Införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av vissa rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien, Japan, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Konungariket Thailand och Tjeckiska republiken

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 1784/2000 av den 11 augusti 2000 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av vissa rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien, Japan, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Konungariket Thailand och Tjeckiska republiken Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 208 , 18/08/2000 s. 0008 - 0023

Rådets förordning (EG) nr 1784/2000

av den 11 augusti 2000

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av vissa rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien, Japan, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Konungariket Thailand och Tjeckiska republiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artikel 9 och artikel 10.2 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Genom förordning (EG) nr 449/2000(2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen preliminära antidumpningstullar på import till gemenskapen av vissa rördelar av aducerat gjutjärn (nedan kallade aducerade rördelar) med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien, Japan, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Konungariket Thailand och Tjeckiska republiken. Däremot infördes inga tullar på import med ursprung i Förbundsrepubliken Jugoslavien och Republiken Kroatien eftersom deras marknadsandelar preliminärt hade fastställts till en nivå som understeg miniminivån.

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

(2) Efter det att kommissionen meddelat de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den beslutat införa preliminära antidumpningstullar på import från Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Thailand och Tjeckien och att inte införa provisoriska åtgärder avseende import med ursprung i Jugoslavien och Kroatien, gavs de berörda parter som så begärde tillfälle att bli hörda av kommissionen. Berörda parter lämnade även skriftligen synpunkter på de preliminära avgörandena.

(3) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla de uppgifter den bedömde vara nödvändiga för fastställandet av de slutgiltiga avgörandena.

(4) Ytterligare kontrollbesök gjordes på plats hos följande importörer/handlare som hade besvarat frågeformuläret:

- Jannone SA, Spanien

- Nefit BV, Nederländerna

- Thisa SA, Spanien

(5) Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter på informationen kunde lämnas.

(6) De synpunkter som lämnats muntligen och skriftligen av parterna övervägdes och när så var lämpligt ändrades de preliminära avgörandena i enlighet därmed.

C. INLEDANDE AV FÖRFARANDET

(7) Några berörda parter framförde på nytt sin synpunkt när det gäller det faktum att vissa tredje länder inte ingick i undersökningen, dvs. Bulgarien, Förenta staterna, Polen och Turkiet, såtillvida att detta skulle innebära diskriminering, vilket skulle göra inledandet av förfarandet ogiltigt.

(8) I detta hänseende bekräftades det att något förfarande inte kunde inledas avseende Bulgarien och Polen eftersom det inte förekom någon dumpning enligt de uppgifter om normalvärdet och exportpriserna för de bulgariska och polska produkterna som lämnats av den klagande på samma sätt som för de länder som är föremål för den nu aktuella undersökningen. När det gäller importen från Förenta staterna och Turkiet framgick det av de tillgängliga uppgifterna att omfattningen av importen från dessa länder understeg miniminivåerna. Påståendet bör därför avvisas.

D. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(9) I förordningen om preliminär tull anges att den produkt som är föremål för undersökning är gängade aducerade rördelar som sammanfogas genom att skruvas samman och som omfattas av KN-nummer ex 7307 19 10. Denna definition bekräftas härmed.

(10) Efter det att de preliminära avgörandena meddelats hävdade en berörd part att undersökningen förutom KN-nummer 7307 19 10 även borde omfatta andra KN-nummer eftersom den berörda produkten även importerades till gemenskapen enligt andra KN-nummer. Den berörda parten hävdade dessutom att undersökningen även borde omfatta icke gängade rördelar eftersom dessa importerades till gemenskapen där de gängades och såldes.

(11) Vad gäller den första punkten hade all import av aducerade rördelar som kontrollerats under undersökningen skett enligt KN-nummer 7307 19 10, vilket är den berörda produkten enligt tillkännagivandet om inledande. Följaktligen avser de importuppgifter som används i denna undersökning den berörda produkten. Skulle aducerade rördelar importeras enligt andra KN-nummer bör detta anses vara en felklassificering och tulltjänstemännen göras uppmärksamma på detta.

(12) Vad gäller den andra punkten faller icke gängade rördelar inte inom ramen för definitionen av den berörda produkten. Icke gängade rördelar är ett halvfabrikat och det krävs ytterligare led i tillverkningsprocessen för att uppnå en av de grundläggande egenskaperna hos den berörda produkten, dvs. sammanfogningen. Följaktligen konkurrerar inte icke gängade rördelar i sig med den berörda produkten och är inte utbytbara mot den berörda produkten. Det framkom dessutom av undersökningen att gängningen utgör ett väsentligt led i tillverkningsprocessen när det gäller det mervärde som tillförs de aducerade rördelarna, särskilt med beaktande av att detta är ett mycket arbetsintensivt led. Följaktligen kan icke gängade rördelar inte anses vara en likadan produkt som gängade aducerade rördelar, dvs. den berörda produkten.

(13) Mot denna bakgrund bekräftas de preliminära avgörandena avseende berörd produkt.

2. Likadan produkt

(14) I skäl 13 i förordningen om preliminär tull konstaterade kommissionen att aducerade rördelar som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes på gemenskapsmarknaden och aducerade rördelar som tillverkades i de berörda länderna och exporterades till gemenskapen var likadana produkter eftersom det inte fanns några skillnader vad gäller de grundläggande fysiska och tekniska egenskaperna eller användningsområdena för de olika slagen av aducerade rördelar.

(15) Efter det att de preliminära avgörandena meddelats hävdade vissa berörda parter att aducerade rördelar som tillverkades i gemenskapen och de som importerades från de berörda länderna inte var likadana produkter, eftersom de aducerade rördelar som tillverkades i gemenskapen allmänt sett var tillverkade av vitt aducergods och de importerade av svart aducergods.

(16) Det framkom av undersökningen att glödgningsprocessen för rördelar tillverkade av svart respektive vitt aducergods skilde sig åt. Rördelar tillverkade av vitt aducergods glödgas mellan 80 och 120 timmar vid en temperatur av 1100°. Rördelar tillverkade av svart aducergods glödgas mellan 50 och 80 timmar vid en temperatur av 900°. Dessa bägge glödgningsprocesser leder till olika kolhalt, varvid rördelar tillverkade av vitt aducergods avkolas nästan helt och kolhalten i rördelar tillverkade av svart aducergods avkolas i mindre omfattning. Till följd härav är rördelar tillverkade av vitt aducergods något mer elastiska, beständiga och lättare att galvanisera än rördelar tillverkade av svart aducergods, vilka i sin tur är lättare att gänga och något lämpligare för användningar där trycktäthet är viktig.

(17) Det framgick emellertid av undersökningen att det inte finns några skillnader i hur marknaden uppfattar rördelar tillverkade av vitt aducergods och sådana tillverkade av svart aducergods eftersom de har mycket lika egenskaper, samma slutliga användning och endast skiljer sig åt när det gäller kolhalten, vilket gör att de är utbytbara. Detta bekräftas av att de importörer/handlare som köper både rördelar tillverkade både av svart aducergods från de berörda länderna och rördelar tillverkade av vitt aducergods från gemenskapsindustrin säljer dem till användarna utan att skilja på de bägge olika kvaliteterna. När det gäller användarna av den berörda produkten bekräftade undersökningen att de inte skiljer på rördelar tillverkade av vitt aducergods och rördelar tillverkade av svart aducergods i någon nämnvärd utsträckning.

