Konsortier

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 823/2000 av den 19 april 2000 om tillämpning av artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan linjerederier (konsortier) (Text av betydelse för EES) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 100 , 20/04/2000 s. 0024 - 0030

Kommissionens förordning (EG) nr 823/2000

av den 19 april 2000

om tillämpning av artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan linjerederier (konsortier)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 479/92 av den 25 februari 1992 om tillämpning av artikel 85.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan linjerederiet (konsortier)(1), senast ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, särskilt artikel 1 i denna,

efter offentliggörande av ett utkast till denna förordning(2),

efter samråd med den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor på sjötransportområdet, och

av följande skäl:

(1) Förordning (EEG) nr 479/92 ger kommissionen befogenhet att tillämpa artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnande förfaranden mellan linjerederier (konsortier) som på grund av det samarbete de innebär kan begränsa konkurrensen på gemenskapsmarknaden och påverka handeln mellan medlemsstaterna, och de kan följaktligen omfattas av det förbud som avses i artikel 81.1 i fördraget.

(2) Kommissionen har använt denna befogenhet genom att anta kommissionens förordning (EG) nr 870/95(3). Erfarenheterna hittills visar att det går att definiera en typ av konsortier som kan falla inom tillämpningsområdet för artikel 81.1 men som vanligen kan anses uppfylla villkoren i artikel 81.3.

(3) Kommissionen har tagit vederbörlig hänsyn till sjöfartens särdrag. Dessa särdrag kommer likaledes att vara en viktig faktor att ta hänsyn till om kommissionen behöver granska konsortier som inte omfattas av gruppundantaget enligt den här förordningen.

(4) Så som de definieras i denna förordning bidrar konsortierna i allmänhet till att förbättra produktiviteten och kvaliteten på de linjetrafiktjänster som erbjuds på grund av de rationaliseringar inom medlemsrederierna som de ger upphov till och på grund av stordriftsfördelarna, vilka kan öka utnyttjandegraden av fartyg och hamnanläggningar. Konsortierna bidrar också till att främja teknisk och ekonomisk utveckling genom att de underlättar och befrämjar såväl utnyttjandet av containrar som ett effektivare utnyttjande av fartygskapaciteten.

(5) En skälig del av de produktivitets- och kvalitetsförbättringar som konsortierna ger upphov till, kommer i allmänhet brukarna av de sjöfartstjänster som konsortierna erbjuder till godo. Dessa fördelar kan vara en ökning av antalet förbindelser och tilläggningar eller bättre disponering av dessa, liksom högre kvalitet och större individuell anpassning av de erbjudna tjänsterna på grund av tillgång till modernare fartyg och utrustning, både till havs och i hamn. Brukarna kan dock effektivt dra fördel av konsortierna endast i den mån tillräcklig konkurrens råder på de linjer där konsortierna verkar.

(6) Det finns följaktligen anledning att låta dessa avtal bli föremål för gruppundantag, förutsatt att de inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av trafiken. För att ta hänsyn till sjöfartens ständigt växlande marknadsvillkor och till de ofta förekommande ändringar som parterna gör både av klausulerna i konsortieavtalen och av de aktiviteter som omfattas av avtalen bör denna förordning klargöra de villkor som konsortier måste uppfylla för att kunna omfattas av gruppundantaget.

(7) En av de grundläggande egenskaper som utmärker ett konsortium vars syfte är att etablera och bedriva en gemensam tjänst är förmågan att anpassa kapaciteten. Detta är emellertid inte fallet då en viss procentandel av fartygskapaciteten inom konsortiet inte utnyttjas.

(8) Gruppundantaget enligt denna förordning bör omfatta såväl de konsortier som verkar inom en linjekonferens som de konsortier som verkar utanför en sådan, med undantag av eventuellt gemensamt bestämmande av fraktsatser.

(9) Tillvägagångssättet vid prissättning behandlas i rådets förordning (EEG) nr 4056/86 av den 22 december 1986 om detaljerade regler för tillämpningen av artiklarna 85 och 86 i fördraget på sjöfarten(4), ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige. De medlemmar av ett konsortium som vill tillämpa gemensam prissättning och som inte uppfyller kriterierna i förordning (EEG) nr 4056/86 måste ansöka om ett individuellt undantag.

