Rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 085 , 20/03/1998 s. 0001 - 0002

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta, med beaktande av kommissionens förslag (1), med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och med beaktande av följande: Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 bestämdes vilka villkor som måste uppfyllas av de associerade central- och östeuropeiska stater som önskar bli medlemmar i Europeiska unionen. Under genomförandet av det förfarande som föreskrivs i artikel O i Fördraget om Europeiska unionen indentifieras de huvudsakliga svårigheter som dessa stater har med att uppfylla dessa villkor. Vid Europeiska rådets möte i Amsterdam den 16 och 17 juni 1997 uttalade stats- och regeringscheferna på nytt sin avsikt att stärka unionens föranslutningsstrategi för att underlätta sökandenas förberedelser för anslutningen, och kommissionen lade i detta hänseende fram en samling förslag under namnet "Agenda 2000". Europeiska rådet i Luxemburg uttalade att det nya instrumentet anslutningspartnerskap, som skall inrättas efter samråd med ansökarstaterna i Central- och Östeuropa, är det viktigaste inslaget i den förstärkta föranslutningsstrategin såtillvida att alla slag av gemenskapsstöd till sökandena samlas inom en enda ram. Europeiska gemenskapens stöd inom ramen för dessa anslutningspartnerskap bör koncentreras på de ovannämnda svårigheterna och väl definierade principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor bör bli vägledande. Dessa partnerskap, och särskilt deras mellanliggande mål, bör stödja varje stat i dess förberedelser för medlemskap inom en ram av ekonomisk och social konvergens och i dess arbete med att utveckla dels ett nationellt program för att överta gemenskapens regelverk, dels en relevant tidsplan för att genomföra det. De tillgängliga ekonomiska resurserna måste förvaltas med omsorg och i linje med de prioriteringar som följer av kommissionens yttranden över ansökningarna om anslutning och av granskningen inom rådet av dessa yttranden. Gemenskapen bör ge sitt stöd enligt föranslutningsstrategin genom att tillämpa de stödprogram som antagits i enlighet med bestämmelserna i fördragen på de berörda staterna. Denna förordning kommer därför inte att få några ekonomiska konsekvenser. Gemenskapens stöd förutsätter respekt för åtagandena i Europaavtalen och framsteg i riktning mot uppfyllande av Köpenhamnskriterierna. Programplaneringen med avseende på de ekonomiska resurser som skall utgöra gemenskapens stöd kommer att beslutas i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i de förordningar som hänför sig till motsvarande finansieringsorgan eller program. Rådet bör senast den 15 mars 1998 besluta om de principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som skall tillämpas på varje enskilt anslutningspartnerskap, så att kommissionen vid slutet av 1998 kan sammanställa sina första regelbundna rapporter om de framsteg som görs i varje enskilt ansökarland. De organ som inrättats enligt Europaavtalen har en central roll när det gäller att säkerställa ett riktigt genomförande och en riktig uppföljning av dessa anslutningspartnerskap. Genomförandet av sådana anslutningspartnerskap kommer sannolikt att bidra till att gemenskapens mål uppnås. De enda befogenheter som finns att tillgå är de som anges i artikel 235 i fördraget. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Som en del i den förstärkta föranslutningsstrategin skall anslutningspartnerskap inrättas för ansökarstaterna i Central- och Östeuropa. Varje anslutningspartnerskap skall tillhandahålla en enda ram som omfattar. - de prioriteringar som, i enlighet med den analys av situationen som görs för varje land, framför allt skall gälla för förberedelserna för anslutningen, under beaktande av de politiska och ekonomiska kriterierna och de skyldigheter som enligt Europeiska rådet åligger en medlemsstat i Europeiska unionen, - de ekonomiska resurserna för att stödja varje ansökarstat med att genomföra de prioriteringar som bestäms under tiden före anslutningen. Artikel 2 På förslag av kommissionen skall rådet med kvalificerad majoritet besluta om vilka principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som skall ingå i de enskilda anslutningspartnerskapen när dessa läggs fram för varje ansökarland samt om senare betydande anpassningar av dem. Artikel 3 Denna förordning skall inte ha några ekonomiska konsekvenser. Enligt föranslutningsstrategin skall gemenskapens stöd vara det stöd som anges i de program som antagits i enlighet med bestämmelserna i fördraget. På grundval av de beslut som rådet fattar i enlighet med artikel 2 skall programplaneringen med avseende på de ekonomiska resurserna för det stöd som beviljas inom ramen för anslutningspartnerskapen fastställas i enlighet med de förfaranden som anges i de förordningar som rör motsvarande finansieringsorgan eller program. Artikel 4 Om det saknas ett inslag som är väsentligt för att fortsätta att ge stöd inför anslutningen, särskilt om åtagandena i Europaavtalen inte följs och/eller tillräckliga framsteg inte görs i riktning mot uppfyllande av Köpenhamnskriterierna, får rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta lämpliga åtgärder i fråga om föranslutningsstöd till en ansökarstat. Artikel 5 Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 16 mars 1998. På rådets vägnar J. CUNNINGHAM Ordförande (1) EGT C 48, 13.2.1998, s. 18. (2) Yttrandet avgivet den 11 mars 1998 (ännu ej offentliggjort i EGT).

