Kommissionens förordning (EG) nr 1897/2000 av den 7 september 2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende den operationella definitionen av arbetslöshet

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1897/2000 av den 7 september 2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende den operationella definitionen av arbetslöshet Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 228 , 08/09/2000 s. 0018 - 0021

Kommissionens förordning (EG) nr 1897/2000 av den 7 september 2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende den operationella definitionen av arbetslöshet EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen(1), särskilt artikel 4.3 i denna, och av följande skäl: (1) Enligt artikel 4.3 i förordning (EG) nr 577/98 skall det utarbetas en definition av variablerna och en lista över de principer som skall gälla för frågorna om sysselsättningssituationen. (2) För att kunna göra internationella jämförelser av arbetskraftsstatistik skall medlemsstaterna och gemenskapens institutioner mäta sysselsättningen och arbetslösheten med tillämpning av den definition på sysselsättning och arbetslöshet som används av Internationella arbetsorganisationen (ILO). (3) Kommissionen behöver indikatorer som är jämförbara för att kunna följa upp och utvärdera gjorda framsteg vid genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningen(2). (4) Följaktligen är det nödvändigt att skapa en för alla medlemsstater gemensam definition av begreppet arbetslöshet och samtidigt förbättra harmoniseringen av de blanketter som används för arbetskraftsundersökningen. (5) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Kommittén för det statistiska programmet som upprättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom(3). HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Definitionen av arbetslöshet anges i bilaga I till denna förordning. 2. De principer som skall gälla vid formuleringen av frågorna om den arbetsmässiga statusen anges i bilaga II till denna förordning. Artikel 2 1. Frågorna om den arbetsmässiga statusen som ställs inom ramen för gemenskapens urvalsundersökning av arbetskraften skall överensstämma med de principer som anges i bilaga II till denna förordning och möjliggöra mätningen av arbetslösheten såsom denna definierats i förordningens bilaga I. 2. Det kan dock förekomma att punkt 1 inte kan tillämpas under den tid som behövs för att anpassa arbetskraftsundersökningen. I sådana fall skall medlemsstaterna vid översändandet av de insamlade uppgifterna till Eurostat bifoga en tydlig beskrivning av vilka frånsteg man gjort från den definition och de principer som avses i punkt 1. Artikel 3 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 7 september 2000. På kommissionens vägnar Pedro Solbes Mira Ledamot av kommissionen (1) EGT L 77, 14.3.1998, s. 3. (2) EGT C 69, 12.3.1999, s. 2. (3) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47. BILAGA I Arbetskraftsundersökningen: definition av begreppet arbetslöshet 1. I enlighet med de ILO-standarder som antogs under den 13:e och den 14:e internationella konferensen med ILO-statistiker skall, i samband med urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen, följande personer i åldrarna 15 till 74 anses vara arbetslösa om de: a) saknar arbete under referensveckan, dvs. varken arbetade eller hade arbete (under minst en timme) i anställning eller som egenföretagare och b) kan ta arbete, dvs. står till förfogande för anställning eller egenföretagande inom två veckor efter referensveckans utgång och c) aktivt söker arbete, dvs. under den fyraveckorsperiod som slutar med referensveckan har vidtagit specifika åtgärder för att finna anställning eller arbete som egenföretagare eller har funnit arbete som kommer att påbörjas senare (inom högst tre månader). För punkt c anses följande åtgärder utgöra specifika åtgärder: - Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen i avsikt att finna arbete, oavsett vem som tog initiativet till kontakten (en förnyad anmälan enbart av administrativa skäl anses inte vara någon aktiv åtgärd). - Har kontaktat privat arbetsförmedling (personaluthyrningsföretag, rekryteringsföretag etc.) för att finna arbete. - Har vänt sig direkt till arbetsgivare. - Har frågat vänner, bekanta, fackföreningar etc. - Har själv annonserat eller svarat på jobbannonser. - Har läst platsannonser. - Har deltagit i prov, intervju eller rekrytering. - Har letat efter mark, lokaler eller utrustning. - Har ansökt om tillstånd, licenser eller finansiering. 2. Utbildning och praktik anses öka individens anställbarhet men betecknas inte som att söka arbete. Personer som saknar arbete men som deltar i utbildning och praktik skall endast klassas som arbetslösa om de "står till arbetsmarknadens förfogande" och "söker arbete" enl. definitionerna i punkterna 1 b och c. 3. Permitterade personer klassas som arbetslösa om de inte erhållit lön i större omfattning (som större omfattning betecknas minst 50 %) från sin arbetsgivare och om de "står till arbetsmarknadens förfogande" och "söker arbete". Permitteringar behandlas som ett specialfall av obetald ledighet på arbetsgivarens initiativ - inklusive ledighet som betalas med statliga medel (16:e ICLS). I detta fall betecknas permitterade personer som anställda förutsatt att det finns ett avtalat datum då de skall återgå till arbetet och detta datum ligger högst tre månader fram i tiden. 