Införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa större aluminiumelektrolytkondensatorer med ursprung i Förenta staterna och Thailand

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1845/98 av den 27 augusti 1998 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa större aluminiumelektrolytkondensatorer med ursprung i Förenta staterna och Thailand Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 240 , 28/08/1998 s. 0004 - 0021

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1845/98 av den 27 augusti 1998 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa större aluminiumelektrolytkondensatorer med ursprung i Förenta staterna och Thailand

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) I oktober 1997 ingav Federation for Appropriate Remedial Anti-Dumping (FARAD) ett klagomål för Nederlandse Philipsbedrijven BV (Nederländerna) och BHC Aerovox Ltd. (Förenade Kungariket). De klagande står för en betydande del av gemenskapstillverkningen av den likadana produkten. Klagomålet innehöll bevis för att produkten dumpades och om väsentlig skada därav, vilka ansågs tillräckliga för att motivera att ett förfarande inleddes.

(2) Kommissionen meddelade den 29 november 1997 genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) (3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa större elektrolytiska kondensatorer av aluminium med ursprung i Förenta staterna (nedan kallade USA) och Thailand, och inledde undersökningen.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de tillverkare/exportörer och importörer som man visste berördes, företrädare för de exporterande länderna och de klagande gemenskapstillverkarna om att ett förfarande skulle inledas. Berörda parter gavs möjlighet att skriftligen lämna sina synpunkter och att begära att bli hörda inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(4) Ett antal tillverkare/exportörer i de berörda länderna, klagande gemenskapstillverkare och importörer lämnade synpunkter skriftligen. Alla de parter som inom tidsfristen begärde att bli hörda och visade att de hade särskilda skäl för detta hördes.

(5) Kommissionen skickade frågeformulär till alla kända berörda parter och till de företag som givit sig till känna för kommissionen inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(6) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse, och genomförde undersökningar på plats hos följande företag:

a) Klagande gemenskapstillverkare:

- Nederlandse Philipsbedrijven BV (Zwolle, Nederländerna) och ett till detta företag närstående företag, Österreichische Philips Industrie GmbH (Klagenfurt, Österrike), (nedan kallade Philips).

b) Importörer:

- Acal Electronics Ltd (Bracknell, Förenade kungariket).

- Beck Elektronik Bauelemente GmbH (Nürnberg, Tyskland).

c) Tillverkare/exportörer, USA:

- Matsushita Electronic Components Corporation of America (Knoxville, USA).

- United Chemi-con Corporation (Illinois, USA).

(7) Undersökningen om dumpning omfattade perioden 1 oktober 1996-30 september 1997 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1993 till undersökningsperiodens utgång (nedan kallad skadeperioden).

(8) Antidumpningsåtgärder vidtogs 1992 (4) och 1994 (5) beträffande import av den berörda produkten från Japan, Sydkorea och Taiwan. Dessa åtgärder är för närvarande föremål för översyn (6).

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

(9) Förfarandet avser större, elektriska, icke-solida aluminiumelektrolytkondensatorer med ett CV-värde (kapacitans multiplicerat med märkspänning) på 8 000-550 000 microcoulomb (uC) vid en spänning på minst 160 volt (nedan kallade elektrolytkondensatorer), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8532 22 00.

Elektrolytkondensatorer är en elektronisk komponent som används i stort sett i alla typer av elektrisk utrustning på bl.a. dator-, telekommunikations- och instrumentmarknaden, inom industrin, för militära ändamål, inom bilindustrin och på andra konsumentmarknader. Den typ av kondensatorer som omfattas av detta förfarande används i elektroniska kapitalvaror som TV-apparater, videobandspelare och persondatorer.

Elektrolytkondensatorer tillverkas i många olika varianter, vilka bland annat skiljer sig åt beträffande kapacitans, märkspänning, högsta arbetstemperatur och anslutningsutförande. Samtliga typer befanns trots dessa skillnader ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Alla elektrolytkondensatorer som omfattas av definitionen ovan anses därför utgöra en produkt.

(10) Kommissionen kom fram till att det inte fanns några skillnader i grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden mellan de olika typer av elektrolytkondensatorer som såldes på de inhemska marknaderna i de exporterande länderna, och de som dessa länder exporterade till gemenskapen. Dessa elektrolytkondensatorer betraktades därför som likadana produkter enligt artikel 1.4 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).

(11) En tillverkare/exportör och de samarbetsvilliga importörerna i gemenskapen hävdade att vissa av de produkter med ursprung i de berörda länderna som de sålde på gemenskapsmarknaden inte var jämförbara med de produkter som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin, eftersom storlek, livslängd och anslutningsutförande skilde sig åt; de importerade produkterna och de produkter som gemenskapstillverkarna tillverkade och sålde kunde därför inte betraktas som likadana produkter.

(12) Kommissionen konstaterade att de produkter som gemenskapsindustrin tillverkade och sålde och de som importerades till gemenskapen från de berörda länderna trots dessa skillnader hade samma tekniska grundkonstruktion, och båda tillverkas enligt världsomfattande industrinormer. Båda produktgrupper hade dessutom samma användningsområden och var sålunda utbytbara och konkurrerade med varandra. De produkter som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin och de som exporteras från de berörda länderna till gemenskapen är därför att betrakta som likadana produkter.

C. DUMPNING

USA

Normalvärde

(13) Vid kontrollbesöket hos en tillverkare/exportör avslöjades att företaget delvis brustit i samarbetsvillighet, eftersom det underlåtit att rapportera en stor del av sin inhemska försäljning. I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen räknades den inhemska försäljning som inte rapporterats i frågeformuläret med när normalvärdet grundat på pris och det konstruerade normalvärdet fastställdes. För de kvantiteter som företaget underlåtit att rapportera sattes det inhemska priset till samma nivå som för de dyraste identiska typer av elektrolytkondensatorer som hade rapporterats.

(14) När normalvärdet beräknades fastställde kommissionen först huruvida respektive tillverkares/exportörs sammanlagda inhemska försäljning av elektrolytkondensatorer var representativ jämfört med dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs den inhemska försäljningen vara representativ när tillverkarens/exportörens sammanlagda inhemska försäljningsvolym uppgick till minst 5 % av den sammanlagda volym som företaget sålde på export till gemenskapen.

Detta var fallet för alla tillverkare/exportörer.

(15) Kommissionen undersökte därefter om de elektrolytkondensatorer som såldes på den inhemska marknaden kunde anses vara identiska eller direkt jämförbara med det modeller som såldes för export till gemenskapen.

(16) Kommissionen fastställde, för var och en av de typer som tillverkarna/exportörerna sålde på sina inhemska marknader och som var jämförbara med de typer som såldes för export till gemenskapen, huruvida den inhemska försäljningen var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss typ ansågs representativ om dess volym under undersökningsperioden uppgick till minst 5 % av den sammanlagda volym som sålts för export till gemenskapen av den direkt jämförbara typen.

(17) Kommissionen undersökte därefter huruvida den inhemska försäljningen av respektive typ kunde anses ha skett vid normal handel genom att fastställa hur stor andel av försäljningen på den inhemska marknaden av typen i fråga som var lönsam. I fall där volymen elektrolytkondensatorer sålda till nettopriser minst lika höga som den beräknade tillverkningskostnaden (lönsam försäljning) utgjorde mer än 80 % av den totala försäljningsvolymen, fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnittligt pris för alla inhemska försäljningstransaktioner under undersökningsperioden. I fall där den lönsamma försäljningen utgjorde högst 80 % men minst 10 % av den totala försäljningsvolymen, fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnittligt pris för endast den lönsamma inhemska försäljningen.

