Ändring av förordning (EG) nr 2398/97 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 1644/2001 av den 7 augusti 2001 om ändring av förordning (EG) nr 2398/97 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan samt om avbrytande av tillämpningen av tullen med avseende på import med ursprung i Indien Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 219 , 14/08/2001 s. 0001 - 0011

Rådets förordning (EG) nr 1644/2001

av den 7 augusti 2001

om ändring av förordning (EG) nr 2398/97 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan samt om avbrytande av tillämpningen av tullen med avseende på import med ursprung i Indien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 i detta,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1515/2001 av den 23 juli 2001 om de åtgärder som gemenskapen får vidta till följd av rapporter som antagits av Världshandelsorganisationens tvistelösningsorgan när det gäller antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder(1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen)(2),

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. GÄLLANDE ÅTGÄRDER

(1) Rådet införde genom förordning (EG) nr 2398/97(3) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull) en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan. Förordningen om slutgiltig tull föregicks av kommissionens förordning (EG) nr 1069/97 av den 12 juni 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan(4) (nedan kallad förordningen om preliminär tull).

B. RAPPORTER ANTAGNA AV WTO:s TVISTELÖSNINGSORGAN

(2) WTO:s tvistelösningsorgan antog den 12 mars 2001 en rapport från överprövningsorganet och en panelrapport som ändrats i enlighet med rapporten från överprövningsorganet om fallet rörande Europeiska gemenskapernas antidumpningstullar på import av sänglinne av bomull från Indien (nedan kallade rapporterna).

C. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

(3) Den produkt som berörs är vissa typer av sänglinne av bomull - ren eller blandad med konstfibrer eller lin (där lin dock inte är det dominerande materialet), blekt, färgad eller tryckt - som har sitt ursprung i Indien, Pakistan eller Egypten och omfattas av KN-nummer ex 6302 21 00 (TARIC-nummer 6302 21 00*81 och 6302 21 00*89 ), ex 6302 22 90 (TARIC-nummer 6302 22 90*19 ), ex 6302 31 10 (TARIC-nummer 6302 31 10*90 ), ex 6302 31 90 (TARIC-nummer 6302 31 90*90 ), och ex 6302 32 90 (TARIC-nummer 6302 32 90*19 ). Slutsatserna om "produkt som är föremål för undersökning" och "likadan produkt" i förordningen om slutgiltig tull berörs inte av rapporterna.

D. PÅ GRUNDVAL AV RAPPORTERNA REVIDERADE SLUTSATSER

1. Inledande anmärkning

(4) Kommissionen har omvärderat vissa slutsatser med hänsyn till rekommendationerna i rapporterna. Slutsatserna grundar sig på uppgifter som inhämtades i samband med den ursprungliga undersökningen, som ägde rum under 1996 och 1997. Av denna omvärdering framgår att det föreligger skadlig dumpning, om än i mindre omfattning än vad som tidigare fastställts.

Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 1995 till och med den 30 juni 1996 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen avseende de parametrar som var av betydelse i samband med bedömningen av skada omfattade perioden från den 1 januari 1992 till slutet av undersökningsperioden (30 juni 1996). Denna period kallas nedan skadeundersökningsperioden.

2. Dumpning

2.1 Inledning

(5) I denna del anges de slutsatser som reviderats på grundval av rapporternas rekommendationer rörande

a) fastställande av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst vid tillämpning av artikel 2.6 a i grundförordningen i samband med beräkning av konstruerade normalvärden, och

b) "zeroing" (nedsättning till noll) vid fastställande av en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal.

(6) För övrigt användes samma beräkningsmetoder som vid den ursprungliga undersökningen. Närmare uppgifter kan inhämtas i förordningen om preliminär tull och i förordningen om slutgiltig tull.

2.2 Stickprov

(7) Med hänsyn till det stora antalet exportörer i de berörda länderna beslutades det under den ursprungliga undersökningen att ta stickprov, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

2.3 Indien

(8) Eftersom endast ett av de fem företagen i det huvudsakliga stickprovet för Indien hade en representativ sammanlagd inhemsk försäljning och de lönsamma inhemska produktslagen utgjorde mindre än 80 % men mer än 10 % av den sammanlagda inhemska försäljningen, utgjordes - i enlighet med artikel 2.6 första meningen i grundförordningen - de belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som användes för att konstruera normalvärdet av de belopp som företaget faktiskt haft vid normal handel.