(10) Det viktigaste villkoret för ett gruppundantag bör vara att säkerställa att en skälig andel av den vinst som följer av ökad effektivitet och andra fördelar som konsortierna erbjuder kommer transportbrukarna till godo.

(11) Detta villkor i artikel 81.3 bör anses uppfyllt om konsortiet befinner sig i någon av de tre situationer som beskrivs nedan:

- Det råder en effektiv priskonkurrens mellan medlemmarna i den konferens inom vilken konsortiet verkar som en följd av oberoende prissättning (independent rate action).

- Det råder en tillräcklig grad av effektiv konkursens vad gäller erbjudna tjänster mellan medlemmarna i den linjekonferens inom vilken konsortiet verkar och övriga medlemmar av konferensen vilka inte är medlemmar av konsortiet, som en följd av att konferensavtalet uttryckligen tillåter konsortierna att erbjuda egna tjänster. Exempelvis kan ett konsortium erbjuda JIT-leveranser (just in time) eller EDI-tjänster (electronic data interchange) vilka gör det möjligt för brukarna att kontinuerligt få information om var deras varor befinner sig, medan ett annat konsortium kan erbjuda avsevärt fler förbindelser och tilläggningar än konferensen.

- Konsortiemedlemmarna är utsatta för effektiv konkurrens, reell eller potentiell, av de rederier som inte är medlemmar av konsortiet, oavsett om en linjekonferens är verksam på den eller de berörda linjerna eller ej.

(12) För att uppfylla samma villkor i artikel 81.3 bör det införas bestämmelser om ytterligare ett villkor som syftar till att främja individuell konkurrens vad gäller tjänsternas kvalitet, såväl mellan medlemmar i konsortier som mellan dessa och andra linjerederier som verkar på linjen eller linjerna.

(13) Det bör vara ett villkor att konsortierna och deras medlemmar på en enstaka linje inte tillämpar olika fraktpriser och fraktvillkor endast på grundval av de transporterade varornas ursprungsland eller destination och därigenom förorsakar snedvridning av handeln inom gemenskapen till skada för vissa hamnar, befraktare, rederier eller speditörer, såvida inte priserna eller villkoren kan rättfärdigas ekonomiskt.

(14) Syftet med villkoren bör också vara att förhindra att konsortierna tillämpar konkurrensbegränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå de mål som ligger till grund för undantaget. Konsortieavtal bör därför innehålla en bestämmelse som tillåter varje linjerederi som är avtalspart att lämna konsortiet med en rimlig uppsägningstid. Det finns dock anledning att införa bestämmelser om en längre uppsägningstid för konsortier som är starkt integrerade och/eller har hög investeringsgrad, med hänsyn till de stora investeringar som har gjorts för att upprätta konsortiet och de svårigheter en omorganisation medför om en av konsortiets medlemmar lämnar detta. Det bör också fastställas att enskilda medlemmar i konsortier som bedriver gemensam marknadsföring, efter en rimlig uppsägningstid, bör ha rätt att bedriva oberoende marknadsföring.

(15) Undantag måste begränsas till konsortier som inte har möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av de berörda tjänsterna.

(16) Vid bedömningen av den effektiva konkurrensen på var och en av de marknader där konsortiet är verksamt, i syfte att bevilja undantag, är det lämpligt att beakta inte bara direkttrafiken mellan de hamnar ett konsortium trafikerar, utan även eventuell konkurrens från andra trafiklinjer som utgår från likvärdiga hamnar, samt i förekommande fall, även konkurrens från andra transportmedel.

(17) Gruppundantaget enligt denna förordning kan följaktligen tillämpas endast på villkor att den trafikandel som konsortiet kontrollerar på var och en av de marknader där konsortiet är verksamt inte överstiger en given storlek.

(18) För konsortier som verkar inom en konferens bör en mindre marknadsandel gälla, eftersom det berörda konsortieavtalet läggs till ett redan befintligt begränsande avtal.

