(EG) nr 1694/2002

Införande av slutgiltiga skyddsåtgärder avseende import av vissa stålprodukter

Titel: Kommissionens förordning (EG) nr 1694/2002 av den 27 september 2002 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder avseende import av vissa stålprodukter
CELEX: 32002R1694
Datum: 2002-09-27
Källa: eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1694/2002 av den 27 september 2002 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder avseende import av vissa stålprodukter Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 261 , 28/09/2002 s. 0001 - 0123

Kommissionens förordning (EG) nr 1694/2002

av den 27 september 2002

om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder avseende import av vissa stålprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler och om upphävande av förordning (EG) nr 518/94(1), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2474/2000(2), särskilt artiklarna 7 och 16 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import från vissa tredje länder och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 1765/82, 1766/82 och 3420/83(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1138/98(4), särskilt artiklarna 6 och 15 i denna,

efter samråd med den rådgivande kommitté som inrättas i artikel 4 i förordning (EG) nr 3285/94 och i artikel 4 i förordning (EG) nr 519/94, och

av följande skäl:

FÖRFARANDE

(1) Den 6 mars 2002 underrättade vissa medlemsstater (nedan kallade de berörda medlemsstaterna) kommissionen om att importen av vissa stålprodukter utvecklades på ett sådant sätt att skyddsåtgärder borde vidtas. Medlemsstaterna lade fram tillgänglig bevisning enligt kriterierna i artikel 10 i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 8 i förordning (EG) nr 519/94 och bad kommissionen att införa provisoriska skyddsåtgärder och att inleda en undersökning om skyddsåtgärder.

(2) De berörda medlemsstaterna hävdade att importen av vissa stålprodukter hade ökat betydligt på senare tid och att den stängning av den amerikanska marknaden som Förenta staternas handelspolitiska skyddsåtgärder innebar inte bara fick till följd att producenterna i gemenskapen i betydande utsträckning fråntogs viktiga avsättningsmöjligheter för sin export, utan även att det skapades förutsättningar för en mycket stor omläggning av stålhandeln från Förenta staterna till Europeiska gemenskapen (nedan kallad gemenskapen). Medlemsstaterna hävdade att stålprodukter som var avsedda för Förenta staterna skulle komma att ledas om till gemenskapen. Detta skulle kunna medföra en mycket kraftig ökning av den redan omfattande lågprisimporten och förvärra de redan allvarliga störningarna på gemenskapens stålmarknad, vilka är en följd av tidigare importökningar som riskerade att orsaka gemenskapens producenter allvarlig skada.

(3) De berörda medlemsstaterna meddelade att gemenskapens producenter hade ingett relevanta uppgifter och yrkade på att gemenskapen utan dröjsmål skulle anta skyddsåtgärder, eftersom dröjsmål skulle kunna orsaka skada som skulle vara svår att avhjälpa.

(4) Kommissionen underrättade samtliga medlemsstater om den situation som påstods föreligga och samrådde med dem om villkoren för och utvecklingen av importen, om huruvida det för var och en av de berörda sektorerna förelåg allvarlig skada eller risk för allvarlig skada samt om olika aspekter av situationen i ekonomiskt hänseende och handelshänseende vad gäller de i gemenskapen tillverkade produkterna i fråga.

(5) Den 28 mars 2002 inledde kommissionen en undersökning om allvarlig skada eller risk för allvarlig skada för gemenskapens producenter av produkter som är av samma slag som eller direkt konkurrerande med vissa importerade stålprodukter. De 21 stålprodukter som omfattas av undersökningen är 1) olegerade varmvalsade ringar eller rullar, 2) olegerad varmvalsad plåt, 3) olegerade varmvalsade smala band, 4) legerade varmvalsade platta produkter, 5) kallvalsad plåt, 6) elektroplåt (annan än kornorienterad elektroplåt), 7) plåt överdragen med metall, 8) plåt överdragen med organiskt ämne, 9) bleckprodukter, 10) kvartoplåt, 11) bredplattstänger, 12) stänger och lätta profiler av olegerat handelsstål, 13) stänger och lätta profiler av legerat handelsstål, 14) armeringsstänger, 15) stänger och lätta profiler av rostfritt stål, 16) valstråd av rostfritt stål, 17) tråd av rostfritt stål, 18) rördelar (< 609,6 mm), 19) flänsar (andra slag än av rostfritt stål), 20) gasrör och 21) ihåliga profiler.

(6) Samma dag infördes, på grundval av uppgifter som samlats in och granskats före inledandet, provisoriska åtgärder för 15 av de stålprodukter som omfattas av undersökningen. Det rör sig om produkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 17, 18 och 19 i skäl 5 ovan.

(7) Kommissionen övergick därefter till en fullständig undersökning avseende samtliga 21 produkter. Kommissionen underrättade officiellt de exporterande producenterna och importörerna samt de intresseorganisationer för exporterande producenter respektive importörer som den visste var berörda, företrädarna för exportländerna samt gemenskapens producenter. Kommissionen sände frågeformulär till alla dessa parter och till dem som gav sig till känna inom de tidsfrister som fastställts i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen gav också, i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 519/94 och artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 3285/94, direkt berörda parter möjlighet att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(8) Vissa exporterande producenter, producenter i gemenskapen och importörer lämnade synpunkter skriftligen. Alla berörda parter som inom den fastställda tidsfristen begärde att bli hörda, angav att de sannolikt skulle beröras av resultatet av förfarandet och visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter övervägdes och togs i beaktande vid fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde nödvändiga för sitt slutgiltiga fastställande. Kontrollbesök genomfördes på platsen hos 30 producenter i gemenskapen, 12 exporterande producenter och 2 importörer.

(9) Nedan anges undersökningsresultaten avseende produkterna 1, 2, 3, 4, 5, 18 och 19. Undersökningsresultaten avseende de återstående produkterna redovisas i en separat förordning avseende dessa produkter.

UNDERSÖKNINGSRESULTAT

1. PRODUKT 1 VARMVALSADE RINGAR ELLER RULLAR

1.1. Berörd produkt och produkt av samma eller direkt konkurrerande slag

1.1.1. Berörd produkt

(10) Den berörda produkten är vissa valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen (nedan kallade varmvalsade ringar eller rullar). Produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7208 10 00, 7208 25 00, 7208 26 00, 7208 27 00, 7208 36 00, 7208 37 10, 7208 37 90, 7208 38 10, 7208 38 90, 7208 39 10 och 7208 39 90.

(11) Varmvalsade ringar eller rullar tillverkas i allmänhet i stålverk genom att man varmvalsar halvfabrikat efter den sista valsningen eller efter betningen eller genomdragsglödgningen. De rullas sedan upp i rullar.

(12) Varmvalsade ringar eller rullar tillverkas i olika kvaliteter och dimensioner. Importen från tredje land utgörs till helt övervägande del av "konstruktionsstål" (t.ex. S235 och S275 enligt Euronorm EN 10025) och "mjukt kolstål" (t.ex. DD11, DD12, DD13 enligt EN 10011 och "Deutsche Industrie-norm" DIN 1614/1). Vart och ett av de KN-nummer som anges ovan motsvarar en specifik produkttyp med en viss bredd och tjocklek inom de gränser som nämns ovan.

(13) Den berörda produkten klassificeras också i två olika kategorier beroende på ytbehandling: svarta varmvalsade ringar eller rullar, som utgör basprodukten, och betade varmvalsade ringar eller rullar, som efter varmvalsningen genomgår en ytterligare ytbehandling som kallas betning. Åtskillnaden mellan svarta respektive betade ringar eller rullar avspeglas även i Kombinerade nomenklaturens struktur i det att ringar och rullar i de olika kategorierna tillhör olika KN-nummer.

(14) Varmvalsade ringar eller rullar används som insatsmaterial för tillverkning av andra stålprodukter (breda och smala band, alla kallvalsade produkter, rör osv.).

(15) Även om varje KN-nummer motsvarar en urskiljbar typ av varmvalsade ringar eller rullar, konstaterades det att alla olika typer har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och tillämpningar. Därför utgör alla typer av varmvalsade ringar eller rullar som omfattas av de KN-nummer som nämns ovan en enda produkt.

1.1.2. Produkter av samma eller direkt konkurrerande slag

(16) Kommissionen har undersökt huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad den likadana produkten) är av samma slag som den berörda importerade produkten. Under undersökningens gång mottog kommissionen inlagor från vissa större exportörer och importörer av varmvalsade ringar eller rullar, i vilka det gjordes gällande att vissa typer av varmvalsade ringar eller rullar som importerades till gemenskapen inte tillverkades av gemenskapens producenter och därför inte borde betraktas som "likadana" som den berörda produkten.