(9) I syfte att följa rapporternas rekommendationer och i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen utgjordes för de fyra övriga företagen de belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som användes för att konstruera normalvärdet av ett vägt genomsnitt av de belopp som det ovan nämnda företaget med representativ sammanlagd inhemsk försäljning och ett reservföretag som också hade en representativ sammanlagd inhemsk försäljning faktiskt haft. Det bör noteras att försäljning som inte skett vid normal handel inte har dragits av vid fastställandet av vinstmarginalen för de fyra övriga företagen.

(10) Det har inte varit nödvändigt att göra några ändringar vad beträffar de ursprungliga slutsatserna rörande exportpris och justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen.

(11) Det vägda genomsnittliga konstruerade normalvärdet för varje produktslag jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje produktslag. I enlighet med rapporternas rekommendationer användes inte "zeroing" vid beräkningen av den samlade dumpningsmarginalen för varje företag.

(12) För Indien är de reviderade dumpningsmarginalerna i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns följande:

>Plats för tabell>

(13) Samarbetsvilliga företag som inte valts ut till stickprovet för Indien gavs den genomsnittliga dumpningsmarginalen för företagen i stickprovet, vägd på grundval av deras exportförsäljning till gemenskapen. Vid beräkningen av denna genomsnittliga dumpningsmarginal bortsågs i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen från de marginaler som fastställts till noll eller som minimala. Denna reviderade dumpningsmarginal för Indien är, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, 5,7 %.

(14) För de icke samarbetsvilliga företagen i Indien fastställdes en reviderad dumpningsmarginal på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Graden av samarbetsvilja under den ursprungliga undersökningen var hög. Det anses därför lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för de icke samarbetsvilliga företagen i Indien till samma nivå som den högsta fastställda dumpningsmarginalen för ett företag i stickprovet. Det skulle nämligen utgöra en belöning för bristande samarbetsvilja att anta att dumpningsmarginalen för exportörer/tillverkare som inte samarbetade är lägre än den högsta som konstaterats för en samarbetsvillig exportör/tillverkare. Den reviderade dumpningsmarginalen för de icke samarbetsvilliga företagen i Indien är, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, 9,8 %.

2.4 Egypten och Pakistan

(15) Slutsatserna om dumpning när det gäller import med ursprung i Egypten och Pakistan har inte reviderats. De relevanta dumpningsmarginalerna anges i skälen 29-31 i förordningen om slutgiltig tull.

3. Gemenskapsindustri och stickprovsurval

(16) Slutsatserna om definition av gemenskapsindustrin och om representativitet berörs inte av slutsatserna i rapporterna (se skäl 34 i förordningen om slutgiltig tull). Samma sak gäller beträffande urvalet av ett stickprov av företag från gemenskapsindustrin (se skälen 58-61 i förordningen om preliminär tull).

4. Skada

4.1 Inledande anmärkning

(17) I rapporterna dras den slutsatsen att gemenskapen överträdde WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet (nedan kallat antidumpningsavtalet)

i) genom att den vid sin analys av tillståndet i industrin beaktade uppgifter rörande tillverkare som inte tillhörde gemenskapsindustrin, såsom rådet definierat denna, och

ii) genom att den inte gjorde en bedömning av alla relevanta faktorer som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd, särskilt alla de faktorer som anges i artikel 3.4 i antidumpningsavtalet. Det påpekas i detta avseende att det i förordningen om preliminär tull och förordningen om slutgiltig tull inte till fullo redogjordes för konstaterandena rörande produktivitet, lager, kapacitetsutnyttjande, förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel, penningflöde (cash flow), löner och storleken på dumpningsmarginalerna.

Panelen gav även uttryck för den uppfattningen att sådan import som kan hänföras till en exportör/tillverkare som konstateras inte dumpa sina produkter inte kan anses omfattas av begreppet "dumpad import" när det gäller analys av skada. Eftersom Indien inte bestridit slutsatserna om skada på denna grundval och det inte fanns några indiska tillverkare som konstaterats inte dumpa sina produkter, drog panelen dock inte några slutsatser i detta avseende. Det krav som Indien ställt - att icke dumpade transaktioner borde uteslutas från analysen av skada - avvisades av panelen såsom ogrundat.