(19) Det är emellertid lämpligt att erbjuda konsortier som överskrider de tröskelvärden som anges i den här förordningen med en bestämd procentandel, men som fortfarande utsätts för effektiv konkurrens i den trafik där de verkar, ett förenklat förfarande så att de kan dra fördel av den rättssäkerhet som ett gruppundantag medför. Ett sådant förfarande bör också göra det möjligt för kommissionen att genomföra en effektiv och förenklad administrativ kontroll av avtal.

(20) De konsortier som överskrider tröskelvärdena bör dock, på grund av de särdrag som gäller för sjöfarten, kunna undantas efter individuellt beslut, förutsatt att de uppfyller villkoren i artikel 81.3.

(21) Denna förordning bör endast gälla i fråga om avtal som slutits mellan konsortiemedlemmar. Gruppundantaget bör därför inte omfatta de konkurrensbegränsande avtal som slutits mellan å ena sidan konsortier eller en eller flera av deras medlemmar och å andra sidan andra rederier. Förordningen bör inte heller gälla konkurrensbegränsande avtal mellan olika konsortier som verkar i samma trafik eller mellan medlemmar av sådana konsortier.

(22) Undantaget bör också förenas med vissa förpliktelser. I det avseendet måste transportbrukare när som helst kunna ta del av de villkor som gäller för de sjöfartstjänster som är gemensamma för konsortiemedlemmarna. Det bör upprättas ett förfarande för reellt och effektivt sannråd mellan konsortier och transportanvändare avseende de aktiviteter avtalen omfattar. I förordningen bör också definieras vad som avses med reellt och effektivt samråd, liksom de viktigaste steg som bör ingå i sådana samråd. Denna skyldighet till samråd bör endast gälla den egentliga konsortieverksamheten.

(23) Dessa samråd är avsedda att garantera att sjöfarten fungerar mer effektivt och anpassas efter brukarnas behov. Det är följaktligen lämpligt att undanta vissa av de konkurrensbegränsande förfaranden som dessa samråd kan resultera i.

(24) Med begreppet force majeure i denna förordning avses det begrepp som följer av Europeiska gemenskapernas domstols fastlagda praxis.

(25) Det bör även införas bestämmelser om att såväl skiljedomar som av parterna godtagna förlikningserbjudanden omgående anmäls till kommissionen, så att den kan kontrollera att dessa skiljedomar och förlikningserbjudanden inte befriar konsortierna från de villkor och förpliktelser som följer av den här förordningen och därför inte bryter mot artiklarna 81 och 82.

(26) I enlighet med artikel 6 i förordning (EEG) nr 479/92 bör det anges i vilka fall kommissionen kan återkalla rätten till gruppundantag för företag.

(27) Elva konsortier har dragit fördel av gruppundantaget enligt förordning (EG) nr 870/95 genom att tillämpa invändningsförfarandet i den förordningen, vilket gjorde det möjligt för kommissionen att särskilt kontrollera att de var utsatta för effektiv konkurrens. Det finns inget som tyder på att omständigheterna har förändrats på sådant sätt att dessa konsortier inte längre utsätts för effektiv konkurrens. Dessa konsortier bör därför även fortsättningsvis undantas på de villkor som anges i denna förordning.

(28) I fråga om de avtal som automatiskt undantas enligt denna förordning bör någon ansökan inte behöva göras enligt artikel 12 i förordning (EEG) nr 4056/86. Om det finns allvarlig tvekan bör företag ha rätt att begära att kommissionen avger en förklaring om huruvida avtalen är förenliga med denna förordning.

(29) Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artikel 82 i fördraget.

(30) Förordning (EG) nr 870/95 upphör att gälla och det är lämpligt att anta en ny förordning som förnyar gruppundantaget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning skall bara gälla konsortier i den omfattning de tillhandahåller internationell linjesjötransport från eller till en eller flera hamnar inom gemenskapen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med:

1. Konsortium: ett avtal mellan minst två rederier som tillhandahåller internationell, regelbunden linjesjöfart för transport enbart av varor, huvudsakligen i container och på en eller flera linjer, samt vars syfte är att etablera ett samarbete för att gemensamt driva sjöfart med avsikt att förbättra tjänster, som om inget konsortium fanns skulle erbjudas individuellt av var och en av konsortiemedlemmarna, för att rationalisera deras verksamhet medelst tekniska, driftsmässiga eller kommersiella åtgärder, undantaget fast prissättning.

