Införande av en preliminär antidumpningstull på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Republiken Indien, Republiken Indonesien, Malaysia, Republiken Korea, Taiwan och Konungariket Thailand

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1742/2000 av den 4 augusti 2000 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Republiken Indien, Republiken Indonesien, Malaysia, Republiken Korea, Taiwan och Konungariket Thailand Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 199 , 05/08/2000 s. 0048 - 0077

Kommissionens förordning (EG) nr 1742/2000

av den 4 augusti 2000

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Republiken Indien, Republiken Indonesien, Malaysia, Republiken Korea, Taiwan och Konungariket Thailand

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Inledande

(1) Kommissionen meddelade den 6 november 1999 genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) (nedan kallat tillkännagivande om inledande) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas avseende import till gemenskapen av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs av Europeiska plasttillverkarförbundet (A.P.M.E., nedan kallat den klagande i september 1999 för tillverkare som svarar för 85 % av gemenskapstillverkningen av polyetentereftalat. Klagomålet innehöll tillräcklig bevisning om dumpning av den berörda produkten och om väsentlig skada därav för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3) I november 1999 inledde kommissionen en antisubventionsundersökning avseende import av samma produkt med ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand(4).

(4) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare och importörer/handlare som den visste var berörda deras intresseorganisationer, företrädarna för de berörda exportländerna, användare, leverantörer och de klagande gemenskapstillverkarna om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(5) Ett antal exporterade tillverkare i de berörda länderna, gemenskapstillverkare, gemenskapsanvändare och importörer/handlare lämnade synpunkter skriftligen. Alla parter som begärde detta inom den tidsfrist som anges ovan och som angav att det fanns särskilda skäl till att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(6) Kommissionen sände frågeformulär till de parter som den visste var berörda och till alla andra företag som gett sig till känna inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret mottogs från 9 gemenskapstillverkare, 17 exporterande tillverkare i de berörda länderna samt 3 importörer i gemenskapen som var de exporterande tillverkarna närstående. Kommissionen mottog även svar från 3 icke-närstående importörer/handlare i gemenskapen samt från 9 användare, 5 leverantörer och 5 intresseorganisationer. Kommissionen inhämtade och kontrollerade de uppgifter den bedömde vara nödvändiga för det preliminära fastställandet av dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

1. Gemenskapstillverkare

- Du Pont Polyesters Ltd (Förenade kungariket),

- Eastman Chemicals BV (Nederländerna),

- INCA International SpA (Italien),

- Italpet Preforme SpA (Italien),

- KOSA GmbH (Tyskland),

- Shell Chemicals Ltd (Förenade kungariket),

- Wellman PET Resins Europe (Nederländerna),

- Aussapol SpA (Italien),

- CEP-Tergal Fibre (Frankrike).

2. Icke-närstående importörer i gemenskapen

- Polytrade GmbH (Tyskland),

- Global Services International (Italien).

3. Avändare

- Crown Cork and Seals - European division (Frankrike),

- Guala Closures, Polybox Group (Italien),

- Evian - Volvic, Danone Group (Frankrike),

- Perrier Vittel M.T, Nestlé Group (Frankrike),

- Cott Beverages Ltd. (Förenade kungariket).

4. Leverantörer

- BP Amoco Chemicals Ltd (Förenade kungariket).

5. Exporterande tillverkare

Indien

- Reliance Industries Ltd - Mumbai,

- Pearl Engineering Polymers Limhed - New Delhi.

Indonesien

- P.T. Bakrie Kasei Corporation - Jakarta,

- P.T. Indorama Synthetics Tbk - Jakarta,

- P.T. Polypet Karyapersada - Jakarta.

Malaysia

- Hualon Corporation - Kuala Lumpur,

- MPI Polyester Industries - Shah Alam.

Sydkorea

- Honam Petrochemical Corporation - Söul,

- Tongkook Corporation - Söul,

- Daehan Synthetic Fiber Corporation - Söul,

- SK Chemicals Corporation - Söul.

Taiwan

- Tuntex Distinct Corporation - Taipei,

- Shinkong Synthetic Fibers Corporation - Taipei,

- Far Eastern Textile Ltd - Taipei,

- Nan Ya Plastics Corporation - Taipei.

Thailand

- Thai Shingkong Industry Corporation Limited - Bangkok.

(7) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 1998 till och med den 30 september 1999 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingen i samband med skadeundersökningen omfattade perioden från och med den 1 januari 1996 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

2. Berörd produkt och likadan produkt

Berörd produkt

(8) Den produkt som berörs är polyetentereftalat som vanligen används inom plastindustrin för tillverkning av flaskor och skivor. Det finns även ett annat slags polyetentereftalat som används för tillverkning av polyesterfibrer. Tillverkningsprocessen för de bägge slagen av polyetentereftalat är identisk upp till en viss punkt, eftersom båda tillverkas genom polykondensation av renad tereftalsyra (PTA) eller dimetyltereftalat med monoetylenglykol (MEG). Polyetentereftalat för användning i plastindustrin polymeriseras på ett liknande sätt som det som används vid tillverkning av polyesterfibrer, ibland även med samma utrustning. Skillnaden mellan de bägge slagen av polyetentereftalat utgörs huvudsakligen av det faktum att den berörda produkten genomgår ytterligare en behandling kallad behandling i fast tillstånd som ökar dess "gränsviskositetsvärde" (IV-värde eller ItV-värde). Det är således nivån på IV-värdet som skiljer den berörda produkten från det polyetentereftalat som används för tillverkning inom polyesterfiberindustrin. Polyetentereftalat med ett IV-värde som är lägre än 0,7 används för tillverkning av polyesterfibrer och omfattas således inte av denna antidumpningsundersökning.

(9) Polyetentereftalatets viskositet kan även uttryckas på annat sätt, nämligen i form av "viskositetskoefficienten" eller "viskositetskvot". Det konstaterades i undersökningen att ett IV-värde på 0,7 motsvarar en viskositetskoefficient på 78 ml/g enligt prover som genomförts i enlighet med DIN 53728, och inte en viskositetskoefficient på 173 såsom angivits i klagomålet. Detta värde uppstod till följd av en felaktig tillämpning av provnorm DIN 53728 i en rapport från Hoechst som offentliggjordes 1991. Kommissionen har därför beslutat använda en viskositetskoefficient på minst 78 ml/g, vilket enligt en korrekt tillämpning av DIN 53728 är viskositetskoefficienten för det slags polyetentereftalat som används vid tillverkningen av flaskor och skivor av plast.

(10) Mot denna bakgrund är den produkt som berörs polyetentereftalat med en viskositetskoefficient på minst 78 ml/g, vilket motsvarar ett gränsviskositetsvärde på minst 0,7 ("PET" eller "polyetentereftalat") som importeras enligt KN-nummer 39076020 och ex 3907 60 80.

(11) Det framgick av undersökningen att det finns ett antal olika slags PET, vilka definieras genom en rad faktorer såsom viskositet, tillsatser, egenskaper vid smältning osv., även om de alla har samma grundläggande egenskaper och användningar.

Likadan produkt

(12) Kommissionen konstaterade att det PET som tillverkades av gemenskapstillverkarna och såldes på gemenskapsmarknaden var en likadan produkt som det PET som tillverkades i de berörda länderna och exporterades till gemenskapen, eftersom de hade samma grundläggande egenskaper och användningsområden. Samma gäller för det PET som såldes på den inhemska marknaden i de exporterande länderna och det PET som exporterades till gemenskapen. Följaktligen är dessa produkter att anse som likadana produkter i enlighet med artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).

B. DUMPNING

1. Allmän metod

(13) Den allmänna metod som anges nedan har tillämpats på alla berörda exportländer. Beskrivningen av avgörandena om dumpning för de sex berörda länderna beskriver således endast vad som är specifikt för vart och ett av exportländerna.

Normalvärde

(14) När det gäller fastställandet av normalvärdet fastställde kommissionen först huruvida den totala inhemska försäljningen av PET för varje exporterande tillverkare var representativ i förhållande till dess totala exportförsäljning av den berörda produkten till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs en exporterande tillverkares inhemska försäljning representativ när den totala inhemska försäljningsvolymen utgjorde minst 5 % av dess totala exportförsäljning till gemenskapen.

(15) Därefter identifierade kommissionen de slags PET som såldes på den inhemska marknaden av företag som hade en samlad representativ inhemsk försäljning som var identisk eller direkt jämförbar med de slag som såldes på export till gemenskapen.

(16) För varje slag fastställdes det huruvida den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av ett visst slag ansågs tillräckligt representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen av PET av ett visst slag under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av det jämförbara slaget av PET som exporterades till gemenskapen.

(17) Kommissionen undersökte även om den inhemska försäljningen av varje slag kunde anses ha skett vid normal handel genom att fastställa andelen lönsam försäljning av slaget i fråga till oberoende kunder. I de fall de försäljningsvolymer som såldes till nettopriser som var lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden (även "lönsam försäljning") utgjorde minst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen och det vägda genomsnittliga priset för den typen var lika med eller högre än tillverkningskostnaden fastställdes normalvärdet på grundval av det vägda genomsnittliga priset för all inhemsk försäljning under undersökningsperioden, oavsett om hela denna försäljning var lönsam eller inte. I de fall volymen lönsam försäljning utgjorde mindre än 80 % men mer än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen fastställdes normalvärdet enbart på grundval av det vägda genomsnittliga priset för den lönsamma försäljningen.

(18) I de fall den lönsamma försäljningsvolymen för något slags PET utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen ansågs detta slag säljas i otillräcklig mängd för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av det inhemska priset.

(19) I de fall det inhemska priset för ett visst slag som såldes av en exporterande tillverkare inte kunde användas måste det konstruerade normalvärdet användas istället för andra exporterande tillverkares inhemska priser. På grund av antalet olika slag och de olika faktorer (såsom viskositet, tillsatser, egenskaper vid smältning osv.) som påverkar dem skulle användandet av andra exporterande tillverkares inhemska priser i detta fall ha inneburit att man hade varit tvungen att göra en rad justeringar, oftast på grundval av uppskattningar. Följaktligen ansågs varje exporterande tillverkares konstruerade normalvärde utgöra en lämpligare grundval för fastställandet av normalvärdet.

(20) I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades följaktligen normalvärdet genom att en skälig procentsats för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en rimlig vinstmarginal lades till tillverkningskostnaden för de exporterade slagen, vid behov med justeringar. För detta ändamål undersökte kommissionen huruvida försäljnings- och administrationskostnaderna, andra allmänna kostnaderna samt vinsten för varje berörd exporterande tillverkare på den inhemska marknaden utgjorde tillförlitliga uppgifter.