(18) De slutsatser om skada som dragits vid den ursprungliga undersökningen prövades på nytt mot bakgrund av panelens slutsatser. Det prövades även huruvida uteslutning av de indiska exportörer som konstaterats icke ha dumpat sina produkter skulle ha medfört någon ändring av slutsatserna om skada. Resultatet av denna översyn anges nedan.

(19) Den metod för vilken det redogörs i skäl 62 i förordningen om preliminär tull reviderades genom att uppgifter rörande tillverkare som inte tillhörde gemenskapsindustrin ströks. Inom ramen för den här förordningen analyserades uppgifterna på två olika nivåer enligt följande:

i) Gemenskapsindustrin, vad gäller utvecklingen avseende tillverkning, volymmässig försäljning, marknadsandel, sysselsättning och tillväxt. Relevanta uppgifter erhölls från de kontrollerade svaren på frågeformulären vad beträffar de 17 tillverkare som ingick i stickprovet och från den information som inhämtats beträffande de övriga 18 tillverkare som tillhörde gemenskapsindustrin.

ii) De gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet, vad gäller utvecklingen avseende priser, lönsamhet, likviditetsflöde (cash flow), förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel, lager, kapacitetsutnyttjande, löner och produktivitet, på grundval av de ovan nämnda svaren på frågeformulären.

Dessutom prövades dumpningsmarginalernas storlek.

4.2 Förbrukning i gemenskapen

(20) Slutsatserna i skäl 63 i förordningen om preliminär tull berörs inte av rapporternas rekommendationer. Gemenskapsförbrukningen av den berörda produkten (mätt som tillverkning plus import minus export) minskade från ca 200000 ton 1992 till ca 186000 ton under undersökningsperioden, dvs. en minskning med ca 7 %.

4.3 Sammanslagning av, volym på samt marknadsandel och priser för importen från de tre berörda länderna

(21) Det konstaterades under den ursprungliga undersökningen att den dumpade importen från de tre berörda länderna ökade från 33825 ton 1992 till 46656 ton under undersökningsperioden, dvs. en ökning med 38 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade den dumpade importens marknadsandel från 16,9 % till 25,1 % (se skäl 67 i förordningen om preliminär tull).

(22) Även om importen från de indiska exportörer som konstaterats inte ha dumpat sina produkter utesluts, är ökningen av volymen av dumpad import väsentlig (30 %, se tabellen nedan). Marknadsandelen för den återstående importen ökade med 40 % under skadeundersökningsperioden. Den utgjorde mer än 21 % av gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

(23) Priserna för importen från Indien och Egypten sjönk under skadeundersökningsperioden med upp till 18 % (se skäl 80 i förordningen om preliminär tull). Siffran för minskningen förändras inte i väsentlig grad om importen från de indiska exportörer som konstaterats inte ha dumpat sina produkter utesluts.

(24) Under undersökningsperioden varierade graden av prisunderskridande hos den dumpade importen med ursprung i Indien mellan 13,8 % och 40,7 %, uttryckt i procent av de justerade genomsnittliga priserna för gemenskapsindustrin. Detta påverkas inte om importen från de exportörer som konstaterats inte ha dumpat sina produkter utesluts. För Pakistan varierade graden av prisunderskridande mellan 27,9 % och 34,4 % och för Egypten mellan 23,8 % och 53,7 %.

4.4 Gemenskapsindustrins situation

4.4.1 Allmänt

(25) Under den ursprungliga undersökningen befanns inte alla i artikel 3.4 i antidumpningsavtalet (artikel 3.5 i grundförordningen) förtecknade skadefaktorer ha betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd. Detta var fallet beträffande lager och produktionskapacitet.