2. Linjesjötransport: transport av varor som utförs regelbundet på en eller flera särskilda rutter mellan hamnar och enligt tidtabeller och på avseglingsdatum som meddelas i förväg, och som mot betalning kan utnyttjas på samma sätt av alla transportbrukare, även tillfälligt.

3. Serviceavtal: en kontraktsmässig överenskommelse mellan å ena sidan en eller flera transportbrukare och å andra sidan ett konsortium eller en enskild medlem av ett konsortium, enligt vilket konsortiet eller den enskilda medlemmen av konsortiet i utbyte mot att brukaren förbinder sig att låta transportera en viss kvantitet varor under en viss tidsperiod erbjuder brukaren en tjänst av en bestämd och individuellt avpassad kvalitet, speciellt lämpad för dennes behov.

4. Transportbrukare: alla företag (t.ex. befraktare, mottagare, speditörer etc.) som har slutit eller tillkännagivit en avsikt att sluta ett kontraktsmässigt avtal med ett konsortium (eller en av dess medlemmar) om transport av varor, eller med varje sammanslutning av befraktare eller speditörer.

5. Oberoende prissättning (independent rate action): rätten för den enskilde medlemmen av en linjekonferens att, punktvis på varorna och med en uppsägningstid gentemot konferensens övriga medlemmar, erbjuda fraktsatser som skiljer sig från konferensens fraktsatser.

KAPITEL II

UNDANTAG

Artikel 3

Undantagna avtal

1. Med stöd av artikel 81.3 i fördraget och om något annat inte följer av de villkor och förpliktelser som anges i den här förordningen förklaras artikel 81.1 i fördraget icke tillämplig på de aktiviteter som anges i punkt 2 i den här artikeln och som utövas inom ramen för konsortieavtal så som de definieras i artiklarna 1 och 2 i den här förordningen.

2. Förklaringen om icke tillämplighet skall bara gälla följande aktiviteter:

a) Gemensamma verksamheter inom linjesjöfart som bara får omfatta följande aktiviteter:

i) Samordning och/eller gemensam fastläggning av tidtabeller liksom fastställande av anloppshamnar.

ii) Byte, försäljning eller korsbefraktning av ytor eller utrymmen på fartygen.

iii) Gemensamt utnyttjande (pooling) av fartyg och/eller hamnanläggningar.

iv) Utnyttjande av ett eller flera gemensamma driftskontor.

v) Tillhandahållande av containrar, chassin och annan utrustning och/eller hyres-, leasing- eller köpeavtal för sådan utrustning.

vi) Utnyttjande av system för datautbyte och/eller gemensamt dokumentationssystem.

b) Tillfälliga kapacitetsanpassningar.

c) Gemensam drift eller gemensamt utnyttjande av hamnterminaler och därtill knutna tjänster, t.ex. olika typer av tjänster för lastning och stuvning.

d) Deltagande i en eller flera av följande pooler: last, intäkter eller nettoöverskott.

e) Gemensamt utövande av konsortiets rösträttigheter inom den konferens i vilken konsortiemedlemmarna deltar, i den mån som röstningen gäller konsortiets egna verksamheter.

f) En gemensam marknadsföringsstruktur och/eller gemensamt utfärdande av konossement.

g) All annan aktivitet som är knuten till de aktiviteter som nämns under a-f och som är nödvändig för deras genomförande.

3. Följande skall särskilt anses vara aktiviteter knutna till ovannämnda aktiviteter i den mening som avses i punkt 2 g:

a) En skyldighet för konsortiemedlemmarna att på linjen eller linjerna i fråga använda fartyg som anvisats konsortiet och att avstå från att befrakta ytor på fartyg som tillhör tredje part.

b) En skyldighet för konsortiemedlemmarna att inte tilldela eller befrakta ytor åt andra transportörer med fartyg på linjen eller linjerna i fråga utan att i förväg ha fått de andra konsortiemedlemmarnas medgivande.