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

med beaktande av följande:

Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 bestämdes vilka villkor som måste uppfyllas av de associerade central- och östeuropeiska stater som önskar bli medlemmar i Europeiska unionen. Under genomförandet av det förfarande som föreskrivs i artikel O i Fördraget om Europeiska unionen indentifieras de huvudsakliga svårigheter som dessa stater har med att uppfylla dessa villkor.

Vid Europeiska rådets möte i Amsterdam den 16 och 17 juni 1997 uttalade stats- och regeringscheferna på nytt sin avsikt att stärka unionens föranslutningsstrategi för att underlätta sökandenas förberedelser för anslutningen, och kommissionen lade i detta hänseende fram en samling förslag under namnet "Agenda 2000".

Europeiska rådet i Luxemburg uttalade att det nya instrumentet anslutningspartnerskap, som skall inrättas efter samråd med ansökarstaterna i Central- och Östeuropa, är det viktigaste inslaget i den förstärkta föranslutningsstrategin såtillvida att alla slag av gemenskapsstöd till sökandena samlas inom en enda ram.

Europeiska gemenskapens stöd inom ramen för dessa anslutningspartnerskap bör koncentreras på de ovannämnda svårigheterna och väl definierade principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor bör bli vägledande.

Dessa partnerskap, och särskilt deras mellanliggande mål, bör stödja varje stat i dess förberedelser för medlemskap inom en ram av ekonomisk och social konvergens och i dess arbete med att utveckla dels ett nationellt program för att överta gemenskapens regelverk, dels en relevant tidsplan för att genomföra det.

De tillgängliga ekonomiska resurserna måste förvaltas med omsorg och i linje med de prioriteringar som följer av kommissionens yttranden över ansökningarna om anslutning och av granskningen inom rådet av dessa yttranden.

Gemenskapen bör ge sitt stöd enligt föranslutningsstrategin genom att tillämpa de stödprogram som antagits i enlighet med bestämmelserna i fördragen på de berörda staterna. Denna förordning kommer därför inte att få några ekonomiska konsekvenser.

Gemenskapens stöd förutsätter respekt för åtagandena i Europaavtalen och framsteg i riktning mot uppfyllande av Köpenhamnskriterierna.

Programplaneringen med avseende på de ekonomiska resurser som skall utgöra gemenskapens stöd kommer att beslutas i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i de förordningar som hänför sig till motsvarande finansieringsorgan eller program.

Rådet bör senast den 15 mars 1998 besluta om de principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som skall tillämpas på varje enskilt anslutningspartnerskap, så att kommissionen vid slutet av 1998 kan sammanställa sina första regelbundna rapporter om de framsteg som görs i varje enskilt ansökarland.

De organ som inrättats enligt Europaavtalen har en central roll när det gäller att säkerställa ett riktigt genomförande och en riktig uppföljning av dessa anslutningspartnerskap.

Genomförandet av sådana anslutningspartnerskap kommer sannolikt att bidra till att gemenskapens mål uppnås. De enda befogenheter som finns att tillgå är de som anges i artikel 235 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Som en del i den förstärkta föranslutningsstrategin skall anslutningspartnerskap inrättas för ansökarstaterna i Central- och Östeuropa. Varje anslutningspartnerskap skall tillhandahålla en enda ram som omfattar.

- de prioriteringar som, i enlighet med den analys av situationen som görs för varje land, framför allt skall gälla för förberedelserna för anslutningen, under beaktande av de politiska och ekonomiska kriterierna och de skyldigheter som enligt Europeiska rådet åligger en medlemsstat i Europeiska unionen,

- de ekonomiska resurserna för att stödja varje ansökarstat med att genomföra de prioriteringar som bestäms under tiden före anslutningen.

Artikel 2

På förslag av kommissionen skall rådet med kvalificerad majoritet besluta om vilka principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som skall ingå i de enskilda anslutningspartnerskapen när dessa läggs fram för varje ansökarland samt om senare betydande anpassningar av dem.

Artikel 3

Denna förordning skall inte ha några ekonomiska konsekvenser. Enligt föranslutningsstrategin skall gemenskapens stöd vara det stöd som anges i de program som antagits i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

På grundval av de beslut som rådet fattar i enlighet med artikel 2 skall programplaneringen med avseende på de ekonomiska resurserna för det stöd som beviljas inom ramen för anslutningspartnerskapen fastställas i enlighet med de förfaranden som anges i de förordningar som rör motsvarande finansieringsorgan eller program.

Artikel 4

Om det saknas ett inslag som är väsentligt för att fortsätta att ge stöd inför anslutningen, särskilt om åtagandena i Europaavtalen inte följs och/eller tillräckliga framsteg inte görs i riktning mot uppfyllande av Köpenhamnskriterierna, får rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta lämpliga åtgärder i fråga om föranslutningsstöd till en ansökarstat.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 mars 1998.

På rådets vägnar

J. CUNNINGHAM

Ordförande

(1) EGT C 48, 13.2.1998, s. 18.

(2) Yttrandet avgivet den 11 mars 1998 (ännu ej offentliggjort i EGT).