(26) Dessutom befanns vissa faktorer ha nära koppling till ett antal skadefaktorer som behandlas i detalj i förordningen om preliminär tull och förordningen om slutgiltig tull. Detta var fallet särskilt beträffande produktivitet i förbindelse med produktion och sysselsättning samt beträffande likviditetsflöde och avkastning på investeringar i förbindelse med lönsamhet. Därför behandlades i förordningen om preliminär tull och förordningen om slutgiltig tull endast utvecklingen beträffande de viktigaste skadefaktorerna i full utsträckning.

(27) Slutsatserna nedan avser enbart gemenskapsindustrin såsom denna definieras i skäl 34 i förordningen om slutgiltig tull. De indikatorer som förtecknas i skäl 17 ii i den här förordningen har prövats på stickprovsnivån.

4.4.2 Lager och produktionskapacitet

(28) Dessa indikatorer befanns inte ha betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

(29) Det finns, vad lager beträffar, två skäl till detta. För det första sker produktionen (t.ex. av tryckta mönster) ofta som svar på eller i avvaktan på beställningar som läggs av särskilda kunder, vilket innebär att möjligheten att producera enbart för lager blir mindre. För det andra äger lagervärderingen ofta rum den 31 december, vilket är mot slutet av en topperiod i sänglinnesektorns verksamhet. Stora lagerförändringar kan ske mellan ett år och nästa helt enkelt därför att stora beställningar lämnar lagret den 30 december en viss säsong och den 2 januari den följande. Även om en viss lagerökning noterades hos vissa företag anförde varken den klagande eller någon av de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet lagerökning som ett bevis för skada. En lagerökning i denna sektor kan följaktligen snarare vittna om mer omfattande faktiska eller förväntade beställningar än om osålda varor.

(30) Vad produktionskapacitet beträffar karakteriseras gemenskapsindustrin av ett stort antal mycket flexibla små och medelstora företag. Den maskinella utrustningen kan relativt enkelt köpas, säljas eller användas för tillverkning av andra produkter. Det var under dessa omständigheter mycket svårt att fastställa tillförlitliga uppgifter om produktionskapacitet under skadeundersökningsperioden i detta fall. Undersökningen visade dock att många tillverkare lyckades upprätthålla en hög grad av kapacitetsutnyttjande och även lade ut överskjutande produktion på underleverantörer för att de skulle kunna utnyttja sin egen kapacitet i hög utsträckning även under perioder med lägre efterfrågan.

4.4.3 Produktion, sysselsättning och produktivitet

(31) Slutsatserna om produktion och sysselsättning i gemenskapsindustrin i skälen 81 och 91 i förordningen om preliminär tull bekräftas. Gemenskapsindustrin kunde öka sin samlade produktion av sänglinne från 39370 ton 1992 till 42781 ton under undersökningsperioden, vilket innebar en ökning med 8,7 %. Sysselsättningen minskade med 5,3 % mellan 1992 och undersökningsperioden. Utvecklingen var den samma för de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet.

(32) Dessa två faktorer förklarar tillsammans produktivitetsförbättringen under skadeundersökningsperioden för de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet.

>Plats för tabell>

4.4.4 Löner

(33)

>Plats för tabell>

Trots att antalet anställda minskade ökade det samlade lönebeloppet för de i sänglinnesektorn direkt sysselsatta med 7 % under skadeundersökningsperioden. Genomsnittslönen per anställd ökade med 6 % mellan 1993 och slutet av undersökningsperioden, vilket dock bör jämföras med ökningen av konsumentpriserna i gemenskapen på 5,5 % under samma period (se skäl 86 i förordningen om preliminär tull).

4.4.5 Försäljningsvolym, maknadsandel och prisutveckling

(34) Uppgifterna om volymmässig försäljning, värdemässig försäljning, marknadsandel och prisutveckling i skälen 82-88 i förordningen om preliminär tull avser, om inte annat angivits, de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet. Dessa uppgifter bekräftas härmed.

(35) Gemenskapsindustrins försäljning ökade med 1 % under skadeundersökningsperioden, från 36205 ton till 36553 ton. Dess marknadsandel ökade också något under den perioden, från 18,1 % till 19,7 %, till följd av en större försäljning av nischprodukter med högre värde.