Artikel 4

Outnyttjad kapacitet

Det undantag som avses i artikel 3 skall inte gälla i fråga om konsortier som omfattar överenskommelser om begränsning av utnyttjandet av den befintliga kapaciteten genom vilka de linjerederier som ingår i konsortiet avstår från att utnyttja en viss procentandel av konsortiets fartygskapacitet.

KAPITEL III

VILLKOR FÖR UNDANTAG

Artikel 5

Grundvillkor för beviljande av undantag

Det undantag som avses i artikel 3 skall bara gälla om ett eller flera av de villkor som anges nedan är uppfyllda:

a) Det råder en effektiv priskonkurrens mellan medlemmarna i den konferens inom vilken konsortiet verkar på grund av att medlemmarna, i kraft av en författningsenlig eller annan typ av förpliktelse, i konferensavtalet uttryckligen tillåts att utöva oberoende prissättning för konferensens alla fraktsatser.

b) Konkurrensen mellan medlemmarna i den konferens inom vilken konsortiet verkar är tillräcklig vad gäller de tjänster som erbjuds på grund av att konferensavtalet uttryckligen tillåter konsortiet att erbjuda överenskommelser om egna tjänster, oavsett tjänsternas natur, såväl vad gäller erbjudna transporttjänsters frekvens och kvalitet som rätten att när som helst anpassa de erbjudna tjänsterna för att tillgodose transportbrukarens speciella behov.

c) Konsortiets medlemmar är reellt eller potentiellt utsatta för effektiv konkurrens från rederier utanför konsortiet, oavsett om en konferens finns på linjen eller linjerna i fråga.

Artikel 6

Villkor avseende marknadsandel

1. För att vara berättigat till det undantag som avses artikel 3, skall ett konsortiums marknadsandel på varje marknad det trafikerar vara mindre än 30 % beräknat på volymen transporterade varor (fraktton eller motsvarande uttryckt i 20-fotsenheter) då konsortiet verkar inom en konferens, och mindre än 35 % då konsortiet verkar utanför en konferens.

2. Undantaget i artikel 3 skall fortsätta att tillämpas om den marknadsandel som avses i punkt 1 inte överskrids med mer än en tiondel under en period av två på varandra följande kalenderår.

3. Om ett av de tröskelvärden som anges i punkterna 1 och 2 överskrids, skall det undantag som avses i artikel 3 fortsätta att gälla under en period av sex månader efter utgången av det kalenderår under vilket överskridandet ägde rum. Denna period skall förlängas till tolv månader om överskridandet orsakas av att ett rederi som inte är medlem av konsortiet lämnar den berörda marknaden.

Artikel 7

Invändningsförfarande

1. De konsortier vars marknadsandel på någon av de marknader det trafikerar överskrider de tröskelvärden som anges i artikel 6, utan att dessa samtidigt överstiger 50 % på någon marknad, skall också vara berättigade till det undantag som avses i artiklarna 3 och 10, förutsatt att avtalen i fråga har anmälts till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 2843/98(5) och att kommissionen inte gör invändningar mot undantaget inom sex månader.

Sexmånadersperioden skall räknas från och med den dag då anmälan börjar gälla i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 2843/98.

2. Punkt 1 skall bara gälla under förutsättning att anmälan eller ett medföljande meddelande uttryckligen hänvisar till denna artikel.

3. Kommissionen kan göra invändningar mot undantaget.

Kommissionen skall göra invändningar mot undantaget om en medlemsstat begär det inom tre månader från det att den anmälan som avses i punkt 1 vidarebefordrats till medlemsstaten. Denna begäran skall grundas på konkurrensreglerna i fördraget.

4. Kommissionen kan när som helst återkalla invändningarna mot undantaget. Om invändningarna gjorts på begäran av en medlemsstat och om denna vidhåller begäran, kan invändningarna endast återkallas efter samråd med rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor på sjötransportområdet.

5. Om invändningarna återkallas på grund av att de berörda företagen har visat att villkoren i artikel 81.3 är uppfyllda, skall undantaget börja gälla från och med dagen för anmälan.

6. Om invändningarna återkallas på grund av att de berörda företagen har ändrat avtalet på ett sådant sätt att villkoren i artikel 81.3 uppfylls, skall undantaget börja gälla från och med den dag då ändringarna träder i kraft.