(21) De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna ansågs tillförlitliga i de fall det berörda företagets sammanlagda inhemska försäljningsvolym kunde anses vara representativ i förhållande till exportförsäljningsvolymen till gemenskapen. Den inhemska vinstmarginalen fastställdes på grundval av den inhemska försäljningen av de slag som såldes vid normal handel. För detta ändamål användes den metod som anges i skäl 17. I de fall dessa villkor inte var uppfyllda användes ett vägt genomsnitt av försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna eller vinstmarginalen för de andra företagen med tillräcklig försäljning vid normal handel i det berörda landet.

Exportpris

(22) I de fall PET exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle ha betalats.

(23) I de fall exportförsäljningen skedde till en närstående importör konstruerades exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare. I dessa fall gjordes justeringar för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen samt för förväntad vinst i syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris. Denna vinst fastställdes till 5 %. Detta ansågs vara rimligt för de prestationer som de berörda parterna svarade för.

Jämförelse

(24) I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisjämförbarheten i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

Dumpningsmarginal för de undersökta företagen

(25) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes för varje exporterande tillverkare det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje slag med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje slag. I de fall det fastställdes att det fanns ett mönster för exportpriserna som uppvisade väsentliga avvikelser för olika köpare, regioner eller tidsperioder och att den ovannämnda metoden inte återspeglade dumpningens hela omfattning jämfördes det vägda normalvärdet med exportpriserna för alla individuella transaktioner till gemenskapen.

Övrig dumpningsmarginal

(26) För icke-samarbetsvilliga företag fastställdes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen en övrig dumpningsmarginal på grundval av tillgängliga uppgifter.

(27) Med hänsyn till att samarbetsviljan var mycket hög när det gäller alla länder beslutade kommissionen att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till samma nivå som för det samarbetsvilliga företaget med den högsta dumpningsmarginalen i syfte att säkerställa eventuella åtgärders effektivitet.

2. Indien

(28) Två företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare.

Normalvärde

(29) Ett av de indiska företagen drog i sitt svar på frågeformuläret ifrån ett belopp för omsättningsskatt från de inhemska försäljningspriserna med hänvisning till att de betalats indirekt på förhand. Det framgick av undersökningen att företaget i själva verket hade varit befriat från omsättningsskatt under undersökningsperioden. Den inhemska försäljningssiffrorna korrigerades följaktligen i enlighet därmed.

(30) För alla utom ett slags PET som exporterades av de indiska exporterande tillverkarna kunde kommissionen fastställa normalvärdet på grundval av det inhemska försäljningspriset i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen.

(31) För det resterande slaget av PET konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Med hänsyn till att företaget hade tillräcklig inhemsk försäljning av andra slag av PET användes försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinstmarginalen för denna försäljning för att konstruera normalvärdet.

Exportpris

(32) All exportförsäljning skedde till oberoende importörer i gemenskapen. Följaktligen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen genom på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle ha betalats.

Jämförelse

(33) Justeringar beviljades för olikheter i transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, krediter, provisioner och tullrestitution, när detta var tillämpligt och berättigat.

(34) Ett indiskt företags begäran om justering för tullrestitution bedömdes vara oberättigad. Det fastställdes att alla eventuella fördelar av restitutionssystemet skulle inverka såväl på de inhemska kostnaderna och priserna som på exportkostnaderna och priserna. Följaktligen kunde denna begäran inte godtas.

(35) Samma företag begärde en justering av normalvärdet för s.k. lojalitetsrabatter. Det framgick av undersökningen att detta i själva verket var kostnader för säljfrämjande åtgärder som skulle erläggas till försäljningsagenterna efter undersökningsperioden och som betalades ut på villkor att vissa försäljningsmål uppnåddes. Denna begäran avsåg dessutom hypotetiska prestationer och det kunde inte påvisas att rabattsystemet användes på ett konsekvent och kontinuerligt sätt. Följaktligen avvisades den begärda justeringen.

(36) Detta företag begärde även justering för försäljarlöner både på den inhemska marknaden och på exportmarknaden. Företaget kunde emellertid inte lämna nödvändiga upplysningar till stöd för denna begäran eller för att påvisa att dessa löner påverkade prisjämförbarheten. Följaktligen avvisades denna begäran både med avseende på den inhemska sidan och exportsidan.

Dumpningsmarginal

(37) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje berört produktslag som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande slag av den berörda produkten.

(38) Det framgick av jämförelsen att dumpning förekom med avseende på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, har fastställts:

>Plats för tabell>

3. Indonesien

(39) Tre företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Ett företag i gemenskapen som var en exporterande tillverkare närstående och ett företag utanför gemenskapen som var samma exporterande tillverkare närstående besvarade också frågeformuläret.

Normalvärde

(40) Ett indonesiskt företag lämnade vilseledande uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen rörande sin organisation och sina försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för sin tillverkning och försäljning av den berörda produkten. Eftersom företaget endast rapporterade en del av försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna för sin tillverkning och försäljning av PET beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen lämna dessa kostnader utan beaktande och istället använda tillgängliga uppgifter i form av de genomsnittliga inhemska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som fastställts för de två andra samarbetsvilliga indonesiska exporterande tillverkarna.

(41) En annan exporterande tillverkare rapporterade inte alla försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för sin tillverkning och försäljning av den berörda produkten. Med hänsyn till att parten hade handlat efter bästa förmåga och att de uppgifter som lämnats gick att kontrollera kunde kommissionen emellertid korrigera de uppgifter som lämnats i svaret på frågeformuläret på grundval av uppgifter som inhämtats och kontrollerats på plats.

(42) När det gäller en indonesisk exporterande tillverkare kunde kommissionen i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen fastställa normalvärdet för ett antal produktslag på grundval av de inhemska försäljningspriserna för jämförbara slag.

(43) I alla övriga fall konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. För en exporterande tillverkare med en representativ inhemsk försäljning (se skäl 21) skedde detta genom att företagets egna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt egna vinst lades till tillverkningskostnaden för de exporterade slagen. För en annan exporterande tillverkare användes företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginalen för det företag som hade en tillräcklig försäljning på den inhemska marknaden vid normal handel. För det företag på vilket artikel 18.1 tillämpades användes företagets egna tillverkningskostnader för de exporterade slagen, de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna för de andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och vinstmarginalen för det företag som hade en tillräcklig försäljning i Indonesien vid normal handel.

Exportpris

(44) Två indonesiska exporterande tillverkares hela exportförsäljning till gemenskapen av den berörda produkten skedde till oberoende kunder i gemenskapen. Följaktligen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle ha betalats.

(45) En indonesisk exporterande tillverkares hela exportförsäljning till oberoende kunder i gemenskapen skedde genom två närstående handelsföretag, varav det ena i gemenskapen. Följaktligen måste kommissionen konstruera exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

Jämförelse

(46) Justeringar beviljades för olikheter i transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackning, krediter och provisioner när detta var tillämpligt och berättigat.

Dumpningsmarginal

(47) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje slag av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande slag av den berörda produkten.

(48) Det framgick av jämförelsen att dumpning förekom med avseende på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, har fastställts:

>Plats för tabell>

4. Sydkorea

(49) Fem företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. En av dessa exporterande tillverkare beslutade slutligen att inte samarbeta i undersökningen, eftersom det inte tillät kommissionen att göra kontrollbesök på plats. Två företag som var en av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna närstående, varav det ena i Sydkorea och det andra i gemenskapen, besvarade frågeformuläret för närstående företag.

Normalvärde

(50) Vissa utgiftsposter måste korrigeras för två sydkoreanska exporterande tillverkare i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen.

(51) För alla sydkoreanska exporterande tillverkare utom en kunde kommissionen i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen fastställa normalvärdet på grundval av det inhemska försäljningspriset.

(52) För ett företag konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. För denna exporterande tillverkare, vilken hade en representativ inhemsk försäljning även om den inte skedde vid normal handel använde kommissionen sina egna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och den vägda genomsnittliga vinstmarginalen för de andra sydkoreanska företagen med tillräcklig försäljning vid normal handel.

Exportpris

(53) De tre sydkoreanska exporterande tillverkarnas hela försäljning av den berörda produkten skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen och därför fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(54) En sydkoreansk exporterande tillverkares exportförsäljning till gemenskapen skedde både direkt till oberoende kunder och genom en närstående importör i gemenskapen. För detta företag fastställdes följaktligen ett konstruerat exportpris i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, medan exportpriset för den resterande försäljningen fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(55) Ett sydkoreanskt företag hävdade att exportpriserna för varuprover inte borde användas vid fastställandet av exportpriset. Det framgick emellertid av kontrollen att kvantiteterna för en del av dessa s.k. varuprover var högre än vid normala affärstransaktioner och att denna försäljning ingick i en marknadsstrategi för att vinna marknadsandelar. Följaktligen ansågs det berättigat att ta med exportförsäljningen av varuprover, med undantag för de transaktioner som helt uppenbart omfattade kvantiteter som var lägre än för normala affärstransaktioner.

Jämförelse

(56) Justeringar beviljades för olikheter i transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, krediter, förpackning, provisioner, importavgifter och indirekta skatter (tullrestitution) när detta var tillämpligt och berättigat.

(57) Tre sydkoreanska exporterande tillverkare begärde justeringar av normalvärdet för kreditkostnader. Företagen sålde emellertid den berörda produkten till sina inhemska kunder inom ramen för det s.k. "systemet med öppet konto" som används på den sydkoreanska marknaden. Betalningsvillkoren överenskoms inte vid försäljningstillfället och i de fall de överenskommit tidigare iakttogs de inte. Följaktligen kunde inga justeringar beviljas i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(58) Tre exporterande tillverkare begärde justering av normalvärdet för tullrestitution. Det framgick av kontrollen att det första företaget även hade beviljats tullrestitution för en del av sin inhemska försäljning. Eftersom det inte fanns någon faktor som påverkade prisjämförbarheten ansågs någon justering av denna inhemska försäljning inte vara berättigad. Kommissionen minskade justeringen i enlighet därmed. Det andra företaget lämnade ingen bevisning rörande sambandet mellan storleken på den begärda tullrestitutionen och det råmaterial som fysiskt ingick i produkten under undersökningsperioden. Följaktligen gjordes en ny beräkning av storleken på tullrestitutionen i syfte att återspegla storleken på den tull som erlagts för det råmaterial som importerades under undersökningsperioden. Det tredje företaget lämnade vilseledande uppgifter om den beräkningsmetod som låg till grund för dess begäran och kunde heller inte en exakt kvantifiering av den begärda justeringen för tullrestitution fastställas. Följaktligen kunde justeringen för tullrestitution inte beviljas.