>Plats för tabell>

4.4.6 Lönsamhet, likviditetsflöde och avkastning på investeringar

(36) Slutsatserna om lönsamhet i skäl 89 i förordningen om preliminär tull bekräftas. Gemenskapsindustrins lönsamhet minskade från 3,6 % till 1,6 % av omsättningen under skadeundersökningsperioden, vilket utgjorde en minskning med mer än 50 %. Gemenskapsindustrins vinster sjönk från 10 miljoner ecu 1992 till 4,6 miljoner ecu under undersökningsperioden, alltså en minskning med ca 5,4 miljoner ecu under skadeundersökningsperioden.

(37) Gemenskapsindustrins likviditetsflöde utvecklades på följande sätt:

>Plats för tabell>

(38) Likviditetsflödet förblev positivt mellan 1992 och undersökningsperioden men minskade med 28 %, eller med ca 7 miljoner ecu. Gemenskapsindustrins likviditetsflöde och lönsamhet följde alltså en likartad nedåtgående utveckling under skadeundersökningsperioden.

(39) Vad beträffar avkastning på investeringar visade undersökningen att gemenskapsindustrins investeringar under skadeundersökningsperioden huvudsakligen syftade till underhåll av produktionsmedlen.

>Plats för tabell>

(40) Den generella utvecklingen av avkastningen på investeringar liknar lönsamhetsutvecklingen.

4.4.7 Förmåga att anskaffa kapital

(41) Den mängd kapital som gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden anskaffade i form av bankkrediter ökade med 3 %.

>Plats för tabell>

(42) Gemenskapsindustrin hävdade under undersökningen inte att den hade svårigheter att anskaffa det kapital som den behövde för sin verksamhet, och det fanns inget annat som tydde på detta. Eftersom gemenskapsindustrin inte gjorde några större investeringar är det rimligt att anta att större delen av krediterna användes för att finansiera den dagliga verksamheten i sänglinnesektorn. Det ökade behovet av krediter under undersökningsperioden torde kunna ledas tillbaka till minskningen i likviditetsflödet.

4.4.8 Tillväxt och faktorer som påverkar de inhemska priserna

(43) Det konstateras att när det gäller försäljningsvolym var gemenskapsindustrins tillväxt särskilt negativ mellan 1994 och undersökningsperioden (- 1173 ton). Ökningen av marknadsandelarna var under samma period mycket begränsad (+ 0,2 procentandelar) och mellan 1995 och undersökningsperioden var den till och med negativ. Samtidigt skedde en betydande ökning av marknadsandelarna för dumpad import till låga priser. Mellan 1994 och undersökningsperioden ökade mängden dumpad import med 35 % (+ 10315 ton) och marknadsandelarna ökade med så mycket som 6,2 procentandelar.

(44) Vid utvärderingen av faktorerna som påverkar de inhemska priserna fokuserades främst på efterfrågeminskningen och priserna på råbomull.

Undersökningen visade tydligt att den lucka som uppstått genom att gemenskapsfabriker slagit igen och att importen från vissa andra tredje länder minskat under skadeundersökningsperioden fylldes av import från de berörda länderna. Denna import visade sig till största delen vara dumpad. Eftersom priserna på den dumpade importen var lägst av alla på marknaden för sänglinne i gemenskapen har man dragit slutsatsen att efterfrågeminskningen i sig inte hade någon dominerande inverkan på priserna, i synnerhet inte på gemenskapsindustrins priser.

(45) Priset på råbomull, vilket kan utgöra upp till 15 % av den totala kostnaden för sänglinne, ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. I normala fall då rättvisa marknadsförhållanden råder, borde tillverkarna haft möjlighet att föra över denna kostnadsökning på kunderna. Av undersökningen framgår att gemenskapsindustrin i det här fallet inte hade denna möjlighet.

(46) Det konstateras också att ett betydande prisunderskridande förekom så som beskrivs under skäl 24.

4.4.9 Dumpningsmarginalens storlek

(47) Med hänsyn till volymerna av och priserna på importen från de berörda länderna kan verkningarna för gemenskapsindustrin av den faktiska dumpningsmarginalens storlek inte anses vara försumbar.

4.5 Slutsats om skada

(48) Undersökningen visade tydligt att importen från de berörda länderna ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden. Den volymrelaterade ökningen var hela 38 % (12800 ton) och marknadsandelen för importen från de berörda länderna ökade med 8,2 procentenheter.