(18) I sådana fall baserades i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen normalvärdet för varje typ på de priser som vid normal handel betalats eller skulle betalas av oberoende kunder på exportlandets inhemska marknad.

(19) I fall där den lönsamma volymen av försäljningen av elektrolytkondensatorer utgjorde mindre än 10 % av den totala försäljningsvolymen, ansågs det inhemska priset inte utgöra en lämplig grund för fastställande av normalvärdet.

(20) I dessa fall måste ett konstruerat normalvärde användas i stället för andra tillverkares/exportörers inhemska priser. På grund av det stora antalet olika typer gick det inte att hitta identiska eller liknande typer sålda av andra tillverkare/exportörer.

(21) I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades följaktligen normalvärdet genom att man till tillverkningskostnaderna för de exporterade typerna lade en skälig andel för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. Kommissionen undersökte i detta sammanhang om uppgifterna om varje berörd tillverkares/exportörs försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på den inhemska marknaden var tillförlitliga. De faktiska, inhemska försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna ansågs kunna användas om det berörda företagets inhemska försäljningsvolym ansågs representativ (se skäl 14).

Den faktiska inhemska vinstmarginalen användes när antalet elektrolytkondensatorer sålda till nettopriser överstigande den beräknade tillverkningskostnaden utgjorde över 10 % av volymen av det berörda företagets sammanlagda inhemska försäljning. Detta var fallet för samtliga tillverkare/exportörer.

(22) En tillverkare/exportör begärde att tillverkningskostnaden skulle justeras för inkörningskostnader för nya maskiner. Företaget hävdade att de nya maskinerna inte hade nått förväntad produktionskapacitet mätt i material- och lönekostnad, värdeminskning och allmänna omkostnader för tillverkningen.

Undersökningen visade att begäran i själva verket avsåg normalt förnyande av gamla maskiner, vilka skrevs av enligt normal bokföringsmetod. Eftersom det inte kunde visas att man haft någon inkörningsperiod kunde det också konstateras att ibruktagandet av de nya maskinerna inte medfört lägre kapacitetsutnyttjande. Sålunda gjordes ingen justering i detta avseende.

(23) Samma tillverkare/exportör begärde att tillverkningskostnaderna skulle justeras för en försökstillverkning av en ny kondensatortyp. Det hävdades att kostnaderna för denna tillverkning inte skulle tas med i beräkningen, eftersom de inte utgjorde någon korrekt grund för att bedöma de verkliga kostnaderna vid en helt kommersiell tillverkning.

Det konstaterades att tillverkningskostnaderna avsåg en ny kondensatortyp som omfattades av undersökningen. Kostnaderna avsåg i själva verket forskning och utveckling (FoU-kostnader). Kommissionen fördelade FoU-kostnaderna för produkten i fråga under undersökningsperioden på tillverkningskostnaderna. Förfaringssättet ansågs både ekonomiskt och bokföringsmässigt lämpligast, eftersom FoU-kostnaderna bidrar till försäljningen av både befintliga och kommande produkter och den nuvarande tillverkningen alltså gagnats av tidigare FoU-kostnader. Justeringen beviljades alltså inte.

(24) Denna tillverkare/exportör begärde också att tillverkningskostnaden skulle justeras för de reviderade uppgifterna om avskrivningskostnader. Tillverkaren/exportören hävdade att skattemyndigheterna inte godtog den metod som användes för avskrivning och att den skattemässiga avskrivningskostnaden borde ersätta den reviderade avskrivningskostnaden.

Begäran kunde inte godtas, eftersom tillverkarens/exportörens avskrivningskostnader i den reviderade bokföringen fastställts enligt god redovisningssed i det berörda landet, och på ett rimligt sätt avspeglade kostnaderna för tillverkning och försäljning av produkten i fråga. Dessutom visade undersökningen att de avskrivningsmetoder som använts i den reviderade bokföringen hade använts tidigare. Kommissionen använde därför inte de rapporterade siffrorna, som i och för sig var korrekta i skattehänseende, utan använde i stället tillverkarens/exportörens vanliga avskrivningsmetod.

(25) Båda tillverkarna/exportörerna köpte en stor del av materialet till kondensatortillverkningen från närstående företag. Tillverkarna/exportörerna hävdade att internpriserna skulle användas vid beräkningen av tillverkningskostnaden, eftersom handeln skedde till marknadsmässiga priser och inkluderade vinst. Dessa internpriser har använts vid dumpningsberäkningen för de provisoriska åtgärderna. Kommissionen har dock inte slutfört sin utredning om huruvida dessa priser kan utgöra en tillförlitlig grund vid beräkningen av tillverkningskostnaden, och ett slutgiltigt beslut kan inte fattas förrän i slutskedet av undersökningen.

Exportpris

(26) I de fall där elektrolytkondensatorerna exporterades till oberoende kunder i gemenskapen beräknades exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

(27) I de flesta fall gällde dock exportpriset handel med en närstående part. Exportpriset konstruerades då i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare.

(28) För att ett tillförlitligt exportpris vid gemenskapens gräns skulle kunna fastställas gjordes i dessa fall justeringar för de omkostnader som tillkommit mellan importen och vidareförsäljningen samt för vinst.

(29) Vinstmarginalen fastställdes preliminärt på grundval av de uppgifter som tillhandahölls av ett antal oberoende importörer i gemenskapen, dvs. i genomsnitt strax över 5 % av omsättningen.

Jämförelse

(30) För att jämförelsen mellan normalvärde och exportpris skulle bli rättvis gjordes justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet.

Handelsled

(31) En tillverkare/exportör begärde justering för olika handelsled enligt artikel 2.10 d ii i grundförordningen. Tillverkaren/exportören hävdade att ett närstående företag utförde vissa funktioner på den inhemska marknaden som på exportmarknaden utförs av företagets europeiska försäljningsdotterbolag. Företaget hävdade att när exportpriset konstrueras i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen dras vissa av de kostnader, som de närstående försäljningsdotterbolagen i gemenskapen ådragit sig, av från det pris som den första oberoende kunden betalar; dessa kostnader dras inte av från det inhemska priset, och därför avser det konstruerade exportpriset ett annat handelsled än det som normalvärdet avser. För att jämförelsen mellan normalvärde och exportpris skall bli korrekt måste enligt denna tillverkare/exportör normalvärdet justeras för denna olikhet i handelsled mellan den inhemska marknaden och exportmarknaden.

I detta sammanhang bör följande noteras. Metoden att konstruera exportpriset genom att dra ifrån den närstående importörens kostnader gör att försäljningspriset till den första oberoende kunden blir marknadsmässigt vid gemenskapens gräns. I föreliggande fall visade det sig att de närstående importörernas försäljningspris låg på samma nivå som de priser som distributörer och företag som använder kondensatorer i sin tillverkning av elektronikvaror, dvs. de slutliga användarna, betalade. Priset var det samma för dessa två försäljningskanaler. Om kostnaderna för försäljningen till dessa båda kundkategorier skulle dras av skulle exportpriset komma att, sett längs distributionskedjan, ligga närmare tillverkarens försäljningspris. Tillverkaren/exportören hävdade att dess närstående försäljningsföretag på den inhemska marknaden sålde via precis samma kanaler som man gjorde i gemenskapen, dvs. till distributörer och industrin. Denna tillverkare/exportör påpekade dock själv att distributörerna på den inhemska marknaden och de oberoende distributörerna på gemenskapsmarknaden inte var helt jämförbara, eftersom den senare gruppen låg närmare detaljhandeln.

Såsom påpekats tidigare visade undersökningen på plats dessutom att den exporterande tillverkaren i fråga hade underlåtit att rapportera en stor del av sin inhemska försäljning (se skäl 13 ovan). Kommissionen kunde därför inte verifiera till vilka priser eller i vilket handelsled denna försäljning skett, och kunde inte i tillfredsställande mån utreda tillverkarens/exportörens påstående om handelsleden vid den inhemska handeln och exporthandeln.

