära
2.1.1 handelsbeteckningen eller tillverkarens märke
2.1.2 märket "TOPP" som skall synas horisontellt i toppen av den reflekterande ytan, om detta krävs för att ofelbart bestämma vridningsvinkelns vinkel som anges av tillverkaren.
2.2 Dessa markeringar skall vara tydligt läsbara och oförstörbara och skall fästas på den reflekterande ytan, eller på en av de reflekterande ytorna, på anordningen. De skall synas från utsidan när anordningen monteras på fordonet.
2.3 Varje anordning skall ha tillräckligt med yta för typgodkännandemärket för komponent. Denna yta skall anges på den ritning som hänvisas till i tillägg 1.
3. BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR KOMPONENT
3.1 Om de gällande kraven tillgodoses skall EG-typgodkännande enligt artikel 4.3 och, om tillämpligt, 4.4 i direktiv 70/156/EEG beviljas.
3.2 En mall för EG-typgodkännandeintyg finns i tillägg 2.
3.3 Ett godkännandenummer i enlighet med bilaga 7 till direktiv 70/156/EEG skall tilldelas varje typ av reflektoranordning som godkänns. Samma medlemsstat skall inte tilldela en annan typ av reflektoranordning samma nummer.
3.4 Där EG-typgodkännande för komponent begärs för en typ av belysnings- och ljussignalanordning som omfattar reflektoranordning och andra ljus, kan ett nummer för EG-typgodkännande för komponent tilldelas, förutsatt att reflektoranordning uppfyller kraven i detta direktiv och att var och en av övriga ljus som utgör en del av belysnings- och ljussignalanordningen för vilken EG-komponenttypgodkännande begärs överensstämmer med det särdirektiv som tillämpas för den.
4. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKE FÖR KOMPONENT
4.1 Utöver de märkningar som hänvisas till i punkt 2.1 skall alla reflexanordningar som överensstämmer med den typ som har godkänts enligt detta direktiv bära ett EG-typgodkännandemärke för komponent.
4.2 Detta märke skall innehålla
4.2.1 en rektangel som omger bokstaven "e" följt av de enskilda nummer eller bokstäver för den medlemsstat som har beviljat typgodkännande,
>Plats för tabell>
4.2.2 i närheten av rektangeln det "grundläggande godkännandenummer" som finns i avsnitt 4 i det typgodkännandenummer som hänförs till i bilaga 7 till direktiv 70/156/EEG, föregånget av de två siffror vilka anger det sekvensnummer som tilldelats den senaste större tekniska ändringen i direktiv 76/757/EEG den dag som EG-typgodkännande beviljades. I detta direktiv är sekvensnumret 02.
4.2.3 ytterligare en symbol på följande sätt
4.2.3.1 "I A", "III A" eller "IV A" som anger den klass i vilken reflektoranordningen placerades när den godkändes.
4.3 EG-typgodkännandemärket för komponent skall fästas på reflexens glas, eller en av lyktglasen, på sådant sätt att det är tydligt läsbart och oförstörbart även när reflexen sitter fast på fordonet.
4.4 Exempel på EG-typgodkännandemärke för komponent ges i figur 1 i tillägg 3.
4.5 Där ett nummer för EG-typgodkännande för komponent ges ut, enligt punkt 3.4 ovan, för en typ av belysnings- och ljussignalanordning som innehåller reflektoranordning och andra ljus kan ett EG-typgodkännandemärke fästas, som består av
4.5.1 en rektangel som omger bokstaven "e" följt av de enskilda nummer eller bokstäver för den medlemsstat som har beviljat typgodkännande (se punkt 4.2.1),
4.5.2 det grundläggande godkännandenumret (se punkt 4.2.2, första halvan av meningen),
4.5.3 om nödvändigt, den begärda pilen, såvida den är avsedd för ljusaggregatet i sin helhet.
4.6 Detta märke kan placeras var som helst på de ljus som är grupperade kombinerade eller ömsesidigt inbyggda, förutsatt att
4.6.1 det är synligt när ljusen har installerats,
4.6.2 inga ljusöverförande komponenter i de grupperade, kombinerade eller ömsesidigt inbyggda ljusen kan tas bort utan att godkännandemärket samtidigt tas den.
4.7 Identifikationssymbolen skall för var och en av ljusen som motsvarar varje direktiv enligt vilka EG-typgodkännande för komponent beviljades, tillsammans med sekvensnumret (se punkt 4.2.2, andra halvan av meningen) och, där det är nödvändigt, bokstaven "D" och den begärda pilen vara markerade
4.7.1 endera på den lämpliga ljusalstrande ytan,
4.7.2 eller i en grupp på ett sådant sätt att varje av de grupperade, kombinerade eller ömsesidigt inbyggda ljusen tydligt kan identifieras.
4.8 Måtten för detta märkes komponenter skall inte understiga de minsta mått som anges för enskilda märken i de olika direktiven enligt vilka EG-typgodkännande för komponent beviljades.
4.9 Exempel på ett EG-typgodkännandemärke för komponent för ett ljus som är grupperat, kombinerat eller ömsesidigt inbyggt med andra ljus ges i figur 2 i tillägg 3.