(17) Kommissionen gjorde en ingående granskning av dessa inlagor och tog framför allt följande undersökningsresultat i beaktande:

a) Den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten hade samma internationella klassificering enligt tulltaxan. De hade också samma eller liknande fysiska egenskaper såsom sammansättning, storlek, form och struktur, och tillverkades i enlighet med internationellt erkända standarder.

b) Den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten såldes via liknande eller samma försäljningskanaler, prisuppgifterna var lättillgängliga (uppgifter om priserna publiceras bland annat i facktidskrifter såsom Metal Bulletin och Steel Weekly) och den berörda produkten och gemenskapsproducenternas produkt konkurrerade huvudsakligen genom priset.

c) Den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten kunde båda användas för samma eller liknande slutändamål. De var därför i stor utsträckning alternativa produkter eller ersättningsprodukter och kunde lätt bytas ut mot varandra.

d) Både den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten betraktades av konsumenterna som alternativa medel för att fullgöra vissa funktioner i syfte att uppfylla ett visst behov eller krav. De av exportörer eller importörer fastställda skillnaderna var således endast mindre avvikelser som gjorts för en viss kund.

(18) Kommissionen drog slutsatsen att den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten, trots de tekniska skillnader i produkternas egenskaper och kvaliteter som enligt inlagorna skulle finnas, är produkter "av samma eller direkt konkurrerande slag".

1.2. Ökad import

(19) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar, eller riskerar att orsaka, gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på import av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg uppgifter i absoluta tal och i förhållande till produktion avsedd för försäljning (företagsintern användning, dvs. produktion för användning inom det egna företaget eller den egna företagsgruppen, inte inbegripen) och total produktion. Av tabellen nedan framgår för vart och ett av åren 1997-2001 hur importen utvecklades i absoluta tal och i förhållande både till gemenskapens produktion för försäljning (nedan kallad avsaluproduktion) och till gemenskapens totala produktion (inklusive produktion för företagsintern användning).

Product 1

Varmvalsade ringar eller rullar

>Plats för tabell>

(20) Under tiden före krisen i Asien(5) låg importen på en mer eller mindre konstant nivå kring 2,4 miljoner ton (2,26 miljoner ton 1995 och 2,39 miljoner ton 1996). Som en följd av krisen i Asien ökade importen med 47 % mellan 1997 och 1998, samtidigt som genomsnittspriset sjönk med nästan 9 %. I förhållande till den totala produktionen i gemenskapen ökade importen från 5 % till 7 %, medan den i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden ökade med 14,8 % till 23,7 %. Kommissionen anser emellertid att importnivån 1998 inte var representativ på grund av de extremt låga priser som tillämpades av asiatiska producenter och det därav resulterande importflödet.

(21) Året därpå, när effekterna av krisen i Asien började avta, minskade importen till mera normala nivåer, om än något högre än 1997. Genomsnittspriset låg emellertid kvar på en låg nivå. Under 1999 minskade importen också i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden. Vid en jämförelse mellan 1997 och 1999 kan man emellertid konstatera en ökad marknadspenetration för importen, både i absoluta tal och i förhållande till avsaluproduktion och total produktion.

(22) Mellan 1999 och 2000 ökade importen från 3,85 miljoner ton till 4,83 miljoner ton, en ökning med 0,98 miljoner ton, dvs. med 25 %. Under samma period minskade avsaluproduktionen något (från 20,7 miljoner ton till 20,3 miljoner ton), så att importen i förhållande till avsaluproduktionen ökade med 28 %. Den totala produktionen ökade med nästan 2 % år 2000, vilket avspeglar en ökad produktion för intern användning. Ökningen av importen i förhållande till total produktion var därför något mindre, nämligen 24 %.

(23) Mellan 2000 och 2001 ökade importen till 5,01 miljoner ton (en ökning med ytterligare 0,18 miljoner ton eller med 4 %). Under 2001 minskade avsaluproduktionen med ytterligare 4,2 % till 19,45 miljoner ton. Importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden ökade därmed med omkring 8 %. Den totala produktionen minskade också under 2001 (med 5,05 miljoner ton, dvs. med 7,5 %), vilket avspeglar en minskad produktion för intern användning och en minskning av den produktion som såldes på den öppna marknaden. Ökningen av importen i förhållande till total produktion var därför 11 %.

(24) Priset på den berörda produkten föll mellan 1997 och 1998 och fortsatte att vara lågt 1999. Nedgången 1998 och de fortsatt låga priserna 1999 förefaller vara ett resultat av krisen i Asien. Under 2000 ökade priserna (till 290 euro per ton), men sjönk sedan åter 2001 (med 13 %). Kommissionen noterar att importen, även om priserna ökade under 2000, fortsatte att öka 2001 (både i absoluta tal och i förhållande till produktionen) samtidigt som priserna sjönk. Genomsnittspriset för importen föll från 290 euro per ton 2000 till 254 euro per ton 2001. Kommissionen noterar också att den fortsatta ökningen av importen till gemenskapen inträffade vid en tidpunkt när euron var relativt svag i förhållande till US-dollarn och när priserna i Förenta staterna för varmvalsade ringar eller rullar var 30-40 % högre än priserna i gemenskapen för denna produkt.

1.2.1. Glidande tvåårsmedelvärde

(25) För att kunna fastställa den bakomliggande trenden när det gäller importens omfattning mellan 1997 och 2001 och avgöra huruvida den importuppgång som noterats under den senaste tiden är en ihållande trend, undersökte kommissionen glidande tvåårsmedelvärden. Dessa medelvärden visar att importen fluktuerade mellan 4,05 miljoner ton och 4,34 miljoner ton under varje tvåårsperiod mellan 1997/1998 och 1999/2000 samtidigt som den ökade med över 13 % från 4,34 miljoner ton till 4,92 miljoner ton mellan 1999/2000 och 2000/2001.

1.2.2. Importens marknadsandel

(26) Marknadsandelen för importen steg kraftigt mellan 1997 och 1998 som en följd av krisen i Asien för att sedan falla tillbaka till 17,1 % 1999, vilket innebar en ökning med omkring 19 % i förhållande till 1997. Från och med 2000 ökade marknadsandelen först till 20,8 % och därefter till 22,3 %, vilket innebar en ökning med omkring 22 % respektive 7 %.

1.2.3. Slutsats

(27) Kommissionen betraktar den kraftiga ökningen av importen 1998 som exceptionell, och den kan enligt kommissionens mening inte anses utgöra ett led i den normala utvecklingen av importen. Detta visas också av att importen sjönk väsentligt 1999. Om man undantar 1998 ökade importen mellan 1997 och 1999 med 8,6 % per år i absoluta tal (med 9,2 % i förhållande till den totala produktionen och med 13 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden). Mellan 1999 och 2000 uppgick däremot den årliga tillväxten i importen till 25 % i absoluta tal (24 % i förhållande till den totala produktionen och 28 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden). Oavsett vilket mått som väljs var den årliga tillväxttakten för importen mer än dubbelt så hög mellan 1999 och 2000 som under den föregående perioden, och den ökade ytterligare under 2001. Det bör noteras att den höga importnivån, att döma av ianspråktagandet av den kvot som fastställdes under det preliminära skedet, verkar bekräftas för 2002.

(28) Att importuppgången under den senaste tiden inte kan tillskrivas ihållande trender i importnivån framgår av utvecklingen av det glidande tvåårsmedelvärdet för importen under den femåriga skadeundersökningsperioden.

(29) Kommissionen drar slutsatsen att den importuppgång som ägt rum under den senaste tiden kan betraktas som plötslig, markant och betydande i jämförelse med utvecklingen under tidigare år, särskilt med tanke på att importuppgången 1998 måste anses vara icke representativ.

1.3. Oväntade händelser

1.3.1. Ökad användning av handelspolitiska skyddsinstrument från Förenta staternas sida

(30) Förenta staterna, som står för ungefär en åttondel av stålkonsumtionen i världen, har sedan 1998 som en följd av krisen i Asien i ökad utsträckning använt sig av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller stålsektorn i syfte att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Ett antal av dessa fall har avgjorts inom Världshandelsorganisationen (WTO) och vissa av de metoder som använts har konstaterats vara oförenliga med WTO:s regler. Icke desto mindre grundar sig många av de åtgärder som fortfarande är i kraft på just dessa metoder.

(31) I tabellen nedan visas det årliga antalet fall inom hela stålsektorn i vilka Förenta staterna slutgiltigt fastställt antidumpningstullar eller utjämningstullar för ett eller flera länder under perioden 1997-2001. Det framgår av tabellen att åtgärderna har ökat under de tre senaste åren.