(59) Ett företag begärde en justering för skillnader i handelsled mellan den inhemska försäljningen och exportförsäljningen. De påstådda skillnaderna i handelsled förekom inte på den inhemska marknaden. Eftersom företaget inte kunde påvisa att det fanns konsekventa och tydliga olikheter i funktioner i de olika handelsleden i enlighet med artikel 2.10 d ii i grundförordningen, avvisades därför begäran.

Dumpningsmarginal

(60) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje slag av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande slag av den berörda produkten.

(61) När det gäller en sydkoreansk exporterande tillverkare skulle denna metod inte ha återspeglat dumpningens hela omfattning. Eftersom det dessutom fanns ett mönster för exportpriserna som uppvisade väsentliga avvikelser för olika köpare och regioner jämfördes normalvärdet som fastställts på grundval ett vägt genomsnitt med exportpriserna för alla individuella transaktioner till gemenskapen.

(62) Det framgick av jämförelsen att dumpning förekom med avseende på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, har fastställts:

>Plats för tabell>

5. Malaysia

(63) Två företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare.

Normalvärde

(64) För ett slags PET som såldes av en av de malaysiska exporterande tillverkarna kunde kommissionen fastställa normalvärdet på grundval av de inhemska priserna i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen.

(65) För det enda andra slaget av PET som såldes av det ovanstående företaget samt för alla slag som såldes av det andra företaget konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Företagens egna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinstmarginaler användes i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

(66) Ett malaysiskt företag fördelade vissa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, särskilt finansieringskostnader, på ett inkorrekt sätt. Kommissionen korrigerade följaktligen de rapporterade försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna genom att omfördela de relevanta kostnaderna på grundval av de uppgifter som fastställdes vid kontrollbesöket.

Exportpris

(67) Två samarbetsvilliga malaysiska exporterande tillverkares hela försäljning av den berörda produkten till gemenskapen skedde till oberoende kunder i gemenskapen. Följaktligen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle ha betalats.

Jämförelse

(68) Justeringar beviljades för olikheter i transport, försäkring, hantering, provisioner, krediter och andra faktorer när detta var tillämpligt och berättigat.

(69) Ett företag begärde en justering av normalvärdet för påstådda skillnader i handelsled. Företaget kunde emellertid inte påvisa att de påstådda skillnaderna i handelsled påverkade prisjämförbarheten eller lämna nödvändig bevisning till stöd för sin begäran. Begäran grundade sig dessutom endast på fyra transaktioner till s.k. distributörer och det kunde inte påvisas att det fanns konsekventa och tydliga olikheter i deras funktioner i förhållande till andra köpare. Följaktligen avvisades begäran.

Dumpningsmarginal

(70) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje slag av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande slag av den berörda produkten.

(71) Det framgick av jämförelsen att dumpning förekom med avseende på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, har fastställts:

>Plats för tabell>

6. Taiwan

(72) Fyra företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(73) Ett taiwanesiskt företag exporterade inte den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. I syfte att fastställa vilken försäljning som hänförde sig till undersökningsperioden begärde företaget att dagen för köpekontraktet och inte fakturadatum skulle användas som försäljningsdag. Kommissionens etablerade praxis är att använda fakturadatum som försäljningsdag, eftersom de väsentliga försäljningsvillkoren vanligen oåterkalleligen fastställts på fakturan till kunden. Undantag från denna regel kan göras t.ex. i de fall dagen för köpekontraktet, köporder eller orderbekräftelse bättre återspeglar de väsentliga försäljningsvillkoren i enlighet med artikel 2.10 j i grundförordningen. Inget av dessa undantag var emellertid tillämpligt på detta företag. Följaktligen avvisas begäran. Eftersom det inte fanns någon relevant exportförsäljning till gemenskapen under undersökningsperioden fastställdes ingen individuell dumpningsmarginal för det berörda företaget.

Normalvärde

(74) För alla utom en av de tre resterande taiwanesiska tillverkarna kunde kommissionen i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen fastställa normalvärdet på grundval av det inhemska försäljningspriset.

(75) För det resterande företaget konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Företagets egna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinstmarginal användes i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

Exportpris

(76) De taiwanesiska exporterande företagens hela export av den berörda produkten till gemenskapen skedde till oberoende kunder i gemenskapen. Följaktligen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle ha betalats.

Jämförelse

(77) Justeringar beviljades för olikheter i transport, frakt, försäkring, avgifter, förpackning, krediter och provisioner när detta var tillämpligt och berättigat.

Dumpningsmarginal

(78) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje slag av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande slag av den berörda produkten.

(79) Det framgick av jämförelsen att dumpning förekom med avseende på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, har fastställts:

>Plats för tabell>

7. Thailand

(80) Ett företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Även ett företag i gemenskapen som var den exporterande tillverkaren närstående och ett företag utanför gemenskapen som var samma exporterande tillverkare närstående besvarade detta frågeformulär.

Normalvärde

(81) För en thailändsk exporterande tillverkare kunde kommissionen i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen fastställa normalvärdet på grundval av det inhemska försäljningspriset.

Exportpris

(82) Den thailändska exporterande tillverkaren exporterade till gemenskapen både direkt och till oberoende kunder och genom en närstående importör i gemenskapen. Följaktligen fastställdes ett konstruerat exportpris för detta företag i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

Jämförelse

(83) Justeringar beviljades för olikheter i importavgifter, transport, hantering, förpackning, krediter och provisioner när detta var tillämpligt och berättigat.

Dumpningsmarginal

(84) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje slag av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande berört produktslag.

(85) Det framgick av jämförelsen att dumpning förekom med avseende på den exporterande tillverkaren. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, har fastställts:

>Plats för tabell>

8. Slutsats

(86) Kommissionen fastställde betydande dumpningsmarginaler för alla samarbetsvilliga företag och för alla länder som berördes av förfarandet. För sex av dessa företag i fyra olika länder (Indien, Indonesien, Malaysia och Sydkorea) var exportpriserna så låga att de inte täckte företagens totala tillverkningskostnad för den berörda produkten. Några av dessa företag gjorde betydande förluster i samband med försäljning till gemenskapen, vilka i ett fall översteg 50 % av omsättningen. Detta beteende tyder på att prissättningspolitiken för export till gemenskapen är ytterst aggressiv.

C. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(87) Följande nio gemenskapstillverkare samarbetade i undersökningen, dvs. besvarade kommissionens frågeformulär, tillät kontrollbesök på plats och lämnade på begäran ytterligare uppgifter till kommissionen:

- Du Pont Polyesters Ltd (Förenade kungariket),

- Eastman Chemicals BV (Nederländerna),

- INCA International SpA (Italien),

- Italpet Preforme SpA (Italien),

- KOSA GmbH (Tyskland),

- Shell Chemicals Ltd (Förenade kungariket),

- Wellman PET Resins Europe (Nederländerna),

- Aussapol SpA (Italien),

- CEP-Tergal Fibre (Frankrike).

(88) Det är att märka att även om Aussapol SpA och CEP - Tergal fibres inte ingick i de företag för vilkas räkning klagomålet ingavs stödde de klagomålet och samarbetade i undersökningen.

(89) Det är även att märka att även om Eastman hade en anläggning i Malaysia ansågs det ingå i gemenskapsindustrin, eftersom det endast exporterade obetydliga kvantiteter PET från sitt dotterbolag. Inga andra samarbetsvilliga företag importerade PET från de berörda länderna under undersökningsperioden.

(90) Ingen av de tre andra europeiska tillverkarna besvarade kommissionens frågeformulär eller motsatte sig förfarandet.

(91) Den sammanlagda tillverkningen för de nio samarbetsvilliga tillverkarna under undersökningsperioden utgjorde 1042350 ton av den sammanlagda gemenskapstillverkningen som uppskattningsvis uppgick till 1220000 ton, dvs. 85 % av gemenskapstillverkningen.

(92) Kommissionen anser därför att de nio samarbetsvilliga tillverkarna utgör "gemenskapsindustrin" i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

D. SKADA

1. Inledande anmärkningar

Uppgifter som använts

a) Importuppgifter

(93) Eurostats uppgifter tillsammans med uppgifter som lämnats av exporterande tillverkare användes som källa för importuppgifterna. Det KN-nummer som använts, dvs. KN-nummer 39076000, omfattar polyetentereftalat i obearbetad form, dvs. inte endast den berörda produkten utan även granulat av polyetentereftalat som används för tillverkning av polyesterfibrer. Eftersom gemenskapstillverkningen av de polyesterfibrer de användes till att tillverka var stabil mellan 1996 och början av undersökningsperioden(5) gjorde kommissionen den bedömningen att även importen av PET-granulat som användes för tillverkning av polyesterfibrer hade varit stabil.

(94) Enligt klagomålet utgjorde den berörda produkten volymmässigt 90 % av all import 1998 och de resterande 10 % (ungefär 47000 ton) användes för tillverkning av polyesterfibrer. Dessa uppgifter bekräftades under undersökningen på grundval av uppskattningar från olika gemenskapstillverkare och marknadsundersökningspublikationer. Samma beräknade importkvantitet av PET-granulat som användes för tillverkning av polyesterfibrer (47000 ton) drogs av från Eurostats importuppgifter för samtliga år som undersökningen omfattade i syfte att fastställa den sammanlagda importkvantiteten till gemenskapen av den berörda produkten.

(95) Samma metod användes för att fastställa importkvantiteterna för de enskilda länderna, varvid även uppgifter som lämnats av samarbetsvilliga exporterande tillverkare beaktades.

b) Uppgifter om gemenskapsindustrin

(96) Uppgifter om gemenskapsindustrin inhämtades från de kontrollerade svaren på frågeformuläret som lämnats av de nio samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna. Uppgifter hade begärts för perioden från och med 1995 till undersökningsperioden. Under denna period genomfördes emellertid en omfattande omstrukturering av gemenskapsindustrin med flera sammanslagningar respektive uppdelningar av företag. Följaktligen kunde inte alla företag lämna uppgifter så långt tillbaka i tiden som begärts. Till följd härav var 1996 det tidigaste år för vilket det förelåg tillräckliga uppgifter om gemenskapsindustrin såsom den var strukturerad under undersökningsperioden.

(97) För att få en full överblick över gemenskapsindustrins situation, särskilt när det gäller priser och lönsamhet, måste man emellertid se till utvecklingen på gemenskapens PET-marknad över en längre tidsperiod. Följaktligen användes uppgifter som lämnats av gemenskapsindustrin och som inhämtats från yttre professionella källor när så var nödvändigt.