5. TYPÄNDRINGAR ELLER ÄNDRINGAR I GODKÄNNANDEN
5.1 För ändringar i den typ som har godkänts enligt detta direktiv skall bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG tillämpas.
5.2 Då typgodkännande utvidgas för att gälla en reflektoranordning som bara skiljer sig i färgen måste det stickprov som lämnas i enlighet med punkt 1.3.1.2 ovan bara möta de kalometriska specifikationerna, övriga provningar behöver inte upprepas.
Denna punkt tillämpas inte för reflexanordningar av klass 4.
6. ÖVERENSTÄMMELSE I PRODUKTION
6.1 En allmän regel är att åtgärder för att tillförsäkra överensstämmelse i produktion skall vidtas i enlighet med de bestämmelser som redovisas i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG.
6.2 I mekaniska och geometriska termer skall överensstämmelse anses vara tillfredsställd om skillnaderna inte överstiger de variationer som finns i industriell produktion.
6.3 Överensstämmelse i produktion skall inte förklaras ogiltig om alla fotometriska mätningar som genomförs på ett provobjekt som valts på måfå möter åtminstone 80 % av måtten i specifikationen.
6.4 Om de villkor som är utfärdade i punkt 6.3 inte möts skall ytterligare ett stickprov med fem enheter väljas på måfå. Medelvärdet för varje typ av fotometrisk mätning skall möta måtten i specifikationen och ingen enskild mätning får understiga 50 % av måtten i specifikationen.
Tillägg 1
Informationsdokument nr . . . om EG-komponenttypgodkännande för reflexanordning
>Start Grafik>
(Direktiv 76/757/EEG, senast ändrat genom direktiv . . ./. . ./EG)
Följande uppgifter skall i tillämpliga delar lämnas i tre exemplar tillsammans med en innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara i lämplig skala och tillräckligt detaljrika, i A4-storlek eller i en folder i A4-format. Om fotografier finns skall dessa visa tillräckligt med detaljer.
Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektroniska funktioner skall gällande uppgifter om deras prestanda lämnas.
0. ALLMÄNT
0.1 Märke (tillverkare): .
0.2 Typ och kommersiell beteckning (ange förekommande varianter): .
0.5 Tillverkarens namn och adress: .
0.7 Om det förekommer komponenter och separata tekniska enheter, placering och fastsättningsmetod av EG-godkännandemärke: .
0.8 Monteringsfabrikens adresser: .
1. BESKRIVNING AV ANORDNINGEN
1.1 Typ av anordning: .
1.1.1 Anordningens funktioner: .
1.1.2 Anordningens klass eller kategori: .
1.1.3 Färgen på det ljus som alstras eller reflekteras: .
1.2 Ritning eller ritningar med tillräckliga detaljer för att kunna identifiera anordningstyp och som visar .
1.2.1 i vilket geometriskt läge anordningen skall monteras på fordonet (inte tillämpligt för belysning för bakre registeringsskylt): .
1.2.2 kontrollaxeln som skall anses vara referensaxeln vid provning (horisontell vinkel H = 0°, vertikal vinkel V = 0°) och den punkt som skall anses vara referenscentrum i provningen (inte tillämpligt för reflexanordningar och belysning för bakre registreringsskylt): .
1.2.3 läget avsett för EG-typgodkännandemärket för komponent: .
1.2.4 för belysning för bakre registreringsskylt, det geometeriska läget i vilket anordningen skall monteras i förhållande till den yta som skall tas upp av registreringsskylten, och konturerna av den yta som skall vara lämpligt upplyst: .
1.2.5 för strålkastare och främre dimljus, en främre avbildning av ljus med detaljer om lyktglasens ribbverk, om sådana finns, och tvärsnitt: .
1.3 En kort teknisk beskrivning som i synnerhet anger, bortsett från ljus med icke utbytbara ljuskällor, den kategori eller de kategorier av ljuskällor som föreskrivs vilka skall vara en eller flera av de som finns i direktiv 76/761/EEG (inte tillämpligt för reflektoranordning): .
1.4 Särskilda uppgifter .
1.4.1 För belysning för bakre registreringsskylt, ett utlåtande om anordningen är avsedd för en bred/hög/både bred och hög skylt: .
1.4.2 För strålkastare .
1.4.2.1 uppgifter om strålkastarna är avsedda att avge både halv- och helljus eller endast en av dessa strålar: .
1.4.2.2 uppgifter om strålkastaren är avsedd för halvljus, om den är konstruerad för både vänster- och högertrafik, eller för endast en av körriktningarna: .
1.4.2.3 om strålkastaren är utrustad med en justerbar reflektor, en beskrivning av strålkastarens infattningsläge i förhållande till marken och fordonets längsgående mittplan, om strålkastaren är för användning i enbart detta läge, eller dessa lägen: .
1.4.3 För positionsljus, bromsljus och blinkers, .
1.4.3.1 om anordningen också kan användas i ett aggregat med två ljus av samma kategori: .
1.4.3.2 om anordningen at två ljusstyrkenivåer (bromsljus och blinkers av kategori 2b) anordningsdiagram och beskrivning övere systemets egenskaper som tillförsäkrar de två styrkenivåerna: .
1.4.4 För reflexanordningar, en kort beskrivning som ger tekniska specifikationer om material i reflektoranordningens optiska enhet: .