(18) Detta stöds även av det faktum att både rördelar tillverkade av vitt aducergods och rördelar tillverkade av svart aducergods omfattas av EN 10242 (europeisk standard) och ISO 49 (internationell standard), i vilka anges kraven på utförande och funktionsstandard för aducerade rördelar. När det gäller kvaliteten på använt material godtas både rördelar tillverkade av vitt aducergods och rördelar tillverkade av svart aducergods.

(19) Mot denna bakgrund och eftersom ingen ny bevisning framlagts bekräftas härmed de preliminära avgörandena avseende likadan produkt.

E. AVGÖRANDEN AVSEENDE JUGOSLAVIEN OCH KROATIEN

(20) När det gäller Jugoslavien och Kroatien bekräftas att importen med ursprung i dessa länder volymmässigt svarade för 0,4 % respektive 0,3 % av den sammanlagda förbrukningen i gemenskapen. Eftersom dessa importvolymer är försumbara i enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen) bör förfarandet avslutas när det gäller import med ursprung i dessa bägge länder.

F. DUMPNING

1. Länder med marknadsekonomi

1.1 Normalvärde

1.1.1 Tillämpning av artikel 18 i grundförordningen

(21) Såsom anges i avsnitt 3.4 i förordningen om preliminär tull besvarade endast ett japanskt företag och en detta företag närstående importör kommissionens frågeformulär till exporterande tillverkare. Det japanska företaget lämnade emellertid ofullständiga och i vissa fall oriktiga uppgifter och avgörandena fick träffas i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Efter antagandet av de provisoriska åtgärderna sågs dessa avgöranden över. Detta ledde till en betydande ändring av det preliminära normalvärdet.

(22) Den thailändske exporterande tillverkare för vilken normalvärdet fastställts i enlighet med artikel 18 i grundförordningen (se skäl 96 i förordningen om preliminär tull) hävdade att kommissionen borde ompröva sitt beslut att som tillgängliga uppgifter använda den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för denna exportörs transaktioner i de fall det saknades normalvärde för andra thailändska företag.

(23) Denna begäran avvisades. Kommissionen ansåg att det var lämpligt och nödvändigt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen i detta fall för att undvika att belöna bristande samarbete och för att tillse att alla andra parter som hade samarbetat till fullo i undersökningen gavs en rättvis behandling.

1.1.2 Normalvärde fastställt på grundval av inhemsk försäljning

(24) Den brasilianska exporterande tillverkaren hävdade att kommissionen enligt artikel 2.2 i grundförordningen är skyldig att undersöka huruvida priserna för den inhemska försäljning av berörda produkttyper som understiger 5 % av exportvolymen till gemenskapen är representativa för den brasilianska marknaden. Företaget hävdade att även priserna för denna försäljning var representativa eftersom den genomsnittliga vinstmarginalen var rimligt hög och följaktligen borde ha använts för att fastställa normalvärdet.

(25) Gemenskapsinstitutionerna har som praxis att vid fastställandet av normalvärdet inte använda priserna för produkter eller produktslag som inte säljs i representativa mängder. Endast om försäljningsvolymen motsvarar eller överstiger femprocentströskeln anser kommissionen att den är tillräckligt representativ för att utgöra grund för fastställandet av normalvärdet. Kommissionen kan inte konstatera några faktorer som gör det berättigat att avvika från praxisen och beakta försäljningsvolymer som understiger femprocentströskeln.

(26) Den brasilianska exporterande tillverkaren uppgav att kommissionen använde olika och oförenliga metoder för att fastställa procentsatsen för finansieringskostnader, andra försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i förhållande dels till omsättningen för den likadana produkten, dels till den sammanlagda omsättningen.

(27) Kommissionen kan inte godta detta argument. Det framgick av undersökningen att den exporterande tillverkaren inte kunde visa att de uppgifter han lämnat i frågeformuläret var korrekta och tillförlitliga och kommissionen hade därför inget annat val än att använda tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för att fastställa storleken på finansieringskostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna. Det framlades dessutom inte heller någon bevisning för att den metod som kommissionen använde inte på ett rimligt sätt skulle återspegla kostnaderna för försäljningen av den likadana produkten.

(28) Den tjeckiske exporterande tillverkaren invände mot att kommissionen hade betraktat det tillverkande företaget, vilket samtidigt sålde på den inhemska marknaden, och dess närstående helägda inhemska försäljningsföretag som en enda ekonomisk enhet. Företaget hävdade att kommissionen vid fastställandet av tillverkningskostnaden inte borde ha lagt samman de bägge företagens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, eftersom företagens försäljning av den berörda produkten skedde i olika handelsled.

(29) När det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader har gemenskapens institutioner som praxis att beakta alla kostnader som sammanhänger med tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten, oavsett om de uppstår i ett enda företag eller i två eller flera företag som utgör en enda enhet. Det framgick även av undersökningen att de bägge närstående företagen i fråga utmärktes av att det inte fanns någon klar skiljelinje mellan de bägge rättssubjektens kostnader. Detta bekräftades helt vid kontrollen då det fastställdes att det närstående försäljningsföretaget bokförde utgifter i sina räkenskaper som i själva verket hänförde sig till det tillverkande företagets verksamhet. Följaktligen bekräftas den metod som användes på det preliminära stadiet.

1.1.3 Konstruerat normalvärde

(30) Den brasilianska exporterande tillverkaren invände mot den metod som använts vid fastställandet av vinstmarginalen i samband med beräkningen av det konstruerade normalvärdet. Företaget hävdade att endast inhemsk försäljning av berörda produktslag som skett i representativa mängder i förhållande till de exporterade mängderna borde ha beaktats. Företaget hävdade dessutom att produktslag som såldes på den inhemska marknaden och som överhuvudtaget inte exporterades och vissa produktslag som såldes på den inhemska marknaden och som var gängade på annat sätt än de produktslag som exporterades till gemenskapen inte borde ha beaktats. Företaget hävdade dessutom att man åtminstone borde ha beviljat en justering för de sistnämnda produktslagens vinstmarginal eftersom denna enligt uppgift var högre. Slutligen hävdade företaget att olönsam försäljning borde ha beaktats vid fastställandet av vinstmarginalen.

(31) Den vinstmarginal som användes vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen, dvs. på grundval av faktiska uppgifter om den brasilianska exporterande tillverkarens försäljningen av den berörda produkten vid normal handel. I syfte att fastställa huruvida försäljningen verkligen skedde vid normal handel tillämpade gemenskapens institutioner den praxis som beskrivs i skäl 23 i förordningen om preliminär tull enligt vilken olönsam försäljning av ett visst produktslag beaktas vid lönsamhetsberäkningen utom i de fall den utgör minst 20 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av produktslaget i fråga på den inhemska marknaden. Inga uppgifter har lämnats som gör det berättigat att avvika från praxisen och följaktligen bekräftas de preliminära resultaten.

(32) Det sydkoreanska företag som samarbetade i undersökningen ifrågasatte kommissionens metod för beräkning av den inhemska vinstmarginalen och hävdade att beräkningen av de konstruerade normalvärdena ledde till orimligt höga marginaler.

(33) Den vinstmarginal som användes vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet har bedömts korrekt och grundar sig på den faktiska vinsten på all försäljning på hemmamarknaden vid normal handel i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen och gemenskapsinstitutionens praxis.