Enligt artikel 2.10 d ii i grundförordningen får en särskild justering beviljas när en existerande olikhet mellan handelsled på exportmarknaden och den inhemska marknaden inte kan kvantifieras beroende på avsaknad av relevanta led på exportlandets hemmamarknad. Även om tillverkaren/exportören inte tillfredsställande har kunnat visa att dess begäran om justering för olikhet i handelsled är berättigad och oaktat redogörelsen ovan medger kommissionen att handelsledet på den inhemska marknaden kanske inte fullt motsvarar handelsledet på exportmarknaden, och att det konstruerade exportpriset ligger närmare tillverkaren i distributionskedjan. Kommissionen har, för att beakta detta och i möjligaste mån se till att prisjämförelsen sker i rätt led, justerat normalvärdet med 10 % av denna tillverkares/exportörs bruttomarginal.

Kreditkostnader

(32) En tillverkare/exportör begärde att normalvärdet skulle justeras för kreditkostnader. Undersökningen visade att kreditkostnaderna hade blåsts upp genom att en artificiellt hög ränta användes inom företaget. Justeringen beviljades därför bara på grundval av räntan för korta lån enligt tillverkarens/exportörens reviderade bokföring.

(33) Justeringar för importavgifter, kostnader för transport, försäkring och hantering, rabatter samt provisioner beviljades då så var befogat, dvs. när begäran gjorts inom utsatt tid och parten i fråga visade att olikheterna påverkade priserna och prisernas jämförbarhet.

Dumpningsmarginal

(34) Det vägda, genomsnittliga normalvärdet för varje typ jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen med det vägda, genomsnittliga exportpriset.

(35) Jämförelsen visade att dumpning förekommit. De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

Dumpningsmarginal för icke samarbetsvilliga företag

(36) För icke samarbetsvilliga företag fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter.

Eftersom graden av samarbetsvilja generellt sett var hög ansågs det lämpligt att sätta dumpningsmarginalen för icke samarbetsvilliga företag till den högsta dumpningsmarginal som fastställts för någon undersökt tillverkare/exportör. Det fanns ingen anledning att anta att en icke samarbetsvillig tillverkare skulle ha dumpat priserna i mindre utsträckning. Metoden ansågs också nödvändig för att inte bristande samarbetsvilja skulle premieras och en möjlighet till kringgående skapas.

Marginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är 25,5 %.

Thailand

(37) Inga företag besvarade frågeformulären för tillverkare/exportör.

På grund av de thailändska tillverkarnas/exportörernas bristande samarbetsvilja måste dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Det bör påpekas att få uppgifter fanns tillgängliga: De statistiska uppgifterna om exportpriser från Thailand avsåg ett bredare produktspektrum. Eftersom den inhemska tillverkaren vanligen säljer produkten direkt till användarna inom industrin och inte via handlare gick det inte att få några tillförlitliga uppgifter om priserna på den inhemska thailändska marknaden. Kommissionen fick inga uppgifter utöver de som förekom i klagomålet, och det beslutades därför preliminärt att dessa uppgifter skulle användas för att undersöka om dumpning förekommit.

(38) På denna grundval är dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, 39,5 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

Gemenskapstillverkningen

(39) Fyra stora tillverkare av elektrolytkondensatorer, Philips, BHC Aerovox Ltd. (Förenade Kungariket), Vishay Roederstein GmbH (Tyskland) och Siemens-Matsushita Components GmbH & Co. KG (Tyskland), och ett antal små och medelstora tillverkare är etablerade i gemenskapen.

(40) En av de stora tillverkarna, Siemens-Matsushita Components GmbH & Co. KG (München, Tyskland), är ett samriskföretag mellan ett tyskt och ett japanskt företag, och är en av de exporterande amerikanska tillverkarna närstående. Genom detta förhållande ansågs tillverkaren skyddad från den dumpade importens skadliga verkan, och tillverkaren ansågs därför i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen inte tillhöra gemenskapsindustrin. Denna tillverkare hade inte heller ansetts tillhöra gemenskapsindustrin i de båda tidigare förfarandena om elektrolytkondensatorer.

(41) Vissa tillverkare/exportörer hävdade att en av de klagande gemenskapstillverkarna, Philips, inte kunde betraktas som tillhörande gemenskapsindustrin, eftersom ett annat Philipsföretag, Philips Consumer Electronics BV, importerade elektrolytkondensatorer från USA under undersökningsperioden.

Undersökningen visade att Philips Consumer Electronics BV, som köpte cirka 40 % av Philips produktion och var deras traditionellt största kund, importerade elektrolytkondensatorer från USA under undersökningsperioden för att användas som komponenter i elektronikvarutillverkningen. Philips Consumer Electronics BV använde de importerade elektrolytkondensatorerna enbart som komponenter vid tillverkningen av elektronikvaror, och de såldes aldrig vidare på gemenskapsmarknaden.

Philips Consumer Electronics BV val att delvis tillgodose sina behov genom amerikanska exportörer möjliggjordes av Philipsgruppens struktur med olika, oberoende resultatenheter, som får anskaffa sitt material från den tillverkare som erbjuder de bästa villkoren. Valet innebär inte att Philips huvudsakliga verksamhet ändrats från tillverkning till import.

Philips Consumer Electronics BV import ansågs utgöra ett rimligt affärsmässigt handlande, eftersom man importerade dumpade produkter bara i viss utsträckning och även fortsättningsvis använde moderföretaget som huvudsaklig leverantör. Importen betraktades som en nödvändig handelsåtgärd tills de rättvisa konkurrensvillkoren återställts på gemenskapsmarknaden.

Av detta drogs därför slutsatsen att det saknades rimlig grund för att inte ta med Philips i gemenskapsindustrin. Man kom fram till samma slutsats i skäl 10-12 i kommissionens förordning (EEG) nr 1451/92 om införande av provisoriska antidumpningsåtgärder på import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan (7).

(42) En exporterande tillverkare hävdade vidare att definitionen av gemenskapsindustrin inte borde omfatta Philips, eftersom företaget är närstående en tillverkare i USA, North American Philips, som också tillverkar elektrolytkondensatorer.

Enligt de uppgifter som kommissionen hade tillgång till tillverkade North American Philips bara för den nordamerikanska marknaden, och företaget exporterade inte några elektrolytkondensatorer till gemenskapen under undersökningsperioden.

Kommissionen kom därför till slutsatsen att Philips skulle räknas till gemenskapstillverkningen.

(43) Det beslutades därför att alla de företag som tillverkade elektrolytkondensatorer i gemenskapen, med undantag av Siemens-Matsushita Components GmbH & Co. KG (Tyskland) skulle räknas till gemenskapstillverkningen. Dessa företag kallas nedan "gemenskapstillverkarna".

Gemenskapsindustrin

(44) Såsom nämnts ovan stödde två gemenskapstillverkare klagomålet aktivt. Den ena av dessa båda klagande tillverkare, BHC Aerovox Ltd, kunde dock inte tillhandahålla begärda uppgifter inom utsatt tid och räknas därför inte in i gemenskapsindustrin.

(45) Ytterligare en stor gemenskapstillverkare, Vishay Roederstein GmbH (Tyskland), uttryckte sitt stöd för klagomålet, men besvarade inte kommissionens frågeformulär.

(46) En liten till medelstor gemenskapstillverkare, Trobo SA (Spanien) uttryckte sitt stöd för klagomålet, men tillhandahöll inte kommissionen fullständiga uppgifter. Inga andra små och medelstora gemenskapstillverkare hördes av.