1.4.5 För backningsstrålkastare, en angivelse om anordningen är avsedd att endast installeras i par med andra anordningar i ett fordon: .
>Slut Grafik>
Tillägg 2
MALL Maximiformat: A4 (210 × 297 mm) EEG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
>Start Grafik>
Myndighetens stämpel
Meddelande om
- typgodkännande (1),
- utvidgat typgodkännande (1),
- vägrat typgodkännande (1),
- återkallat typgodkännande (1),
för en typ av fordon/komponent/separat teknisk enhet (1) med beaktande av direktiv . . ./. . ./EEG, senast ändrat genom direktiv . . ./. . ./EG
Typgodkännandenummer: .
Orsak till utvidgning: .
AVSNITT I
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsbeteckning): .
0.2 Typ och allmän(na) handelsbeteckning(ar): .
0.3 Märkning av typen, om sådana finns på fordonet/komponenten/den separata tekniska enheten (1) (2): .
0.3.1 Märkningens placering: .
0.4 Fordonskategori (1) (3): .
0.5 Tillverkarens namn och adress: .
0.7 Om det förekommer komponenter och separata tekniska enheter, placering och fastsättningsmetod av EG-typgodkännandemärke: .
0.8 Adress(er) till monteringsanläggning(ar): .
AVSNITT II
1. Ytterligare informationen (i tillämpliga fall): (se Tillägg)
2. Teknisk tjänst som ansvarar för provningen .
3. Datum för provningsrapporten: .
4. Provningsrapportens nummer: .
5. Eventuella anmärkningar: (se Tillägg)
6. Ort: .
7. Datum: .
8. Underskrift: .
9. Innehållsförteckningen till en dokumentation som lämnats till den godkännande myndigheten, och som kan erhållas på begäran, bifogas.
(1) Stryk om ej tillämpligt.
(2) Om märkningen av typen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av de fordon, komponenter eller den tekniska enhet som omfattas av detta typgodkännandeintyg, skall sådana tecken anges med symbolen "?" i dokumentet (t.ex. ABC??123??).(3) Enligt definitionen i del A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG.Förlängning till EG-typgodkännandeintyg nr . . .
om komponenttypgodkännande av en belysnings- och ljussignalanordning enligt direktiven 76/757/EEG, 76/758/EEG, 76/759/EEG, 76/760/EEG, 76/761/EEG, 76/762/EEG, 77/538/EEG, 77/539/EEG och 77/540/EEG (1) senast ändrat genom direktiv(en) . . .
1. YTTERLIGARE UPPGIFTER
1.1 Om tillämpligt, beskriv för varje ljus
1.1.1 Kategorin eller kategorierna av anordning(ar): .
1.1.2 Antal och kategorin av ljuskällor (inte tillämpligt för reflektoranordning) (2) .
1.1.3 Färgen på det ljus som alstras eller reflekteras: .
1.1.4 Godkännande som beviljats för att endast användas som en utbytbar del för fordon som redan är ibruk: ja/nej (1) .
1.2 Särskilda uppgifter för vissa typer av belysnings- eller ljussignalanordningar .
1.2.1 För reflexanordningar: Isolerad/del av en hopsättning eller anordning (1) .
1.2.2 För belysning för bakre registeringsskylt: Anordning för upplysning av en hög skylt/en låg skylt (1)
.
1.2.3 För strålkastare: Om utrustad med en justerbar reflektor, strålkastarens infattningsläge i förhållande till marken och fordonets längsgående mittplan, om strålkastaren är för användning i endbart detta läga, eller dessa lägen: .
1.2.4 För backningsstrålkastare: Denna anordning skall endast installeras i fordonet som en del av ett par av anordningar: ja/nej (1) .
5. ANMÄRKNINGAR
5.1 Ritningar
5.1.1 För belysning för bakre registreringsskylt: den medföljande ritningen nr . . . visar det geometriska läget i vilket anordningen skall monteras i förhållande till den yta som skall tas upp av registreringsskylten, och konturerna av den yta som skall vara lämpligt upplyst.
5.1.2 För reflexanordningar: den medföljande ritningen nr . . . visar det geometriska läget i vilket anordningen skall monteras på fordonet
5.1.3 För alla andra belysnings- och ljussignalanordningar: den medföljande ritningen nr . . . visar det geometriska läget i vilket anordningen skall monteras på fordonet, samt anordningens referensaxel och referenscentrum.
5.2 För strålkastare: Driftsätt som används under provningen (punkt 5.2.3.9 i bilaga 1 till direktiv 76/761/EEG): .
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) För ljus med icke utbytbara ljuskällor, ange antal ljuskällor deras wattförbrukning.
>Slut Grafik>
Tillägg 3
EXEMPEL PÅ EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKE FÖR KOMPONENT Figur 1
>Hänvisning till >
Den anordning som bär det EG-typgodkännandemärke för komponent som visas ovan är reflektoranordning, typgodkänd i Tyskland (e 1) enligt detta direktiv (02) under det grundläggande godkännandenumret 1471.
