Kommissionens förordning (EG) nr 2605/98 av den 3 december 1998 om ändring av förordning (EG) nr 1768/95 om införande av genomförandebestämmelser för det undantag i jordbruket som föreskrivs i artikel 14.3 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 2605/98 av den 3 december 1998 om ändring av förordning (EG) nr 1768/95 om införande av genomförandebestämmelser för det undantag i jordbruket som föreskrivs i artikel 14.3 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 328 , 04/12/1998 s. 0006 - 0007

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2605/98 av den 3 december 1998 om ändring av förordning (EG) nr 1768/95 om införande av genomförandebestämmelser för det undantag i jordbruket som föreskrivs i artikel 14.3 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (grundförordningen) (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2506/95 (2), särskilt artikel 14.3 i denna, och av följande skäl: I artikel 14 i grundförordningen föreskrivs om ett undantag från gemenskapens växtförädlarrätt för skydd av jordbruksproduktionen (undantag i jordbruket). I kommissionens förordning (EG) nr 1768/95 (3) fastställs villkoren för att verkställa detta undantag och för att skydda växtförädlarnas och jordbrukarnas berättigade intressen. Det var vid den tidpunkten inte möjligt att fastställa nivån för den rimliga ersättning som skall betalas då nämnda undantag utnyttjas. Det föreskrevs dock i den förordningen att grundnivån och systemet för påföljande anpassningar skulle fastställas så snart som möjligt. Under tiden har avtal slutits i flera medlemsstater mellan växtförädlar- och jordbrukarorganisationer, bland annat om ersättningsnivån. Det är lämpligt att säkerställa att avtalen görs operativa som gemenskapsriktlinjer när det gäller ersättningsnivån för respektive område och art. När det gäller områden eller arter som inte omfattas av sådana avtal uppgår ersättningen i princip till 50 % av de belopp som erlagts för produktion av förökningsmaterial på licens och den anpassas enligt en lämplig rörlig skala, om en sådan skala har fastställts för respektive nationell växtförädlarrätt. Dessa nivåer bör omprövas senast den 1 januari 2003. Det är lämpligt att ge ett tillräckligt incitament för att ytterligare avtal mellan växtförädlar- och jordbrukarorganisationerna ingås så snart som möjligt, i de fall sådana redan förbereds, för områden och arter som ännu inte omfattas av avtal. En nivå som är lägre än den som fastställs ovan och endast gäller under en begränsad tidsperiod kan uppmuntra vissa organisationer att ingå sådana avtal så snart som möjligt. Samråd har skett med Gemenskapens växtsortsmyndighets förvaltningsråd. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för växtförädlarrätt. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Följande punkter 4, 5, 6 och 7 skall läggas till i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1768/95: "4. Om, när det gäller punkt 2, ersättningsnivån fastställs i avtal mellan organisationer för rättsinnehavare och jordbrukarorganisationer, med eller utan deltagande bearbetningsorganisationer, vilka är etablerade inom gemenskapen på gemenskapsnivå, nationell eller regional nivå, skall de avtalade nivåerna användas som riktlinjer för att fastställa vilken ersättning som skall betalas inom området och för arterna i fråga, om dessa nivåer och villkoren för dessa skriftligen har anmälts till kommissionen av de aktuella organisationernas bemyndigade företrädare och om de avtalade nivåerna och villkoren för dessa har offentliggjorts i den officiella tidning som ges ut av gemenskapens växtsortsmyndighet. 5. Om, när det gäller punkt 2, inget sådant avtal som avses i punkt 4 har ingåtts, skall ersättningen enligt punkt 2 uppgå till 50 % av de belopp som erlagts för produktion av förökningsmaterial på licens. Om en medlemsstat före den 1 januari 1999 anmäler till kommissionen att ett avtal mellan de relevanta organisationerna etablerade på nationell eller regional nivå är nära förestående, enligt vad som anges i punkt 4, skall den ersättning som betalas i området och för arten i fråga uppgå till 40 % istället för 50 % som anges ovan, men endast i de fall sådana undantag i jordbruket utnyttjas innan avtalen genomfördes och senast den 1 april 1999. 6. Om jordbrukaren, när det gäller punkt 5, under den aktuella perioden har utnyttjat undantaget i jordbruket för mer än 55 % av allt material av sorten i fråga som denne använder i sin produktion, skall nivån på ersättningen i området och för arten i fråga vara den som tillämpas för sorten om den vore skyddad i medlemsstaten av dess nationella ordning för växtförädlarrätt, såvida det finns en nationell ordning som fastställer en sådan nivå och förutsatt att nivån överstiger 50 % av de belopp som erlagts för produktion av förökningsmaterial på licens enligt vad som fastställs i punkt 2. Om den nationella ordningen inte innehåller någon sådan nivå skall bestämmelserna i punkt 5 gälla oberoende av vilken andel som används. 7. Senast den 1 januari 2003 skall bestämmelserna i punkt 5 första stycket och punkt 6 omprövas mot bakgrund av erfarenheterna från denna förordning och utvecklingen av det förhållande som avses i punkt 3 för att dessa bestämmelser skall kunna anpassas senast den 1 juli 2003, om det visar sig nödvändigt att fastställa eller stabilisera det rimligt avvägda förhållande som fastställs i nämnda punkt, i hela eller delar av gemenskapen." Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 3 december 1998. På kommissionens vägnar Franz FISCHLER Ledamot av kommissionen (1) EGT L 227, 1.9.1994, s. 1. (2) EGT L 258, 28.10.1995, s. 3. (3) EGT L 173, 25.7.1995, s. 14.