2. Utvecklingen på gemenskapens PET-marknad sedan början av 90-talet

(98) PET är en produkt som från och med slutet av 80-talet använts till flaskor för läskedrycker och sedan alltmer övergått till att användas till flaskor för mineral- och källvatten. Till följd härav har efterfrågan på PET i gemenskapen ökat mycket snabbt sedan början av 90-talet (mer än 10 % om året). Tillväxtpotentialen för denna marknad är fortfarande betydande, eftersom vattenmarknaden i många gemenskapsländer ännu inte är fullt utvecklad och det finns en begynnande efterfrågan på andra användningar (öl, mjölk, beredda livsmedel).

(99) I början av 90-talet började gemenskapens PET-industri utvecklas till följd av omställningen av befintliga polyester- och garnfabriker. På grund av växande efterfrågan behövdes emellertid mycket snart helt nya produktionslinjer byggas särskilt för PET och dess huvudsakliga råmaterial. Trots den snabba investeringsökningen i nya anläggningar motsvarade inte utbudet efterfrågan, vilket även var fallet i andra delar av världen. Detta ledde till att det fanns brist på PET världen över under det första halvåret 1995. Detta ledde i sin tur till kraftiga prisökningar för PET och dess huvudsakliga råmaterial. Dessa ökningar visade sig vara tillfälliga, eftersom tillverkningskapaciteten för PET och dess huvudsakliga råmaterial blev tillräcklig några månader senare då nya anläggningar togs i bruk. Användare av PET som förutspått att världsmarknadspriset för PET skulle sjunka upphörde att köpa så snart toppen sommaren 1995 var över (förbrukningen av PET följer samma säsongsvariation som förbrukningen av läskedrycker och vatten). Därefter började priserna att sjunka dramatiskt. Detta fall kom tidigare och var större än prisfallet för råmaterial. Till följd av denna skillnad gick gemenskapsindustrin med förlust i början av 1996. Man hade väntat sig att dessa förluster endast skulle vara tillfälliga, men såsom framgår nedan förvärrades situationen istället ytterligare i och med den dumpade importen på gemenskapsmarknaden.

3. Förbrukning

(100) Den synbara förbrukningen av PET i gemenskapen fastställdes på grundval av den sammanlagda importen till gemenskapen av den berörda produkten jämte gemenskapsindustrins sammanlagda kontrollerade försäljning på gemenskapsmarknaden och de icke-samarbetsvilliga gemenskapstillverkarnas beräknade försäljning (på grundval av deras kända tillverkningskapacitet och den beräknade genomsnittliga försäljningen i förhållande till tillverkningskapaciteten för gemenskapsindustrin).

(101) Förbrukningen av PET i gemenskapen uppgick till ungefär 1350000 ton under undersökningsperioden. Såsom framgår av tabellen nedan ökade den med 63 % mellan 1996 och undersökningsperioden. Förbrukningen var nästan oförändrad under undersökningsperioden jämfört med 1998, vilket huvudsakligen berodde på att användarna ökade sina lager under 1998 för att dra nytta av den låga prisnivån under denna tid.

>Plats för tabell>

4. Import till gemenskapen från de berörda länderna

Sammantagen bedömning av importens verkan

(102) Först undersöktes huruvida importen från alla berörda länder skulle bedömas sammantaget, varvid hänsyn togs till de ovan fastställda avgörandena om dumpning.

a) Import med ursprung i Indien, Malaysia Sydkorea och Thailand

(103) Kommissionen konstaterade följande:

- De dumpningsmarginaler som konstaterades överskred miniminivån för alla fyra länder.

- Importvolymerna var inte försumbara under undersökningsperioden, vilket framgår av marknadsandelarna för dessa länder som uppgick till mellan 2,6 och 8 % (9 till 28,5 % uttryckt som andel av importen).

- En sammantagen bedömning av importens verkan föreföll lämplig med hänsyn till konkurrensvillkoren både mellan importen med ursprung i dessa länder och mellan denna import och den likadana gemenskapsprodukten. Detta stöds av det faktum att volymen och marknadsandelarna för denna import minst tredubblades mellan 1996 och undersökningsperioden. Prissättningen var likartad och priserna minskade mellan 42 och 66 % mellan 1996 och undersökningsperioden. Ländernas priser låg på ungefär samma nivå under undersökningsperioden och underskred gemenskapsindustrins genomsnittliga priser med upp till 15,4 %. Dessutom använde de samma eller liknande handelskanaler.

(104) Av samma skäl drogs den preliminära slutsatsen att en sammantagen bedömning skulle göras av import med ursprung i Indien, Malaysia, Sydkorea och Thailand.

b) Import med ursprung i Indonesien och Taiwan

(105) På samma sätt som för importen med ursprung i de föregående länderna konstaterades följande:

- De dumpningsmarginaler som konstaterades överskred miniminivån för båda länder.

- Importvolymerna var inte försumbara under undersökningsperioden, vilket framgår av marknadsandelarna som uppgick till 2,7 % för importen med ursprung i Indonesien och till 2,8 % för importen med ursprung i Taiwan.

- Prissättningen var likartad och priserna för importen med ursprung i Indonesien minskade med 40 % mellan 1996 och undersökningsperioden, under det att priserna på importen med ursprung i Taiwan minskade med 42 % under samma tidsperiod. De bägge ländernas priser låg på ungefär samma nivå, dvs. nära nivån för de föregående länderna, under undersökningsperioden och underskred gemenskapsindustrins genomsnittliga priser med upp till 5 %. Dessutom använde de samma eller liknande handelskanaler.

(106) Importvolymen utvecklade sig annorlunda än för de föregående länderna. Importvolymen med ursprung i Indonesien minskade sammanlagt med 18 % mellan 1996 och undersökningsperioden, vilket var ett resultat av en minskning med 30 % mellan 1996 och 1997, en ökning med 100 % mellan 1997 och 1998 och en minskning med 42 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Mellan 1996 och undersökningsperioden minskade importvolymen med ursprung i Taiwan med 23 % och den följde ungefär samma årliga mönster som importvolymen med ursprung i Indonesien (- 51 % mellan 1996 och 1997, + 92 % mellan 1997 och 1998, - 18 % mellan 1998 och undersökningsperioden).

(107) Mot denna bakgrund drog kommissionen den preliminära slutsatsen att importen med ursprung i Indonesien och Taiwan huvudsakligen skedde enligt samma konkurrensvillkor, använde samma handelskanaler, ökade stadigt mellan 1997 och 1998 (i likhet med importen från de föregående länderna), hade betydande marknadsandelar under undersökningsperioden och skedde till samma prisnivåer, vilka konstaterades vara dumpade. Följaktligen var det lämpligt att göra en sammantagen bedömning av importen från alla sex berörda länder.

Berörd importvolym

(108) Den berörda importvolymen uppvisade följande utveckling:

>Plats för tabell>

(109) Den berörda importvolymen ökade med 136 % mellan 1996 och undersökningsperioden och nådde upp till 307184 ton. Efter en stadig ökning från och med början av 1998 till och med slutet av det året, började importen minska i början av 1999 då gemenskapsindustrins priser hade minskat och användarnas och importörernas lager var stora. Trots detta var importen emellertid betydande.

Marknadsandelar för den berörda importen

(110) Marknadsandelarna för den berörda importen uppvisade följande utveckling:

>Plats för tabell>

(111) Marknadsandelen för den berörda importen uppgick till närmare 23 % under undersökningsperioden, dvs. en ökning med 45 % jämfört med 1996. Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade marknadsandelen för denna import något till följd av den ovan angivna minskningen av importvolymerna.

Priser för den berörda importen

(112) Priserna för den berörda importen minskade med 45 % mellan 1996 och undersökningsperioden, med 24 % mellan 1996 och 1997, med 10,5 % mellan 1997 och 1998 och med 19 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Priset cif, före tull, för den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna uppgick till i genomsnitt 550 euro per ton under undersökningsperioden. Det framgick av undersökningen att ett stort antal exportörer sålde till förlust till gemenskapen, vilket tyder på att prissättningspolitiken avseende gemenskapsmarknaden var aggressiv.

Prisunderskridande

(113) En jämförelse gjordes mellan gemenskapsindustrins och de exporterande tillverkarnas försäljningspriser på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Denna jämförelse skedde efter det att avdrag och rabatter dragits av. Gemenskapsindustrins priser justerades till fritt fabrik. Priserna för den dumpade importen var cif gemenskapens gräns, efter tull, justerade för handelsled och hanteringskostnader. Justeringarna grundade sig på uppgifter som inhämtades under undersökningen, särskilt från samarbetsvilliga icke-närstående importörer.

(114) På denna grundval fastställdes följande prisunderskridande för den dumpade importen:

>Plats för tabell>

Dessa låga genomsnittliga prisunderskridandemarginaler berodde på det pristryck som de exporterande tillverkarnas beteende gav upphov till i de berörda länderna, dvs. att de sålde till både dumpade och olönsamma priser. Gemenskapsindustrin tvingades lägga sina priser på samma nivå som priserna för den dumpade importen för att försöka behålla sin marknadsandel. Det bör erinras om att marknaden är nästan helt prisstyrd på grund av den makt som flera viktiga köpare av produkter tillverkade av PET utövar över marknaden.

5. Gemenskapsindustrins situation

Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(115) Såsom framgår av tabellen nedan ökade tillverkningen med 89 % från och med 1996 fram till slutet av undersökningsperioden. Under samma period ökade kapaciteten med 83 %, vilket återspeglar gemenskapsindustrins investeringar för att kunna möta den snabbt växande efterfrågan på gemenskapsmarknaden. Graden av kapacitetsutnyttjande i gemenskapsindustrin var relativt stabil under perioden. De anläggningar och den utrustning som gemenskapsindustrin använder utnyttjas nästan uteslutande för tillverkning av den berörda produkten.

>Plats för tabell>

Försäljningsvolym, värde och kostnad per enhet

(116) Såsom framgår av tabellen nedan ökade gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden mellan 1996 och undersökningsperioden volymmässigt med 62 % (i detta sammanhang ansågs inte Italpets försäljningspriser vara tillförlitliga och beaktades därför inte). De genomsnittliga försäljningspriserna minskade med 36 % under samma tidsperiod och enbart mellan 1998 och undersökningsperioden minskade priserna med 18 % till en nivå av 670 euro per ton vid leverans till den slutgiltiga köparen.

>Plats för tabell>

Marknadsandel

(117) Gemenskapsindustrins marknadsandel uppgick till 63 % 1996, 65 % 1997, 60 % 1998 och 62 % under undersökningsperioden. Mellan 1997 och 1998 minskade marknadsandelen med 5 procentenheter för att delvis återhämta sig under undersökningsperioden, då gemenskapsindustrin minskade sina priser väsentligt såsom anges ovan.