>Plats för tabell>

(32) Under 2001 meddelade Förenta staterna dessutom att ytterligare omfattande åtgärder skulle vidtas inom stålsektorn. I januari 2001 inledde Förenta staterna en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i US Trade Act 1974 ("1974 års handelslag"). I juli 2001 inledde Förenta staternas International Trade Commission (ITC) en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag och i december 2001 rekommenderade ITC skyddsåtgärder för en rad olika stålprodukter.

(33) Dessa åtgärder fick i tilltagande utsträckning hämmande effekter på importen av stålprodukter till Förenta staterna och ledde till att den amerikanska stålimporten sjönk med 33 % mellan 1998 och 2001. Åtgärderna kulminerade i de skyddsåtgärder som Förenta staterna tillkännagav den 5 mars 2002. Framför allt skyddsåtgärdsförfarandet, vilket hade diskuterats i flera månader innan det inleddes, hade en återhållande inverkan på importen till Förenta staterna på grund av att det försatte de ekonomiska aktörerna i en osäker situation. Det rör sig om den största handelspolitiska skyddsåtgärd som någonsin inletts av en WTO-medlem och omfattar import till ett värde av omkring 17 miljarder US-dollar.

1.3.2. Förenta staternas ökade användning av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller den berörda produkten

(34) För varmvalsade ringar eller rullar införde Förenta staterna mellan 1999 och 2001 fjorton antidumpningsåtgärder (inbegripet en överenskommelse om tillfälligt upphävande), på höga tullnivåer, samt sex utjämningsåtgärder. I juli 1999 infördes sålunda antidumpningstullar på mellan 41,27 % och 43,4 % på import av den berörda produkten med ursprung i Brasilien. I september 2000 infördes dels antidumpningstullar på mellan 40,6 % och 44,59 %, dels utjämningstullar på 41,69 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Argentina. I november 2000 infördes antidumpningstullar på mellan 64,20 % och 90,83 % på import av den berörda produkten med ursprung i Kina. Vidare infördes i november 2000 dels antidumpningstullar på mellan 36,53 % och 44,4 %, dels utjämningstullar på mellan 8,28 % och 31,89 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Indien.

(35) När det gäller varmvalsade ringar eller rullar hade Förenta staterna per den 15 mars 2002 antidumpningsåtgärder i kraft avseende exportörer i 14 länder och utjämningsåtgärder i kraft avseende exportörer i sex länder. Åtgärderna gällde följande länder: Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Japan, Kazakstan, Kina, Nederländerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand och Ukraina. Varje gång en antidumpnings- eller utjämningsåtgärd införts har den amerikanska importen av den berörda produkten från landet i fråga minskat. Den mycket kraftiga nedgången i den amerikanska importen 2001 inträffade vidare ett år när Förenta staterna inte bara hade 14 antidumpningsåtgärder och 6 utjämningsåtgärder beträffande den berörda produkten i kraft utan också, vid årets början, inledde en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i 1974 års handelslag. Dessutom tillkännagav International Trade Commission vid årets mitt att det skulle göras en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag.

(36) Mellan 1999 och 2001 minskade importen till Förenta staterna från 5,4 miljoner ton till 2,56 miljoner ton. Under samma period ökade importen till gemenskapen från 3,8 miljoner ton till 5 miljoner ton, en ökning med 32 %.

(37) Kommissionen har vidare fastställt att minskningen av importen av varmvalsade ringar eller rullar till den amerikanska marknaden bland annat ledde till att importen till gemenskapens marknad ökade. På grundval av tillgängliga uppgifter har kommissionen fastställt att det finns ett samband i tiden mellan Förenta staternas ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument under senare år, den mycket kraftiga minskningen av Förenta staternas import av varmvalsade ringar eller rullar mellan 2000 och 2001 och ökningen av gemenskapens import av samma produkt under den perioden. Gemenskapen var den viktigaste exportmarknaden för varmvalsade ringar eller rullar 2001. På både gemenskapens marknad och den amerikanska marknaden finns samma typer av industriella användare. Många av de exportörer som berörs av Förenta staternas handelspolitiska skyddsinstrument har sedan flera år också exporterat till gemenskapen. Samtidigt som den amerikanska importen föll mycket kraftigt ökade importen till gemenskapen till sin högsta nivå någonsin, trots sjunkande BNP-tillväxt, produktion och konsumtion i gemenskapen 2001.

(38) Denna ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument, varav flera konstaterades vara oförenliga med WTO:s regler, kunde inte ha förutsetts när Uruguayrundan avslutades och utgör sådana oväntade omständigheter som avses i avtalet om skyddsåtgärder.

1.3.3. Minskningen av importen till Förenta staterna

(39) I tabellen nedan visas importen till Förenta staterna av varor enligt HS-undernummer 7208 10, 7208 25, 7208 26, 7208 27, 7208 36, 7208 37, 7208 38 och 7208 39 (vilka omfattar den berörda produkten och den likadana produkten) under perioden 1997-2001.

>Plats för tabell>

Källa:

Global Trade Atlas

(40) Importen till Förenta staterna ökade mellan 1997 och 1998 för att 1999 falla tillbaka till något under 1997 års nivå. Mellan 1999 och 2000 ökade den med omkring 6.4 miljoner ton. Mellan 2000 och 2001 sjönk importen mycket kraftigt, med omkring 60 %.

(41) Den minskade importen av varmvalsade ringar eller rullar till Förenta staterna kan främst förklaras med de direkta verkningarna av de i punkterna 21-26 nämnda åtgärderna för de exportörer vars varor blev föremål för antidumpnings- eller utjämningstullar, men också med de indirekta avskräckande effekter som åtgärderna och undersökningarna fick för alla exportörer av den berörda produkten till Förenta staterna.

(42) Av tabellen nedan framgår hur enskilda antidumpnings- eller utjämningsåtgärder påverkade exporten av den berörda produkten från vissa länder.

>Plats för tabell>

1.4. Definition av gemenskapens producenter

(43) Den totala produktionen i gemenskapen av varmvalsade ringar eller rullar uppgår till omkring 68 miljoner ton per år. Följande stålföretag i gemenskapen samarbetade till fullo i undersökningen:

- Aceralia Corporacion Siderurgica, Spanien

- Cockerill Sambre SA, Belgien

- Arbed Sidmar NV, Belgien

- Sollac SA, Frankrike

- Stahlwerke Bremen GmbH, Tyskland

- EKO Stahl GmbH, Tyskland

- Corus Strip UK, Förenade kungariket

- Corus Staal BV, Nederländerna

- Rautaruukki Oyj, Finland

- Riva Ilva SpA, Italien

- Salzgitter AG Stahl & Technologie, Tyskland

- SSAB Tunnplåt AB, Sverige

- Thyssen Krupp Stahl AG, Tyskland

(44) Alla dessa företag är medlemmar av European Confederation of the Iron and Steel Industry ("Eurofer"). De svarade för omkring 91,4 % av den totala produktionen i gemenskapen av den berörda produkten och står för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför i detta förfarande utgöra gemenskapens producenter.

1.5. Allvarlig skada

1.5.1. Inledning

(45) För att kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada för gemenskapens producenter, dvs. en betydande allmän försämring av gemenskapsproducenternas ställning, har kommissionen bedömt alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkar gemenskapsproducenternas situation. Särskilt har kommissionen för den berörda produkten bedömt utvecklingen av produktionskapacitet, produktion, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, företagsintern användning, lager, konsumtion, försäljning, marknadsandel, priser, prisunderskridande och lönsamhet för åren 1997-2001. De relevanta ekonomiska uppgifterna återfinns i slutet av denna produktanalys.

(46) Undersökningen har visat att varmvalsade ringar eller rullar används på två olika sätt. De kan antingen säljas som varmvalsade ringar eller rullar eller också användas internt för att tillverka andra produkter. Det konstaterades att omkring 69 % av de varmvalsade ringar eller rullar som tillverkas av gemenskapens producenter används internt (dvs. de bearbetas vidare av dessa producenter i en integrerad process, ofta med utnyttjande av samma produktionslinje; detta kallas nedan företagsintern användning). Dessa varmvalsade ringar eller rullar följer en intern vidare förädlingsprocess som normalt inte faktureras.

(47) Den återstående produktionen säljs som varmvalsade ringar eller rullar till både närstående och icke-närstående kunder till marknadspriser på gemenskapens marknad (nedan kallad den öppna marknaden). Även import av varmvalsade ringar eller rullar säljs på den öppna marknaden. De största inköparna på den öppna marknaden är oberoende kallvalsverk, rörtillverkare, stålcentraler (steel service centres), stålhandlare och lagerhållare. Både av gemenskapsindustrin sålda varmvalsade ringar eller rullar och importerade varmvalsade ringar eller rullar säljs till samma typer av kunder och används för samma ändamål. Vid försäljning av varmvalsade ringar eller rullar på den öppna marknaden utfärdas en faktura.