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2605/98 av den 3 december 1998 om ändring av förordning (EG) nr 1768/95 om införande av genomförandebestämmelser för det undantag i jordbruket som föreskrivs i artikel 14.3 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (grundförordningen) (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2506/95 (2), särskilt artikel 14.3 i denna, och

av följande skäl:

I artikel 14 i grundförordningen föreskrivs om ett undantag från gemenskapens växtförädlarrätt för skydd av jordbruksproduktionen (undantag i jordbruket).

I kommissionens förordning (EG) nr 1768/95 (3) fastställs villkoren för att verkställa detta undantag och för att skydda växtförädlarnas och jordbrukarnas berättigade intressen.

Det var vid den tidpunkten inte möjligt att fastställa nivån för den rimliga ersättning som skall betalas då nämnda undantag utnyttjas.

Det föreskrevs dock i den förordningen att grundnivån och systemet för påföljande anpassningar skulle fastställas så snart som möjligt.

Under tiden har avtal slutits i flera medlemsstater mellan växtförädlar- och jordbrukarorganisationer, bland annat om ersättningsnivån.

Det är lämpligt att säkerställa att avtalen görs operativa som gemenskapsriktlinjer när det gäller ersättningsnivån för respektive område och art.

När det gäller områden eller arter som inte omfattas av sådana avtal uppgår ersättningen i princip till 50 % av de belopp som erlagts för produktion av förökningsmaterial på licens och den anpassas enligt en lämplig rörlig skala, om en sådan skala har fastställts för respektive nationell växtförädlarrätt.

Dessa nivåer bör omprövas senast den 1 januari 2003.

Det är lämpligt att ge ett tillräckligt incitament för att ytterligare avtal mellan växtförädlar- och jordbrukarorganisationerna ingås så snart som möjligt, i de fall sådana redan förbereds, för områden och arter som ännu inte omfattas av avtal. En nivå som är lägre än den som fastställs ovan och endast gäller under en begränsad tidsperiod kan uppmuntra vissa organisationer att ingå sådana avtal så snart som möjligt.

Samråd har skett med Gemenskapens växtsortsmyndighets förvaltningsråd.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för växtförädlarrätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande punkter 4, 5, 6 och 7 skall läggas till i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1768/95:

"4. Om, när det gäller punkt 2, ersättningsnivån fastställs i avtal mellan organisationer för rättsinnehavare och jordbrukarorganisationer, med eller utan deltagande bearbetningsorganisationer, vilka är etablerade inom gemenskapen på gemenskapsnivå, nationell eller regional nivå, skall de avtalade nivåerna användas som riktlinjer för att fastställa vilken ersättning som skall betalas inom området och för arterna i fråga, om dessa nivåer och villkoren för dessa skriftligen har anmälts till kommissionen av de aktuella organisationernas bemyndigade företrädare och om de avtalade nivåerna och villkoren för dessa har offentliggjorts i den officiella tidning som ges ut av gemenskapens växtsortsmyndighet.

5. Om, när det gäller punkt 2, inget sådant avtal som avses i punkt 4 har ingåtts, skall ersättningen enligt punkt 2 uppgå till 50 % av de belopp som erlagts för produktion av förökningsmaterial på licens.

Om en medlemsstat före den 1 januari 1999 anmäler till kommissionen att ett avtal mellan de relevanta organisationerna etablerade på nationell eller regional nivå är nära förestående, enligt vad som anges i punkt 4, skall den ersättning som betalas i området och för arten i fråga uppgå till 40 % istället för 50 % som anges ovan, men endast i de fall sådana undantag i jordbruket utnyttjas innan avtalen genomfördes och senast den 1 april 1999.

6. Om jordbrukaren, när det gäller punkt 5, under den aktuella perioden har utnyttjat undantaget i jordbruket för mer än 55 % av allt material av sorten i fråga som denne använder i sin produktion, skall nivån på ersättningen i området och för arten i fråga vara den som tillämpas för sorten om den vore skyddad i medlemsstaten av dess nationella ordning för växtförädlarrätt, såvida det finns en nationell ordning som fastställer en sådan nivå och förutsatt att nivån överstiger 50 % av de belopp som erlagts för produktion av förökningsmaterial på licens enligt vad som fastställs i punkt 2. Om den nationella ordningen inte innehåller någon sådan nivå skall bestämmelserna i punkt 5 gälla oberoende av vilken andel som används.

7. Senast den 1 januari 2003 skall bestämmelserna i punkt 5 första stycket och punkt 6 omprövas mot bakgrund av erfarenheterna från denna förordning och utvecklingen av det förhållande som avses i punkt 3 för att dessa bestämmelser skall kunna anpassas senast den 1 juli 2003, om det visar sig nödvändigt att fastställa eller stabilisera det rimligt avvägda förhållande som fastställs i nämnda punkt, i hela eller delar av gemenskapen."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 december 1998.

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 227, 1.9.1994, s. 1.

(2) EGT L 258, 28.10.1995, s. 3.

(3) EGT L 173, 25.7.1995, s. 14.