(34) Det sydkoreanska företaget hävdade även att vissa försäljningskostnader för den inhemska försäljningen inte borde ingå i de inhemska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som beaktas vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet.

(35) De relevanta försäljningskostnaderna för den inhemska försäljningen, dvs. förpackningskostnader och transport, hade redan dragits av i syfte att göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset. Detta skedde på grundval av justeringar som begärts och beviljats för dessa omkostnader på hemmamarknaden. Den korrekta metod som använts i förordningen om preliminär tull bekräftas följaktligen.

(36) Det sydkoreanska företaget hävdade att normalvärdet för vissa produktslag som exporterades och inte såldes på hemmamarknaden borde ha beräknats på grundval av försäljningspriserna på hemmamarknaden för likartade produktslag.

(37) Detta argument kan i princip godtas. Vissa av de produktslag som såldes på hemmamarknaden i tillräckliga kvantiteter och som framställdes som jämförbara med produktslag som inte såldes på hemmamarknaden visade sig emellertid avvika betydligt med avseende på tillverkningskostnader och fysiska egenskaper såsom vikt, dimensioner på utgångar osv. Kommissionen hade varit tvungen att beräkna och göra många och betydande justeringar för att kunna använda dessa priser vid fastställandet av normalvärdet. Kommissionen drar följaktligen den slutsatsen, vilken bekräftas, att det i dessa fall är mest korrekt och lämpligast att använda det konstruerade normalvärdet vid fastställandet av normalvärdet.

1.2 Exportpris

(38) Den brasilianska exporterande tillverkaren hävdade att det inte motiverats varför exportförsäljningen genom den närstående importören i gemenskapen skulle lämnas utan beaktande.

(39) Såsom påpekats i skäl 41 i förordningen om preliminär tull utjorde denna försäljning en försumbar del av exporten och kunde därför inte ha haft någon väsentlig inverkan på avgörandena. Den dumpningsberäkning i vilken de kvantiteter som såldes genom den närstående importören inte beaktades omfattade faktiskt mer än 97 % av den totala exportvolymen till gemenskapen, dvs. en kvantitet som var fullt representativ. Kommissionen anser därför att det är berättigat att inte beakta denna försäljning.

1.3 Jämförelse

(40) Den brasilianska exporterande tillverkaren invände mot det faktum att kommissionen inte hade använt produktkontrollnummer för att identifiera produktslagen vid jämförelsen mellan normalvärdena och exportpriserna såsom föreslagits i frågeformuläret.

(41) Kommissionen bekräftar att produktkontrollnummer inte kommer att användas såsom ursprungligen föreslagits. Detta beror på att det vid kontroller på plats framkom att produktslag med olika egenskaper, och följaktligen olika kostnader och marknadsvärden, tillhörde samma produktkontrollnummer. I syfte att uppnå en rättvis och riktig jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen användes företagets interna produktklassificering. Detta ledde till att identiska produktslag användes vid jämförelsen mellan normalvärdena och exportpriserna.

a) Fysiska egenskaper

(42) Den brasilianska exporterande tillverkaren hävdade även att en justering borde göras för olikheter i fysiska egenskaper mellan de inhemska produktslagen och exportproduktslagen.

(43) Det är att märka att gemenskapsinstitutionerna vid jämförelsen mellan inhemska normalvärden och exportpriser för identiska produktslag inte beviljade ytterligare korrigeringar för olikheter i de fysiska egenskaperna. När det gäller produktslag för vilka det inte fanns någon inhemsk försäljning av identiska produktslag i representativa kvantiteter vid normal handel konstruerades normalvärdet på grundval av tillverkningskostnaden för de produktslag som exporterades, varför det inte heller för dessa produktslag fanns några olikheter i de fysiska egenskaperna och följaktligen inte heller något behov av ytterligare justeringar.

(44) En thailändsk exporterande tillverkare invände mot gemenskapsinstitutionernas beslut att inte bevilja en justering för olika handelsled (se skäl 105 i förordningen om preliminär tull). Företaget hävdade att prisskillnaderna mellan vissa produktslag berodde på olikheter i deras fysiska egenskaper.

(45) Även om företaget hävdade att det begärde en justering för olika handelsled rörde det sig egentligen om en begäran om korrigering för olikheter i de fysiska egenskaperna. Efter det att kommissionen meddelat de preliminära avgörandena ändrade företaget sin begäran i sitt svar på frågeformuläret betydligt till att avse andra fysiska egenskaper än vad som tidigare angivits. Gemenskapsinstitutionerna hade i detta sena skede av förfarandet inte möjlighet att kontrollera riktigheten i detta nya påstående om prisskillnader. I detta hänseende är det att märka att det i det frågeformulär som sändes till exportören tydligt framgick att en sådan begäran måste vara korrekt och lämnas i tillräckligt god tid för att den skall kunna undersökas av kommissionen. Följaktligen avvisas denna begäran och det preliminära avgörandet bekräftas.

b) Importavgifter och indirekta skatter (tullrestitution)

(46) Såsom angivits i skäl 47 i förordningen om preliminär tull undersöktes den brasilianska exporterande tillverkarens begäran om justering av normalvärdet för återbetalning av vissa indirekta skatter ytterligare. Denna undersökning ledde till slutsatsen att företagets begäran var starkt överdriven och oberättigad. Det belopp som faktiskt återbetalades för exportförsäljningen till gemenskapen och som samtidigt påfördes den berörda produkten när den förbrukades i Brasilien utgjorde endast en obetydlig del av det begärda beloppet. Den justering som beviljats preliminärt ändrades därför i enlighet härmed.

c) Handelsled

(47) Både den brasilianska och den tjeckiska exporterande tillverkaren framförde på nytt sin begäran om justering av normalvärdet för olika handelsled med avseende på försäljningen till en OEM-kund (ursprungstillverkare) i gemenskapen.

(48) Justeringar gjordes på grundval av de klargöranden som lämnats av de bägge företagen. Detta skedde i enlighet med artikel 2.10 d ii i grundförordningen eftersom företagen inte sålde den berörda produkten i bägge handelsleden på sina hemmamarknader.

d) Kreditkostnader

(49) Det samarbetsvilliga sydkoreanska företaget påstod att det inte hade några kostnader för krediter för sin exportförsäljning och att beräkningarna borde justeras i enlighet härmed.

(50) Kommissionen konstaterade att denna begäran stred mot företagets svar på frågeformuläret. Kommissionen beaktade de betalningsvillkor som överenskommits med kunderna både i gemenskapen och i Sydkorea och som företaget själv meddelat i sitt svar på frågeformuläret. Begäran avvisades följaktligen.

e) Valutaomräkning

(51) Den brasilianska exporterande tillverkaren hävdade att kommissionen borde ha använt dagsnoteringarna istället för de månatliga växelkurserna.

(52) Med hänsyn till den betydande devalveringen av den brasilianska realen i januari 1999 och den väsentliga inverkan denna hade på dumpningsberäkningen godtogs denna begäran och undantagsvis användes dagsnoteringarna vid beräkningen av den slutgiltiga dumpningen.

(53) Denna exporterande tillverkare hävdade även att kommissionen borde ha använt den växelkurs som gällde den dag då fakturan betalades i stället för den som gällde på fakturadatum.