(47) I detta sammanhang undersöktes den enda samarbetsvilliga, klagande gemenskapstillverkaren, Philips. Philips stod för 41 % av den uppskattade sammanlagda gemenskapstillverkningen av den produkt som är föremål för undersökning, och utgjorde på så sätt en betydande del av gemenskapstillverkningen i enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen. Denna tillverkare kallas därför nedan i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen "gemenskapsindustrin".

E. SKADA

Inledande anmärkningar

(48) Geografiskt omfattade undersökningen gemenskapen så som den såg ut vid tidpunkten för förfarandets inledande, dvs. femton medlemsstater.

(49) Utredningen av vilken skada gemenskapsindustrin lidit har gjorts mot bakgrund av de befintliga antidumpningsåtgärder som infördes 1992 och 1994 mot import av produkten i fråga från Japan, Sydkorea och Taiwan. Dessa åtgärder består av antidumpningstullar, vilka för närvarande, såsom nämnts ovan, är under översyn.

Gemenskapsförbrukningen

(50) Förbrukningen beräknades som summan av gemenskapsindustrins försäljning i gemenskapen, en uppskattning av andra gemenskapstillverkares försäljning i gemenskapen, försäljningen i gemenskapen för det företag som inte räknas till gemenskapstillverkarna samt den volym som importerats till gemenskapen.

(51) Beträffande importvolymen beaktades att KN-numret för elektrolytkondensatorer också omfattar andra typer av kondensatorer som inte omfattas av detta förfarande, och att Eurostat således inte kunde tillhandahålla några exakta uppgifter om den sammanlagda importen av produkten i fråga.

Importvolymen från de berörda länderna grundades på gemenskapsindustrins uppskattning, med justering för att beakta styrkta uppgifter från samarbetsvilliga exporterande tillverkare i de berörda länderna och importörerna i gemenskapen.

(52) Dessa uppgifter visade att gemenskapsförbrukningen ökade mellan 1993 och 1995 från 70,7 miljoner enheter till 89,2 miljoner enheter, och sedan minskade till 82,5 miljoner enheter under undersökningsperioden. Den sammanlagda förbrukningen ökade med 17 % under skadeperioden.

Importen från de berörda länderna till gemenskapsmarknaden

Sammanslagen bedömning av den dumpade importens verkan

(53) Kommissionen undersökte om importen av elektrolytkondensatorer med ursprung i USA och Thailand skulle slås samman vid bedömningen i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(54) En av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna motsatte sig en sammanslagen bedömning, och hävdade att importen med ursprung i Thailand hade ökat mycket mer än importen med ursprung i USA under skadeperioden, och att elektrolytkondensatorer med ursprung i Thailand såldes i gemenskapen till mycket lägre priser än de amerikanska elektrolytkondensatorerna.

(55) Kommissionen utredde dessa påståenden med beaktande av artikel 3.4 i grundförordningen, enligt vilken verkan av importen skall slås samman för bedömning bara om det fastställs att

- varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen och omfattningen av importen från varje land inte är försumbar, och

- det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten.

(56) Följande preliminära slutsatser drogs av detta:

- Dumpningsmarginalerna för de båda berörda länderna översteg miniminivån, vilket påpekas i skälen 35 och 37 ovan, och den från dessa länder till gemenskapen importerade volymen kunde inte anses som försumbar, vilket påpekas i skäl 58.

- Vad beträffar konkurrensvillkoren visade undersökningen att de väsentliga fysiska och tekniska egenskaperna var lika för varje jämförd typ av elektrolytkondensatorer importerad från de berörda länderna, och att de därmed var utbytbara. Elektrolytkondensatorerna konkurrerade alltså med varandra och, eftersom dessa produkter såldes via jämförbara försäljningskanaler, med den likadana produkten tillverkad av gemenskapsindustrin.

(57) Kommissionen ansåg därför att villkoren i artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda. Importen från de berörda länderna slogs därför samman för bedömning.

Den dumpade importens volym och marknadsandel

(58) Den sammanslagna volymen av dumpad import av elektrolytkondensatorer med ursprung i USA och Thailand till gemenskapen ökade med 51 % under hela skadeperioden, dvs. från 11 miljoner enheter 1993 till 16,9 miljoner enheter 1995; importen låg kvar på 16,6 miljoner enheter under undersökningsperioden. Den sammanslagna marknadsandelen ökade 4,6 procentenheter från 15,6 % 1993 till 20,2 % under undersökningsperioden.

Priserna på den dumpade importen

(59) Undersökningen visar att det genomsnittliga försäljningspriset på den dumpade importen från de berörda länderna under hela skadeperioden var mycket lägre än gemenskapsindustrins.

(60) Prisunderskridandet beräknades för respektive produkttyp genom att de berörda tillverkarnas/exportörernas priser till icke närstående importörer i gemenskapen eller deras närstående importörers priser till första oberoende kund i gemenskapen jämfördes med gemenskapsindustrins priser till oberoende köpare.

(61) Produkttyperna delades upp efter kapacitans, märkspänning, arbetstemperatur och anslutningsform. Dessa egenskaper är avgörande för kundens produktval och i stor utsträckning också för priset. Om det inte fanns produkttyper tillverkade i gemenskapen som hade samma egenskaper som de exporterade användes typer med mycket likartade egenskaper.

(62) De båda amerikanska tillverkarna/exportörerna hävdade att också elektrolytkondensatorernas storlek skulle beaktas när de importerade produkttyperna skulle jämföras med sådana tillverkade av gemenskapsindustrin, eftersom kostnaden för elektrolytkondensatorerna direkt påverkas av storleken.

Det bör påpekas att de uppgifter som kommissionen behövde för att utreda detta påstående blev tillgängliga först på ett sent stadium av förfarandet. En preliminär genomgång av uppgifterna visade att prisunderskridandenivån för liknande typer var jämförbar oavsett om de importerade elektrolytkondensatorernas storlek beaktades. Elektrolytkondensatorernas storlek beaktades därför inte vid det preliminära fastställandet av prisunderskridandet. Frågan kommer dock att utredas ytterligare.

(63) När det gällde import med ursprung i USA användes samarbetsvilliga tillverkares/exportörers transaktioner eller tillverkare/exportörer närstående importörers transaktioner. Dessa transaktioner utgjorde enligt Eurostats uppgifter en stor del av den sammanlagda importen till gemenskapen från USA. Eftersom inte någon exporterande thailändsk tillverkare samarbetade, fastställdes priserna på den dumpade importen med ursprung i Thailand på grundval av tillgängliga uppgifter, dvs. det pris de båda samarbetsvilliga icke närstående importörerna i gemenskapen betalade för elektrolytkondensatorer från Thailand.

(64) På grund av det stora antalet olika typer av elektrolytkondensatorer gjordes prisjämförelsen för gemenskapsindustrin på grundval av ett urval transaktioner, vilka utgjorde cirka 70 % av försäljningsvolymen för alla, av gemenskapsindustrin tillverkade typer av elektrolytkondensatorer.

(65) Den undersökta gemenskapsindustrins försäljningspriser justerades till handelsledet fritt fabrik. När försäljningspriset vid exporttransaktioner direkt till icke närstående kunder jämfördes justerades även tillverkarnas/exportörernas försäljningspriser, så att betald tull, kostnader efter själva importen samt vinst beaktades. Alla priser jämfördes i jämförbara handelsled efter det att rabatter och avdrag dragits av.

(66) Jämförelsen visade att det vägda, genomsnittliga prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapstillverkarens priser, var följande:

- USA: 0 %-25 %, i genomsnitt 9 %.

- Thailand: 0 %-41 %, i genomsnitt 12 %.