(49) Undersökningen visade också att priserna på den berörda importen minskade väsentligt och att det beträffande företag från samtliga tre länder förekom väsentliga prisunderskridanden. Priserna minskade med upp till 18 % och prisunderskridandemarginaler mellan 11,9 % och 53,7 % konstaterades.

(50) Även om gemenskapsindustrin - i den mening som avses ovan - genom att mer inrikta sig på försäljning av nischprodukter med högre värde kunde öka produktionen och i någon mån sin försäljningsvolym och marknadsandel fick den vidkännas minskande och otillräcklig lönsamhet, huvudsakligen till följd av att priserna inte kunde sättas så högt att de återspeglade de ökade kostnaderna för råbomull eller höll jämna steg med ökningen av konsumentvarupriserna. Även beträffande de skadeindikatorer som står i samband med lönsamheten, såsom likviditetsflödet och avkastningen på investeringar, kunde en nedåtgående utveckling iakttas. Detsamma gällde för sysselsättningen.

(51) På grundval av detta och särskilt på grund av den minskande och otillräckliga lönsamheten och av att gemenskapsindustrin var förhindrad att höja sina priser bekräftas slutsatsen i förordningen om slutgiltig tull att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada.

5. Orsakssamband

5.1 Inledning

(52) På basis av slutsatserna ovan om dumpning och skada prövades även analysen av orsakssamband i förordningen om preliminär tull och förordningen om slutgiltig tull på nytt.

(53) Det var i enlighet med panelens och överprövningsorganets rekommendationer nödvändigt att påvisa ett orsakssamband mellan den dumpade importen och situationen för gemenskapsindustrin (dvs. de 35 tillverkarna). Konstaterandena rörande tillverkare som inte tillhörde gemensskapsindustrin eller som lagt ner sin sänglinnetillverkning (se skälen 105, 109 och 110 i förordningen om preliminär tull) ansågs följaktligen inte relevanta för analysen av orsakssamband.

5.2 Den dumpade importens verkan

(54) Det erinras om att den dumpade importen från de tre berörda länderna ökade med 12800 ton, en ökning med 38 % (eller med 9200 ton, motsvarande 30 %, om importen från de exportörer som konstaterats inte ha dumpat sina produkter utesluts). Den dumpade importens marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden från 16,9 % till 25,1 %, dvs. med 8,2 procentenheter (eller från 15,3 % till 21,4 %, dvs. med 6,1 procentenheter, om importen från de indiska exportörer som konstaterats inte ha dumpat utesluts). Den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för denna import var ca 29 % under undersökningsperioden.

(55) Gemenskapsindustrins försäljning ökade med 348 ton och dess marknadsandel ökade från 18,1 % till 19,7 %, dvs. med 1,6 procentenheter. Det vägda genomsnittliga försäljningspriset för gemenskapsindustrin förblev i stort sett konstant.

(56) Det erinras också om att marknaden för sänglinne kännetecknas av öppenhet och av substitution mellan de olika produkterna (skäl 97 i förordningen om preliminär tull). Stora köpare av sänglinne i gemenskapen, vilka kan trygga en hög produktionskapacitet hos tillverkare och därmed vissa skalfördelar, är mycket priskänsliga. På grundval av detta kan den slutsatsen dras att de berörda exporterande tillverkarnas låga priser och betydande och ökande marknadsandel fortlöpande pressat ned priserna på gemenskapsmarknaden.

(57) Så ökade heller inte gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser trots att den lyckades ställa om sin produktion och försäljning mot produkter med högre värde i syfte att upprätthålla produktions- och försäljningsnivåerna.

(58) De huvudsakliga indikatorer som ledde till slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada var, såsom anges i skäl 99 i förordningen om preliminär tull, att den var förhindrad att höja sina priser och att lönsamheten till följd därav minskade. Med hänsyn till att försämringen av gemenskapsindustrins tillstånd tidsmässigt sammanföll med den väsentliga ökningen av den billiga dumpade importen bekräftas det att det fanns ett direkt samband mellan denna import och den väsentliga skada som konstaterats. Slutsatserna i skälen 96-99 i förordningen om preliminär tull kan följaktligen bekräftas.

