Ett program för leverans av jordbruksprodukter till Ryska federationen

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 2802/98 av den 17 december 1998 om ett program för leverans av jordbruksprodukter till Ryska federationen Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 349 , 24/12/1998 s. 0012 - 0014

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2802/98 av den 17 december 1998 om ett program för leverans av jordbruksprodukter till Ryska federationen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

Gemenskapen förfogar över lager av jordbruksprodukter efter interventionsåtgärder.

Försörjningen på den ryska marknaden av vissa jordbruksprodukter är redan knapp och det finns risk för att situationen kommer att förvärras under de närmaste månaderna.

För att avhjälpa denna situation har det internationella samfundet redan förberett åtgärder och även gemenskapen bör ta sitt ansvar.

Det är således tillrådligt att förse Ryska federationen (nedan kallad Ryssland) med jordbruksprodukter för att förbättra livsmedelsförsörjningen samtidigt som hänsyn tas till skillnader i de lokala situationerna utan att detta hindrar utvecklingen mot försörjning på marknadsekonomiska villkor. Det är dessutom lämpligt att som en undantagsåtgärd i första hand sända interventionsprodukter till Ryssland antingen som de är eller i bearbetat skick. Slutligen bör det föreskrivas att produkter kan anskaffas på gemenskapsmarknaden om det inte finns interventionsprodukter tillgängliga.

Dessa åtgärder bidrar till att förbättra den prekära situation som det ryska folket befinner sig i och samtidigt till att stabilisera jordbruksmarknaderna.

Det bör fastställas vilka villkor som måste vara uppfyllda för att uppnå målen med dessa åtgärder, och ett system för leveranser i etapper bör anges. Planen för hur åtgärderna skall genomföras, särskilt produkternas destination, bör fastställas i ett avtalsmemorandum som skall ingås mellan gemenskapen och Ryssland. I denna plan bör det föreskrivas att produkterna måste säljas på de lokala marknaderna till priser som inte skapar obalans på marknaden och att nettointäkterna måste gå till social verksamhet, samt att ansvaret för detta åligger de ryska myndigheterna.

Kommissionen bör bemyndigas att förhandla fram och ingå detta avtal. Kommissionen bör även bemyndigas att vidta alla de åtgärder som krävs för att säkerställa ett gott genomförande och för att nå de mål som satts upp, vilket även kan innebära att åtgärderna stoppas eller upphävs tillfälligt om det visar sig att villkoren för åtgärderna inte längre är uppfyllda.

För ett gott genomförande av åtgärderna anlitar kommissionen externa tekniska experter för uppföljning, revision, kontroll och utvärdering, även på plats i Ryssland. I brådskande fall kan kommissionen använda sig av begränsade anbudsförfaranden eller underhandsöverenskommelser, särskilt för uppföljning och kontroll.

Åtgärden innebär, trots alla de försiktighetsåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas, ett oundvikligt risktagande.

Kommissionen skall fastställa genomförandebestämmelser för dessa åtgärder, enligt gällande förfaranden inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Med hänsyn till de akuta behoven måste produkterna komma fram så snart som möjligt. Åtgärderna bör inledas omedelbart och kostnader för dem bör bäras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I enlighet med de villkor som fastställs i denna förordning skall åtgärder genomföras för att gratis förse Ryssland med jordbruksprodukter av det slag som anges i artikel 3 och som är tillgängliga på grund av interventionsåtgärder och som, om det för tillfället inte finns interventionsprodukter tillgängliga, kan anskaffas på gemenskapsmarknaden.

2. De produkter som levereras skall gå till de regioner som gemenskapen och Ryssland kommit överens om är hårdast drabbade.

3. Produkterna skall levereras i etapper, enligt ett system som skall fastställas efter samråd med de ryska myndigheterna.

4. De villkor som måste vara uppfyllda när dessa åtgärder genomförs skall fastställas i ett avtalsmemorandum mellan gemenskapen och Ryssland, vilket skall förhandlas fram och ingås av kommissionen. I dessa villkor skall särskilt föreskrivas att produkterna skall säljas på de lokala marknaderna till priser som inte skapar obalans på marknaderna i de mottagande regionerna och att nettointäkterna skall gå till social verksamhet, samt att ansvaret för detta skall åligga de ryska myndigheterna. De levererade produkterna kan även undantagsvis delas ut gratis till förmån för de mest behövande i de berörda regionerna.

I avtalsmemorandumet föreskrivs även att de ryska myndigheterna kan delta och samarbeta i alla åtgärder för uppföljning, revision, kontroll och utvärdering som utförs på Rysslands territorium, särskilt de åtgärder som genomförs av revisionsrätten eller av externa organ som för ändamålet utsetts av kommissionen.

Artikel 2

1. Produkterna skall levereras i obearbetad form eller efter bearbetning i gemenskapen.

2. Åtgärderna kan även gälla tillgängliga livsmedel eller sådana som kan erhållas på marknaden mot betalning i form av produkter ur interventionslager och som hänför sig till samma grupp av produkter.

3. Leveranskostnaderna, som omfattar transport till hamn eller gränsstation exklusive lossning och i tillämpliga fall även kostnader för bearbetning inom gemenskapen, skall fastställas genom anbudsförfarande eller i brådskande fall eller vid transportsvårigheter, genom begränsade anbudsförfaranden.

4. Produkter som avsänds i enlighet med denna förordning är inte berättigade till sådana exportbidrag som är tillämpliga på jordbruksprodukter.

Artikel 3

De kvantiteter som skall levereras gratis skall högst uppgå till:

- Vete av brödkvalitet eller motsvarande:

1 000 000 ton

- Råg av brödkvalitet eller motsvarande:

500 000 ton

- Slipat ris:

50 000 ton

- Grisfötter:

100 000 ton, slaktkroppsekvivalenter

- Nötkött:

150 000 ton, slaktkroppsekvivalenter

- Skummjölkspulver:

50 000 ton

Artikel 4

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av dessa åtgärder i enlighet med de villkor som fastställs i den här förordningen.

Kommissionen skall stoppa genomförandet av en eller flera leveranser eller tillfälligt upphäva åtgärderna om det inte är säkert att dessa kan genomföras på ett tillfredsställande sätt, särskilt om de bestämmelser i avtalsmemorandumet som avses i artikel 1.4 inte efterlevs.

Kommissionen skall vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att leveranserna levereras enligt det överenskomna etappsystemet.

För ett gott genomförande av åtgärden skall kommissionen, genom anbudsförfaranden, begränsade anbudsförfaranden eller underhandsöverenskommelser i enlighet med budgetförordningen, anlita externa tekniska experter för uppföljning, revision, kontroll och utvärdering, även på plats i Ryssland.

2. Närmare tillämpningsföreskrifter för denna förordning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 23 i förordning (EEG) nr 1766/92 (2) eller, i tillämpliga fall, i enlighet med motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma organisationen av marknader.

Artikel 5

Det bokförda värdet på levererade jordbruksprodukter ur interventionslager skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 13 i förordning (EEG) nr 729/70 (3).

Artikel 6

De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen skall omfattas av artikel 3 i förordning (EEG) nr 729/70, även de kostnader som följer av tillämpningen av artikel 4.1 sista stycket i den här förordningen.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 1998.

På rådets vägnar

W. MOLTERER

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 16 december 1998 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(2) EGT L 181, 1.7.1992, s. 21. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 923/96 (EGT L 126, 24.5.1996, s. 37).

(3) EGT L 94, 28.4.1970, s. 13. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1287/95 (EGT L 125, 8.6.1995, s. 1).