Lönsamhet

(118) Före 1995 var gemenskapsindustrin lönsam, eftersom den såsom förklarats ovan hade en ganska ny och snabbväxande marknad. När utbudet var ganska begränsat 1995 uppgick gemenskapsindustrins vinst till ungefär 20 % av omsättningen. Eftersom minskningen av PET-priserna från och med det sista kvartalet 1995 inte omedelbart följdes av en motsvarande kostnadsminskning började gemenskapsindustrin uppvisa förluster 1996. I genomsnitt per år ökade råmaterialkostnaderna, särskilt för renad tereftalsyra, med 8 % mellan 1995 och 1996, under det att PET-priserna minskade med 35 %. Till följd härav uppvisade gemenskapsindustrin en förlust på 19 % för 1996. Prisminskningen ansågs emellertid vara en överreaktion på marknaden efter en bristsituation. Gemenskapsindustrin hade förväntat sig att priserna och vinstmarginalerna sakta skulle återhämta sig, men på grund av lågprisimport från de berörda länderna ökade inte marginalerna och 1997 var förlusten fortfarande 19 %.

(119) Förlusterna började att minska 1998, men mot slutet av året, dvs. i början av undersökningsperioden, blev gemenskapsindustrin tvungen att lägga sina priser på samma nivå som priserna för den dumpade importen för att återvinna förlorade marknadsandelar. Till följd härav ökade de ekonomiska förlusterna med ytterligare 15 procentenheter och nådde ner till en nivå av 32 % av nettoomsättningen under undersökningsperioden.

(120) Flera berörda parter hävdade att PET-marknaden är cyklisk med regelbundet återkommande kapacitetskriser som leder till prisökningar och således till höga vinster, vilka följs av överkapacitet som kan trycka ner priserna så att förluster uppstår. De begärde att detta cykliska element skulle beaktas i undersökningen och hävdade att undersökningsperioden hade sammanfallit med bottenfasen i denna cykel. De hävdade vidare att det redan stod klart att gemenskapsindustrin höll på att återhämta sig och att en ny topp skulle komma att inträffa någon gång mellan 2002 och 2003. De begärde därför att man skulle se till vinsterna över en längre tidsperiod och inte vid en viss given tidpunkt.

(121) Kommissionen avvisade denna begäran med hänsyn till att PET är en produkt som börjat förbrukas i stora mängder först nyligen och att det var för tidigt att bedöma huruvida marknaden var cyklisk eller inte. Dessutom varade bottenfasen, om man kan tala om en sådan, från mitten av 1996 till mitten av 1999, vilket är för lång tid för att vara en del av en cykel.

Sysselsättning

(122) I slutet av undersökningsperioden sysselsatte gemenskapsindustrin ungefär 1450 personer, dvs. en ökning med 20 % jämfört med 1996. Mellan 1998 och undersökningsperioden upphörde denna utveckling då ungefär 30 personer friställdes i syfte att minska kostnaderna.

Investeringar

(123) Mellan 1996 och 1998 investerade gemenskapsindustrin sammanlagt 516 miljoner euro i ny eller utökad kapacitet, dvs. i genomsnitt 172 miljoner euro om året. Under undersökningsperioden investerades endast 31 miljoner euro.

(124) Nya investeringar kommer att behövas för att möta framtida efterfrågan, som förväntas fortsätta växa stadigt under de kommande åren. De flesta gemenskapstillverkarna har haft planer att investera, men förlusterna under undersökningsperioden var så betydande att aktieägarna vägrade att godkänna dessa planer. Till följd härav kommer inga betydande ökningar av gemenskapsindustrins kapacitet att ske mellan 2000 och början av 2002, eftersom det tar ungefär två år att ta en ny PET-anläggning i drift.

6. Slutsats om skada

(125) Från 1996 till undersökningsperioden ökade den berörda importen med 136 % och dess marknadsandel ökade med 7 procentenheter upp till en marknadsandel närmare 23 %. Dess marknadsandel uppgick till 26,4 % 1998 innan gemenskapsindustrin hade beslutat att försvara sin marknadsposition (vilken hade minskat med 5 procentenheter mellan 1997 och 1998) genom att väsentligt minska sina priser.

(126) Mellan 1996 och undersökningsperioden minskade genomsnittspriset för den berörda importen med 45 %, varvid minskningen enbart mellan 1998 och undersökningsperioden uppgick till 19 %. Mellan 1996 och undersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins priser med 36 % och mellan 1998 och undersökningsperioden minskade de med 18 %.

(127) Gemenskapsindustrin som hade lidit av pressade vinstmarginaler och ekonomiska förluster sedan 1996 var inte i stånd att återhämta sig till en hälsosammare situation. Tvärtom förvärrades gemenskapsindustrins ekonomiska förluster under undersökningsperioden eftersom den var tvungen att minska sina priser för att försvara sin marknadsposition. Trots sin snabbt växande marknad kunde gemenskapsindustrin dessutom inte genomföra några investeringar på grund av sin utsatta situation.

(128) Kommissionen anser följaktligen att gemenskapsindustrin har vållats väsentlig skada i enlighet med artikel 3 i grundförordningen.

E. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(129) I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin orsakats av den dumpade importen från de berörda länderna. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även andra faktorer i syfte att fastställa att skada som vållats av andra faktorer inte hänfördes till den dumpade importen.

2. Verkan av den dumpade importen

(130) Lågprisimport från de berörda länderna började utöva en prisdepression på priserna 1997 och trycka ner de prisökningar som skulle ha varit nödvändiga för att ta hänsyn till råmaterialkostnadernas utveckling. Marknaden hade en struktur med ett begränsat antal stora köpare och förhållandevis många leverantörer, vilket ledde till att verkan av den dumpade importen snabbt spred sig över marknaden.

(131) Mellan 1997 och undersökningsperioden uppvisade importen från dessa länder följande utveckling:

- Volymerna mer än fördubblades (under andra halvåret 1998 ökade importen ännu snabbare än under första halvåret, vilket vederlägger påståendet om att förbrukningen skulle följa ett säsongsmönster och bekräftar att vissa kunder och handlare drog fördel av den låga prisnivån för den berörda importen).

- Deras marknadsandel uppgick till närmare 23 %, under det att den hade uppgått till 14,8 % år 1997.

- Deras priser minskade med 27 %.

(132) Under samma period inträffade följande för gemenskapsindustrin

- Den var tvungen att följa prisminskningar, eftersom vissa viktiga kunder avbröt sina inköp och begärde priser som var lika låga som för den dumpade importen.

- Dess lönsamhet försämrades ytterligare.

- Den avbröt helt alla sina investeringsplaner.

(133) Med hänsyn till att importvolymernas och prisernas utveckling, å ena sidan, och försämringen av gemenskapsindustrins situation, å andra sidan, inföll samtidigt i tiden drog kommissionen slutsatsen att den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna hade en betydande negativ verkan på gemenskapsindustrins situation.

3. Verkan av andra faktorer

Import från andra länder

(134) Importen av den berörda produkten till gemenskapen från andra länder under undersökningsperioden hade huvudsakligen sitt ursprung i Förenta staterna, Saudiarabien och Turkiet. Marknadsandelen för denna import uppgick till 1,6 %, 1,3 % respektive 1 % under undersökningsperioden. Såsom framgår av tabellen nedan nästan halverades importen med ursprung i Förenta staterna mellan 1996 och undersökningsperioden volymmässigt, under det att importen från Saudiarabien fördubblades och importen från Turkiet ökade med 7 %.

>Plats för tabell>

(135) Priserna för importen med ursprung i Förenta staterna och Turkiet var klart högre än priserna för importen med ursprung i de berörda länderna och översteg även gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser.

(136) Priserna för importen med ursprung i Saudiarabien låg på en mycket låg nivå under undersökningsperioden. Även om marknadsandelen för denna import endast uppgick till 1,3 % kan det inte uteslutas att den bidrog till den skada som vållats gemenskapsindustrin.

Utveckling av förbrukningen i gemenskapen

(137) Förbrukningen av PET i gemenskapen har ökat snabbt och beräknas fortsätta att öka under åtminstone de kommande tio åren. Skadan har följaktligen inte orsakats av en minskad marknad.

Överkapacitet och skärpt priskonkurrens på gemenskapsmarknaden

(138) Flera berörda parter hävdade att gemenskapsindustrin hade felbedömt marknadens cykliska natur, vilket hade lett till en överkapacitet som hade tryckt ner priserna och skärpt priskonkurrensen mellan gemenskapstillverkarna. Vissa parter hävdade även att den skada som vållats gemenskapsindustrin var självförvållad, eftersom industrin försökt att utestänga asiatiska exporterande tillverkare från gemenskapsmarknaden genom betydande minskningar av försäljningspriserna.

(139) Dessutom hävdade vissa användare att gemenskapsindustrin hade överreagerat på pristrycket och borde ha vetat att de viktigaste användarnas åtgärder för att säkra försörjningssäkerheten skulle ha gett ett betydande skydd.

(140) Kommissionens undersökning av dessa påståenden gav följande resultat:

- Påståendet avseende överkapaciteten hos PET-tillverkarna i gemenskapen stöddes inte av undersökningen. Det konstaterades att under undersökningsperioden hade gemenskapsindustrins och de andra PET-tillverkarnas kapacitet varit ungefär lika stor som förbrukningen i gemenskapen och att kapacitetsökningarna dessutom hade varit lika stora som ökningen av förbrukningen på medellång sikt. Däremot fanns det en betydande överkapacitet i Asien, vilken förvärrades av att efterfrågan i Kina på den närstående PET-produkt som används för tillverkning av polyesterfibrer, vilka tillverkas i samma anläggningar, praktiskt taget upphörde i början av 1998. Detta ledde till att exporterande tillverkare i de berörda länderna hade ledig kapacitet över för tillverkning av PET, vilken de använde för att sälja produkter i gemenskapen till dumpade priser.

- När det gäller den skärpta priskonkurrensen mellan gemenskapstillverkarna framgick det av undersökningen att konkurrensen på gemenskapsmarknaden mellan alla leverantörer, inbegripet de exporterande tillverkarna i de berörda länderna, verkligen hade varit intensiv sedan 1996. Icke desto mindre ökade det pristryck som den berörda importen utövade i mitten av 1998, eftersom importvolymerna ökade snabbt (volymerna nästan dubblerades på några få månader) och mycket låga priser erbjöds. Gemenskapsindustrins försök att stå emot de prisminskningar som användarna begärde ledde till minskad försäljning. Gemenskapsindustrin reagerade på denna utveckling genom att sänka sina priser till samma nivå som priserna på den dumpade importen i ett försök att behålla sina kunder.