(54) I artikel 2.10 j i grundförordningen anges att valutaomräkning skall ske till de växelkurser som gäller på försäljningsdagen, vilket ansågs vara fakturadatum. Andra möjliga datum är dagen för köpekontrakt, köporder eller orderbekräftelse, men endast om de väsentliga försäljningsvillkoren bättre framgår av dessa. Den växelkurs som gäller på betalningsdagen kan emellertid inte användas och följaktligen avvisades begäran.

2. Länder som inte är marknadsekonomier

2.1 Individuell behandling

(55) Såsom anges i förordningen om preliminär tull har kommissionen ytterligare undersökt den begäran om individuell behandling som lämnats av en av de kinesiska tillverkarna.

(56) Under undersökningsperioden sålde företaget den största delen av sin tillverkning som var avsedd för export till en statsägd kinesisk handlare. Följaktligen hade det inte någon kontroll över priser, kvantiteter eller bestämmelseort för sin exportförsäljning. Dessa uppgifter kontrollerades helt av den statsägda handlaren. Dessutom var uppgifterna om exportverksamheten mycket ofullständiga, särskilt när det gäller handlarens försäljning till kunder i gemenskapen eftersom handlaren inte var samarbetsvillig.

(57) En annan kinesisk tillverkare hävdade att företaget var helt oberoende av statlig inblandning och underströk att det faktum att det var privat undanröjde all risk för kringgående.

(58) Såsom i det föregående fallet skedde merparten av företagets exportförsäljning genom en kinesisk statsägd handlare och företaget hade inte kännedom om det pris handlaren tog ut av kunden i gemenskapen. Denna statliga inblandning var tillräcklig för att det skulle finnas risk för framtida kringgående av den tull som gäller för hela landet om detta företag beviljades en individuell tullsats. Denna begäran kunde följaktligen inte godtas.

(59) Ett tredje företag hävdade att kommissionen tillämpade bestämmelserna om individuell behandling på ett diskriminerande sätt genom att inte bevilja individuell behandling i detta fall när detta beviljades i andra fall med identiska omständigheter. Företaget hävdade att skälet till att det inte hade beviljats individuell behandling var att det omfattades av vissa lagar om utländska investeringar som medgav skattelättnader och regler om lönesättning. Det hävdade vidare att individuell behandling dock hade beviljats i andra antidumpningsförfaranden för företag som omfattats av samma lagar.

(60) Företaget hade uteslutande grundats för att erhålla skattelättnader. Dessa skattelättnader gällde endast för företag som exporterade minst 70 % av sin tillverkning och det framgick av undersökningen att denna tröskel tillämpades fullt ut i praktiken. På grundval av detta beslutade kommissionen att företaget inte var berättigat till individuell behandling. När det gäller den påstådda diskrimineringen påpekade kommissionen även att inget företag beviljats individuell behandling under liknande omständigheter.

(61) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de tre kinesiska företagen inte hade påvisat att de var tillräckligt oberoende av myndigheterna för att det inte skulle finnas någon risk för kringgående av den tull som gäller för hela landet. Deras ansökningar om individuell behandling avvisas följaktligen.

3. Dumpningsmarginal för de företag som omfattas av undersökningen

(62) Eftersom de berörda parterna inte lämnat några synpunkter beslutade kommissionen att använda de metoder för samarbetsvilliga respektive icke samarbetsvilliga företag som anges i förordningen om preliminär tull.

(63) Följande slutgiltiga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, har fastställts:

3.1 Brasilien

Indústria de Fundição Tupy Ltda: 34,8 %

Övriga: 34,8 %

3.2 Tjeckien

Moravské Zelezárny a.s.: 26,1 %

Övriga: 26,1 %

3.3 Japan

Hitachi Metals Ltd: 47,3 %

Övriga: 65,7 %

3.4 Sydkorea

Yeong Hwa Metal Co. Ltd: 13,4 %

Övriga: 23,4 %

3.5 Thailand

BIS Pipe Fitting Industry Company Ltd: 22,1 %

Siam Fittings Co. Ltd: 12,4 %

Thai Malleable Iron & Steel Co. Ltd: 6,3 %

Övriga: 22,1 %

3.6 Kina

Alla företag: 49,4 %

Jugoslavien och Kroatien

(64) Med hänsyn till slutsatsen att marknadsandelarna för den berörda produkten med ursprung i Jugoslavien respektive Kroatien understeg miniminivån beslutade kommissionen att inte beräkna någon dumpningsmarginal för import av den berörda produkten från dessa länder.

G. DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(65) Två berörda parter framlade på nytt sitt argument att en gemenskapstillverkare inte borde ingå i definitionen av gemenskapsindustrin eftersom företaget importerade den berörda produkten från vissa av de berörda länderna, dvs. Kina och Thailand. Dessutom hävdade några berörda parter att vissa gemenskapstillverkare importerade aducerade rördelar från vissa andra tredje länder, dvs. Bulgarien och Turkiet, och att dessa därför inte heller borde ingå i definitionen av gemenskapsindustrin.

(66) När det gäller den första punkten undersökte kommissionen frågan ytterligare. Någon sådan import kunde emellertid inte konstateras.

(67) När det gäller den andra punkten bekräftade undersökningen att sådan import visserligen ägt rum i vissa fall, men att den var minimal i förhållande till de berörda gemenskapstillverkarnas gemenskapstillverkade försäljning och följaktligen inte inverkade på deras status som tillverkare av likadan produkt i gemenskapen.

(68) Dessa argument bör följaktligen avvisas. Av dessa skäl och eftersom inga nya uppgifter framkommit bekräftas avgörandena avseende definitionen av gemenskapsindustrin i skälen 133 och 134 i förordningen om preliminär tull.

H. SKADA

1. Import från de berörda länderna

1.1 Sammantagen bedömning av den berörda importens verkan

(69) De berörda parterna framförde på nytt argumentet att deras import inte borde bedömas sammantaget med den övriga berörda importen. Detta argument undersöktes ytterligare på grundval av de villkor som anges i artikel 3.4 i grundförordningen.

1.1.1 Brasilien

(70) Den brasilianska tillverkande exportören framförde på nytt sitt argument att exporten av aducerade rördelar från Brasilien inte borde bedömas sammantaget med de övriga berörda länderna eftersom handelsmönstren var olika, särskilt när det gäller importvolym och prissättning.

(71) Det är att märka att en betydande dumpningsmarginal konstaterats för Brasilien. Importvolymen uppgick till 4188 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 6,9 %, dvs. långt ifrån försumbar.

(72) När det gäller konkurrensvillkoren mellan importerade produkter och konkurrensvillkoren mellan importerade produkter och den likadana gemenskapsprodukten framgick det av den ytterligare undersökningen av de relevanta faktorerna att även om importvolymerna från Brasilien och importvolymerna från de andra berörda länderna inte alltid hade utvecklats likadant under skadeundersökningsperioden så var inte skillnaderna tillräckligt stora för att berättiga att en sammantagen bedömning inte gjordes. Det konstaterades att importen från Brasilien hade uppvisat en ojämn utveckling, vilket även importen från några av de andra berörda länderna, dvs. Japan, Sydkorea och Thailand, hade gjort. Det konstaterades att även priserna för importen från Brasilien hade uppvisat en ojämn utveckling. Mellan 1995 och 1996 ökade den med ungefär 13 % och minskade därefter gradvis mellan 1996 och 1998 med sammanlagt cirka 10 % och ökade återigen med ungefär 2 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Nästan alla andra berörda länder uppvisade en likartad ojämn utveckling. Trots att prisutvecklingen inte var identisk under skadeundersökningsperioden var inte prisskillnaderna tillräckligt stora för att motivera att en sammantagen bedömning inte skulle göras.