4. Under lågsäsong kan säsongsarbetare inte anses ha någon formell bindning till sitt säsongsarbete, eftersom de inte erhåller någon lön (även om de försäkrats om att få återkomma till nästa säsong). Om dessa personer inte arbetar under lågsäsong, klassas de som arbetslösa bara om de "står till arbetsmarknadens förfogande" och "söker arbete" enl. definitionerna i punkterna 1 b och c. BILAGA II Arbetskraftsundersökningen: regler för formuleringen av frågor om sysselsättningssituationen 1. Frågan om den arbetsmässiga statusen enligt ILO-definitionen (anställd, arbetslös eller inaktiv, dvs. arbetade ej trots anställning) står i allmänhet högst upp på frågeformuläret, direkt efter de frågor som rör hushållsmedlemmarnas demografiska uppgifter. Den föregås inte av frågor om den huvudsakliga verksamheten (studerande, arbete i hemmet, pensionär etc.) eller frågor om registrering hos den lokala arbetsförmedlingen för att erhålla arbetslöshetsersättning, eftersom detta skulle inverka menligt på svaren om sysselsättningssituationen enligt ILO. Om intervjun genomförs i samband med en uppföljning och den intervjuade personens sysselsättningssituation som anställd eller inaktiv måste anses stabil eller permanent, kan det räcka med att verifiera den arbetsmässiga statusen med hänvisning till situationen under tidigare intervjugenomgångar. 2. Avsnittet om anställning består av minst två separata frågor: en fråga som rör det arbete som just nu utförs och en fråga som rör det arbete som normalt utförs även att den intervjuade personen just nu inte arbetar (lediga personer). Frågan om man just nu arbetar måste föregå frågan om man har ett arbete, så att man med ledning av svaren klart kan identifiera de personer som är tillfälligt frånvarande. Det faktum att man inte arbetat trots att man har ett arbete (obetald ledighet på arbetsgivarens initiativ) och klassningen av detta som arbetslöshet (eller arbete) styrs av två villkor: ett löfte om att få återvända till arbetsplatsen efter uppehållet och att anställningsavtalet bara avbrutits under en kortare period (3 månader). Om villkoren uppfylls eller ej kontrolleras med hjälp av frågor som följer efter frågan om anledningen till att man varit tillfälligt frånvarande från arbetet eller skälet till att man inte sökt arbete under föregående fyraveckorsperiod eller någon annan svarskategori under denna rubrik. 3. Frågorna om anställning och hur arbete söks skall innehålla en referens som gör det möjligt att identifiera personer som endast arbetar ett litet antal timmar (eller kanske bara en enda timme). 4. Frågan om anställning skall innehålla en referens som gör det möjligt att identifiera medhjälpande familjemedlemmar som utför oavlönat arbete. Alternativt kan de identifieras genom en separat fråga om deras arbetsplats. 5. Av frågorna om anställning skall klart framgå att endast avlönat arbete betecknas som ekonomisk aktivitet inom ramen för ILO. 6. Referensperioden för anställningen skall klart anges. Frågan om anställning avser i allmänhet den senast gångna veckan som definieras som "måndag till söndag" med angivande av exakt datum. Referensperioden under vilken arbete sökts och när man stått till arbetsmarknadens förfogande skall klart anges. De två frågorna om hur arbete sökts och vilka metoder som använts avser de gångna fyra veckorna inklusive referensveckan och frågan om när man stått till arbetsmarknadens förfogande avser den period som slutar två veckor efter referensveckans utgång. 7. Alla personer som får frågan om arbetsmässig status och som svar anger "arbetslös" skall även svara på frågan om hur de sökt arbete. Denna fråga föregås inte av någon annan fråga. Om intervjun genomförs i samband med en uppföljning och den intervjuade personens arbetsmässiga status som arbetstagare eller inaktiv måste anses stabil eller permanent, kan det räcka med att verifiera sysselsättningssituationen med hänvisning till situationen under tidigare intervjugenomgångar. 8. Frågan om hur man sökt arbete skall avse alla åtgärder, även sporadiska, som den intervjuade personen vidtagit för att finna arbete eller för att starta eget. Ordalydelsen i frågan skall inte ge intryck av att det krävs ett kontinuerligt sökande under hela referensperioden för att anses ha sökt arbete. 9. Frågan om hur man sökt arbete skall omfatta både aktiva och passiva sökmetoder. Nedanstående former är exempel på aktivt sökande: - Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen i avsikt att finna arbete. - Har kontaktat privat arbetsförmedling för att finna arbete. - Har vänt sig direkt till arbetsgivare. - Har frågat vänner, bekanta, fackföreningar etc. - Har själv annonserat eller svarat på jobbannonser. - Har läst platsannonser. - Har deltagit i prov, intervju eller rekrytering. - Har letat efter mark, lokaler eller utrustning. - Har ansökt om tillstånd, licenser eller finansiering. 10. Punkten "Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen" är en tvåvägskontakt. Den kan ha initierats både av den arbetslöse och arbetsförmedlingen. Denna fråga skall ingå under den första frågan om vilka metoder som använts för att finna arbete. Denna kontakt skiljer sig från en kontakt som endast företas av administrativa skäl för att arbetslöshetsersättningen inte skall upphöra. Den skiljer sig också från sådana kontakter som tas med arbetsförmedlingen för att öka den arbetslösa personens anställbarhet. Punkten "Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen för att finna arbete" som aktivt sökande av arbete omfattar endast - "att den intervjuade personens namn registreras hos arbetsförmedlingen för första gången (efter arbetslöshet eller inaktivitet)" - "att man sökt efter lediga jobb", eller - "att arbetsförmedlingen lämnat förslag på ledigt jobb", som antingen godtagits eller förkastats av den arbetssökande. 11. Olika metoder för att söka arbete skall räknas upp tills dess att minst tre aktiva metoder räknats upp. 12. Personer som för tillfället saknar anställning och som heller inte söker arbete eftersom de hittat ett arbete som de kommer att påbörja senare (inom tre månader) skall anges som en separat kategori.