- När det gäller försörjningssäkerheten konstaterade kommissionen att det faktum att några kunder hade upphört med sina inköp tydligt visade gemenskapsindustrin att användarna mycket väl kunde hitta andra leverantörer, under förutsättning att dessa erbjöd lägre priser.

- Påståendet att priserna endast hade minskats i syfte att försöka utestänga konkurrenter från de berörda länderna från gemenskapsmarknaden kan inte godtas eftersom gemenskapsindustrin huvudsakligen sänkte sina priser till följd av att de förlorat marknadsandelar.

(141) Påståendet att skadan var självförvållad eller berodde på överkapacitet på gemenskapsmarknaden avvisades därför.

Råmaterialpriser

(142) Flera berörda parter hävdade att prisminskningarna berodde på prisminskningar för de huvudsakliga råmaterialen.

(143) Råmaterialkostnaderna utgjorde ungefär 60 % av den sammanlagda tillverkningskostnaden för PET. Renad tereftalsyra är det huvudsakliga råmaterialet i PET. Renad tereftalsyra framställs huvudsakligen av p-Xylen som i sig är ett oljedestillat. P-Xylen, renad tereftalsyra och PET följer därför i stort sett oljeprisutvecklingen och dollarkursen med ett tillägg som beror av den situation som för tillfället gäller för utbud och efterfrågan på dessa tre olika produkter.

(144) Det finns ett starkt samband mellan priserna för renad tereftalsyra och priserna för PET och PET-tillverkarna har därför inte särskilt stort utrymme för sin prissättning. Det framgick av undersökningen att användarna av PET noga följde priserna för renad tereftalsyra i syfte att ha en god utgångspunkt för förhandlingarna om priserna för PET.

(145) Kommissionen noterade att från och med det andra kvartalet 1998 till och med det fjärde kvartalet 1998 urholkades marginalerna med avseende på priserna för PET starkt. Denna försämring inträffade samtidigt som den dumpade importen från de berörda länderna nästan fördubblade sin redan betydande marknadsandel, vilket ledde till att gemenskapsindustrin reagerade genom att minska sina priser mer än priserna för renad tereftalsyra minskade. Undersökningen bekräftade således inte påståendet att prisminskningarna endast berodde på minskade råmaterialpriser.

4. Slutsats om orsakssamband

(146) Kommissionen konstaterade att det fanns stark bevisning för att det förelåg ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Denna slutsats grundar sig i synnerhet på det faktum att det förekom prisdepression och pristryck på gemenskapsmarknaden sedan början av 1997 då priserna för importen med ursprung i de berörda länderna började minska i snabbare takt än gemenskapsindustrins priser. Under tredje kvartalet 1998 inleddes en ny fas då den dumpade importen ökade mycket snabbt och nästan fördubblade sin marknadsandel (från 14,8 % år 1997 till 26,4 % år 1998), under det att gemenskapsindustrin förlorade 5 procentenheter av sin marknadsandel. Eftersom priserna för den dumpade importen fortsatte att minska blev gemenskapsindustrin tvungen att minska sina priser ytterligare för att inte förlora ytterligare marknadsandelar, vilket ledde till ytterligare ekonomiska förluster och att investeringsplanerna avbröts helt trots en klart förutsägbar snabb efterfrågeökning.

(147) Det framgick vidare av undersökningen att det inte kunde uteslutas att importen med ursprung i Saudiarabien hade bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin. Det framgick emellertid av undersökningen att varken denna faktor eller de andra faktorer som undersökts ovan hade haft en sådan verkan på gemenskapsindustrins situation att de hade kunnat bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(148) Kommissionen drog följaktligen den preliminära slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna hade vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänna påpekanden

(149) Kommissionen undersökte huruvida det trots slutsatserna om dumpning och skada fanns några bindande skäl för slutsatsen att det inte är i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. För detta ändamål övervägde kommissionen på grundval av de bevis som lämnats, och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen, vilken effekt eventuella åtgärder skulle få för samtliga parter som berörs av undersökningen och följderna av att vidta respektive inte vidta åtgärder.

2. Undersökningen

(150) Kommissionen sände frågeformulär till importörer, råvaruleverantörer, industriella användare av den berörda produkten och till sammanslutningar som företräder mineralvatten- eller läskedryckstillverkare. Sammanlagt 93 frågeformulär skickades ut men endast 17 besvarade formulär kom in inom den fastställda tidsfristen.

(151) Besvarade frågeformulär mottogs inom den fastställda tidsfristen från:

Tre importörer

- Polytrade GmbH (Tyskland),

- Global Services International (Italien),

- Helm AG (Tyskland).

Dessa importörer står för 35 % av den berörda importen.

Fem direktleverantörer av råvaror:

- BASF AG (Tyskland),

- BP Amoco Chemicals Ltd (Förenade kungariket),

- Exxon Mobil Chemical Europe Inc (Belgien),

- INEOS plc (Förenade kungariket),

- Interquisa (Spanien).

Dessa importörer står för mer än 75 % av det råmaterial som köps av gemenskapsindustrin.

Nio användare av PET i tre sektorer (en redogörelse för dessa sektorer följer nedan):

Förformar/flaskomvandlare:

- Crown Cork and Seals - European division (Frankrike),

- Guala Closures, Polybox Group (Italien),

- IFAP spa (Italien),

- Sodripack NV (Belgien).

Mineral- och källvattenproducenter:

- Evian - Volvic, Danone Group (Frankrike),

- Perrier Vittel M.T, Nestlé Group (Frankrike).

Integrerade läskedrycksproducenter:

- Cott Beverages Ltd (Förenade kungariket),

- Schweppes Belgium (Belgien),

- Silver Spring Mineral Water Ltd (Förenade kungariket).

Dessa importörer står för 16 % av den berörda importen och 17 % av gemenskapens konsumtion av PET.

(152) Kommissionen kontaktades även av fem yrkessammanslutningar som tillhandahöll ytterligare upplysningar och lämnade synpunkter på sina medlemmars vägnar:

The Union of EU Soft Drinks Associations.

UNESEM (den europeiska sammanslutningen av mineral- och källvattenproducenter).

ANEABE (den spanska sammanslutningen av mineralvattenproducenter).

MINERACQA (den italienska sammanslutningen av mineralvattenproducenter).

Chambre Syndicale des eaux minérales (den franska sammanslutningen av mineralvattenproducenter).

3. Troliga följder för gemenskapsindustrin av att åtgärder införs

(153) Som nämns ovan består gemenskapsindustrin av nio tillverkare, vilka har lidit väsentlig skada orsakad av dumpad import med ursprung i de berörda länderna. Skadan består huvudsakligen i betydande och ökande ekonomiska förluster till följd av prissänkning och pristryck. På grund av dessa förluster har gemenskapsindustrin trots en väntad efterfrågeökning dessutom skjutit upp investeringar i nya produktionsanläggningar (en ny PET-anläggning kostar i genomsnitt mer än 100 miljoner euro). Sedan 1996 har denna industri genomgått kraftiga omstruktureringar och under de senaste två åren har två av de verksamma multinationella företagen (ICI och Shell) på grund av fortsatta ekonomiska förluster sålt sina PET-verksamheter.

(154) De föreslagna åtgärderna skulle otvivelaktigt gagna gemenskapsindustrin, som genom omstruktureringar har visat sin avsikt att fortsätta verka inom en sektor som präglas av stark tillväxt och som är bärkraftig, vilket framgår av dess exportresultat: försäljningen utanför gemenskapen utgjorde 18 % av industrins totala försäljning under undersökningsperioden och ökade snabbare än försäljningen i gemenskapen som helhet.

(155) Om åtgärderna däremot inte införs är de förlustsiffror som iakttagits under undersökningsperioden inte rimliga och framtiden skulle äventyras för gemenskapsindustrin och de 1450 personer som den sysselsätter.

(156) Även om vissa lättrörliga faktorer såsom växelkursförändringar och oljepriser kan ha en tillfällig positiv inverkan på industrins resultat (stigande råvarupriser verkar i denna industri medföra ökade vinstmarginaler för PET-producenter), vilket påpekats av flera berörda parter, har industrin dåliga utsikter att återhämta sig från det rådande ogynnsamma ekonomiska läget om inte antidumpningsåtgärder sätts in för att avhjälpa effekterna av illojal handel. För att industrin skall kunna genomföra sådana investeringar som är nödvändiga för den långsiktiga bärkraften måste den ges möjlighet att öka sin lönsamhet.

4. Troliga följder för importörer av att åtgärder införs

(157) För en av de samarbetsvilliga importörerna stod den berörda produkten för merparten av omsättningen. Importören hävdade att hela verksamheten skulle äventyras om importtullar infördes för PET.

(158) För ytterligare en av de samarbetsvilliga importörerna stod den berörda produkten för omkring en fjärdedel av omsättningen. Denna importör skulle därför troligtvis påverkas i mindre utsträckning av att åtgärderna införs.

(159) För en tredje av de samarbetsvilliga importörerna stod den berörda produkten för en ytterst liten del av omsättningen. Denna importör skulle därför troligtvis inte påverkas allvarligt av att åtgärderna införs.

(160) Totalt arbetar endast omkring tio personer med försäljning av den berörda produkten inom de tre samarbetsvilliga företagen i gemenskapen.

(161) Eftersom antidumpningsåtgärdernas enda syfte är att återupprätta rättvis handel och inte att förhindra import, är det enligt kommissionen troligt att ett flertal av importörernas kunder kommer att fortsätta att köpa PET med ursprung i de berörda länderna. Dessa importörers verksamhet verkar således inte äventyras av att åtgärder införs.

5. Troliga följder för parter i tidigare förädlingsled av att åtgärder införs

PTA- och PX-tillverkare

(162) De tre samarbetsvilliga tillverkarna (BP AMOCO, Interquisa och Exxon) ingår i petrokemiska koncerner och har under de senaste fem åren genomfört mycket betydande investeringar med anledning av den ökade efterfrågan på dessa produkter inom gemenskapen.

(163) Det totala antalet anställda vid deras anläggningar för PTA/PX-tillverkning var omkring 700 under undersökningsperioden.

(164) PTA köps endast av polyesterindustrin (inom denna står PET-industrin för 60 % av gemenskapens inköp av PTA). Mer än 75 % av gemenskapens PTA-tillverkares försäljning sker inom gemenskapen. Gemenskapens PTA-tillverkares situation är således mycket beroende av hur det går för gemenskapens PET-tillverkare. Om PET-priserna är mycket låga måste även PTA-tillverkarna sänka sina priser. Faktum är att de samarbetsvilliga leverantörerna under undersökningsperioden minskade sina vinstmarginaler för att deras kunder befann sig i en så svår situation att det befarades att de skulle upphöra att tillverka och därmed förbruka PTA.