Figur 2
Förenklad märkning av grupperade, kombinerade eller ömsesidigt inbyggda ljus när två eller fler ljus är delar av ett och samma aggregat
>Hänvisning till >
MODELL B
>Hänvisning till >
MODELL C
>Hänvisning till >
Anmärkning: tre exempel på godkännandemärken, modellerna A, B och C, representerar tre varianter av märkning för en belysnings- och ljussignalanordning när två eller fler ljus är delar av en och samma enhet av grupperade, kombinerade eller ömsesidigt inbyggda ljus. Dessa godkännandemärken visar att anordningen godkändes i Tyskland (e1) under det grundläggande godkännandenumret 1712 och består av
en reflektoranordning av klass 1A godkänd i enlighet med direktiv 76/757/EEG, sekvensnummer 02,
en bakre blinkers av kategori 2a godkänd i enlighet med rådets direktiv 76/759/EEG (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 71), sekvensnummer 01
ett rött bakre positionsljus (R) godkänt i enlighet med bilaga 2 till rådets direktiv 76/758/EEG, (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 54), sekvensnummer 02,
ett bakre dimljus (F) godkänt i enlighet med rådets direktiv 77/538/EEG (EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 60), sekvensnummer 00,
ett backningsstrålkastare (AR) godkänt i enlighet med rådets direktiv 77/539/EEG (EGT nr L 220 29.8.1977, s. 12), sekvensnummer 00,
ett bromsljus med två ljusstyrkenivåer (S2) godkänt i enlighet med bilaga II till direktiv 76/758/EEG, sekvensnummer 02.
en belysning för bakre registreringsskylt (L) godkänd i enlighet med rådets direktiv 76/760/EEG (EGT nr L 262 27.9.1976, s. 85) sekvensnummer 00.
BILAGA II
RÄCKVIDD OCH TEKNISKA KRAV
1. RÄCKVIDD
Detta direktiv avser reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.
2. TEKNISKA KRAV
2.1 De tekniska kraven är de som redovisas i punkterna 2, 6 och 7, i bilaga I och i föreskrifterna 4-15 i förordning nr 3 i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, som består av en konsolidering av följande dokument:
- ändringar i 01 och 02-serien (1)
- tillägg 1 till ändringar i 02-serien (2)
- tillägg 2 till ändringar i 02-serien (3)
- tillägg 3 till ändringar i 02-serien (4)
förutom att:
2.1.1 där hänvisning görs till "förordning nr 48" skall detta tydas som "direktiv 76/756/EEG".
>Plats för tabell>
Tekniska krav enligt förordning nr 3 i Förenta nationernas kommission för Europa som nämns i artikel 3 och i bilaga II punkt 2.1 i kommissionens direktiv 97/29/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 76/757/EEG (1) om reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon
2. DEFINITIONER (2)
För denna förordning gäller följande:
2.1 Definitionerna i förordning nr 48 och de ändringar därtill som är i kraft vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande skall gälla för denna förordning.
2.2 Med retroreflektion avses en reflektion där ljuset reflekteras i riktningar som ligger nära den riktning från vilken ljuset kommer. Denna egenskap bibehålls vid betydande ändringar av infallsvinkeln.
2.3 Med reflexoptisk enhet avses en kombination av optiska komponenter som medger retroreflektion.
2.4 Med reflexanordning (3*) avses en användningsklar sammansatt anordning som innehåller en eller flera reflexoptiska enheter.
Anm:
2.5 Med spridningsvinkel avses vinkeln mellan de räta linjer som förbinder referenscentrum och mottagarens mittpunkt och belysningskällans mittpunkt.
2.6 Med infallsvinkel avses vinkeln mellan referensaxeln och den räta linje som förbinder referenscentrum och ljuskällans centrum.
2.7 Med vridningsvinkel avses den vinkel som reflexanordningen har vridits runt sin referensaxel med start från ett givet läge.
2.8 Med reflexanordningens öppningsvinkel avses den största vinkel under vilken den reflekterande ytan kan observeras, antingen från ljuskällan eller från mottagarens mittpunkt.
2.9 Belysning av reflexanordningen är det vedertagna förkortade uttrycket som används för att beteckna den ljusstyrka som mäts i ett plan vinkelrätt mot de infallande strålarna och som går genom referenscentrum.
2.10 Med reflektionskoefficient (CIL) avses reflekterad ljusstyrka dividerad med belysningen av reflexanordningen vid given infalls-, reflektions- och vridningsvinkel.
2.11 De symboler och enheter som används i denna förordning anges i bilaga I till denna förordning.
2.12 En typ av reflexanordning definieras av de exemplar och den beskrivande litteratur som ges in tillsammans med ansökan om godkännande. Reflexanordningar kan anses höra till en och samma typ om de har en eller flera reflexoptiska enheter som är identiska med dem på standardmodellen (eller, om dessa inte är identiska, de dock är symmetriska och lämpade att monteras på vänster respektive höger sida av fordonet) och om deras övriga delar endast uppvisar sådana avvikelser från standardmodellen att de egenskaper som behandlas i denna förordning inte påverkas.
2.13 Reflexanordningar indelas i tre klasser efter deras fotometriska egenskaper: Klass I A, Klass III A och Klass IV A.
6. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER
6.1 Reflexanordningar skall vara så konstruerade att de fungerar tillfredsställande och fortsätter att göra så vid normal användning. De får inte heller ha något fel i utförande eller konstruktion som inverkar menligt på deras funktion eller bibehållande i gott skick.