(48) Undersökningen visade att det finns en tydlig skillnad mellan varmvalsade ringar eller rullar för företagsintern användning och varmvalsade ringar eller rullar avsedda för den öppna marknaden. Det konstaterades att ringar eller rullar avsedda för företagsintern användning inte berördes direkt av importen. Däremot konkurrerade avsaluproduktionen direkt med de importerade produkterna.

(49) För att kunna ge en så heltäckande bild som möjligt av gemenskapsproducenternas situation har kommissionen samlat in och analyserat uppgifter såväl rörande varmvalsade ringar eller rullar avsedda för företagsintern användning som rörande varmvalsade ringar eller rullar avsedda för den öppna marknaden. Eftersom försäljningen på den öppna marknaden konkurrerar med importen av den berörda produkten inriktade kommissionen sig på den öppna marknaden. Den har i största möjliga utsträckning kombinerat uppgifterna rörande den öppna marknaden och uppgifterna rörande företagsintern användning, men även behandlat dem separat i den mån det varit nödvändigt och möjligt.

1.5.2. Analys av den samlade verksamheten avseende den berörda produkten

1.5.2.1. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(50) Undersökningen visade att det inte inträffade några större förändringar av total uppskattad teoretisk produktionskapacitet under skadeundersökningsperioden.

(51) Kapacitetsutnyttjandet var relativt oförändrat mellan 1997 och 2000 (det varierade mellan 83,4 % och 85,9 %), men föll med nästan 8 % 2001 (till 79,4 %). Stålindustrin måste ha ett högt kapacitetsutnyttjande för att vara lönsam; denna kraftiga nedgång i kapacitetsutnyttjande avspeglar produktionsnedgången.

1.5.2.2. Total produktion i gemenskapen

>Plats för tabell>

(52) Den totala produktionen i gemenskapen minskade mellan 1997 och 1998 men återhämtade sig delvis 1999 och nådde en toppnivå 2000 i linje med den ökade efterfrågan. Under 2001 sjönk produktionen i takt med att försäljningen och den företagsinterna användningen minskade. I detta avseende hänvisas till analysen av importen av produkt 5, den viktigaste av produkterna i senare led av försäljningskedjan.

1.5.2.3. Sysselsättning

>Plats för tabell>

(53) Antalet anställda när det gäller den berörda produkten var så gott som oförändrat 1997 och 1998. Sysselsättningen minskade med nästan 2300 personer (6,6 %) mellan 1998 och 1999, samtidigt som det kom rapporter om nedläggningar av tillverkningsenheter, men stabiliserades 2000. Den sjönk med ytterligare 1400 personer (4,3 %) 2001. Förlusten av arbetstillfällen var särskilt kännbar 2001 på grund av ytterligare nedläggningar av tillverkningsenheter. Antalet anställda väntas sjunka ytterligare 2002. Prognosen har till viss del bekräftats genom den nedläggning av en tillverkningsenhet i Förenade kungariket som ägde rum andra kvartalet 2002.

1.5.2.4. Produktivitet

>Plats för tabell>

(54) Produktiviteten låg kvar på omkring 1900 ton per anställd 1997 och 1998 för att sedan öka till mer än 2000 ton per anställd 1999. Den var sedan i stort sett oförändrad under hela 2000 och 2001.

1.5.2.5. Kassaflöde

>Plats för tabell>

(55) Kassaflödet kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte avseende enbart den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 2000 och 2001.

1.5.2.6. Avkastning på sysselsatt kapital

>Plats för tabell>

(56) Avkastningen på sysselsatt kapital kunde endast undersökas för de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte enbart avseende den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför också vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 2000 och 2001.

(57) Det ansågs inte relevant att analysera konsumtion, försäljningsvolym, marknadsandel, priser per enhet, lönsamhet och lager i detta avsnitt, eftersom en fullständig analys av dessa indikatorer endast var relevant för den öppna marknaden.

1.5.3. Analys av den öppna marknaden

1.5.3.1. Konsumtion

>Plats för tabell>

(58) Konsumtionen i gemenskapen av varmvalsade ringar eller rullar fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas totala försäljning på den öppna marknaden och total import av den berörda produkten till gemenskapen enligt Eurostats importstatistik.

(59) Mellan 1997 och 1999 minskade konsumtionen i gemenskapen med nästan 2 %, från 22,9 miljoner ton till 22,5 miljoner ton. Mellan 1999 och 2000 ökade den med 2,8 % och nådde då den högsta nivån under femårsperioden (23,2 miljoner ton), varefter den föll tillbaka till 22,5 miljoner ton 2001 (en minskning med 3 %). Konsumtionsnedgången mellan 2000 och 2001 granskas i avsnittet "Andra faktorer" för att det skall kunna fastställas om den bidragit till den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit och i så fall i vilken utsträckning.

1.5.3.2. Försäljningsvolym

>Plats för tabell>

(60) Försäljningen av den likadana produkten i gemenskapen minskade från 19,66 miljoner ton till 18,08 miljoner ton mellan 1997 och 1998, varefter det skedde en återhämtning till 18,7 miljoner ton 1999. Därefter sjönk försäljningen av den likadana produkten igen mellan 1999 och 2000, denna gång med 2 %. Mellan 2000 och 2001 sjönk försäljningen med ytterligare 4 % och nådde 2001 femårsperiodens lägsta nivå, 17,49 miljoner ton. Detta avspeglar importens ökande dominans på en nedåtgående marknad.

1.5.3.3. Marknadsandel

>Plats för tabell>

(61) Gemenskapsproducenternas marknadsandel sjönk från 85,7 % till 79 % mellan 1997 och 1998 till följd av den kraftiga ökning av importen från Sydostasien som ägde rum 1998 som ett resultat av krisen i Asien. För att de skulle kunna återta större delen av sina förlorade marknadsandelar hade gemenskapens producenter det påföljande året (1999) inget annat val än att bemöta de importinitierade prissänkningarna genom att själva sänka sina priser. Gemenskapsproducenternas marknadsandel har emellertid sedan 1999 minskat betydligt, till 79,2 % 2000 och 77,7 % 2001. Detta visar att importen i ökande omfattning fick genomslag på marknaden under den perioden, detta trots att gemenskapens producenter sänkte sina priser med 8 % mellan 2000 och 2001. Kombinationen av prisnedgång och förlust av marknadsandelar till importen påverkade gemenskapsproducenternas lönsamhet mycket kraftigt (se nedan).

1.5.3.4. Den likadana produktens pris samt prisunderskridande

>Plats för tabell>

(62) Genomsnittspriset på den likadana produkten steg mellan 1997 och 1998 för att 1999 falla till femårsperiodens lägsta nivå, 235 euro per ton. En återhämtning inträffade 2000, men sedan föll priserna igen (med 8 %) till 277 euro per ton 2001. Denna trend bekräftas ytterligare av att priset på den i gemenskapen tillverkade produkten på kvartalsbasis sjönk från 283 euro per ton till 254 euro per ton mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(63) För att kunna fastställa nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder på samma handelsnivå och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse av priser som fakturerats av gemenskapens producenter och av producenter med export till gemenskapen visar att de inhemska priserna underskreds med i genomsnitt 3,9 % år 2001.

(64) Kommissionen noterar att importpriset under hela skadeundersökningsperioden låg klart under den i gemenskapen tillverkade produktens pris. Figuren nedan visar att den kraftiga uppgången i lågprisimporten 1998 tvingade gemenskapens producenter till prissänkningar 1999, vilket ledde till en kraftig lönsamhetsnedgång och till att de noterade förluster 1999. Under 2000 kunde gemenskapens producenter, tack vare ökad konsumtion och mera normala marknadsförhållanden, öka priserna och lönsamheten. Den kraftiga ökningen av importen det året ledde emellertid till lägre priser 2001. Den kraftiga importökningen fortsatte under 2001, och dess fortsatta verkningar avspeglas i prisnedgången för den i gemenskapen tillverkade produkten.

>PIC FILE= "L_2002261SV.001201.TIF">

1.5.3.5. Lönsamhet

>Plats för tabell>

(65) Gemenskapsproducenternas lönsamhet på försäljningen i gemenskapen varierade avsevärt under den femåriga skadeundersökningsperioden. Den lägsta lönsamheten noterades 1999, den högsta 2000. År 2001, när importen ökade till sin högsta nivå under femårsperioden, sjönk genomsnittspriset på importen till 254 euro per ton och genomsnittspriset på den i gemenskapen tillverkade produkten till 277 euro per ton. Detta återspeglas i det prisunderskridande på 3,9 % som konstaterades för 2001. Prisnedgången i kombination med minskande försäljningsvolymer ledde till att gemenskapsproducenternas lönsamhet sjönk från 10,8 % till -3,1 %. Denna trend bekräftas ytterligare av att kvartalsvisa uppgifter från det första kvartalet 2001 till det första kvartalet 2002 visar att lönsamheten på gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapens marknad sjönk från 1,1 % till - 10,9 %.