(165) Situationen för de samarbetsvilliga PX-tillverkarna i gemenskapen är ännu allvarligare, eftersom marknaden präglas av mycket stor konkurrens och vinstmarginalerna under de senaste åren har varit mycket små eller negativa. Under 1999 har PX-tillverkningen i gemenskapen minskat, eftersom prisutvecklingen ansågs oacceptabel.

(166) Införandet av åtgärder kommer därför att gynna båda dessa industrier och ge utrymme för nya investeringar i syfte att möta den ökade efterfrågan.

MEG-tillverkare

(167) De två samarbetsvilliga tillverkarna (BASF och INEOS) ingår i kemiska koncerner och tillverkar ett brett sortiment av kemiska produkter. Omkring 100 personer var anställda i MEG-tillverkningen.

(168) Denna produkt används inte endast inom PET-tillverkning utan även andra områden, bland annat inom bilindustrin. Dessa företag påverkas således inte lika direkt av pris- och efterfrågesituationen för PET. Undersökningen har emellertid visat att marknaden för denna produkt präglas av stor konkurrens och att lönsamheten har sjunkit de två senaste åren på grund av den svåra situationen för gemenskapens PET-industri.

Slutsats

(169) Att införa antidumpningsåtgärder verkar helt tydligt vara till nytta för parter i tidigare förädlingsled. Deras situation skulle förbättras, men även deras möjligheter att genomföra framtida investeringar.

6. Troliga följder för parter i senare förädlingsled av att åtgärder införs

Beskrivning av användarsektorerna

(170) PET används för närvarande främst för att tillverka flaskor för läskedrycker och mineral- och källvatten. Användningen av PET för att tillverka förpackningar för andra produkter (fasta livsmedel eller rengöringsprodukter) och film är fortfarande marginell. PET-flaskor tillverkas i två steg för att uppnå maximal styrka: genom formsprutning av PET får man "förformar" som man sedan blåser och omformar till flaskor. Det är relativt okomplicerat att transportera förformar, eftersom de är små och kompakta, medan tomma flaskor är ömtåliga och dyra att transportera.

(171) Vatten- och läskedrycksmarknaderna har en annan organisation när det gäller tappning:

- Inom mineral- och källvattenproduktion är begränsningarna fler när det gäller hälsoföreskrifter. Tappningsanläggningarna måste i regel ligga nära källan, råvarorna måste uppfylla stränga villkor och i vissa länder måste de godkännas av hälsovårdsmyndigheterna. Det stora flertalet av de förformar som används av vattenproducenter tillverkas på plats, vanligtvis i verkstäder i anslutning till blåsnings- och tappningslinjer.

- Läskedryckstillverkare placerar gärna sina anläggningar så att distributionskostnaderna blir så låga som möjligt.

- Tillverkare med välkända varumärken tenderar att köpa sina förformar och/eller färdigblåsta flaskor. De har ett nät av certifierade leverantörer som kallas förformsföretag respektive flaskomformningsföretag. Ingen av dessa tillverkare besvarade frågeformuläret eller gav sig till känna för kommissionen. Kommissionen har således inte kunnat ta hänsyn till dem.

- Mindre läskedryckstillverkare och tillverkare av produkter som saluförs av kunderna under eget varumärke (särskilt sektorn för detaljhandel i stor skala), tenderar att tillverka sina egna förformar och blåsa sina egna flaskor.

(172) På grundval av detta kan tre större grupper av PET-användare urskiljas:

- Förforms-/flaskomformningsföretag, som svarar för omkring 40 % av gemenskapens PET-förbrukning.

- Mineral- och källvattenproducenter, som står för omkring 35 % av PET-förbrukningen.

- Integrerade tappningsföretag för läskedrycker, som står för omkring 7 % av PET-förbrukningen.

Den återstående förbrukningen av PET sker inom olika sektorer för livsmedels- och läkemedelsförpackningar och plastfilm.

Förforms-/flaskomformningsföretag

(173) Förformsföretagen är de huvudsakliga användarna av PET, men de fyra samarbetsvilliga företagen utgjorde endast omkring 7 % av gemenskapens PET-förbrukning. Dessa företags import utgjorde ungefär 10 % av importen från de berörda länderna och mer än 30 % av deras totala förbrukning av PET.

(174) Några av de största omformningsföretagen (Schmalbach Lubeca, Alpla och Resilux) samarbetade inte i undersökningen.

(175) Det sammanlagda antalet anställda i de samarbetsvilliga företagen uppgick till fler än 400 personer.

(176) Enligt kommissionens uppgifter motsvarar kostnaden för den mängd PET som krävs för att tillverka en förform omkring 75 % av tillverkningskostnaden för förformen och omkring 70 % av den totala tillverkningskostnaden. Den är således en mycket viktig faktor för dessa företag. Undersökningen visade att försäljningspriset på förformar i de flesta fall innefattar en mekanism för anpassning till PET-prisnivån.

(177) Eftersom det dock råder mycket stor konkurrens inom industrin och det är ett litet antal stora aktörer som köper förformar och flaskor till läskedrycker (tillverkare av välkända läskedrycksvarumärken) är det svårt att avgöra hur mycket av de ökade PET-priserna som omformningsföretagen kommer att kunna överföra till priset på förformar.

(178) Användarna liksom importörerna hävdade att tullar skulle tvinga ett antal multinationella förformsföretag eller läskedryckstappare att flytta sina högstandardiserade anläggningar för förformstillverkning till länder i Östeuropa för att undvika antidumpningstullarna. De flesta av de stora företagen inom denna industri har redan anläggningar i dessa länder och borde därför kunna flytta delar av sin tillverkning utanför gemenskapen utan några större problem. Import av förformar är tullfri.

(179) Enligt uppgifter som kommissionen tagit del av är transportkostnaden inte ett tillräckligt hinder för att motivera att en sådan förflyttning inte genomförs. En lastbil med 0,5-liters förformar rymmer t.ex. omkring 17 ton i stället för 24 ton PET-granulat. Transportkostnaden för förformar är alltså ungefär 30 % högre än transportkostnaden för PET, men den totala effekten av en sådan transportprisökning på tillverkningskostnaden är endast omkring 2,5 %. Konkurrensfördelar existerade emellertid redan i gemenskapens grannländer vid en tidpunkt då antidumpningstullar inte var tillämpliga utan att orsaka någon förflyttning av tillverkningen. Detta beror på att fördelarna mer än väl uppvägdes av faktorer som närhet, flexibilitet och tillförlitliga leveranser av varor som är nödvändiga för användarna.

(180) På grundval av uppgifter som tillhandahållits av de samarbetsvilliga företagen drogs slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder skulle få en stor inverkan på omformningsföretagens tillverkningskostnader. Det kan dock inte anges helt tydligt vilken inverkan det kommer få på omformningsföretagens lönsamhet. Som nämns ovan utgör de samarbetsvilliga företagen dessutom bara en mycket liten del av omformningsindustrin. Det är därför svårt att bedöma vilken inverkan detta kan få på industrin som helhet.

Mineral- och källvattenproducenter

(181) De två samarbetsvilliga företagen i denna industri svarade för cirka 10 % av gemenskapens förbrukning av den berörda produkten. Dessa företags import utgjorde cirka 1 % av den totala importen från de berörda länderna och mindre än 4 % av företagens PET-förbrukning.

(182) I de två företagen var sammanlagt fler än 4000 personer anställda i den produktion där den berörda produkten användes.

(183) De två samarbetsvilliga företagen är de största aktörerna på den franska marknaden för mineralvatten. Danone- och Nestlékoncernerna äger också mineralvattenkällor i andra medlemsstater men de uppgifter de tillhandahöll rörde endast deras franska filialer. De samarbetsvilliga företagen utgör således en relativt liten del av gemenskapens sektor för mineralvatten, som i sin tur bara är en del av sektorn för buteljerat vatten. De samarbetsvilliga företagen sysslar dessutom endast med produktion av märkesvaror inom mineralvatten och har därför en specifik kostnadsstruktur.

(184) PET-kostnaden utgör den största andelen av dessa företags produktionskostnader (mindre än en fjärdedel) och cirka 10 % av den totala produktionskostnaden.

(185) När det gäller lågprisprodukter på marknaden för mineral- och källvatten påpekade de sammanslutningar som företräder företagen att eftersom de allmänna kostnaderna och förvaltningskostnaderna är mycket låga jämfört med motsvarande kostnader för producenter av mineralvatten med varumärkesbeteckning, får PET-kostnaden ett större genomslag på deras totala produktionskostnad och lönsamhet. Prisökningar till följd av införandet av antidumpningsåtgärder skulle därför få mycket allvarliga följder för dessa producenter, som redan har låga vinstmarginaler och inte skulle kunna öka sina försäljningspriser på grund av protester från de viktigaste kunderna (stormarknadskedjorna).

(186) Inom sektorn för lågprisprodukter på marknaden för mineral- och källvatten samarbetade inga enskilda företag. De enda uppgifter som lämnades till kommissionen tillhandahölls av sammanslutningar av vattenproducenter och inkom mycket sent, vilket gjorde att kommissionen inte hade tid att kontrollera dem och att de följaktligen inte kunde läggas till grund för några slutsatser rörande eventuell inverkan av åtgärderna på företag i dessa sektorer.

(187) På grundval av kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga företagen konstaterar kommissionen att de föreslagna åtgärderna inte kommer att få någon större inverkan på mineralvattenproducenterna, eftersom deras verksamhet är mycket lönsam och de endast importerar små mängder PET. Producenter av mineralvatten i de högre prisklasserna skulle förmodligen också kunna öka sina försäljningspriser med tanke på deras marknadsställning.

Integrerade läskedryckstappare

(188) De tre samarbetsvilliga företagen inom denna industri svarade för cirka 2 % av gemenskapens förbrukning av den berörda produkten. Dessa företags import utgjorde omkring 5 % av den totala importen från de berörda länderna och mer än 65 % av företagens PET-förbrukning.

(189) I de tre företagen var omkring 200 personer anställda i den tillverkning där den berörda produkten användes.

(190) De samarbetsvilliga företagen är vertikalt integrerade både framåt och bakåt i produktionskedjan, dvs. de tillverkar förformar, omvandlar dem till flaskor och fyller flaskorna med läskedrycker. Dessa företag utgör endast en liten del av den sammanlagda läskedrycksindustrin och tillverkningen är huvudsakligen avsedd för distributörer och varumärken i de lägre prisklasserna.