6.2 De delar som ingår i en reflexanordning får inte vara lätta att ta isär.
6.3 Reflexoptiska enheter får inte vara utbytbara.
6.4 Reflexanordningens utvändiga yta måste vara lätt att rengöra. Ytan får följaktligen inte vara ojämn och utskjutande delar får inte försvåra rengöringen.
6.5 Avseende anordningar av Klass IV A gäller att fästanordningen skall vara så utformad att den medger en stabil och hållbar koppling mellan anordningen och fordonet.
7. SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER (PROVNINGAR)
7.1 Reflexanordningar måste även uppfylla de krav på mått och form, färgegenskaper och på fotometriska, fysiska och mekaniska egenskaper som anges i bilagorna V XI samt XIII till denna förordning. Provningsförfarandet beskrivs i bilaga IV (Klass I A och Klass III A) och i bilaga XIV (Klass IV A).
7.2 Beroende på arten av de material som reflexanordningarna och särskilt deras optiska enheter är framställda av kan de behöriga myndigheterna bemyndiga laboratorierna att utesluta vissa överflödiga provningar, med det uttryckliga villkoret att detta skall påpekas under rubriken "Anmärkningar" i intyget om godkännande.
(1*) Kallas även "reflexanordning(ar)".
(2) EGT nr L 171, 30.6.1997, s. 11.
(3) Definitionerna av de tekniska termerna (med undantag för de i förordning nr 48) är de som antagits av Commission Internationale de l'Eclairage (CIE).
BILAGA I
Reflexanordning
>Plats för tabell>
Reflexanordningar Symboler
>Hänvisning till >
>Start Grafik>
Vertikalprojektion
>Slut Grafik>
BILAGA IV
Provningsförfarande - Klass I A och Klass III
1. Den sökande skall ge in tio provexemplar vilka skall provas i den kronologiska ordning som anges i bilaga XII.
2. Efter kontroll av de allmänna föreskrifterna (punkt 6 i förordningen) och föreskrifterna avseende form och mått (bilaga V) skall de tio provexemplaren underkastas det värmebeständighetsprov som beskrivs i bilaga X till denna förordning samt, tidigast en timme därefter, undersökas med avseende på färgegenskaper (bilaga VI) och CIL (bilaga VII) vid en spridningsvinkel på 20' och en infallsvinkel V = H = 0° eller, vid behov, i det läge som definieras i bilaga VII, punkt 4 och 4.1. De två reflexanordningar som ger lägsta och högsta värde skall därefter provas fullständigt som framgår av bilaga VII. Dessa två exemplar skall behållas av laboratorierna för de ytterligare kontroller som kan bli nödvändiga. De övriga åtta exemplaren skall delas in i fyra grupper om två i varje:
>Plats för tabell>
3. Efter de provningar som nämns i föregående punkt skall reflexanordningarna i respektive grupp uppvisa följande:
3.1 En färg som uppfyller de i bilaga VI fastställda kraven. Detta kontrolleras med en kvalitativ metod och skall, vid eventuell tveksamhet, bekräftas med en kvantitativ metod.
3.2 Ett CIL-värde som uppfyller de i bilaga VII fastställda kraven. Kontrollen skall endast utföras med en spridningsvinkel på 20' och en infallsvinkel på V = H = 0° eller, vid behov, i det läge som anges i bilaga VII, punkt 4 och 4.1.
BILAGA V
Föreskrifter för form och mått
1. FORM OCH MÅTT FÖR REFLEXANORDNINGAR I KLASS I A
1.1 Den reflekterande ytans form måste vara enkel och får inte på normalt observationsavstånd kunna förväxlas med en bokstav, en siffra eller en triangel.
1.2 Utan hinder av föregående punkt är en form som liknar de enkelt utformade bokstäverna och siffrorna O, I, U eller 8 tillåten.
2. FORM OCH MÅTT FÖR REFLEXANORDNINGAR I KLASS III A
(se tillägg till denna bilaga)
2.1 Den reflekterande ytan för reflexanordningar i Klass III A skall ha form av en liksidig triangel. Om ordet "TOP" är inskrivet i ett hörn skall spetsen av detta hörn vara riktad uppåt.
2.2 Den reflekterande ytan får i mitten ha ett trekantigt, icke-retroreflekterande fält vars sidor är parallella med den yttre triangelns sidor.
2.3 Den reflekterande ytan får vara kontinuerlig. Det kortaste avståndet mellan två närliggande reflexoptiska enheter får dock inte i något fall överstiga 15 mm.
2.4 Den reflekterande ytan på en reflexanordning skall anses kontinuerlig om kanterna av de reflekterande ytorna hos närliggande, separata optiska enheter är parallella och om dessa optiska enheter är jämnt fördelade över triangelns hela yta.
2.5 Om den reflekterande ytan inte är kontinuerlig får antalet separata reflexoptiska enheter (enheterna på spetsarna medräknade) inte understiga fyra på var sida av triangeln.
2.5.1 De separata reflexoptiska enheterna får inte vara utbytbara såvida de inte består av godkända reflexanordningar i Klass I A.