(66) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapens producenter kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 8 % lades till den i gemenskapen tillverkade produktens produktionskostnad. Vinstmarginalen ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation som inte påverkas av plötsliga, kraftiga importökningar. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton under 2001 för den berörda produkten. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och resulterade i ett målprisunderskridande på 17,5 %.

1.5.3.6. Lager

>Plats för tabell>

(67) Lagren minskade något 1998 men ökade sedan betydligt 1999 och även (men mera måttligt) 2000 och 2001. Lagerökningen mellan 1998 och 1999 sammanföll med minskad företagsintern användning och förefaller i huvudsak kunna tillskrivas den nedgången. Trots återhämtningen i företagsintern användning året därpå (2000) fortsatte lagren emellertid att växa. De växte ytterligare 2001 eftersom både avsaluproduktionen och produktionen för företagsintern användning minskade.

1.5.4. Analys av företagsintern användning

>Plats för tabell>

(68) Vissa indikatorer som rör företagsintern användning har beskrivits inom ramen för analysen av den sammanlagda verksamheten i samband med den berörda produkten (kapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och produktivitet). När det gäller vissa andra faktorer som undersöks i analysen av den öppna marknaden (försäljningspris, lager och lönsamhet) är de uppgifter som mottagits till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för varmvalsade ringar eller rullar. Det finns emellertid inget som bevisar att det skulle vara mer lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden. Denna analys inriktas därför på produktion för företagsintern användning och det undersöks huruvida trenden för denna typ av produktion är jämförbar med trenderna vad gäller den öppna och den totala marknaden.

(69) Produktionen för företagsintern användning ökade med nästan 700000 ton mellan 1997 och 1998 men sjönk sedan igen till 44,6 miljoner ton 1999. Den företagsinterna användningen ökade mellan 1999 och 2000, från 44,6 miljoner ton till 46,7 miljoner ton (en ökning med 4,7 %). Gemenskapens producenter kunde, trots en minskning av den produktion som såldes på den öppna marknaden, därigenom öka den totala produktionen 2000. Under 2001 minskade dock den företagsinterna användningen. Tillsammans med nedgången i den produktion som såldes på den öppna marknaden ledde detta till att den totala produktionen minskade till 62,4 miljoner ton 2001 (en minskning med mer än 7 % i förhållande till år 2000).

1.5.5. Slutsats

(70) Av uppgifterna framgår att produktionskapaciteten visserligen var i stort sett oförändrad och produktiviteten ökade något, men att utvecklingen totalt sett var negativ när det gäller kapacitetsutnyttjande, produktion och sysselsättning. Även kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisar negativa siffror. Totalt sett uppvisar uppgifterna för den öppna marknaden, mot bakgrund av en nedgång i konsumtionen och en lagerökning, en negativ utveckling för försäljning, marknadsandelar, priser och lönsamhet. Av uppgifterna rörande företagsintern användning framgår att den företagsinterna användningen genomgick en liknande utveckling. Dessa undersökningsresultat får stöd i analysen av den sammanlagda verksamheten avseende den berörda produkten.

(71) Kommissionen noterar särskilt att samtidigt som importen 2001 nådde sin högsta nivå på fem år (5 miljoner ton) sjönk gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen till sin lägsta nivå på fem år (17,49 miljoner ton) och minskade deras lönsamhet snabbt. Detta skedde mot bakgrund av en samtidig nedgång i den produktion som såldes på den öppna marknaden och konsumtion samt sjunkande priser. I det läget skulle man ha väntat sig en nedgång i importen. I stället ökade den för andra året i rad.

(72) Verkningarna av denna kombination av faktorer för gemenskapens producenter återspeglas i de ekonomiska indikatorerna. Gemenskapsproducenterna har förlorat marknadsandelar och hade 2001 sin lägsta marknadsandel på fem år. Kapacitetsutnyttjandet sjönk kraftigt 2001 och därmed också produktiviteten. Även sysselsättningen minskade och väntas sjunka ytterligare 2002. Den samlade effekten av nedgången i produktion, försäljningsvolym i gemenskapen och priser var att gemenskapsproducenternas lönsamhet minskade och att verksamheten blev förlustbringande 2001. Dessa utvecklingstendenser bekräftas av den fortsatta försämringen av priser och lönsamhet mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(73) Med beaktande av alla dessa faktorer och särskilt på grundval av analysen av verksamheten på den öppna marknaden drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter har lidit allvarlig skada.

1.6. Orsakssamband

(74) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem.

- Efter att ha identifierat den skada som de olika kända faktorerna orsakat fastställde kommissionen huruvida den ökade importen är en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

1.6.1. Inverkan av den ökade importen

(75) Marknaden för varmvalsade ringar eller rullar är öppen när det gäller leverantörer, kunder och priser. Eftersom varmvalsade ringar eller rullar i allt väsentligt är en stapelvara, konkurrerar den berörda produkten och den likadana produkten huvudsakligen genom priset.

(76) Under perioden 1999-2001 ökade importens marknadsandel från 17,1 % till 22,3 %, medan gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade från 82,9 % till 77,7 %. Under samma period ökade importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden från 18,6 % till 25,8 %. Importen har alltså också ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapens producenter.

(77) När det gäller priserna sjönk det genomsnittliga priset per enhet på den importerade produkten på gemenskapsmarknaden från 290 till 254 euro per ton mellan 2000 och 2001. Det genomsnittliga priset per enhet på gemenskapsprodukten föll från 301 till 277 euro per ton. På denna öppna marknad har prisunderskridandet haft en avgörande inverkan. Minskningen av den likadana produktens genomsnittliga pris per enhet skulle bara den ha medfört att gemenskapsproducenternas intäkter av försäljningen i gemenskapen skulle ha sjunkit med 8 % (440 miljoner euro) 2001. Eftersom försäljningsvolymen samtidigt minskade uppgick den faktiska nedgången i intäkter från försäljningen i gemenskapen till 678 miljoner euro. De fasta kostnaderna utgör en väsentlig del av de totala kostnaderna. Nedgången i försäljningsintäkterna förorsakade därför ett oproportionerligt stort vinstfall, och 2001 gjorde gemenskapsproducenterna en förlust på 3,1 %. Denna nedgång i priser och lönsamhet måste vidare ses mot bakgrund av ett antal fabriksnedläggningar och därav föranledda neddragningar av antalet anställda.

(78) Kommissionen anser av dessa skäl att det finns ett samband mellan den ökade importen till låga priser och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

1.6.2. Inverkan av förändringar i konsumtionen

(79) Kommissionen undersökte skadeverkningarna av nedgången i konsumtionen mellan 2000 och 2001. Nedgången måste ses mot bakgrund av den övergripande trenden under den femåriga skadeundersökningsperioden. Konsumtionen minskade från 22,9 miljoner ton 1997 till 22,5 miljoner ton 1999, men ökade därefter med 634000 ton till 23,2 miljoner ton 2000 innan den minskade med omkring 677000 ton till 22,5 miljoner ton 2001.

(80) I detta särskilda fall anser kommissionen att den synbara uppgången i konsumtionen 2000 i stor utsträckning berodde på att importen och lagren ökade mycket under det året. Utvecklingstendenserna ger därför en mera korrekt bild. Även om konsumtionen minskade rejält mellan 2000 och 2001, sjönk den under den femåriga skadeundersökningsperioden sammanlagt med 442000 ton eller med 2 %. Detta motsvarar en genomsnittlig nedgång på 0,4 % per år.

(81) Vid undersökningen av detta särskilda fall måste hänsyn tas till samtliga marknadsaktörers reaktion på den minskande konsumtionen. Det konstaterades i detta sammanhang att samtidigt som gemenskapens producenter tvingades minska sin försäljning i gemenskapen med omkring 900000 ton 2001 jämfört med 2000, utvecklades importen i klart motsatt riktning. Någon ekonomisk grund för den kraftiga importökningen kunde inte fastställas. Det fanns exempelvis ingen exportör som hävdade att ökningen berodde på lägre produktionskostnader.

(82) När det gäller inverkan på priserna bör en konsumtionsnedgång på endast 0,4 % per år normalt inte få någon större inverkan på priserna om produktionen snabbt anpassas till marknadens behov. Gemenskapens producenter förefaller i detta avseende ha reagerat genom att minska både produktionen och försäljningen i högre grad än nödvändigt för att ligga i linje med konsumtionsnedgången.