Kommissionens förordning (EG) nr 1897/2000

av den 7 september 2000

om genomförande av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen avseende den operationella definitionen av arbetslöshet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen(1), särskilt artikel 4.3 i denna, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 4.3 i förordning (EG) nr 577/98 skall det utarbetas en definition av variablerna och en lista över de principer som skall gälla för frågorna om sysselsättningssituationen.

(2) För att kunna göra internationella jämförelser av arbetskraftsstatistik skall medlemsstaterna och gemenskapens institutioner mäta sysselsättningen och arbetslösheten med tillämpning av den definition på sysselsättning och arbetslöshet som används av Internationella arbetsorganisationen (ILO).

(3) Kommissionen behöver indikatorer som är jämförbara för att kunna följa upp och utvärdera gjorda framsteg vid genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningen(2).

(4) Följaktligen är det nödvändigt att skapa en för alla medlemsstater gemensam definition av begreppet arbetslöshet och samtidigt förbättra harmoniseringen av de blanketter som används för arbetskraftsundersökningen.

(5) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Kommittén för det statistiska programmet som upprättades genom rådets beslut 89/382/EEG, Euratom(3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Definitionen av arbetslöshet anges i bilaga I till denna förordning.

2. De principer som skall gälla vid formuleringen av frågorna om den arbetsmässiga statusen anges i bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

1. Frågorna om den arbetsmässiga statusen som ställs inom ramen för gemenskapens urvalsundersökning av arbetskraften skall överensstämma med de principer som anges i bilaga II till denna förordning och möjliggöra mätningen av arbetslösheten såsom denna definierats i förordningens bilaga I.

2. Det kan dock förekomma att punkt 1 inte kan tillämpas under den tid som behövs för att anpassa arbetskraftsundersökningen. I sådana fall skall medlemsstaterna vid översändandet av de insamlade uppgifterna till Eurostat bifoga en tydlig beskrivning av vilka frånsteg man gjort från den definition och de principer som avses i punkt 1.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 september 2000.

På kommissionens vägnar

Pedro Solbes Mira

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 77, 14.3.1998, s. 3.