Gemenskapsindustrins situation

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym

(67) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden ökade mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 118, men sjönk sedan till index 88 under undersökningsperioden, och minskade alltså med 12 % sett över hela skadeperioden.

Marknadsandel

(68) Om försäljningsvolymens utveckling jämförs med gemenskapsförbrukningen kan det konstateras att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade från index 100 1993 till index 75 under undersökningsperioden.

Produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(69) Gemenskapsindustrins produktion ökade mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 123, och sjönk sedan till index 98 under undersökningsperioden. Produktionen minskade alltså med 2 % sett över hela skadeperioden. Produktionen minskade dock med nästan 20 % mellan 1995 och undersökningsperioden, och den tidigare ökningen utplånades helt.

(70) Kapaciteten ökade med 21 % mellan 1993 och 1995, var oförändrad under 1996 och ökade sedan med ytterligare 15 % under undersökningsperioden. Kapacitetsökningen mellan 1993 och 1995 avspeglade den synliga förbrukningens utveckling i gemenskapen under samma period. Kapacitetsökningen under undersökningsperioden berodde på att nya typer av radiella elektrolytkondensatorer utvecklades.

(71) Kapacitetsutnyttjandet ökade mellan 1993 och 1994 från index 100 till index 109, men sjönk därefter stadigt till index 72 under undersökningsperioden.

Lager

(72) Gemenskapsindustrins lagerhållning visade en oregelbunden utveckling. Lagren ökade mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 168, minskade 1996 till ungefär index 125 och ökade igen under undersökningsperioden till index 252. Det antal försäljningsdagar gemenskapsindustrins lager beräknades räcka nästan tredubblades under skadeperioden.

Prisutveckling

(73) Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris till icke närstående parter ökade med 44 % mellan 1993 och undersökningsperioden. Under samma period ökade de genomsnittliga exportpriserna från USA och Thailand med 49 % respektive 58 %. Trots denna ökning underskred priserna från de berörda exporterande länderna betydligt gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Dessa uppgifter bör bedömas med beaktande av att förbrukningen av produkten i fråga ökade kraftigt mellan 1993 och undersökningsperioden, att det genomsnittliga försäljningsprisets utveckling till stor del beror på produktmixen och att prisutvecklingen på gemenskapsmarknaden påverkades av de tidigare antidumpningsåtgärderna.

Lönsamhet

(74) Gemenskapsindustrin gjorde 1993 en förlust på nära 6 % av nettoförsäljningen. Resultatet förbättrades dock och 1995 gjorde gemenskapsindustrin en vinst på nära 7 %. Därefter försämrades läget avsevärt, och under undersökningsperioden låg gemenskapsindustrin nära break-even.

Den högre lönsamheten mellan 1993 och 1995 kom efter det att antidumpningsåtgärder införts på import av vissa elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan (1992), Taiwan och Sydkorea (1994). Den sammanföll också med en period med ökad försäljning (både volym- och värdemässigt) och större produktion.

Å andra sidan bör den lägre lönsamheten efter 1995 ses mot bakgrund av att gemenskapsindustrins minskade försäljning ledde till en betydande produktionssänkning och lägre kapacitetsutnyttjande, vilket i sin tur gjorde att kostnaderna per enhet ökade. De hårdare marknadsvillkoren ledde till en ökning av de fasta kostnadernas andel av tillverkningskostnaden per enhet, andra försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

Investeringar

(75) Gemenskapsindustrins årliga investeringar ökade mellan 1993 och 1996 från index 100 till index 576. Investeringarna upphörde under undersökningsperioden.

Sysselsättning

(76) Antalet sysselsatta med produkten i fråga inom gemenskapsindustrin minskade under skadeperioden med 26 % sedan man, efter de försämrade ekonomiska resultaten efter 1995, förbättrat effektiviteten och genomfört en övergripande omstrukturering.

Produktivitet

(77) Gemenskapsindustrins produktivitet, mätt i produktion per anställd, ökade mellan 1993 och 1995 från index 100 till index 128, i första hand på grund av att antalet sysselsatta minskade och produktionen ökade. Produktiviteten minskade efter 1995 på grund av den stora produktionsminskningen, men ökade igen under undersökningsperioden när sysselsättningen minskade ytterligare. Sammantaget ökade produktiviteten med 26 % under skadeperioden.

Slutsats

(78) Undersökningen visar att gemenskapsindustrin under hela skadeperioden utsattes för en avsevärd prispress från import från USA och Thailand; denna import ökade och priserna underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser med upp till 25 % respektive 41 % under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins försäljning, marknadsandel och produktion minskade också avsevärt under en period då efterfrågan på gemenskapsmarknaden ökade med 17 %.

(79) Gemenskapsindustrins ekonomiska situation var trots förbättringarna mellan 1993 och 1995 otillfredsställande och för dålig för att investeringar och FoU skulle kunna vidmakthållas, eftersom gemenskapsindustrin nådde break-even under undersökningsperioden. Den skadliga dumpningen från USA och Thailand kom dessutom under en period då industrin var i färd med att återhämta sig från tidigare dumpningar.

(80) Sysselsättningen minskade kontinuerligt under hela skadeperioden.

(81) Gemenskapsindustrins situation försämrades särskilt mycket under den senare delen av skadeperioden (från 1995 till undersökningsperiodens slut).

(82) Kommissionen har därför dragit den preliminära slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit en sådan väsentlig skada som avses i artikel 3.1 i grundförordningen.

F. VÅLLANDE AV SKADA

Inledande anmärkningar

(83) Kommissionen undersökte om den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit hade orsakats av den dumpade importen från de berörda länderna eller om andra faktorer hade vållat skadan.

Kommissionen har redan i tidigare förordningar om import av elektrolytkondensatorer till gemenskapen konstaterat att gemenskapsmarknaden för produkten är öppen och priskänslig. Dumpad lågprisimport har därför en tydlig och omedelbar verkan på det allmänna marknadsläget.

Verkan av den dumpade importen

(84) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrins minskade försäljning, marknadsandel och produktionsnivå under skadeperioden sammanföll med en avsevärd ökning av volymen och marknadsandelen för den dumpade importen från de berörda länderna. Volymen för denna import ökade med 51 % och dess marknadsandel ökade med nära 5 procentenheter under skadeperioden, från index 100 under 1993 till index 129 under undersökningsperioden. Samtidigt sjönk gemenskapsindustrins försäljning med 12 % och dess marknadsandel sjönk från index 100 under 1993 till index 75 under undersökningsperioden.

(85) Det visade sig också att priserna på importen från de berörda länderna i hög grad underskred gemenskapsindustrins priser. Såsom påpekats ovan innebär marknadens priskänslighet att varje form av prispress omedelbart påverkar marknaden.

(86) Beträffande gemenskapsindustrins ekonomiska situation bör det hållas i minnet att den vid skadeperiodens början fortfarande var i färd med att återhämta sig från verkan av tidigare dumpad import av vissa elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan, Taiwan och Sydkorea, och gick med förlust.

Gemenskapsindustrins ekonomiska situation förbättrades under 1994 och 1995. Förbättringen sammanföll med att antidumpningsåtgärder infördes på import av elektrolytkondensatorer från Japan, Taiwan och Sydkorea. Under denna period kunde gemenskapsindustrin främst tack vare en ökad efterfrågan på gemenskapsmarknaden öka försäljningsvolym och priser. Industrin ökade också sin produktion och produktivitet och sänkte sina kostnader för tillverkning och försäljning. Gemenskapsindustrin kunde därmed gå med vinst 1995.