5.3 Verkningar av andra faktorer

(59) Verkningarna för gemenskapsindustrins situation av andra faktorer prövades också.

5.3.1 Ökade priser på råbomull

(60) Slutsatserna i skälen 102 och 103 i förordningen om preliminär tull kan bekräftas.

5.3.2 Utveckling av förbrukningen i gemenskapen

(61) Det erinras om att vissa exportörer hävdade att den eventuella skada som gemenskapsindustrin lidit borde tillskrivas den stadiga minskningen av den totala förbrukningen av den berörda produkten, med 7 % mellan 1992 och undersökningsperioden.

Undersökningen visade att gemenskapsindustrins försäljning ökade något (med 348 ton), att den dumpade importen från de tre berörda länderna ökade med ca 12800 ton och att importen från andra tredje länder till priser som underskred gemenskapsindustrins ökade med över 5000 ton. Det var särskilt de gemenskapstillverkare som inte tillhörde gemenskapsindustrin som fick vidkännas verkningarna av minskningen av den totala förbrukningen.

(62) Man bör dessutom hålla i minnet att gemenskapsindustrin lyckades öka sin försäljning av nischprodukter genom att anpassa och utvidga sitt produktsortiment till vissa marknadssegment. Det står alltså klart att gemenskapsindustrin inte påverkades i någon större omfattning, eller kanske inte alls, av utvecklingen av förbrukningen i gemenskapen.

5.3.3 Import från andra tredje länder

(63) Slutsatserna i skälen 100 och 101 i förordningen om preliminär tull påverkas inte.

5.3.4 Konkurrens från de tillverkare i gemenskapen som inte tillhörde de klagande

(64) Slutsatserna i skälen 107 och 108 i förordningen om preliminär tull påverkas inte.

5.4 Slutsats om orsakssamband

(65) Analysen ovan visar att det finns ett klart och direkt samband mellan ökningen av volymen av dumpad import och denna imports prisverkningar, å ena sidan, och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin led, å andra sidan.

(66) Undersökningen visade att de berörda länderna ökade sin export med 38 %, eller med 12800 ton. Detta motsvarade en ökning av marknadsandelen med 8,2 procentenheter. Det är uppenbart att den ökande volymen billiga importvaror hade en väsentlig inverkan på marknaden i sin helhet.

(67) Även om gemenskapsindustrin genom högre försäljning av nischprodukter i någon mån kunde öka sin försäljningsvolym, är det uppenbart att importen från de berörda länderna hindrade gemenskapsindustrin från att under skadeundersökningsperioden ta över någon större del av de marknadsandelar som tillverkare från andra tredje länder eller andra tillverkare i gemenskapen hade.

(68) Det direkta sambandet mellan den dumpade importens verkningar och den skada som gemenskapsindustrin led visas även av förekomsten av höga prisunderskridandemarginaler, vilka kan förklara de berörda ländernas ökade marknadsandelar. Det visas även av de verkningar som de sjunkande importpriserna hade på gemenskapsindustrin. Gemenskapsindustrin hindrades från att höja sina priser och dess lönsamhet minskade från 3,6 % under 1992 till 1,6 % under undersökningsperioden.

(69) Analysen av verkningarna för gemenskapsindustrins tillstånd av andra faktorer än den dumpade importen bekräftade också det direkta orsakssambandet ovan.

(70) Följaktligen bekräftas slutsatsen i skäl 43 i förordningen om slutgiltig tull att den dumpade importen från Egypten, Indien och Pakistan orsakade den väsentliga skada som gemenskapsindustrin led.

6. Gemenskapens intresse

(71) Det som anges i skälen 44-46 i förordningen om slutgiltig tull berörs inte av rapporterna.

E. SKÄL FÖR AVBRYTANDE AV ÅTGÄRDERNA

(72) Såsom framgår ovan visar en omfattande prövning, med beaktande av rekommendationerna i rapporterna, av de omständigheter som fastställdes under den ursprungliga undersökningen att importen från Egypten, Indien och Pakistan dumpades på ett skadevållande sätt. Trots detta är det enligt rådets mening, av de skäl som anges nedan, inte lämpligt att fortsätta att ta ut tullar för exporten från Indien.