(2) EGT C 69, 12.3.1999, s. 2.

(3) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

BILAGA I

Arbetskraftsundersökningen: definition av begreppet arbetslöshet

1. I enlighet med de ILO-standarder som antogs under den 13:e och den 14:e internationella konferensen med ILO-statistiker skall, i samband med urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen, följande personer i åldrarna 15 till 74 anses vara arbetslösa om de:

a) saknar arbete under referensveckan, dvs. varken arbetade eller hade arbete (under minst en timme) i anställning eller som egenföretagare och

b) kan ta arbete, dvs. står till förfogande för anställning eller egenföretagande inom två veckor efter referensveckans utgång och

c) aktivt söker arbete, dvs. under den fyraveckorsperiod som slutar med referensveckan har vidtagit specifika åtgärder för att finna anställning eller arbete som egenföretagare eller har funnit arbete som kommer att påbörjas senare (inom högst tre månader).

För punkt c anses följande åtgärder utgöra specifika åtgärder:

- Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen i avsikt att finna arbete, oavsett vem som tog initiativet till kontakten (en förnyad anmälan enbart av administrativa skäl anses inte vara någon aktiv åtgärd).

- Har kontaktat privat arbetsförmedling (personaluthyrningsföretag, rekryteringsföretag etc.) för att finna arbete.

- Har vänt sig direkt till arbetsgivare.

- Har frågat vänner, bekanta, fackföreningar etc.

- Har själv annonserat eller svarat på jobbannonser.

- Har läst platsannonser.

- Har deltagit i prov, intervju eller rekrytering.

- Har letat efter mark, lokaler eller utrustning.

- Har ansökt om tillstånd, licenser eller finansiering.

2. Utbildning och praktik anses öka individens anställbarhet men betecknas inte som att söka arbete. Personer som saknar arbete men som deltar i utbildning och praktik skall endast klassas som arbetslösa om de "står till arbetsmarknadens förfogande" och "söker arbete" enl. definitionerna i punkterna 1 b och c.

3. Permitterade personer klassas som arbetslösa om de inte erhållit lön i större omfattning (som större omfattning betecknas minst 50 %) från sin arbetsgivare och om de "står till arbetsmarknadens förfogande" och "söker arbete". Permitteringar behandlas som ett specialfall av obetald ledighet på arbetsgivarens initiativ - inklusive ledighet som betalas med statliga medel (16:e ICLS). I detta fall betecknas permitterade personer som anställda förutsatt att det finns ett avtalat datum då de skall återgå till arbetet och detta datum ligger högst tre månader fram i tiden.

4. Under lågsäsong kan säsongsarbetare inte anses ha någon formell bindning till sitt säsongsarbete, eftersom de inte erhåller någon lön (även om de försäkrats om att få återkomma till nästa säsong). Om dessa personer inte arbetar under lågsäsong, klassas de som arbetslösa bara om de "står till arbetsmarknadens förfogande" och "söker arbete" enl. definitionerna i punkterna 1 b och c.

BILAGA II

Arbetskraftsundersökningen: regler för formuleringen av frågor om sysselsättningssituationen

1. Frågan om den arbetsmässiga statusen enligt ILO-definitionen (anställd, arbetslös eller inaktiv, dvs. arbetade ej trots anställning) står i allmänhet högst upp på frågeformuläret, direkt efter de frågor som rör hushållsmedlemmarnas demografiska uppgifter. Den föregås inte av frågor om den huvudsakliga verksamheten (studerande, arbete i hemmet, pensionär etc.) eller frågor om registrering hos den lokala arbetsförmedlingen för att erhålla arbetslöshetsersättning, eftersom detta skulle inverka menligt på svaren om sysselsättningssituationen enligt ILO.

Om intervjun genomförs i samband med en uppföljning och den intervjuade personens sysselsättningssituation som anställd eller inaktiv måste anses stabil eller permanent, kan det räcka med att verifiera den arbetsmässiga statusen med hänvisning till situationen under tidigare intervjugenomgångar.

2. Avsnittet om anställning består av minst två separata frågor: en fråga som rör det arbete som just nu utförs och en fråga som rör det arbete som normalt utförs även att den intervjuade personen just nu inte arbetar (lediga personer). Frågan om man just nu arbetar måste föregå frågan om man har ett arbete, så att man med ledning av svaren klart kan identifiera de personer som är tillfälligt frånvarande.