(83) På liknande sätt bör, om pristrycket minskar, de skadeverkningar som härrör från låga priser kunna begränsas. Den viktigaste faktorn här är vinst, och vinstminskningen skulle ha begränsats till ett minimum om priserna inte hade fallit betydligt. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att konsumtionsnedgången inte skulle ha medfört väsentliga vinstminskningar om lågprisimporten inte hade ökat kraftigt.

(84) Även om samtliga marknadsaktörer agerat ansvarsfullt och anpassat sin produktion, skulle emellertid gemenskapsproducenternas försäljning ha minskat. Konsumtionen låg 2001 på samma nivå som 1999 (dvs. 22,5 miljoner ton). År 2000 ökade konsumtionen med 600000 ton för att 2001 falla tillbaka till 1999 års nivå. Gemenskapsproducenternas försäljning minskade emellertid med 350000 ton 2000 jämfört med 1999 trots den enorma ökningen av konsumtionen. Samtidigt ökade importen 2000 med 1 miljon ton jämfört med 1999. Importen absorberade därför hela uppgången i konsumtionen och betydligt mer därtill. År 2001 föll konsumtionen tillbaka till 1999 års nivå, och gemenskapsproducenternas försäljning minskade med omkring 900000 ton medan importen fortsatte att öka. Med tanke på den nedåtgående trenden vad gäller konsumtionen borde gemenskapsproducenternas försäljning ha minskat med ungefär 70000 ton per år.

(85) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett klart, men inte betydande, orsakssamband mellan konsumtionsnedgången och de observerade skadeverkningarna.

1.6.3. Inverkan av förändringar i den företagsinterna användningen

(86) Kommissionen har även studerat effekterna av hur den företagsinterna användningen av varmvalsade ringar eller rullar utvecklats. Denna låg på mer eller mindre samma nivå mellan 1997 och 1999 (44,6 miljoner ton), men steg avsevärt 2000 (46,7 miljoner ton) och föll sedan igen 2001 (42,8 miljoner ton). Över perioden som helhet uppgick minskningen till omkring 2 miljoner ton. Kommissionen noterade att denna nedgång överensstämde med marknadsvillkoren för mellan- och slutprodukterna.

(87) De övriga uppgifter som mottagits avseende företagsintern användning är till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för varmvalsade ringar eller rullar. De ger emellertid inga belägg för att det var mera lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden.

(88) Nedgången i den företagsinterna användningen har alltså haft skadeverkningar vad gäller produktionen, vilket i sin tur påverkat kapacitetsutnyttjandet och i förlängningen lönsamheten. Nedgången i priser och intäkter för gemenskapens producenter på den öppna marknaden berodde emellertid på lågprisimporten och har ett obetydligt eller obefintligt samband med nedgången i företagsintern användning.

1.6.4. Inverkan av förändringar i exportresultatet

(89) Kommissionen undersökte också inverkan av nedgången i exporten.

>Plats för tabell>

(90) Mellan 1997 och 1999 minskade gemenskapsproducenternas export av varmvalsade ringar eller rullar från 2,54 miljoner ton till 1,94 miljoner ton. Mellan 1999 och 2001 låg exporten sedan kvar på mer eller mindre samma nivå, med en nedgång 2000 och en mindre uppgång 2001. Under femårsperioden minskade exporten med omkring 580000 ton. Den största minskningen ägde emellertid rum mellan 1997 och 1999. Sedan 1999 har exporten varit mer eller mindre oförändrad. Minskad export har därför under den senaste perioden, mellan 2000 och 2001, inte bidragit till skadeverkningarna. Eftersom den skada som härrör från nedgång i exporten huvudsakligen ägde rum under den första delen av den femåriga skadeundersökningsperioden måste den anses vara mindre betydelsefull än om den hade ägt rum under den senare delen av femårsperioden.

(91) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de skadeverkningar som inträffade under den första delen av femårsperioden.

1.6.5. Inverkan av outnyttjad kapacitet

(92) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningar kan ha uppstått på grund av outnyttjad kapacitet hos gemenskapens producenter. Det inträffade inga större förändringar av den uppskattade totala teoretiska produktionskapaciteten under skadeundersökningsperioden, och kapacitetsutnyttjandet låg alltid över eller omedelbart under 80 %. Det har därför inte kunnat konstateras något samband mellan kapaciteten och skadeverkningarna.

1.6.6. Inverkan av omstrukturering

(93) Kommissionen undersökte vidare skadeverkningarna av kostnaderna för den omstrukturering som gemenskapens producenter genomgått under de senaste åren. I detta sammanhang noteras det att en omstrukturering i regel innebär kostnader på kort sikt såsom avgångsvederlag, kostnader för förvärv m.m., vilka uppvägs av effektivitetsvinster på medellång sikt. När det gäller den pågående rationaliseringen skulle detta innebära att pågående kostnader på kort sikt, även om de befanns vara små, inverkade på kostnadsstrukturen.

1.6.7. Fastställande av skadeverkningar

(94) Den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit tog sig främst uttryck i minskad försäljning och ökad ekonomisk förlust. Kommissionen fastställde att, utöver ökningen av importen, fyra faktorer bidrog till skadan: konsumtionsnedgång, nedgång i företagsintern användning, exportnedgång och pågående rationaliseringar.

(95) Först och främst inträffade en mindre konsumtionsnedgång på omkring 0,4 % per år. Denna nedgång var dock mer markant 2001 än 2000. Importen utvecklades emellertid inte alls i enlighet med konsumtionen, och kommissionen anser att den svaga konsumtionsnedgången inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser.

(96) Den nedgång i företagsintern användning som fastställdes särskilt mellan 2000 och 2001 har haft en negativ inverkan främst i fråga om volym. Den har således inget betydande samband med den nedgång i priser och intäkter som gemenskapens producenter erfor på den öppna marknaden.

(97) Kommissionen undersökte också nedgången i gemenskapsproducenternas export under femårsperioden. Det skedde en nedgång under den första delen av femårsperioden. Under den senare delen av perioden, när den allvarliga skadan noterades, var exporten emellertid mer eller mindre oförändrad. Exportutvecklingen hade därför en betydligt mindre inverkan på gemenskapens producenter under perioden 2000-2001 än den kraftiga importökningen.

(98) När det gäller de pågående rationaliseringarna anser kommissionen likaså att inverkan på gemenskapsproducenternas kostnadsstruktur inte är betydande, särskilt om man jämför med lågprisimportens inverkan på priserna.

(99) Kommissionen noterade att nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet främst berodde på importökningen, vilken inte bara var mycket större än ökningen av konsumtionen 2000 utan också fortsatte under konsumtionsnedgången 2001.

1.6.8. Slutsats

(100) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha separerat och åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen slutsatsen att det kan anses finnas ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapens producenter.

1.7. Ytterligare faktorer

(101) Kommissionen har dessutom analyserat ett antal faktorer som motiverar slutsatsen att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit kan väntas bli mycket värre om importen skulle ligga kvar på den nuvarande nivån eller öka.

1.7.1. Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(102) Det erinras om att Förenta staterna den 5 mars 2002 införde skyddsåtgärder avseende vissa stålprodukter, bland annat varmvalsade platta kolstålprodukter. Åtgärderna trädde i kraft den 20 mars 2002 och innebär att tullen på import till Förenta staterna höjs med, under det första året, 30 % av värdet, under det andra året 24 % av värdet och under det tredje året 18 % av värdet. Åtgärderna gäller inte Israel, Jordanien, Kanada och Mexiko, inte heller en rad såsom utvecklingsländer angivna länder.

1.7.2. Omläggning av handeln till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder

(103) Kommissionen undersökte de troliga effekterna av Förenta staternas åtgärder genom att analysera situationen för de viktigaste exportländerna till Förenta staterna.

(104) Under 2001 importerade Förenta staterna 2562747 ton av varor som var klassificerade enligt samma HS-nummer som den berörda produkten. De största exportörerna till Förenta staterna av dessa produkter var Nederländerna (13 %/340000 ton), Frankrike (13 %/320000 ton), Sydkorea (11 %/270000 ton), Kanada (9 %/240000 ton), Turkiet (9 %/230000 ton), Mexiko (9 %/230000 ton) och Australien (9 %/230000 ton). Indien, Kina, Taiwan, Indonesien, Thailand, Ukraina, Ryssland, Sydafrika, Brasilien, Tyskland och Japan har också varit viktiga leverantörer till den amerikanska marknaden under senare år.