(191) Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till står den mängd PET som används för tillverkning av läskedrycksbehållare för mer än 10 % av tillverkningskostnaderna och omkring 8 % av den totala tillverkningskostnaden. PET-priset var således en viktig kostnadskomponent för dessa företag.

(192) De integrerade läskedryckstapparna sålde huvudsakligen till stormarknadskedjor. Eftersom detaljhandelspriserna på läskedrycker i de lägre prisklasserna har sjunkit de senaste åren och mot bakgrund av de berörda detaljisternas mycket starka marknadsställning kommer alla försök från läskedryckstillverkarnas sida att öka sina försäljningspriser att möta motstånd.

(193) Kommissionen anser att anförandet av åtgärder skulle kunna minska marginalerna inom denna industri, eftersom de ökade kostnader som åtgärderna medför sannolikt inte skulle åtföljas av en motsvarande intäktsökning.

7. Sannolika verkningar för PET-försörjningen på gemenskapsmarknaden av att åtgärder införs

(194) Flera användare och importörer av PET har uttryckt sin oro över att det eventuellt kommer att bli utbudsbrist på PET på gemenskapsmarknaden under de kommande två åren och över det faktum att den import som då kommer att bli nödvändig kan hindras av höga tullar.

(195) Kommissionen ansåg att om det finns en utbudsbrist på gemenskapsmarknaden beror detta på att dumpad import vållat gemenskapsindustrin skada, vilket gör att den inte kan investera trots den förväntade efterfrågeökningen. Det är därför angeläget att sunda konkurrensvillkor säkerställs för gemenskapsindustrin för att ge den möjlighet att genomföra de investeringar som uppskjutits till följd av den skadevållande dumpningen.

(196) Import till rättvisa icke-dumpade priser kommer under alla omständigheter att vara möjlig, eftersom den befintliga överkapaciteten i Asien inte kommer att vara uttömd innan gemenskapens nödvändiga nya investeringar har genomförts och börjat ge resultat.

8. Slutsats om gemenskapens intresse

(197) Det står klart att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i både gemenskapsindustrins och dess råmaterialleverantörers intresse.

(198) Införandet av åtgärder kommer att göra det möjligt för dessa sektorer att förbättra sin lönsamhet och att genomföra nya investeringar som är avgörande för dessa kapitalintensiva sektorers bärkraft på lång sikt.

(199) Bedömningen av verkningarna på andra berörda sektorer är inte lika klar, huvudsakligen på grund av att slutsatserna dras på grundval av uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga företagen, vilka ansågs vara begränsat representativa. Även om det finns tecken på att åtgärderna kan ha verkningar på vissa sektorer är det svårt att på detta stadium dra klara slutsatser om verkningarna av åtgärderna i stort på grund av brist på uppgifter. Detta bristande samarbete tyder i sig på att de eventuella negativa verkningarna på dessa sektorer inte är väsentliga.

(200) Det är emellertid klart att gemenskapsindustrin orsakats skadevållande dumpning, vilken har utövat ett pristryck på dess priser och förhindrat den att återhämta sig till en hälsosammare ekonomisk situation. Om situationen inte förändras kommer gemenskapsindustrin inte längre att klara av förluster i den storleksordning som uppnåddes under undersökningsperioden och den kommer att bli tvungen att upphöra med sin PET-tillverkning i gemenskapen.

(201) Om gemenskapsindustrin skulle bli tvungen att upphöra med, eller kraftigt minska, sin PET-tillverkning skulle gemenskapen bli kraftigt beroende av yttre försörjningskällor och drabbas av kraftigare prisfluktuationer vid utbudsbrist. En sådan situation skulle verkligen skada de användares intresse, vilka uppgivit att de vill förlita sig uteslutande på importerad PET.

(202) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att det i det preliminära skedet inte fanns några tvingande skäl för att inte införa provisoriska antidumpningsåtgärder i detta fall.

G. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(203) I syfte att förhindra att den dumpade importen vållar ytterligare skada ansåg kommissionen att det var lämpligt att införa antidumpningsåtgärder i form av preliminära tullar.

(204) I syfte att fastställa nivån på dessa tullar tog kommissionen hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(205) Eftersom skadan huvudsakligen utgörs av prisdepression och förhindrande av de prisökningar som är nödvändiga för att återställa lönsamheten, krävs det att industrin kan öka sina försäljningspriser för att det skall vara möjligt att undanröja skadan. För detta ändamål bör priserna för importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna ökas till en icke-skadevållande nivå.

(206) För detta ändamål fastställde kommissionen ett icke-skadevållande pris på grundval av gemenskapsindustrins tillverkningskostnader (utan att hänsyn togs till kostnaderna för några företag i gemenskapsindustrin, vilka ansågs vara osedvanligt eller orimligt höga) jämte en skälig vinstmarginal på 7 %, som anses vara nödvändig för att säkerställa industrins bärkraft och motsvara den vinst som industrin hade kunnat förvänta sig om det inte hade förekommit någon dumpad import. Med hänsyn till gemenskapsindustrins ekonomiska förluster under de år som närmast föregick undersökningsperioden kommer kommissionen att i den slutgiltiga fasen undersöka huruvida detta icke-skadevållande pris korrekt återspeglar situationen i det aktuella fallet, särskilt mot bakgrund av växelkursutvecklingen och prisutvecklingen på råmaterial.

(207) Det icke-skadevållande priset jämfördes med de priser för den dumpade importen som användes för att fastställa prisunderskridandet (se skäl 115). De skillnader som framkom av denna jämförelse uttrycktes i procent av det sammanlagda importvärdet cif.

2. Provisoriska åtgärder

(208) Mot denna bakgrund anser kommissionen att en preliminär antidumpningstull motsvarande den konstaterade dumpningsmarginalen bör införas, vilken dock inte får överstiga den nivå för undanröjande av skada som beräknats ovan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(209) Till följd av den parallella antisubventionsundersökningen införs också en utjämningstull på PET med ursprung i Indien, Malaysia, Taiwan och Thailand. Eftersom ingen produkt kan beläggas med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention beaktas det belopp som fastställts i utjämningstull i antisubventionsundersökningen vid fastställandet av antidumpningstullens storlek i enlighet med artikel 14.1 i grundförordningen.

(210) När det gäller Indien och Malaysia ansågs det inte lämpligt att införa utjämnings -och antidumpningstull i en omfattning motsvarande hela den subvention och de dumpningsmarginaler som fastställts, eftersom de subventioner som konstaterats antingen var exportsubventioner eller understeg miniminivån.

(211) När det gäller Taiwan och Thailand var de subventioner som konstaterades i den parallella undersökningen inte exportsubventioner och de ansågs därför inte ha inverkat på exportpriset eller den motsvarande dumpningsmarginalen. Följaktligen kan utjämnings- och antidumpningstull införas, under förutsättning att de bägge tullarna tillsammans inte överskrider nivån för undanröjande av skada.

(212) När det gäller den övriga antidumpningstullen för icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare ansågs graden av samarbetsvilja vara tillräcklig för alla länder. Den övriga tullen fastställdes därför på grundval av den högsta sammanlagda tull som fastställts för en samarbetsvillig tillverkare i varje land, dvs. på grundval av både antidumpnings- och utjämningstullen (och följaktligen är den övriga antidumpningstullen för Indien lägre än den som fastställts för de enskilda företagen).

(213) Mot denna bakgrund fastställdes antidumpningstullsatserna genom en jämförelse mellan nivån för undanröjande av skada, dumpningsmarginalerna och utjämningstullarna samt deras art.

(214) Det faktum att PET-priserna kan fluktuera i överensstämmelse med råoljepriserna bör inte leda till en högre tull. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att införa tullar i form av ett fast belopp per ton. Dessa belopp beräknades genom att antidumpningstullsatsen tillämpades på de exportpriser cif som användes vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada under undersökningsperioden.

(215) Följande antidumpningstullar föreslås:

INDIEN

>Plats för tabell>

INDONESIEN

>Plats för tabell>

SYDKOREA

>Plats för tabell>

MALAYSIA

>Plats för tabell>

TAIWAN

>Plats för tabell>

THAILAND

>Plats för tabell>

(216) De individuella företagsspecifika antidumpningstullar som anges i denna förordning har fastställts på grundval av avgörandena i den nu aktuella undersökningen. Följaktligen återspeglar de den situation som konstaterades för dessa företag med avseende på undersökningsperioden. Dessa tullar (i motsats till den tull för hela landet som är tillämplig på "alla andra företag") är således endast tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet och som tillverkats av de företag, och därmed de särskilda rättsliga enheter, som angivits. Importerade produkter som tillverkats av andra företag som inte särskilt angivits med namn och adress i artikeltexten till denna förordning, inbegripet närstående enheter till de angivna företagen, kan inte omfattas av dessa tullar, utan skall omfattas av de tullar som är tillämpliga på "alla andra företag".

(217) Alla ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller upprättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör omgående sändas till kommissionen(6) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande alla eventuella ändringar av företagets verksamhet i samband med tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning med anknytning till t.ex. namnändringen eller förändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, om så är nödvändigt, att efter samråd med rådgivande kommittén ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

H. SLUTBESTÄMMELSE

(218) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande kan lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning rörande införande av tullar är preliminära och kan behöva omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av polyetentereftalat med en viskositetskoefficient på minst 78 ml/g enligt DIN (Deutsche Industrienorm) 53728, enligt KN-nummer 39076020 och ex 3907 60 80 (TARIC-nummer 3907608010) med ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand.

2. Följande preliminära antidumpningstullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på produkter med ursprung i nedanstående länder:

>Plats för tabell>

Dessa tullsatser skall inte tillämpas på produkter tillverkade av de företag som anges nedan, vilka skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

3. I de fall varor skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt har betalats eller skall betalas fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(7) skall antidumpningstullen, beräknad på grundval av de fasta belopp som anges ovan, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt har betalats eller skall betalas.

4. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

5. Övergång till fri omsättning i gemenskapen för den produkt som avses i punkt 1 skall förutsätta att det ställs en säkerhet motsvarande den preliminära tullen.

Artikel 2

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda av kommissionen inom tio dagar från dagen för ikraftträdandet av denna förordning.

2. I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får de berörda parterna yttra sig om tillämpningen av denna förordning inom en månad från dess ikraftträdande.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 augusti 2000.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 128, 30.4.1998, s. 18.

(3) EGT C 319, 6.11.1999, s. 4.

(4) EGT C 319, 6.11.1999, s. 2.

(5) Se bland annat EGT L 16, 21.1.2000, s. 30, kommissionens förordning (EG) nr 124/2000.

(6) Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat E

DM 24 - 5/77

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel.

(7) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.