2.6 Längden av yttersidorna för reflekterande ytor på trekantiga reflexanordningar i Klass III A skall vara mellan 150 och 200 mm. För anordningar med ursparningar skall sidornas bredd, mätt i rät vinkel till dessa, vara minst 20 procent av längden mellan den reflekterande ytans yttersta punkter.
3. FORM OCH MÅTT FÖR REFLEXANORDNINGAR I KLASS IV A
3.1 Formen av de ljusavgivande ytorna skall vara enkel och får inte på normalt observationsavstånd kunna förväxlas med en bokstav, en siffra eller en triangel. En form som liknar de enkelt utformade bokstäverna och siffrorna 0, I, U eller 8 är dock tillåten.
3.2 Den ljusavgivande ytan på reflexanordningen skall vara minst 25 cm².
4. Överensstämmelsen med ovanstående krav skall kontrolleras visuellt.
Tillägg
REFLEXANORDNINGAR FÖR SLÄPVAGNAR - KLASS III A
>Hänvisning till >
>Start Grafik>
150 mm ≤ A ≤ 200 mm
B ≥ A 5
C ≤ 15 mm>Slut Grafik>
>Hänvisning till >
Anmärkning: Dessa figurer är endast avsedda som illustrationer.
BILAGA VI
Föreskrifter om färg
1. Dessa föreskrifter gäller endast vita, röda eller orangegula reflexanordningar.
1.1 Reflexanordningar kan bestå av en kombinerad reflexoptisk enhet och filter som skall vara så utformat att det inte kan delas under normal användning.
1.2 Färgning av reflexoptiska enheter och filter får inte ske genom målning eller lackering.
2. När reflexanordningen belyses med ICI standardljuskälla A med en spridningsvinkel på ° och en infallsvinkel på V = H = 0°, eller, om detta leder till en färglös ytreflektion, en vinkel på V = ± 5°, H = 0°, skall de trikromatiska koordinaterna för det reflekterade ljusflödet ligga inom följande gränsvärden.
>Plats för tabell>
2.1 För rött och orangegult skall överensstämmelse med föreskrifterna om färg kontrolleras genom visuell jämförelse.
2.2 Om det vid denna provning uppstår tvivel skall överensstämmelse med föreskrifterna om färg kontrolleras genom bestämning av de trikrometriska koordinaterna för det mest tveksamma provexemplaret.
3. Vita reflexanordningar får inte ge upphov till selektiva ljusreflektioner. Detta innebär att de trikromatiska koordinaterna "x" och "y" för standardljuskälla "A" som används för att belysa reflexanordningen inte får ändras mer än 0,01 efter reflektion från reflexanordningen.
3.1 Detta skall kontrolleras genom ovan angivna visuella jämförelse där kontrollfältet belyses med en ljuskälla för vilken de trikromatiska koordinaterna avviker 0,01 från standardljuskällan A.
3.2 Vid tveksamhet skall de trikromatiska koordinaterna för provexemplaret med den mest selektiva reflektionen bestämmas.
BILAGA VII
Fotometriska föreskrifter
1. Vid ansökan om godkännande skall sökanden uppge referensaxeln. Detta motsvarar en infallsvinkel på V = H = 0° i tabellen över reflektionskoefficienter (CIL).
2. Vid fotometriska mätningar skall endast beaktas den reflekterande yta som befinner sig inom en cirkel med en diameter på 200 mm för Klass I A. Ytan skall begränsas till 100 cm² utan att ytan för de reflexoptiska enheterna behöver uppnå detta värde. Tillverkaren anger omkretsen av den yta som skall användas. För Klass III A och Klass IV A beaktas hela den reflekterande ytan utan begränsning av storleken.
3. CIL-VÄRDEN
3.1 Kategorierna I A och III A
3.1.1 CIL-värdena för röda reflexanordningar får inte understiga värdena i nedanstående tabell, uttryckt i millicandela per lux, för angivna observationsvinklar och infallsvinklar.
>Plats för tabell>
Lägre CIL-värden än de i de två sista kolumnerna i ovanstående tabell är inte tillåtna inom den rumsvinkel som har referenscentrum som spets och som begränsas av de plan som skär varandra i följande linjer:
>Plats för tabell>
3.1.2 CIL-värdena för orangegula reflexanordningar i Klass I A får inte understiga värdena i tabellen under 3.1.1 ovan, multiplicerade med koefficienten 2,5.
3.1.3 CIL-värdena för vita reflexanordningar i Klass I A får inte understiga värdena i tabellen i punkt 3.1.1 ovan, multiplicerade med koefficienten 4.
3.2 För anordningar i Klass IV A får CIL-värdena inte understiga de värden som framgår i tabellen nedan, uttryckt i millicandela per lux, för angivna observationsvinklar och infallsvinklar.
>Plats för tabell>
4. När CIL-värdet för en reflexanordning mäts för en vinkel â på V = H = 0° skall kontrolleras om det uppstår någon speglingseffekt vid en mindre vridning av anordningen. Om ett sådant fenomen uppstår utförs en mätning för en vinkel âlika med V = ± 5°, H = 0°. Det valda läget skall vara det som motsvarar den lägsta reflektionskoefficienten (CIL) för ett av dessa lägen.