(105) Det totala exporten till Förenta staterna 2001 från de länder som berörs av de amerikanska skyddsåtgärderna (med undantag av gemenskapens producenter och producenterna i de länder som inte omfattas av de amerikanska skyddsåtgärderna avseende dessa produkter) uppgick till 1 miljon ton. Vissa produkter som produceras av vissa leverantörer har också undantagits från de amerikanska åtgärderna, men kvantiteterna i fråga bedöms inte vara betydande.

(106) Kommissionen undersökte därefter sannolikheten för att det begränsade tillträdet till den amerikanska marknaden till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder skulle leda till ökad export till gemenskapen. Kommissionen undersökte de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitet. Det konstaterades att de hade ökat sin produktionskapacitet från dess nivå 1997-1999 på omkring 123 miljoner ton till 140,4 miljoner ton 2001. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande producenterna meddelade att de hade för avsikt att minska sin kapacitet inom den närmaste framtiden och inte heller att de hade för avsikt att minska sin produktion på grund av Förenta staternas åtgärder.

(107) De flesta angav att de hade för avsikt att kompensera eventuella minskningar i sin export till Förenta staterna genom att sälja mer på den inhemska marknaden. Detta påstående gjordes dock i en situation av stagnerande eller minskande konsumtion på dessa marknader. Därför är det mycket osannolikt att dessa producenter kan öka försäljningen på sina inhemska marknader i någon betydande utsträckning. Det är inte heller troligt att de kan öka försäljningen till andra exportmarknader, eftersom de flesta av producenterna på dessa marknader redan lider av den kännbara stängningen av den amerikanska marknaden och det inte finns några tecken på att det kommer att förekomma någon betydande extra konsumtion på dessa marknader på kort och medellång sikt som skulle göra det möjligt för importen kan öka.

(108) Den handel som, i avsaknad av slutgiltiga åtgärder, kan komma att ledas om till gemenskapen till följd av Förenta staternas åtgärder uppgår därför till omkring 1 miljon ton. Det finns flera skäl till att denna volym kanske inte blir fullt så stor, t.ex. de nuvarande höga nivåerna på de inhemska priserna i Förenta staterna, som kan komma att resultera i en något högre import än väntat trots tullen på 30 %, liksom det faktum att producenter i tredje land kanske delvis kan kompensera bortfallet av den amerikanska marknaden genom att sälja mer på de inhemska marknaderna. Detta kanske i viss mån särskilt gäller de länder som har vidtagit skyddsåtgärder för att motverka Förenta staternas skyddsåtgärder. Producenterna kan också komma att öka sina lager under en tid.

(109) Det kommer dock fortfarande att finnas en mycket påtaglig möjlighet för ökad export till gemenskapen. Ökningen under 2001 hade många orsaker, vilket redan konstaterats i analysen om allvarlig skada, och alla dessa gäller fortfarande och kan väntas fortsätta att driva upp importen. Till dessa kommer nu dessutom Förenta staternas skyddsåtgärder som uppenbarligen kommer att innebära en betydande mängd produktion som producenterna är enormt pressade att finna köpare till. Under dessa omständigheter är det rimligt att anta att, i frånvaro av slutgiltiga åtgärder, minst mellan 25 % och 50 % av den kvantitet som beräknats ovan (1 miljon ton) skulle komma att omfattas av en omläggning av handeln från Den amerikanska marknaden. Det kommer med all sannolikhet att röra sig om ännu större kvantiteter, men det är bättre att basera denna analys på en försiktig beräkning.

(110) Att gemenskapen (5 miljoner ton) under 2001 var den största exportmarknaden för varmvalsade ringar eller rullar är också relevant. Siffrorna kan jämföras med Sydkorea (4,2 miljoner ton), Förenta staterna (2,6 miljoner ton), Kina (2,3 miljoner ton), Japan (1,7 miljoner ton) och Turkiet (1,6 miljoner ton). Detta återspeglar det faktum att gemenskapen var och, som en följd av nyligen vidtagna åtgärder, fortsätter att vara en av de mest öppna marknaderna i världen. Att euron nyligen har stigit i värde i förhållande till US-dollarn och andra viktiga valutor gör import mer lockande i förhållande till gemenskapsproduktion på kort och medellång sikt.

1.7.3. Minskad export från gemenskapen till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(111) En omedelbar effekt av de amerikanska åtgärderna har varit att gemenskapens export av varmvalsade ringar eller rullar till Förenta staterna kraftigt minskat. Införandet av värdetullar på 30 % kommer i stor utsträckning att stoppa denna export. Små volymer kan dock komma att exporteras till följd av att prisnivån i Förenta staterna för närvarande är hög, vilket kan göra det värt att betala tullarna, åtminstone för att sälja eventuella överskott. Gemenskapens export till Förenta staterna, som uppgick till omkring 820000 ton 2001, kommer att minska betydligt till följd av Förenta staternas åtgärder. I beräkningen har hänsyn i möjligaste mån tagits till de undantag Förenta staterna beviljat sedan åtgärderna infördes.

(112) Det är också troligt att gemenskapens export till andra marknader i tredje land kommer att minska eftersom alla producenter världen över kommer att få det svårare att exportera, till följd både av Förenta staternas åtgärder och av de skyddsåtgärder som vidtagits av andra tredje länder och gemenskapen för att undvika att exporten hamnar på deras egna marknader.

1.7.4. Beräknade effekter av Förenta staternas åtgärder

(113) Kommissionen har utvärderat de eventuella effekterna för gemenskapens producenter om inga slutgiltiga åtgärder införs och av den omläggning av handeln som Förenta staternas skyddsåtgärder ger upphov till, liksom vilka effekter dessa åtgärder får för gemenskapens export. I detta avseende har kommissionen konstaterat att importen, om gemenskapen inte inför några skyddsåtgärder, oundvikligen kommer att öka betydligt med följden att gemenskapsindustrin kommer att uppleva en mycket allvarlig och betydande nedgång. Mot bakgrund av den extremt svåra situation som gemenskapsproducenterna befinner sig i skulle varje betydande importökning få extremt allvarliga följder. Den väntade ökningen på mellan 250000 och 500000 ton skulle omedelbart leda till ytterligare betydande försäljningsminskningar för gemenskapens producenter, vilket i sin tur väldigt fort skulle få allvarliga negativa konsekvenser för övriga indikatorer med hjälp av vilka industrins tillstånd fastställs.

(114) En fortsatt minskning av gemenskapens export kommer också i betydande utsträckning att bidra till att gemenskapsproducenternas situation förvärras. Sedan Förenta staterna införde åtgärderna uppskattas gemenskapens export ha minskat väsentligt och denna situation kommer troligen att bestå eller kanske till och med förvärras under de kommande månaderna.

(115) Den beräknade importökningen och den beräknade minskningen av gemenskapens export skulle i betydande utsträckning förvärra situationen för gemenskapsindustrin avseende alla faktorer som redan undersökts i samband med fastställandet av om det förekommer allvarlig skada. De skulle omedelbart leda till ytterligare en kraftig minskning av försäljning och priser, vilket skulle inverka negativt på produktionen samt resultera i ökade kostnader per enhet och ökade förluster. De totala negativa effekterna skulle i hög grad förstärkas av det faktum att gemenskapsproducenterna redan lider allvarlig skada till följd av den ökade importen under senare år.

1.7.5. Slutsats

(116) Med hänsyn till att gemenskapens producenter redan lider allvarlig skada är det rimligt att dra slutsatsen att den betydande importökning som troligen kommer att äga rum om slutgiltiga skyddsåtgärder inte införs skulle komma att påtagligt förvärra situationen för gemenskapens producenter. Situationen kommer dessutom att förvärras genom en betydande minskning av gemenskapens export till följd av Förenta staternas åtgärder.

Product 1

>Plats för tabell>

2. PRODUKT 2 - OLEGERAD VARMVALSAD PLÅT

2.1. Berörd produkt och produkt av samma eller direkt konkurrerande slag

2.1.1. Berörd produkt

(117) Den berörda produkten är vissa valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen,

- med reliefmönster,

- andra än med reliefmönster, med en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm och en bredd av mindre än 2050 mm, andra än valsade på fyra sidor eller i slutna spår och med en bredd av högst 1250 mm,

- andra än med reliefmönster, med en tjocklek av minst 3 mm men högst 4,75 mm, andra än valsade på fyra sidor eller i slutna spår och med en bredd av minst 4 mm, eller

- andra än med reliefmönster, med en tjocklek av mindre än 3 mm,

(nedan kallade varmvalsad plåt). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7208 40 10, 7208 40 90, 7208 52 99, 7208 53 90, 7208 54 10 och 7208 54 90

(118) Varmvalsad plåt tillverkas i allmänhet i stålverk genom att man varmvalsar halvfabrikat efter den sista valsningen eller efter betningen eller genomdragsglödgningen.