7. Om kommissionen gör invändningar mot ett undantag och inte återkallar dessa, skall verkningarna av anmälan regleras av bestämmelserna i avsnitt II i förordning (EEG) nr 4056/86.

Artikel 8

Övriga villkor

För de undantag som avses i artiklarna 3 och 10 skall följande villkor gälla:

a) Konsortiet skall ge var och en av sina medlemmar möjligheten att genom ett individuellt kontrakt erbjuda egna serviceavtal.

b) Konsortieavtalet skall ge medlemmarna rätt att lämna konsortiet utan att drabbas av ekonomiska eller andra sanktioner, i synnerhet sanktioner som innebär att medlemmen tvingas att upphöra med sin transportverksamhet på linjen eller linjerna i fråga, oavsett om medlemmen medges att återuppta verksamheten efter en viss tid eller ej. Rättigheten att lämna konsortiet med en uppsägningstid på högst sex månader skall gälla med början tidigast 18 månader efter det att avtalet träder i kraft.

För ett konsortium som är starkt integrerat genom resultatsammanslagning och/eller genom en mycket hög investeringsgrad, på grund av konsortiemedlemmarnas inköp eller befraktning av fartyg för att upprätta konsortiet, skall en uppsägningstid på högst sex månader gälla med början tidigast 30 månader efter det att avtalet träder i kraft.

c) Om ett konsortium har en gemensam marknadsföringsstruktur, skall varje konsortiemedlem ha rätt att utan sanktioner bedriva oberoende marknadsföring efter en uppsägningstid på högst sex månader.

d) Varken konsortiet eller dess medlemmar skall inom den gemensamma marknaden vålla vissa hamnar, brukare eller transportörer skada genom att, på identiska varutransporter och inom den zon som omfattas av avtalet, tillämpa olika fraktsatser och fraktvillkor endast på grundval av de transporterade varornas ursprungsland, destination, lastnings- eller lossningshamn, svida inte fraktsatserna eller villkoren kan rättfärdigas ekonomiskt.

KAPITEL IV

FÖRPLIKTELSER

Artikel 9

Förpliktelser avseende undantaget

1. De skyldigheter som anges i punkterna 2-5 i denna artikel ska vara förenade med de undantag som avses i artikel 3 och artikel 13.1.

2. Verkliga och effektiva samråd skall äga rum mellan å ena sidan brukare eller de organisationer som representerar dem och å andra sidan konsortiet, i syfte att hitta lösningar på alla viktiga frågor, förutom mindre viktiga frågor av rent driftsmässig natur, som gäller villkor för och kvaliteten på den linjesjötransport som erbjuds av konsortiet eller dess medlemmar.

Dessa samråd skall äga rum så snart detta begärs av någon av ovan nämnda parter.

Dessa samråd skall äga rum före genomförandet av den åtgärd som samrådet gäller, utom i fall av force majeure. Om konsortiemedlemmar på grund av force majeure tvingas att tillämpa ett beslut innan samråd har ägt rum, skall samråd äga rum inom 10 dagar efter begäran därom. Inga åtgärder skall offentliggöras innan samråd har ägt rum, utom i de fall av force majeure som avses ovan och då skall detta anges i det aktuella meddelandet.

Samråd skall äga rum i enlighet med följande steg:

a) Innan samråd äger rum skall konsortiet till den andra parten ge detaljerad skriftlig information om den fråga som samrådet gäller.

b) Ett utbyte av synpunkter skall ske mellan parterna, skriftligt eller genom möten eller både och, under vilka representanter för konsortiemedlemmarna och representanter för berörda befraktare skall ha befogenhet att formulera en gemensam ståndpunkt och parterna skall efter bästa förmåga sträva efter att uppnå enighet.

c) Om ingen gemensam ståndpunkt kan nås trots båda parters ansträngningar skall denna oenighet fastslås och offentliggöras. Varje part kan underrätta kommissionen om detta.

d) En rimlig tidsfrist för slutförande av samrådet kan fastställas, om möjligt efter överenskommelse mellan de båda parterna. En sådan tidsfrist skall vara minst en månad, utom i undantagsfall eller vid överenskommelse mellan parterna om annat.