(73) Alla de berörda länderna använde samma eller liknande distributionskanaler, vilket bekräftas av det faktum att några handlare importerade eller köpte den berörda produkten både från olika berörda länder och från gemenskapstillverkarna.

(74) När det gäller hur marknaden uppfattade den brasilianska importerade produkten och den gemenskapstillverkade produkten bekräftade undersökningen att det inte fanns någon skillnad, vilket även bevisas av de ovannämnda konstaterandena avseende liknande distributionskanaler.

(75) Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att verkningarna av importen från Brasilien borde bedömas sammantaget med verkningarna av importen med ursprung i de andra berörda länderna.

1.1.2 Tjeckien

(76) Den tjeckiska exporterande tillverkaren hävdade att exporten av aducerade rördelar från Tjeckien inte borde bedömas sammantaget med importen med ursprung i de andra berörda länderna eftersom denna export varken konkurrerade med de rördelar som importerades från de andra berörda länderna eller med dem som tillverkades och såldes av merparten av gemenskapsindustrin. Den tjeckiska exporterande tillverkaren hävdade i detta hänseende att dess rördelar huvudsakligen såldes på en begränsad del av gemenskapsmarknaden.

(77) Det framgick emellertid av undersökningen att en betydande andel av den tjeckiska exporten faktiskt sändes till flera medlemsstater. Det faktum att resten av den tjeckiska exporten koncentrerades till en medlemsstat kan inte i sig anses motivera att man inte gör en sammantagen bedömning med hänsyn till att denna marknad var så stor, att det förekom en betydande import till denna marknad av produkter med ursprung i de andra berörda länderna och att även gemenskapsindustrin hade en betydande försäljning på denna marknad.

(78) På denna grundval bekräftas den preliminära slutsatsen att importen från Tjeckien bör bedömas sammantaget med importen från övriga länder.

1.1.3 Sydkorea

(79) Den sydkoreanska exporterande tillverkaren hävdade att exporten från Sydkorea inte borde bedömas sammantaget med exporten från de andra berörda länderna på grund av den sydkoreanska produktens särskilda tekniska egenskaper, dvs. att den har koniska utvändiga och invändiga gängor (konisk/konisk rördel), under det att de aducerade rördelarna i gemenskapen i övrigt i allmänhet har koniska utvändiga gängor och cylindriska invändiga gängor (konisk/cylindrisk rördel). Företaget hävdade att importen från Sydkorea, som endast gick till den brittiska marknaden, endast konkurrerade med den enda brittiska tillverkaren som också tillverkade koniska/koniska rördelar. Företaget hävdade dessutom att koniska/cylindriska rördelar endast sändes till en försumbar del av den brittiska marknaden under undersökningsperioden. I den mån det överhuvudtaget var möjligt att göra en bedömning av den skadevållande dumpningen kunde denna till följd härav således endast göras på regional nivå.

(80) När det gäller en eventuell regional bedömning av skadevållande dumpning är det att märka att samtliga de villkor härför som anges i artikel 4.1 b i grundförordningen inte var uppfyllda. Under skadeundersökningsperioden sålde inte enbart den brittiska tillverkaren den berörda produkten på den brittiska marknaden, utan andra gemenskapstillverkare och exporterande tillverkare från de berörda länderna och från andra tredje länder. Det framgick dessutom av undersökningen att särskilt under undersökningsperioden såldes betydande kvantiteter koniska/cylindriska rördelar på den brittiska marknaden och denna försäljning utgjorde mer än 20 % av den lokala förbrukningen av den berörda produkten, vilket inte kan anses vara försumbart.

(81) På denna grundval bekräftas att det är lämpligt att göra en sammantagen bedömning av importen från Sydkorea och importen med ursprung i de andra berörda länderna.

1.1.4 Thailand

(82) Den thailändske exporterande tillverkaren framförde på nytt sitt argument att export av aducerade rördelar från Thailand inte borde bedömas sammantaget med exporten från de andra berörda länderna, eftersom importen från Thailand minskade under skadeundersökningsperioden uttryckt som en andel av den sammanlagda importen till gemenskapen, dvs. all import både från de berörda länderna och från andra tredje länder.

(83) Det är att märka att enligt artikel 3.3 i grundförordningen skall dumpningens omfattning övervägas, vilken när den uttrycks i relativa tal skall beräknas i förhållande till tillverkningen eller till förbrukningen i gemenskapen. I den nu aktuella undersökningen har importen från de berörda länderna uttryckts i förhållande till förbrukningen i gemenskapen. Beräknat på denna grundval uppgick Thailands marknadsandel till mer än 1 % under undersökningsperioden, vilket inte är försumbart enligt gemenskapslagstiftningen. Under undersökningsperioden utgjorde importen från Thailand mer än 3 % av den sammanlagda importen till gemenskapen, vilket klart överstiger miniminivån enligt WTO:s bestämmelser.

(84) Såsom framgår av den importutveckling som konstaterats under skadeundersökningsperioden och såsom angivits ovan utvecklade sig importen från Thailand på samma sätt som importen från de andra berörda länderna, vilket gör det berättigat att bedöma denna import sammantaget med importen från de andra berörda länderna. Med hänsyn även till avgörandena om dumpning, vilken var betydande, och de använda distributionskanalerna bekräftas lämpligheten av att göra en sammantagen bedömning av importen från Thailand och importen med ursprung i de andra berörda länderna.

1.1.5 Slutsats om sammantagen bedömning av importens verkan

(85) På grundval av ovanstående bekräftade undersökningen att de villkor för sammantagen bedömning som anges i artikel 3.4 i grundförordningen är uppfyllda eftersom dumpningsmarginaler som överstiger miniminivån och icke försumbara importvolymer konstaterats för alla de berörda länderna. Dessutom konstaterades att konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna, å ena sidan, och mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten, å andra sidan, var jämförbara. Det framgick av undersökningen att i samtliga fall hade de importerade produkterna och gemenskapsindustrins produkter samma fysiska och tekniska egenskaper och uppvisade en likartad prisutveckling, vilket ledde till ett väsentligt underskridande av gemenskapsindustrins priser, och att alla importerade produkter och gemenskapstillverkade produkter såldes genom samma eller liknande distributionskanaler. Följaktligen bekräftas de preliminära avgörandena avseende lämpligheten av att göra en sammantagen bedömning av importen från de berörda länderna.