4.1 Med en infallsvinkel â på V = H = 0°, eller den vinkel som anges i punkt 4 ovan, och en spridningsvinkel på 20', skall reflexanordningar som inte är märkta med ordet "TOP" vridas runt sin referensaxel så att det lägsta reflektionsvärdet (CIL) uppnås, vilket måste överensstämma med värdet som anges i punkt 3 ovan. När CIL mäts för andra infalls- och observationsvinklar skall reflexanordningen placeras i ett läge som motsvarar det angivna värdet för vridningsvinkeln& egr;. Om angivna värden inte erhålls kan enheten vridas runt sin referensaxel mellan ± 5° från detta läge.
4.2 Vid en infallsvinkel â på V = H = 0°, eller den vinkel som anges i punkt 4 ovan, och en spridningsvinkel på 20', skall reflexanordningar som är märkta med ordet "TOP" vridas ± 5° runt sin axel. CIL-värdet får inte i något läge som anordningen antar under denna vridning understiga föreskrivet värde.
4.3 Om CIL-värdet för riktningen V = H = 0°, och å = 0° överstiger det angivna värdet med 50 procent eller mer skall alla mätningar för alla infalls- och observationsvinklar utföras för å = 0°.
BILAGA VIII
Beständighet mot yttre påverkan
1. MOTSTÅNDSKRAFT MOT VATTEN
1.1 Efter demontering av alla löstagbara delar skall reflexanordningarna, vare sig de är del av en lykta eller ej, under 10 minuter nedsänkas i vatten med en temperatur av 50° ± 5°C varvid den högsta punkten av den reflekterande ytan skall befinna sig ca 20 mm under vattenytan. Detta prov upprepas efter vridning av reflexanordningen till 180° så att den reflekterande ytan är underst och den bakre sidan täcks med ungefär 20 mm vatten. Dessa optiska enheter skall därefter omedelbart och under samma förhållanden nedsänkas i vatten med en temperatur på 25° ± 5°C.
1.2 Inget vatten får tränga in till den reflekterande ytan i den reflexoptiska enheten. Om det vid visuell inspektion klart och tydligt framgår att vatten har trängt in, har reflexanordningen inte klarat provet.
1.3 Om det vid visuell inspektion inte kan påvisas vatten eller om tveksamhet råder skall CIL-värdet mätas enligt den metod som anges i bilaga IV, punkt 3.2 eller i bilaga XIV punkt 4.2, varvid reflexanordningen först skakas lätt för att avlägsna överflödigt vatten från dess utsida.
2. MOTSTÅNDSKRAFT MOT KORROSION
2.1 Reflexanordningar skall vara så konstruerade att de behåller föreskrivna fotometriska egenskaper och färgegenskaper under de fuktighets- och korrosionsförhållanden som de normalt utsätts för. Den främre ytans motståndskraft mot att mattas och baksidans motståndskraft mot försämring skall provas, särskilt i fall där en väsentlig metallkomponent tycks kunna komma att utsättas för angrepp.
2.2 Reflexanordningen, eller lyktan om anordningen är kombinerad med en ljuskälla, skall efter demontering av alla borttagbara delar utsättas för saltdimma under 50 timmar. Provningsperioden skall bestå av två 24-timmars perioder med ett mellanliggande uppehåll på 2 timmar då man låter provexemplaret torka.
2.3 Saltdimman skapas genom finfördelning av en saltlösning vid 35° ± 2°C. Saltlösningen framställs genom lösning av 20 ± 2 viktsdelar natriumklorid i 80 delar destillerat vatten som innehåller högst 0,02 procent föroreningar.
2.4 Omedelbart efter avslutad provning får provexemplaret inte visa tecken på kraftig korrosion som kan försämra reflexanordningens funktion.
3. MOTSTÅNDSKRAFT MOT BRÄNSLEN
Reflexanordningens utvändiga yta och särskilt den reflekterande ytan torkas lätt med en bomullsduk som dränkts in med en blandning av 70 volymprocent n-heptan och 30 volymprocent toluol. Efter cirka fem minuter skall ytan inspekteras visuellt. Den får då inte förete några synliga ytförändringar, dock med det undantaget att smärre sprickor i ytan inte föranleder någon anmärkning.
4. MOTSTÅNDSKRAFT MOT SMÖRJOLJOR
Reflexanordningens utvändiga yta och särskilt den reflekterande ytan torkas lätt med en bomullsduk som dränkts in med motorsmörolja. Efter ungefär fem minuter rengörs ytan. Därefter mäts CIL-värdet (bilaga IV, punkt 3.2 eller bilaga XIV, punkt 4.2).
5. MOTSTÅNDSKRAFT HOS DEN ÅTKOMLIGA BAKSIDAN PÅ REFLEXANORDNINGAR MED SPEGELBELÄGGNING
5.1 Efter att baksidan på reflexanordningens borstats med en hård nylonborste appliceras därpå i en minut en bomullsduk som dränkts in med den blandning som anges i punkt 3. Därefter avlägsnas bomullsduken och reflexanordningen får torka.
5.2 Efter avslutad avdunstning utförs ett slipprov genom att baksidan borstas med samma borste som tidigare.
5.3 Därefter mäts CIL-värdet (bilaga IV, punkt 3.2 eller bilaga XIV, punkt 4.2) efter det att spegelns hela baksida täckts med svart tusch.