Från 1995 försämrades återigen gemenskapsindustrins lönsamhet, trots att det genomsnittliga försäljningspriset ökade i stort sett i samma utsträckning som det genomsnittliga försäljningspriset på den dumpade importen. Försämringen berodde främst på lägre försäljning, vilket ledde till en produktionssänkning och därmed ett lägre kapacitetsutnyttjande samt, fram till 1996, sänkt produktivitet. Försäljningskostnaden per enhet ökade också på grund av gemenskapsindustrins svårigheter att marknadsföra sina produkter.

(87) Gemenskapsindustrin kunde inte heller dra tillräcklig nytta av de antidumpningsåtgärder som nämnts ovan, eftersom den dumpade importen från USA och Thailand från 1995 undergrävde återställandet av rättvisa marknadsförhållanden och hindrade industrin från att återhämta sig från tidigare skada. Den dumpade importens volym var oförändrad mellan 1995 och undersökningsperioden trots att förbrukningen sjönk, och dess marknadsandel ökade således. Det bör i detta sammanhang påpekas att de flesta tillverkarna/exportörerna i USA och Thailand är japanska tillverkare av elektrolytkondensatorer närstående.

(88) Det försämrade ekonomiska resultatet och omstruktureringsåtgärderna ledde till att antalet sysselsatta minskade stadigt under skadeperioden.

Andra faktorer

(89) Kommissionen undersökte huruvida den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit kunde ha orsakats av andra faktorer än den dumpade importen. Kommissionen undersökte särskilt förbrukningens utveckling på gemenskapsmarknaden, gemenskapsindustrins resultat och marknadsföringsstrategi samt utvecklingen av och inverkan från import från tredje land som inte berörs av detta förfarande.

Gemenskapsförbrukningen

(90) En samarbetsvillig tillverkare/exportör hävdade att gemenskapsindustrins minskade försäljning efter 1995 berodde på en allmän konjunkturnedgång på marknaden för elektrolytkondensatorer.

Gemenskapsförbrukningen sjönk med 8 % mellan 1995 och undersökningsperioden samtidigt som gemenskapsindustrins försäljning minskade med 25 %; alltså minskade försäljningen betydligt mer än förbrukningen. Trots att förbrukningen minskade låg dessutom volymen för den sammanlagda dumpade importen från USA och Thailand oförändrat kvar på de höga nivåerna från 1995 fram till undersökningsperioden; dess marknadsandel ökade sålunda.

Gemenskapsindustrins resultat

(91) Vissa tillverkare/exportörer hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte berodde på den dumpade importen utan på gemenskapsindustrins svaga resultat i allmänhet. Man gjorde särskilt följande påpekanden:

(92) Tillverkarna/exportörerna påstods vara mera kostnadseffektiva och produktiva än gemenskapsindustrin, och den lägre tillverkningskostnaden gjorde att dessa tillverkare/exportörer kunde sälja elektrolytkondensatorer till lägre priser.

Utan att gå in närmare på frågan om berörda tillverkare/exportörer verkligen hade någon form av kostnadsfördel måste det såsom påpekats ovan betonas att gemenskapsindustrin på grund av ökningen av den dumpade importen från de länder som omfattas av detta förfarande inte kunde utnyttja hela sin produktionskapacitet, och därmed led väsentlig skada. Under sådana omständigheter anses dessa tillverkares/exportörers dumpning ha vållat gemenskapsindustrin skada oavsett om dessa hade några kostnadsfördelar (godtagna eller inte).

(93) Gemenskapsindustrin påstods också vara sämre än tillverkarna/exportörerna i de berörda länderna på att skapa nya produkter och på att reducera formatet på produkterna; gemenskapsindustrins produktutbud skulle därför inte vara lika fullständigt som de exporterande tillverkarnas, och gemenskapsindustrins produkter skulle därför vara mindre attraktiva.

Kommissionen jämförde de samarbetsvilliga parternas produktutbud. Det visade sig att gemenskapsindustrin under undersökningsperioden erbjöd ett stort antal produkter vars fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och format i stort sett var jämförbara med de produkter som tillverkarna/exportörerna erbjöd. Gemenskapsindustrin kunde också tillgodose kunders särskilda behov genom specialtillverkade eller skräddarsydda produkter, vilket är vanligt inom branschen. Gemenskapsindustrin introducerade i början av undersökningsperioden en serie nya elektrolytkondensatorer i mycket litet format som i stort sett var jämförbara med de importerade produkterna i motsvarande format.

(94) Tillverkarna/exportörerna hävdade slutligen att gemenskapsindustrin angav för lång livslängd för de elektrolytkondensatorer man sålde. Detta skulle vara en anledning till att försäljningspriset för gemenskapsindustrins produkter var betydligt högre än för tillverkarnas/exportörernas motsvarande produkter.

Undersökningen visar att gemenskapsindustrin tillverkade elektrolytkondensatorer enligt kundernas specifikationer. Det visade sig också att livslängd kan anges på olika sätt beroende på hur den beräknas (total load life, sammanlagd belastad livslängd; test-life, testlivslängd; endurance, hållbarhet m.m.), och att gemenskapsindustrin och tillverkarna/exportörerna inte alltid angav livslängden enligt samma beräkningsmetoder. Ingen bevisning tillhandahölls som styrkte att gemenskapsindustrins påstådda överspecificering av sina produkter berodde på något annat än olika sätt att beräkna livslängden. Tillverkarnas/exportörernas invändning har alltså inte styrkts och kan därför inte godtas.

Marknadsföringsstrategi

(95) En samarbetsvillig tillverkare/exportör hävdade att gemenskapsindustrin inriktade sin marknadsföring på de slutliga användarna och försummade andra försäljningskanaler, t.ex. distributörer. Detta skulle vara orsaken till gemenskapsindustrins förluster, eftersom slutliga användare generellt sett utövar ett mycket starkare tryck nedåt på priserna.

Det kunde dock konstateras att gemenskapsindustrin sålde en betydande del av sin produktion till distributörer. Det gick inte heller att urskilja några skillnader i pris mellan gemenskapsindustrins och tillverkarnas/exportörernas försäljningspris till slutliga användare och distributörer. Invändningen kunde därför inte godtas.

Import från annat tredje land

(96) Den sammanlagda marknadsandelen för import från tredje länder som inte omfattas av detta förfarande ökade med 4 procentenheter under skadeperioden. Kommissionen undersökte särskilt importen från Japan, Sydkorea och Taiwan, vilken utgjorde cirka 90 % av importen från andra länder än USA och Thailand under undersökningsperioden och stod för nästan hela ökningen i marknadsandel för import från andra tredje länder.

(97) Importen av elektrolytkondensatorer från Japan, Sydkorea och Taiwan är föremål för antidumpningsåtgärder som för närvarande är under översyn.

Eftersom den sammanlagda marknadsandelen för import från Japan, Sydkorea och Taiwan ökade från 35 % till 38,9 % under skadeperioden och de genomsnittliga försäljningspriserna för denna import låg under gemenskapsindustrins priser kan det inte uteslutas att denna import trots pågående antidumpningsåtgärder bidrog till att gemenskapsindustrin led skada.

Slutsats

(98) Även om det inte kan uteslutas att en del av importen från annat tredje land och den sjunkande gemenskapsförbrukningen den senaste tiden kan ha bidragit till att gemenskapsindustrin har förlorat marknadsandelar och kommit i ett svårt läge, har undersökningen visat att dessa faktorer inte upphäver orsakssambandet mellan den import som är föremål för undersökning och gemenskapsindustrins väsentliga skada.