Det faktum att man inte arbetat trots att man har ett arbete (obetald ledighet på arbetsgivarens initiativ) och klassningen av detta som arbetslöshet (eller arbete) styrs av två villkor: ett löfte om att få återvända till arbetsplatsen efter uppehållet och att anställningsavtalet bara avbrutits under en kortare period (3 månader). Om villkoren uppfylls eller ej kontrolleras med hjälp av frågor som följer efter frågan om anledningen till att man varit tillfälligt frånvarande från arbetet eller skälet till att man inte sökt arbete under föregående fyraveckorsperiod eller någon annan svarskategori under denna rubrik.

3. Frågorna om anställning och hur arbete söks skall innehålla en referens som gör det möjligt att identifiera personer som endast arbetar ett litet antal timmar (eller kanske bara en enda timme).

4. Frågan om anställning skall innehålla en referens som gör det möjligt att identifiera medhjälpande familjemedlemmar som utför oavlönat arbete. Alternativt kan de identifieras genom en separat fråga om deras arbetsplats.

5. Av frågorna om anställning skall klart framgå att endast avlönat arbete betecknas som ekonomisk aktivitet inom ramen för ILO.

6. Referensperioden för anställningen skall klart anges. Frågan om anställning avser i allmänhet den senast gångna veckan som definieras som "måndag till söndag" med angivande av exakt datum. Referensperioden under vilken arbete sökts och när man stått till arbetsmarknadens förfogande skall klart anges. De två frågorna om hur arbete sökts och vilka metoder som använts avser de gångna fyra veckorna inklusive referensveckan och frågan om när man stått till arbetsmarknadens förfogande avser den period som slutar två veckor efter referensveckans utgång.

7. Alla personer som får frågan om arbetsmässig status och som svar anger "arbetslös" skall även svara på frågan om hur de sökt arbete. Denna fråga föregås inte av någon annan fråga. Om intervjun genomförs i samband med en uppföljning och den intervjuade personens arbetsmässiga status som arbetstagare eller inaktiv måste anses stabil eller permanent, kan det räcka med att verifiera sysselsättningssituationen med hänvisning till situationen under tidigare intervjugenomgångar.

8. Frågan om hur man sökt arbete skall avse alla åtgärder, även sporadiska, som den intervjuade personen vidtagit för att finna arbete eller för att starta eget. Ordalydelsen i frågan skall inte ge intryck av att det krävs ett kontinuerligt sökande under hela referensperioden för att anses ha sökt arbete.

9. Frågan om hur man sökt arbete skall omfatta både aktiva och passiva sökmetoder. Nedanstående former är exempel på aktivt sökande:

- Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen i avsikt att finna arbete.

- Har kontaktat privat arbetsförmedling för att finna arbete.

- Har vänt sig direkt till arbetsgivare.

- Har frågat vänner, bekanta, fackföreningar etc.

- Har själv annonserat eller svarat på jobbannonser.

- Har läst platsannonser.

- Har deltagit i prov, intervju eller rekrytering.

- Har letat efter mark, lokaler eller utrustning.

- Har ansökt om tillstånd, licenser eller finansiering.

10. Punkten "Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen" är en tvåvägskontakt. Den kan ha initierats både av den arbetslöse och arbetsförmedlingen. Denna fråga skall ingå under den första frågan om vilka metoder som använts för att finna arbete. Denna kontakt skiljer sig från en kontakt som endast företas av administrativa skäl för att arbetslöshetsersättningen inte skall upphöra. Den skiljer sig också från sådana kontakter som tas med arbetsförmedlingen för att öka den arbetslösa personens anställbarhet. Punkten "Har haft kontakt med den statliga arbetsförmedlingen för att finna arbete" som aktivt sökande av arbete omfattar endast

- "att den intervjuade personens namn registreras hos arbetsförmedlingen för första gången (efter arbetslöshet eller inaktivitet)"

- "att man sökt efter lediga jobb", eller

- "att arbetsförmedlingen lämnat förslag på ledigt jobb", som antingen godtagits eller förkastats av den arbetssökande.

11. Olika metoder för att söka arbete skall räknas upp tills dess att minst tre aktiva metoder räknats upp.

12. Personer som för tillfället saknar anställning och som heller inte söker arbete eftersom de hittat ett arbete som de kommer att påbörja senare (inom tre månader) skall anges som en separat kategori.