BILAGA IX
De optiska egenskapernas stabilitet i tidshänseende (1)
1. Den myndighet som beviljat godkännande skall ha rätt att undersöka de optiska egenskapernas stabilitet i tidshänseende hos en typ av reflexanordning som är i bruk.
2. De behöriga myndigheterna i länder andra än det som beviljat godkännande kan utföra liknande provningar inom sitt territorium. Om en typ av reflexanordning som är i bruk uppvisar en systematisk defekt skall de nämnda myndigheterna sända de delar som lösgjorts för undersökning till den myndighet som beviljat godkännande med anhållan om denna myndighets utlåtande.
3. I avsaknad av andra kriterier skall begreppet "systematisk felaktighet" hos en typ av reflexanordning som är i bruk tolkas i enlighet med syftet med punkt 6.1 i denna förordning.
(1) Även om det är av stor betydelse att undersöka den tidsmässiga stabiliteten hos reflexanordningarnas optiska egenskaper är det i dagens tekniska läge inte möjligt att bedöma denna stabilitet genom tidsbegränsade laboratorieprov.
BILAGA X
Värmebeständighet
1. Reflexanordningen skall under 48 timmar i följd förvaras i torr luft vid en temperatur på 65 ± 2 °C.
2. Efter denna provning får det inte finnas någon synlig sprickbildning eller märkbar deformering av reflexanordningen, särskilt inte i dess optiska komponent.
BILAGA XI
Färgbeständighet (1)
1. Den myndighet som beviljat godkännande skall ha rätt att undersöka färgbeständigheten hos en typ av reflexanordning som är i bruk.
2. De behöriga myndigheterna i länder andra än det som beviljat godkännande kan utföra liknande provningar inom sitt territorium. Om en typ av reflexanordningar som är i bruk uppvisar en systematisk defekt skall de nämnda myndigheterna sända de delar som lösgjorts för undersökning till den myndighet som beviljat godkännande med anhållan om denna myndighets utlåtande.
3. I avsaknad av andra kriterier skall begreppet "systematisk felaktighet" hos en typ av reflexanordning i bruk tolkas i enlighet med syftet med punkt 6.1 i denna förordning.
(1) Även om det är av stor betydelse att undersöka färgbeständigheten hos reflexanordningar är det i dagens läge inte möjligt att bedöma färgbeständighet genom tidsbegränsade laboratorieprov.
BILAGA XII
>Plats för tabell>
BILAGA XIII
Motståndskraft mot stötar - Klass IV A
1. Reflexanordningen skall monteras på ett sätt som liknar det på vilket anordningen monteras på fordonet, dock med linsen i horisontellt läge och riktad uppåt.
2. En kula i massivt polerat stål med en diameter på 13 mm släpps från 0,76 meters höjd. Kulan får styras men inte hindras i dess fria fall.
3. När en reflexanordning provas vid rumstemperatur med denna metod skall linsen inte spricka.
BILAGA XIV
Provningsförfarande - Klass IV A
1. Den sökande skall lämna in tio provexemplar vilka skall provas i den kronologiska ordning som anges i bilaga XV.
2. Efter kontroll av föreskrifterna i punkterna 6.1 till 6.5 och föreskrifterna avseende form och mått (bilaga V) skall de tio provexemplaren utsättas för värmebeständighetsprovet (bilaga X) och, tidigast en timme därefter, undersökas med avseende på sina färgegenskaper (bilaga VI) och CIL ( bilaga VII) vid en spridningsvinkel på 20' och en infallsvinkel V = H = 0° eller, vid behov, i de lägen som anges i bilaga VII. De två reflexanordningar som ger lägsta och högsta värde skall sedan provas fullständigt som framgår i bilaga VII. Dessa två exemplar skall behållas av laboratorierna för de ytterligare kontroller som kan befinnas nödvändiga.
3. Av resterande åtta exemplar skall fyra exemplar slumpmässigt väljas ut och delas upp i två grupper om två exemplar i varje.
Grupp 1:
De två exemplaren provas först med avseende på motståndskraften mot vatten (bilaga VIII, punkt 1) och därefter, om resultatet av detta prov är tillfredsställande, med avseende på motståndskraften mot bränslen respektive smörjoljor (bilaga VIII, punkterna 3 och 4).
Grupp 2:
De två exemplaren skall, om så är relevant, undergå korrosionsprovningen (bilaga VIII, punkt 2), och därefter slipprovningen av reflexanordningens baksida (bilaga VIII, punkt 5). Dessa två exemplar skall därefter provas med avseende på motståndskraft mot stötar (bilaga XIII).
4. Efter de provningar som anges i föregående punkt skall reflexanordningarna i varje grupp ha följande:
4.1 En färg som uppfyller de i bilaga VII fastställda kraven; detta kontrolleras med en kvalitativ metod och bekräftas, vid eventuell tveksamhet, med en kvantitativ metod.
4.2 Ett CIL som uppfyller de i bilaga VII fastställda kraven. Kontroll skall ske endast med en spridningsvinkel på 20' och en infallsvinkel på V = H = 0° eller, vid behov, i de lägen som anges i bilaga VII.
5. De fyra återstående provexemplaren kan, om nödvändigt, användas för varje annat ändamål.
BILAGA XV
>Plats för tabell>