Slutsatsen beror särskilt på att gemenskapsindustrins försäljning och marknadsandel minskade under en period då efterfrågan i hela gemenskapen ökade; detta sammanföll i tiden med en markant ökning av volymen varor med ursprung i USA och Thailand som importerades till priser som underskred gemenskapsindustrins. Under denna period, då gemenskapsindustrin dessutom var i färd med att försöka återhämta sig från andra tredje länders dumpning, kunde man alltså inte dra nytta av den ökade efterfrågan på gemenskapsmarknaden, och gemenskapsindustrin gagnades därför inte heller av de stordriftsfördelar man skulle ha haft om man hade kunnat behålla sin marknadsandel på den växande marknaden och därmed öka sin försäljning. Försäljningsnedgången ledde också till att gemenskapsindustrin efter 1995 återigen drabbades av sjunkande genomsnittlig lönsamhet, sysselsättning och investeringar. Slutsatsen kan därför dras att den dumpade importen från de berörda länderna orsakade gemenskapsindustrin väsentlig skada under skadeperioden.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

Inledande anmärkningar

(99) På grundval av tillhandahållen information undersökte kommissionen preliminärt huruvida tvingande skäl talade för att det, oaktat vad man kommit fram till beträffande dumpning och skada, inte skulle vara i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i ärendet.

Kommissionen beaktade i detta avseende hur berörda parter skulle påverkas om åtgärder vidtogs respektive inte vidtogs.

Insamlande av uppgifter

(100) För att kunna bedöma vilken verkan de nu gällande åtgärderna har haft begärde kommissionen uppgifter från alla kända berörda parter, bland annat parter i tidigare förädlingsled, gemenskapstillverkare, importörer/distributörer och användare. Inga uppgifter inkom från parterna i tidigare förädlingsled.

Gemenskapsindustrin

Gemenskapsindustrins beskaffenhet och struktur

(101) Även om gemenskapsindustrin bara utgörs av Philips bör det erinras om att andra gemenskapstillverkare i form av små, medelstora och stora företag finns spridda över de flesta medlemsstaterna.

De stora tillverkarna tillhör internationellt diversifierade grupper och de mindre gemenskapstillverkarna är till största delen små och medelstora familjeföretag.

(102) Frågeformuläret om gemenskapens intresse besvarades bara av gemenskapsindustrin och en mindre spansk tillverkare, som uttryckte sitt stöd för införandet av antidumpningsåtgärder.

Gemenskapsindustrins lönsamhet

(103) Undersökningen visade att gemenskapsindustrins ekonomiska situation förbättrades avsevärt mellan 1993 och 1995 (en period då gemenskapsindustrin var i färd med att återhämta sig från tidigare dumpning), främst tack vare omstrukturering och rationalisering. Samtidigt som efterfrågan och priserna i gemenskapen ökade infördes antidumpningsåtgärder 1992 och 1994. Industrin visade sin tekniska styrka genom att 1996 introducera en ny serie radiella elektrolytkondensatorer, och vid undersökningsperiodens början introducerade man olika typer av elektrolytkondensatorer i mycket litet format. Gemenskapsindustrin är alltså fortfarande livskraftig under rättvisa konkurrensförhållanden. Efter 1995 försämrades återigen gemenskapsindustrins ekonomiska situation på grund av den dumpade importen och därav följande minskad försäljningsvolym, marknadsandel och produktionsnivå. Vid undersökningsperiodens slut balanserade gemenskapsindustrins utgifter och inkomster varandra, vilket inte räcker för att ge en rimlig avkastning på gjorda investeringar och FoU.

Befintliga åtgärders inverkan

(104) Under perioden 1993-1995, då de nu gällande antidumpningsåtgärderna på import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan infördes, förbättrades gemenskapsindustrins ekonomiska situation genom i första hand ökade försäljningspriser och försäljningsvolymer. Under hela denna period var den sammanlagda marknadsandelen för importen från de ovan nämnda länderna 35 %.

(105) Den sammanlagda marknadsandelen för importen med ursprung i Taiwan och Sydkorea ändrades inte efter 1995. Importvolymen från Japan ökade trots att gemenskapsförbrukningen minskade, och dess marknadsandel ökade sålunda. Antidumpningsåtgärderna mot import av elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan avser dock ett smalare spektrum av produkter än detta förfarande för import från USA och Thailand. Japanska tillverkare/exportörer har därför kunnat fortsätta sälja vissa typer av elektrolytkondensatorer på gemenskapsmarknaden utan att erlägga antidumpningstullar.

Följder av att åtgärder införs respektive inte införs på import med ursprung i USA och Thailand

(106) Gemenskapsindustrin drabbades av den dumpade importen från USA och Thailand just när den var i färd med att återhämta sig från tidigare skadlig dumpning.

Om den dumpade importen får fortgå kommer gemenskapsindustrins redan utsatta läge att försämras ytterligare, och delar av eller hela industrin hotas av nedläggning. Gemenskapen skulle stå utan någon stor aktör i branschen; ingen forskning och utveckling skulle då bedrivas i gemenskapen och arbetstillfällen skulle gå förlorade. Med tanke på gemenskapsindustrins storlek skulle det också, vilket är av större betydelse, kunna påverka konkurrensförhållandena.

(107) Med utgångspunkt i erfarenheterna från de gällande åtgärderna mot import från Japan, Taiwan och Sydkorea kan man å andra sidan rimligen förvänta sig att gemenskapsindustrin skulle kunna öka försäljningsvolym, marknadsandel, produktionsnivå och kapacitetsutnyttjande om åtgärder infördes. Detta skulle leda till en betydligt lägre kostnad per enhet och en bättre ekonomisk situation.

Trolig inverkan för importörer/distributörer av att åtgärder införs

(108) Endast två importörer i gemenskapen som inte var tillverkare/exportörer närstående var samarbetsvilliga vid förfarandet. Båda hävdade att de som importerade den berörda produkten till gemenskapen skulle skadas om åtgärder införs.

(109) Undersökningen visade att elektrolytkondensatorer bara utgjorde en mindre del av omsättningen och vinsten i dessa icke närstående importörers verksamhet. Därför kan, i avsaknad av andra styrkta invändningar, den slutsatsen dras att åtgärder bara skulle få en obetydlig inverkan.

Trolig inverkan för användarna av produkten av att åtgärder införs

(110) Två användarkategorier kunde identifieras:

- Nätdelstillverkare. Nätdelarna byggs sedan in i färdiga hemelektronikvaror.

- Tillverkare av färdiga elektronikvaror.

(111) Enligt tillgängliga uppgifter sysselsätter industrin för tillverkning av nätdelar cirka 12 000 människor och har en omsättning på cirka 1,5 miljarder ecu. Uppgifter inkom från ett antal företag som enligt tillgängliga uppgifter motsvarade cirka 9 % av industrins sammanlagda omsättning och sysselsättning, och vars förbrukning av elektrolytkondensatorer utgjorde cirka 5 % av den sammanlagda gemenskapsförbrukningen under undersökningsperioden. Företagen uttryckte sin starka oro inför vidtagandet av åtgärder i detta ärende. Företagen hävdade att åtgärderna skulle innebära avsevärt ökade inköpskostnader och att detta kunde tvinga ett betydande antal företag att flytta sin tillverkning utanför gemenskapen, vilket i sin tur skulle medföra att ett stort antal arbetstillfällen gick förlorade.

(112) När uppgifterna analyserades visade det sig att kostnaden för elektrolytkondensatorerna utgör cirka 4 % av den totala kostnaden för en nätdel. Det visade sig också att den vägda, genomsnittliga lönsamheten under undersökningsperioden för de företag som inkom med uppgifter låg på över 18 % av nettoförsäljningen.

(113) Kommissionen är medveten om den hårda konkurrens som råder inom hemelektronikindustrin och att varje kostnadssänkning är viktig, men det måste understrykas att tillverkarna/exportörerna från de berörda länderna kan hålla lägre priser på grund av illojala handelsmetoder som är skadliga och till nackdel för gemenskapens tillverkningsindustri. Det har inte heller inkommit några uppgifter som visar att nätdelstillverkarna skulle ha flyttat sin tillverkning utanför gemenskapen på grund av de åtgärder som infördes mot import med ursprung i Japan, Sydkorea och Taiwan.