1.2 Prisunderskridande

1.2.1 Justeringar för rördelar tillverkade av svart respektive vitt aducergods

(86) Några berörda parter hävdade att justeringar borde göras i samband med prisjämförelsen mellan de importerade produkterna (tillverkade av svart aducergods) och de gemenskapstillverkade produkterna (vanligen tillverkade av vitt aducergods) eftersom marknaden uppfattade dessa produkter olika och det fanns olikheter i tillverkningsprocessen (särskilt i glödgningsprocessen, eftersom tillverkningskostnaden för rördelar tillverkade av vitt aducergods är högre än för rördelar tillverkade av svart aducergods till följd av en högre energiförbrukning), vilket återspeglades i försäljningspriserna.

a) Marknadens uppfattning

(87) I detta hänseende har kommissionen konstaterat att i de fall samma part sålde rördelar tillverkade både av svart och vitt aducergods och det därför borde ha varit möjligt att observera en skillnad i marknadens uppfattning så observerades inga sådana skillnader, i alla fall inte när det gäller prisskillnader. När det gäller användarna av den berörda produkten bekräftade undersökningen att de inte gör åtskillnad på rördelar tillverkade av vitt respektive svart aducergods. Mot denna bakgrund var det följaktligen inte möjligt att bevilja justeringar på grundval av den påstådda skillnaden mellan rördelar tillverkade av vitt respektive svart aducergods.

b) Tillverkningskostnad och försäljningspris

(88) När det gäller de påstådda skillnaderna i tillverkningskostnaderna och eventuella verkningar därav för försäljningspriserna var det möjligt att i detalj kontrollera kostnadsstrukturen både för rördelar tillverkade av svart aducergods och av vitt aducergods på grundval av tillgängliga uppgifter. Trots att energiförbrukningen för att uppnå fullständig avkolning av rördelar tillverkade av vitt aducergods är högre än den som krävs för att uppnå endast en delvis avkolning av rördelar tillverkade av svart aducergods framgick det av undersökningen att energikostnaden endast utgjorde en mindre del av den totala tillverkningskostnaden och att skillnaden mellan de bägge processerna när det gäller faktisk energiförbrukning och de därmed sammanhängande kostnaderna var obetydlig och mer berodde på de berörda tillverkarnas särskilda tillverkningsstrukturer och energieffektiviteten i dessa.

(89) När det gäller försäljningspriserna konstaterades det dessutom att när gemenskapstillverkade rördelar tillverkade av svart respektive vitt aducergods såldes på samma marknad var priserna för rördelar tillverkade av svart aducergods tvärtemot vad som hävdats av några berörda parter ibland till och med högre. Det framgick även av de tillgängliga uppgifterna att i de fall grossisterna och distributörerna köpte både aducerade rördelar tillverkade av svart aducergods från de berörda länderna och aducerade rördelar tillverkade av vitt aducergods från gemenskapsindustrin sålde de dem ofta vidare till samma pris och angav inte skillnaden i gjutjärnskvalitet.

(90) Följaktligen avvisas dessa argument.

1.2.2 Justeringar för marknadssegment

(91) Några berörda parter hävdade att marknaden för aducerade rördelar är uppdelad i tre segment i enlighet med prisklass och, tillförlitligheten hos den av vissa gemenskapstillverkare tillverkade produkten och hos den av vissa exporterande tillverkare framställda produkten. De hävdade därför att prisjämförelsen borde ske på grundval av tre olika marknadssegment (högsta segmentet, medelsegmentet och lägsta segmentet) inom vilka olika gemenskapstillverkare och exporterande tillverkare fanns representerade.

(92) Trots att inga uppgifter lämnats på grundval av vilka det var möjligt att göra en objektiv och klar uppdelning av marknaden i tre olika segment undersöktes huruvida andra metoder för prisjämförelse som grundar sig på den påstådda uppdelningen i marknadssegment skulle lett till andra resultat när det gäller prisunderskridandet. Denna undersökning ledde inte till att några betydande skillnader kunde konstateras i förhållande till den metod som användes i det preliminära skedet, dvs. en jämförelse mellan gemenskapstillverkarnas vägda genomsnittliga pris fritt fabrik och varje berörd exporterande tillverkares vägda genomsnittliga exportpris för varje produktslag.

(93) Sammanfattningsvis framgick det av undersökningen att även om det kan finnas vissa olikheter mellan olika upplevda segment finns det inga objektiva kriterier för en motsvarande uppdelning av gemenskapsindustrin och de exporterande tillverkarna. Följaktligen bekräftas den metod som användes i det preliminära skedet.

1.2.3 Slutsats om prisunderskridande

(94) Mot denna bakgrund gjordes på grundval av den bevisning som framlagts av de berörda parterna en översyn av prisunderskridandemarginalerna, vilka ändrades när så var lämpligt. När det gäller Japan minskade det reviderade vägda genomsnittliga prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, till 16,2 %. När det gäller de andra berörda länderna bekräftas det preliminära vägda, genomsnittliga prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser.

2. Gemenskapsindustrins situation

2.1 Val av ekonomiska indikatorer

(95) När det gäller skadebedömningen hävdade en av de berörda parterna att fastställandet av verkningarna av den dumpade importen var ogiltigt eftersom vissa av de skadefaktorer som anges i artikel 3.4 i WTO-avtalet rörande antidumpning inte hade undersökts.

(96) I detta hänseende är det att märka att det varken i WTO-avtalet rörande antidumpning eller i grundförordningen krävs att varje faktor skall undersökas på exakt samma sätt. I detta särskilda fall har dessutom alla relevanta faktorer som ansetts inverka på gemenskapsindustrins situation beaktats i samband med skadebedömningen. Följaktligen avvisas detta påstående.

2.2 Undersökning av utvecklingen

(97) Den tjeckiska exporterande tillverkaren hävdade vidare att gemenskapsindustrin inte hade vållats väsentlig skada enligt artikel 3 i grundförordningen, med tanke på att kommissionen i flera fall hade valt 1995 som utgångspunkt för undersökningen, under det att flera ekonomiska indikatorer i stället hade uppvisat en positiv utveckling om 1996 hade valts som utgångspunkt.

(98) I detta hänseende är det för det första att märka att dumpning och den skada som vållats gemenskapsindustrin måste konstateras föreligga under undersökningsperioden. Vid fastställandet av förekomsten av bl.a. sådan skada, granskas den utveckling som konstaterats under de år som föregår undersökningsperioden endast i syfte att öka förståelsen av avgörandena avseende undersökningsperioden. I det aktuella fallet ansågs det med hänsyn till att undersökningsperioden inleddes i april 1998 lämpligt att beakta minst tre kalenderår före undersökningsperioden (1995-1997) i syfte att skapa en meningsfull bild av skadeindikatorernas utveckling. För det andra hade det inte inverkat på resultatet av skadeundersökningen om 1996 i stället hade valts som referensår. Tvärtom hade bedömningen av utvecklingen av vissa skadefaktorer såsom lönsamhet och lager lett till att den skada som vållats gemenskapsindustrin hade framgått ännu tydligare. De andra skadeindikatorerna hade uppvisat samma negativa utveckling, med undantag för investeringar och tillverkningsvolym som hade uppvisat en positiv utveckling, vilket i sin tur ledde till ökade lager.

(99) Av dessa skäl avvisas detta argument.

2.3 Slutsats om skada

(100) Mot denna bakgrund bekräftas de preliminära avgöranden avseende väsentlig skada som vållats gemenskapsindustrin som anges i skäl 160 i förordningen om preliminär tull.