3. De villkor för sjötransporttjänster som erbjuds av konsortiet eller dess medlemmar, bland annat de villkor som rör tjänsternas kvalitet och alla relevanta ändringar av villkor, skall på begäran ställas till transportbrukarnas förfogande till ett rimligt pris, och de skall alltid och utan avgift finnas tillgängliga på konsortiemedlemmarnas kontor eller hos konsortiet eller dess representanter.

4. Konsortiet skall utan dröjsmål till kommissionen anmäla skiljedomar och av parterna godtagna förlikningserbjudanden i tvister som rör konsortiernas förfaranden som omfattas av denna förordning.

5. Varje konsortium som önskar omfattas av denna förordning skall, inom en tidsperiod som skall fastslås av kommissionen på grundval av omständigheterna i det aktuella fallet, dock minst en månad, på begäran av kommissionen kunna visa att konsortiet uppfyller de villkor och förpliktelser som avses i artikel 5-8 och punkterna 2 och 3 i denna artikel samt under denna tidsperiod till kommissionen förmedla konsortiets avtal.

Artikel 10

Undantag för överenskommelser mellan transportbrukare och konsortier om utnyttjande av linjesjöfart

Undantagna från det förbud som avses i artikel 81.1 i fördraget är avtal, beslut och samordnade förfaranden mellan å ena sidan transportbrukare eller de organisationer som representerar dem och å andra sidan konsortier som omfattas av det undantag som avses i artikel 3 och som rör villkoren för och kvaliteten på den linjesjöfart som konsortiet erbjuder, liksom alla frågor av allmän natur avseende dessa tjänster som härrör från de samråd som avses i artikel 9.2.

KAPITEL V

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 11

Tystnadsplikt

1. Information som inhämtas vid tillämpning av artikel 7 och artikel 9.5 skall bara användas för de ändamål som avses i denna förordning.

2. Kommissionen och myndigheterna i medlemsstaterna liksom deras tjänstemän och andra anställda skall inte förmedla information som de har inhämtat vid tillämpning av denna förordning och som, på grund av sin natur, omfattas av tystnadsplikt.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall inte hindra offentliggörande av allmän information eller undersökningar som inte rör enskilda företag eller grupper av företag.

Artikel 12

Återkallande av gruppundantag

I enlighet med artikel 6 i förordning (EEG) nr 479/92 kan kommissionen återkalla rätten att omfattas av den här förordningen om kommissionen i ett bestämt fall konstaterar att ett avtal, beslut eller samordnat förfarande som undantagits i enlighet med artikel 3 eller artikel 13.1 i den här förordningen likväl har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som avses i artikel 81 i fördraget eller som är förbjudna i enlighet med artikel 82 i fördraget, särskilt om

a) konkurrensen på en viss linje utanför den konferens inom vilken konsortiet verkar eller utanför konsortiet inte är effektiv,

b) ett konsortium upprepade gånger underlåter att uppfylla de förpliktelser som avses i artikel 9 i den här förordningen,

c) ett konsortiums agerande får verkningar som är oförenliga med artikel 82 i fördraget, och

d) dessa verkningar är resultatet av en skiljedom.

Artikel 13

Övergångsbestämmelser

1. Artikel 81.1 i fördraget skall inte tillämpas på avtal som är i kraft den 25 april 2000 och som den dagen uppfyller de villkor för undantag som anges i förordning {EG) nr 870/95 och på vilka invändningsförfarandet som avses i artikel 7 i den förordningen har tillämpats.

2. En anmälan som gjorts i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 870/95 innan denna förordning träder i kraft och för vilken sexmånadersperioden inte har löpt ut den 25 april 2000 skall anses ha gjorts i enlighet med artikel 7 i den här förordningen.

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 26 april 2000.

Den skall tillämpas till och med den 25 april 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 april 2000.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 55, 29.2.1992, s. 3.

(2) EGT C 379, 31.12.1999, s. 13.

(3) EGT L 89, 21.4.1995, s. 7.

(4) EGT L 378, 31.12.1986, s. 4.

(5) EGT L 354, 30.12.1998, s. 22.