(114) Bland tillverkarna av färdig hemelektronik hävdade en stor tillverkare av bildskärmsprodukter att antidumpningsåtgärder på elektrolytkondensatorer skulle innebära ökade inköpskostnader, vilket skulle kunna påverka deras tillverkningsverksamhet i gemenskapen. Utredningarna om gemenskapens intresse i tidigare förfaranden beträffande elektrolytkondensatorer har dock visat att kostnaden för elektrolytkondensatorerna sällan överstiger 1 % av den totala kostnaden för en färdig hemelektronikvara. Inga uppgifter som motsäger detta har inkommit till kommissionen under detta förfarande.

(115) Med tanke på den ringa del av den sammanlagda kostnaden för den färdiga produkten som utgörs av kostnaden för kondensatorer dras därför slutsatsen att tullar på elektrolytkondensatorer skulle ha en försumbar inverkan på de slutliga användarna. Samma slutsats drogs under samtliga tidigare antidumpningsförfaranden beträffande import av elektrolytkondensatorer.

Slutsats om gemenskapens intresse

(116) Med tanke på ökningen av importen från USA och Thailand under skadeperioden och att tillverkarna/exportörerna kontinuerligt och kraftigt underskrider gemenskapsindustrins priser på gemenskapsmarknaden och fortsätter att ta marknadsandelar från gemenskapsindustrin, är det troligt att denna trend kommer att fortsätta och ytterligare förvärra den skada som åsamkats gemenskapstillverkarna, om åtgärder inte vidtas.

(117) Åtgärderna kan förväntas ge gemenskapsindustrin möjlighet att öka sin lönsamhet genom ökad produktion, vilket kommer att främja konkurrensvillkoren på gemenskapsmarknaden och minska hotet om nedläggningar och avskedanden. Den goda inverkan förväntas också bidra till att gemenskapstillverkare kan finansiera investeringar och FoU för att öka sin konkurrenskraft.

(118) De väntade prisökningarna skulle bara innebära begränsade nackdelar för användare och distributörer.

(119) Vid sammanvägningen av de olika intressena har kommissionen tagit särskild hänsyn till det faktum att gemenskapsindustrin skulle kunna tvingas till nedläggningar om tillverkarnas/exportörernas illojala handelsmetoder inte stoppas, vilket skulle kunna leda till att den fördel på medellång sikt som tillgången till billiga varor innebär för användarindustrin försvinner. Om en stor gemenskapstillverkare försvinner skulle det med all sannolikhet påverka konkurrensen på gemenskapsmarknaden.

(120) Därför dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar för att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa preliminära tullar.

H. PRELIMINÄR TULL

Nivå för undanröjande av skada

(121) Sedan det fastställts att den dumpade import som är föremål för detta förfarande har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada och att det inte är mot gemenskapens intresse att vidta åtgärder bör nivån för åtgärderna sättas så, att den är tillräcklig för att undanröja den skada som orsakats av importen men inte överstiger dumpningsmarginalerna.

(122) För att skadan skall undanröjas måste priserna på den dumpade importen höjas till en nivå där de inte längre orsakar skada.

När den nödvändiga prisökningen, dvs. skademarginalen, skulle beräknas beaktade kommissionen att priserna på den dumpade importen måste jämföras med försäljningspriser som avspeglade gemenskapsindustrins hela produktionskostnad inklusive försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en rimlig vinst.

Det vägda, genomsnittliga exportpriset under undersökningsperioden på de produkttyper som användes för att bestämma om prisunderskridande förekom jämfördes med gemenskapsindustrins faktiska vägda, genomsnittliga försäljningspriser under undersökningsperioden, med tillägg i tillämpliga fall för att täcka produktionskostnader och en vinst på 12 % av omsättningen. För denna jämförelse användes de exportpriser och justeringar som avses i skäl 60-65.

Vid det preliminära fastställandet ansågs 12 % vara en lämplig vinstmarginal, eftersom denna marginal användes när skademarginalen skulle fastställas i det föregående förfarandet beträffande import från elektrolytkondensatorer med ursprung i Japan. Kommissionen kunde inte upptäcka att omständigheterna på gemenskapsmarknaden sedan den förra undersökningen hade förändrats på ett sätt som kunde motivera att vinstmarginalen ändrades.

Denna vinstmarginal är dessutom lägre än de samarbetsvilliga tillverkarnas/exportörernas genomsnittliga vinstmarginal.

(123) Skademarginalen för de icke samarbetsvilliga exporterande amerikanska tillverkarna fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter, dvs. på den högsta skademarginal som konstaterats bland de samarbetsvilliga företagen.

(124) Inte någon tillverkare/exportör i Thailand samarbetade, och skademarginalen för dessa fastställdes på grundval av uppgifter som tillhandahölls av samarbetsvilliga icke närstående importörer i gemenskapen. Den högsta skademarginal som konstaterats avsåg en del av importen som inte gällde dessa samarbetsvilliga icke närstående importörer. På denna grund beräknades sedan den sammanlagda vägda, genomsnittliga skademarginalen för hela den berörda importen från Thailand.

Resultatet av beräkningarna

(125) Jämförelsen gav följande nivåer för undanröjande av skada för respektive tillverkare/exportör, uttryckta i procent av nettopriset cif gemenskapens gräns:

>Plats för tabell>

Preliminär antidumpningstull

(126) De preliminära antidumpningstullarna bör sättas till samma nivå som dumpningsmarginalerna, men bör inte överstiga de skademarginaler som anges i skäl 125. Följande preliminära tullar föreslås (i procent av priset cif gemenskapens gräns före tull):

>Plats för tabell>

I. BERÖRDA PARTERS RÄTTIGHETER

(127) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning är preliminära och kan omprövas om kommissionen skulle föreslå en slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av större, elektriska, icke-solida aluminiumelektrolytkondensatorer med ett CV-värde (kapacitans multiplicerat med märkspänning) på 8 000-550 000 microcoulomb (ìC) vid en spänning på minst 160 volt, som klassificeras enligt KN-nummer ex 8532 22 00 (Taric-nummer 8532 22 00 11, 8532 22 00 13, 8532 22 00 91 och 8532 22 00 93), med ursprung i Förenta staterna eller Thailand.

2. Följande preliminära antidumpningstullar skall läggas till nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull för produkter med ursprung i nedanstående länder:

>Plats för tabell>

För det i tabellen nedan angivna företaget skall i stället följande antidumpningstull tillämpas:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser tillämpas.

4. Övergång till fri omsättning i gemenskapen för den produkt som avses i punkt 1 får endast ske om en säkerhet som motsvarar nivån på den preliminära tullen lämnas.

Artikel 2

Enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter, som givit sig till känna inom den tid som anges i tillkännagivandet om inledande, inom 15 dagar efter det att den här förordningen träder i kraft skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda muntligen av kommissionen.

Enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får parter, som givit sig till känna inom den tid som anges i tillkännagivandet om inledande, inom en månad efter det att den här förordningen träder i kraft yttra sig om dess tillämpning.

Artikel 3

Artikel 1 i denna förordning skall gälla i sex månader.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 augusti 1998.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 128, 30.4.1998, s. 18.

(3) EGT C 363, 29.11.1997, s. 2.

(4) EGT L 353, 3.12.1992, s. 1.

(5) EGT L 152, 18.6.1994, s. 1.

(6) EGT C 365, 3.12.1997, s. 5 och EGT C 107, 7.4.1998, s. 4.

(7) EGT L 152, 4.6.1992, s. 22.