I. ORSAKSSAMBAND

1. Verkningar av den berörda importen

(101) Några berörda parter hävdade att bedömningen av orsakssambandet var felaktig eftersom gemenskapsindustrin hade kunnat öka sina priser under skadeundersökningsperioden, under det att utvecklingen av tillverkningen och produktionskapaciteten samt den minskade sysselsättningen och lönsamheten hade orsakats av andra faktorer än den dumpade importen, särskilt gemenskapsindustrins beslut att rationalisera tillverkningen och tvånget att uppfylla de europeiska miljönormerna. Dessutom ifrågasatte en berörd part det preliminära avgörandet avseende nedläggningen av en anläggning för tillverkning av aducerade rördelar belägen i Tyskland och hävdade att tillverkaren hade förflyttat anläggningen till Österrike och att denna faktor följaktligen inte var att anse som ett tecken på den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(102) Generellt sett måste det understrykas att den skada som vållats gemenskapsindustrin måste bedömas för undersökningsperioden. Den utveckling som konstaterats under tidigare år förklarar bakgrunden till den skada som fastställts. När det gäller det nu aktuella förfarandet framgick det av undersökningen att gemenskapsindustrin genomförde omstruktureringar 1995, vilket förklarar tillverknings- och sysselsättningsminskningen, de betydande investeringarna och den låga lönsamheten för året. Dessa omstruktureringar började ge resultat 1996, vilket framgår av tillverkningsökningen och de förbättrade ekonomiska resultaten (lönsamheten ökade med 3,6 procentenheter mellan 1995 och 1996). Dessa resultat och de ytterligare fördelar som dessa omstruktureringar rimligen kunde ha förväntats tillföra gemenskapsindustrin motverkades dock av utvecklingen på marknaden. Från och med 1996 började importvolymerna från de berörda länderna att öka och priserna för denna import att minska, under det att gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel gradvis började minska fram till slutet av skadeundersökningsperioden. Minskningen av gemenskapsindustrins försäljning ledde till en lagerökning och en minskning av lönsamheten. Lönsamheten, som ökade mellan 1995 och 1996, sjönk mellan 1996 och undersökningsperioden med 2,3 procentenheter till - 9 %.

(103) När det gäller utvecklingen av gemenskapsindustrins försäljningspriser framgick det av undersökningen att ökningen av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris skedde med 5 % mellan 1995 och undersökningsperioden i två faser. Den första fasen inträffade 1995-1996 då hela marknaden upplevde en allmän prisökning och den andra fasen inträffade 1997-1998 då endast gemenskapsindustrin och andra tredje länder ökade sina priser, under det att de berörda länderna minskade sina priser betydligt. Denna prisutveckling bör ses mot bakgrund av att det pristryck som den berörda importen utövat inverkade på gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandelar snarare än på dess prisnivå. Gemenskapsindustrin hade möjlighet att möta lågprisimporten med ursprung i de berörda länderna antingen genom att upprätthålla sina priser, vilket innebär en risk för förlorade marknadsandelar, eller att följa lågprisimportens prissättning i syfte att upprätthålla försäljningsvolymen. Den beslutade att upprätthålla sina priser, vilket ledde till att verkningarna härav för försäljningsvolymen inverkade på lönsamheten som blev negativ efter 1996.

(104) När det gäller utvecklingen av gemenskapsindustrins tillverkningsvolymer, särskilt med avseende på nedläggningen av tillverkningsanläggningen i Tyskland, bekräftade undersökningen att denna anläggning verkligen lades ned i slutet av 1995 och att tillverkningen inte överförts till anläggningen i Österrike såsom hävdats av en berörd part. Endast en mindre del av lagret flyttades över dit.

(105) På denna grundval bekräftas de avgöranden som anges i skäl 170 i förordningen om preliminär tull.

2. Import från andra tredje länder

(106) Några berörda parter ifrågasatte kommissionens preliminära avgöranden avseende verkningarna för gemenskapsindustrins situation av importen av den berörda produkten från andra tredje länder, dvs. Bulgarien, Polen och Turkiet.

(107) Enligt Eurostat minskade importen från andra tredje länder med 14 % volymmässigt under skadeundersökningsperioden, under det att marknadsandelarna minskade med ungefär 1 procentenhet. Priserna ökade i genomsnitt med ungefär 15 % och var 17 % högre än de genomsnittliga priserna för importen från de berörda länderna.

2.1 Turkiet

(108) När det gäller Turkiet var det vägda genomsnittliga priset för importen ungefär 10 % högre än det vägda genomsnittliga priset för den berörda importen under undersökningsperioden och dess marknadsandel låg oförändrat på ungefär 1 % av förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden.

2.2 Bulgarien

(109) Importen från Bulgarien var trots att den volymmässigt ökade under skadeundersökningsperioden från 43 till 1109 ton inte tillräcklig för att ändra slutsatsen om orsakssambandet mellan den skada som vållats gemenskapsindustrin och importen från de berörda länderna. Under undersökningsperioden motsvarade denna import 1,8 % av den totala marknaden, under det att marknadsandelen för den berörda importen uppgick till 28,6 %. Priserna för importen från Bulgarien ökade med ungefär 11 % under skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden var de ungefär 5 % högre än det vägda genomsnittliga priset för den berörda importen.

2.3 Polen

(110) Marknadsandelen för importen från Polen låg på en relativt oförändrad nivå under skadeundersökningsperioden och dess genomsnittliga pris var ungefär 27 % högre än det genomsnittliga priset för den berörda importen.

2.4 Slutsats om andra tredje länder

(111) Mot denna bakgrund bekräftas att importen från andra tredje länder, trots att den kan ha bidragit till den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin, inte var sådan att den kunde bryta det orsakssamband som konstaterats mellan dumpningen och den konstaterade skadan.

3. Substitution

(112) Några berörda parter ifrågasatte de preliminära avgörandena avseende substitution av aducerade rördelar med rördelar av material såsom koppar och plast och verkningarna av denna påstådda substitution för gemenskapsindustrins situation.

(113) Denna fråga undersöktes ytterligare och det bekräftades att substitution av de aducerade rördelarna med olika material såsom koppar och plast hade ägt rum och då huvudsakligen under 1980-talet. Därefter minskade substitutionen och användningen av aducerade rördelar låg på en oförändrad nivå, särskilt när det gäller användningar för vilka det krävs fysisk hållbarhet, beständighet, särskild draghållfasthet och tänjbarhet. Följaktligen kan substitutionen inte väsentligt ha bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin, vilket framgår av den relativt oförändrade förbrukning som konstaterats vid den nu aktuella undersökningen.

4. Slutsats om orsakssamband

(114) Mot denna bakgrund bekräftas de preliminära avgörandena om orsakssamband i skälen 155-170 i förordningen om preliminär tull.

J. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Användarnas intresse

(115) En berörd part hävdade att brandskyddsindustrins intresse inte hade beaktats.

(116) Inga användare från brandskyddsindustrin hade gett sig till känna under undersökningen. Detta faktum kan i sig ses som ett tecken på att denna sektor inte berörs nämnvärt av huruvida antidumpningsåtgärder införs eller inte. Denna slutsats stöds av de avgöranden som fastställts med avseende på de samarbetsvilliga användarna i andra sektorer, för vilka den berörda produkten utgör ungefär 1 % av deras sammanlagda kostnader.

2. Slutsats om gemenskapens intresse

(117) I brist på ny bevisning om gemenskapens intresse och på grundval av tillgängliga uppgifter bekräftas avgörandena i skälen 171-179 i förordningen om preliminär tull.

K. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(118) I samband med fastställandet av nivån på de slutgiltiga åtgärder som skall införas bekräftas följaktligen att priserna för den dumpade importen bör ökas till en icke-skadevållande nivå. Storleken på tullen fastställs i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen antingen på grundval av de skademarginaler som fastställts eller de dumpningsmarginaler som konstaterats, beroende på vilka som är lägst. I brist på nya uppgifter bekräftas följaktligen den metod för fastställande av skademarginalen som anges i skäl 181 i förordningen om preliminär tull.

2. Jugoslavien och Kroatien

(119) Eftersom de marknadsandelar som konstaterats understeg miniminivån föreslås det att ingen antidumpningstull införs på import av aducerade rördelar med ursprung i Jugoslavien och Kroatien och att förfarandet avseende import med ursprung i dessa länder avslutas.

3. Slutgiltiga tullar

(120) Mot denna bakgrund bör en slutgiltig antidumpningstull införas på import med ursprung i de i övriga berörda länderna.

(121) När det gäller den övriga tull som bör tillämpas på de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i de fall graden av samarbetsvilja var hög fastställdes den övriga tullen till en nivå motsvarande den högsta antidumpningstull som konstaterats för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. I de fall graden av samarbetsvilja var låg fastställdes den övriga tullen till en nivå motsvarande antingen den högsta dumpningsmarginal eller den högsta skademarginal som konstaterats för ett representativt urval av de produktslag som exporterades av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, beroende på vilken som var lägst.

(122) På denna grundval föreslås följande slutgiltiga tullsatser, uttryckta i procent av priset cif gemenskapens gräns, före tull:

>Plats för tabell>

(123) Alla ansökningar om tillämpning av individuella företagsspecifika antidumpningstullar (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller upprättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör omgående sändas till kommissionen(3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt om alla eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning med anknytning till t.ex. namnändringen eller förändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, om så är nödvändigt, att efter samråd med rådgivande kommittén ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

4. Åtaganden

(124) Det bör erinras om att den exporterande tillverkaren i Tjeckien har gjort ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Efter införandet av de provisoriska antidumpningsåtgärderna gjorde även den exporterande tillverkaren i Sydkorea och en av de exporterande tillverkarna i Thailand prisåtaganden i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Kommissionen anser att dessa åtaganden kan godtas eftersom de undanröjer de skadevållande verkningarna av dumpningen. De regelbundna och detaljerade rapporter företagen förpliktigat sig att lämna till kommissionen kommer dessutom att möjliggöra en effektiv övervakning. Dessa exportörer har dessutom en sådan försäljningsstruktur att kommissionen anser att det finns liten risk för kringgående av åtagandena.

(125) Även den japanska exporterande tillverkaren lämnade förslag om åtagande. Detta företag hade emellertid uppvisat en låg grad av samarbetsvilja under undersökningen och riktigheten och tillförlitligheten av de uppgifter företaget lämnat var låg (se skäl 21). Kommissionen är därför inte övertygad att det är möjligt att effektivt övervaka ett åtagande som gjorts av detta företag. Strukturen på företagets exportförsäljningsstruktur, vilken innehöll fler än en närstående importör, var dessutom sådan att den ansågs öka risken för kringgående. Åtagandena avvisades följaktligen.

(126) I syfte att tillse att åtagandena faktiskt efterlevs och övervakas när ansökan om övergång till fri omsättning enligt åtagandena uppvisas bör tullbefrielse endast beviljas under förutsättning att en giltig åtagandefaktura utfärdad av de exporterande tillverkare från vilka åtagande godtagits och som innehåller de uppgifter som anges i bilagan uppvisas för den berörda medlemsstatens tullmyndigheter. I de fall en sådan faktura inte uppvisas eller den inte avser den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna bör tillämplig antidumpningstull tas ut i syfte att undvika kringgående av åtagandena.

(127) Vid överträdelse eller återtagande av åtagandena kan en antidumpningstull införas i enlighet med artikel 8.9 och artikel 10 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av gängade rördelar av aducerat gjutjärn enligt KN-nummer ex 7307 19 10 (TARIC-nummer 7307 19 10 10) med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Thailand och Tjeckien.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på produkter med ursprung i nedanstående länder:

>Plats för tabell>

3. Dessa tullsatser skall inte tillämpas på produkter tillverkade av de företag som anges nedan, vilka skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

4. Utan hinder av artikel 1.1 skall den slutgiltiga antidumpningstullen inte tillämpas på importerade produkter som övergår till fri omsättning i enlighet med artikel 2.

5. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Produkter som importeras skall vara befriade från de antidumpningstullar som införs genom artikel 1, under förutsättning att de tillverkats och sålts på export till gemenskapen av de företag som anges i punkt 3 och deklareras enligt tillämpligt TARIC-tilläggsnummer och förutsatt att de villkor som anges i punkt 2 är uppfyllda.

2. Vid uppvisandet av ansökan om övergång till fri omsättning skall tullbefrielse beviljas under förutsättning att en giltig "åtagandefaktura" utfärdad av de exporterande företag som anges i punkt 3 och som innehåller de nödvändiga uppgifter som anges i bilagan till denna förordning uppvisas för den berörda medlemsstatens tullmyndigheter. Tullbefrielse skall beviljas under förutsättning att de varor som deklareras och uppvisas för tullmyndigheterna exakt motsvarar beskrivningen i "åtagandefakturan".

3. Produkter som importeras åtföljda av en s.k. åtagandefaktura skall deklareras enligt följande TARIC-tilläggsnummer:

>Plats för tabell>

Artikel 3

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar i enlighet med förordning (EG) nr 449/2000 skall tas ut med ett belopp motsvarande de slutgiltiga antidumpningstullsatserna. Belopp för vilka säkerhet ställts och som överstiger de slutgiltiga antidumpningstullsatserna skall frisläppas. I de fall de slutgiltiga antidumpningstullarna överstiger de preliminära tullarna skall endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 augusti 2000.

På rådets vägnar

H. Védrine

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (EGT L 128, 30.4.1998, s. 18).

(2) EGT L 55, 29.2.2000, s. 3.

(3) Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat C

DM 24 - 8/38

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel.

BILAGA

Uppgifter som skall ingå i den "åtagandefaktura" som avses i artikel 2.2:

1. Det TARIC-tilläggsnummer enligt vilket den fakturerade varan den deklareras vid gemenskapens gräns (i enlighet med bestämmelserna i förordningen).

2. En exakt beskrivning av varan med bland annat följande uppgifter:

- Det produktnummer (PRC) som fastställts i åtagandet från den exporterande tillverkaren i fråga, inbegripet typnummer, diameter och yta.

- KN-nummer.

- Kvantitet (i enheter).

3. Beskrivning av försäljningsvillkoren med bland annat följande uppgifter:

- Pris per enhet.

- Betalningsvillkor.

- Leveransvillkor.

- Sammanlagda rabatter och avdrag.

4. Namnet på den oberoende importör till vilken företaget direkt har utställt fakturan.

5. Namnet på den företrädare för företaget som har utställt åtagandefakturan som följande undertecknade försäkran:

"Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska gemenskapen av de varor som avses i denna faktura omfattas av och sker enligt villkoren i det åtagande som gjorts av ... (företaget) och som godtagits av Europeiska kommissionen genom förordning (EG) nr 449/2000 och beslut K(2000)XXX. Jag försäkrar att uppgifterna på denna faktura är fullständiga och riktiga."