(73) Det erinras om att slutsatserna grundar sig på uppgifter som inhämtades under 1996 och 1997.

(74) En mer omfattande prövning av verkningarna av rekommendationerna i rapporterna skulle ha gjort det nödvändigt att överväga tillämpning av de olika andra alternativen (t.ex. andra i artikel 2.6 b och c i grundförordningen angivna metoder för beräkning av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst), med undantag av sådana som i rapporterna befunnits vara oförenliga med antidumpningsavtalet. Detta har dock inte visat sig vara möjligt i det här fallet, eftersom de erforderliga uppgifterna inte inhämtades i samband med den ursprungliga undersökningen. Innan rapporterna offentliggjordes ansågs det nämligen inte relevant att vare sig inhämta sådana uppgifter eller använda dem i kontrollprocessen. Fastställandet av vinstmarginalen vid konstruering av normalvärdet för exportörer utan tillräcklig försäljning vid normal handel grundar sig på en metod som förordas i överprövningsorganets rapport. Rådet anser dock att den metod som överprövningsorganet anger inte är lämplig i det här fallet, inte minst för att den leder till diskriminering mellan de exportörer vars egen vinstmarginal används och de exportörer som faller under artikel 2.6 a i grundförordningen (dvs. för vilka ett vägt genomsnitt av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för andra exportörer används). Den står också i strid med principen att som regel basera normalvärdet på uppgifter om försäljning vid normal handel.

(75) Under dessa exceptionella omständigheter anses det bästa tillvägagångssättet vara att ändra förordningen om slutgiltig tull på grundval av de i skälen 12-14 fastställda dumpningsmarginalerna, som i samtliga fall är lägre än skademarginalerna, att avbryta uttaget av tullar till de satser som fastställs ovan och att ge alla berörda parter möjlighet att lämna uppgifter, framföra synpunkter och begära en översyn.

(76) De indiska myndigheterna, de indiska exportörerna och deras sammanslutning samt alla berörda parter i gemenskapen, särskilt gemenskapsindustrin och importörer samt användar- och handelssammanslutningar i gemenskapen, har underrättats om de reviderade slutsatserna och givits tillfälle att lämna synpunkter och begära att bli hörda. De synpunkter som dessa parter lämnat muntligen och skriftligen har tagits under övervägande men har inte medfört någon ändring av de slutsatser som dragits inom ramen för denna förordning.

(77) Varje begäran om översyn och alla synpunkter och uppgifter måste inges skriftligen till följande adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för handel

Direktoraten B och C

TERV - 0/13

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel Fax (32-2) 295 65 05 Telex COMEU B 21877

(78) Om det inte på begäran av en berörd part inletts en översyn inom sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft bör antidumpningsåtgärderna med avseende på import med ursprung i Indien automatiskt löpa ut. Om en översyn inletts inom sexmånadersperioden bör tillämpningen av antidumpningsåtgärderna fortsätta att vara avbruten under översynen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1 i förordning (EG) nr 2398/97 skall ändras på följande sätt:

1. I punkt 2 skall tullsatsen för Indien vara 9,8 % (TARIC-tilläggsnummer 8900 ).

2. I punkt 3 skall tullsatsen för Indien vara 5,7 % (TARIC-tilläggsnummer 8042 ).

3. I punkt 4 skall tullsatserna för de förtecknade indiska företagen vara följande:

>Plats för tabell>

Artikel 2

1. Tillämpningen av de antidumpningstullar som anges i artikel 1 avbryts härmed med avseende på import med ursprung i Indien.

2. De antidumpningstullar som anges i artikel 1 skall med avseende på Indien löpa ut sex månader efter den dag då denna förordning träder i kraft, om inte en översyn inletts dessförinnan. Under en sådan översyn skall tillämpningen av antidumpningstullarna vara avbruten, i enlighet med punkt 1.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 augusti 2001.

På rådets vägnar

L. Michel

Ordförande

(1) EGT L 201, 26.7.2001, s. 10.

(2) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

(3) EGT L 332, 4.12.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 554/2000 (EGT L 68, 16.3.2000, s. 1).

(4) EGT L 156, 13.6.1997, s. 11.