(119) Även om varje KN-nummer motsvarar en urskiljbar typ av varmvalsad plåt, konstaterades det att alla olika typer har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och tillämpningar. Därför utgör alla typer av varmvalsad plåt som omfattas av de KN-nummer som nämns ovan en enda produkt.

2.1.2. Produkter av samma eller direkt konkurrerande slag

(120) Kommissionen har undersökt huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad den likadana produkten) är av samma slag som den berörda importerade produkten. Under undersökningens gång mottog kommissionen inlagor från vissa större exportörer och importörer av varmvalsad plåt, i vilka det gjordes gällande att vissa typer av varmvalsad plåt som importerades till gemenskapen inte tillverkades av gemenskapens producenter och därför inte borde betraktas som "likadana" som den berörda produkten.

(121) Kommissionen gjorde en ingående granskning av dessa inlagor och tog framför allt följande undersökningsresultat i beaktande:

(122) Kommissionen drog slutsatsen att den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten, trots de tekniska skillnader i produkternas egenskaper och kvaliteter som enligt inlagorna skulle finnas, är produkter "av samma eller direkt konkurrerande slag".

2.2. Ökad import

(123) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på import av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg uppgifter i absoluta tal och i förhållande till produktion avsedd för försäljning (företagsintern användning, dvs. produktion för användning inom det egna företaget eller den egna företagsgruppen, inte inbegripen) och total produktion. Av tabellen nedan framgår för vart och ett av åren 1997-2001 hur importen utvecklades i absoluta tal och i förhållande både till gemenskapens produktion för försäljning (nedan kallad avsaluproduktion) och till gemenskapens totala produktion (inklusive produktion för företagsintern användning).

Produkt 2

Olegerad varmvalsad plåt

>Plats för tabell>

(124) Under tiden före krisen i Asien(6) låg importen på en mer eller mindre konstant nivå kring 400000 ton (387176 ton 1996 och 417598 ton 1997). Som en följd av krisen i Asien ökade importen med 22 % mellan 1997 och 1998, samtidigt som genomsnittspriset sjönk med nästan 6 %. Den totala produktionen i gemenskapen och avsaluproduktionen ökade också 1998, så att importen i förhållande till avsaluproduktionen ökade från 22,9 % till 25,8 %, medan den i förhållande till den totala produktionen ökade från 19 % till 21,2 %. Kommissionen anser emellertid att importnivån 1998 inte var representativ på grund av de extremt låga priser som tillämpades av asiatiska producenter och det därav resulterande importflödet.

(125) Året därpå, när effekterna av krisen i Asien började avta, sjönk importen med omkring 7 %, men den var fortfarande högre i absoluta tal än 1997. Relativt sett (i förhållande till avsaluproduktionen och den totala produktionen) återgick importen till 1997 års nivå, men priset fortsatte att vara lågt.

(126) Mellan 1999 och 2000 ökade importen från 477067 ton till 533107 ton, en ökning med 56000 ton, dvs. med 12 %. Under samma period minskade avsaluproduktionen med mer än 14 %, från 2,16 miljoner ton till 1,85 miljoner ton. Importen i förhållande till avsaluproduktionen ökade som en följd härav från 22,1 % till 28,9 %, vilket innebär en ökning med 30 %. Nedgången i avsaluproduktionen och en ökad företagsintern användning ledde till att den totala produktionen minskade från 2,58 miljoner ton till 2,32 miljoner ton. Importen ökade från 18,5 % till 23 % av den totala produktionen.

(127) Mellan 2000 och 2001 ökade importen till 572,133 ton (en fortsatt ökning med omkring 39,000 ton eller med 7,3 %). Under 2001 minskade avsaluproduktionen med ytterligare 3 % till 1,79 miljoner ton. Importen ökade därmed med 11 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden. Produktionen i gemenskapen minskade också under 2001 (med 133000 ton eller med 6 %), vilket avspeglar en minskad produktion för intern användning och en minskning av den produktion som såldes på den öppna marknaden. Ökningen av importen i förhållande till produktionen i gemenskapen var därför 14 %.

(128) Priset på den berörda produkten föll mellan 1997 och 1998 och fortsatte att vara lågt 1999. Nedgången 1998 och de fortsatt låga priserna 1999 förefaller vara ett resultat av krisen i Asien. År 2000 ökade priserna med 24 % till 305 euro per ton, men sjönk sedan med 25 % 2001. Kommissionen noterar att importen, även om priserna ökade under år 2000, fortsatte att stiga (både i absoluta tal och i förhållande till produktionen) år 2001 samtidigt som priserna sjönk kraftigt. Genomsnittspriset för importen föll från 305 euro per ton 2000 till 229 euro per ton 2001. Kommissionen noterar också att den fortsatta ökningen av importen till gemenskapen inträffade vid en tidpunkt när euron var relativt svag i förhållande till US-dollarn och när priserna i Förenta staterna för varmvalsad plåt var 30-40 % högre än priserna i gemenskapen för denna produkt.

2.2.1. Glidande tvåårsmedelvärde

(129) För att kunna fastställa den bakomliggande trenden när det gäller importens omfattning mellan 1997 och 2001 och avgöra huruvida den importuppgång som noterats under den senaste tiden är en ihållande trend, undersökte kommissionen glidande tvåårsmedelvärden. Dessa medelvärden visar att importen fluktuerade mellan 464319 ton och 505087 ton (dvs. medelvärdet 484703 ton +/- 4 %) under varje tvåårsperiod mellan 1997/1998 och 1999/2000, men att den sedan mellan 1999/2000 och 2000/2001 ökade med över 9 %, från 505087 ton till 552620 ton.

2.2.2. Importens marknadsandel

(130) Importens marknadsandel ökade något mellan 1997 och 1998 för att sedan falla till 19,3 % 1999, vilket innebär en något minskad marknadsandel jämfört med 1997. Under 2000 och 2001 ökade marknadsandelen väsentligt, först till 24 % och därefter till 25,9 %, vilket innebar en ökning med 24 % respektive 8 %.

2.2.3. Slutsats

(131) Kommissionen betraktar den kraftiga ökningen av importen 1998 som exceptionell, och den kan enligt kommissionens mening inte anses utgöra ett led i den normala utvecklingen av importen. Detta visas också av att importen sjönk 1999. Om man undantar 1998 ökade importen mellan 1997 och 1999 med 7 % per år i absoluta tal (och var negativ i förhållande till den totala produktionen och i förhållande till avsaluproduktionen). Mellan 1999 och 2000 uppgick däremot den årliga tillväxten i importen till 12 % i absoluta tal (24 % i förhållande till den totala produktionen i gemenskapen och 28 % i förhållande till avsaluproduktionen). Oavsett vilket mått som väljs var den årliga tillväxttakten för importen högre mellan 1999 och 2000 än under den föregående perioden. Trots att importen hade nått sin höjdpunkt 2000 fortsatte den att växa snabbare än mellan 1997 och 1999. Det bör noteras att den höga importnivån, att döma av ianspråktagandet av den kvot som fastställdes under det preliminära skedet, verkar bekräftas för 2002.

(132) Att importuppgången under den senaste tiden inte kan tillskrivas ihållande trender i importnivån framgår av utvecklingen av det glidande tvåårsmedelvärdet för importen under den femåriga skadeundersökningsperioden.

(133) Kommissionen drar slutsatsen att den importuppgång som ägt rum under den senaste tiden kan betraktas som plötslig, markant och betydande i jämförelse med utvecklingen under tidigare år, särskilt med tanke på att importuppgången 1998 måste anses vara icke representativ.

2.3. Oväntade händelser

2.3.1. Ökad användning av handelspolitiska skyddsinstrument från Förenta staternas sida

(134) Förenta staterna, som står för ungefär en åttondel av stålkonsumtionen i världen, har sedan 1998 som en följd av krisen i Asien i ökad utsträckning använt sig av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller stålsektorn i syfte att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Ett antal av dessa fall har avgjorts inom Världshandelsorganisationen (WTO) och vissa av de metoder som använts har konstaterats vara oförenliga med WTO:s regler. Icke desto mindre grundar sig många av de åtgärder som fortfarande är i kraft på just dessa metoder.

(135) I tabellen nedan visas det årliga antalet fall inom hela stålsektorn i vilka Förenta staterna slutgiltigt fastställt antidumpningstullar eller utjämningstullar för ett eller flera länder under perioden 1997-2001. Det framgår av tabellen att åtgärderna har ökat under de tre senaste åren.

>Plats för tabell>

(136) Under 2001 meddelade Förenta staterna dessutom att ytterligare omfattande åtgärder skulle vidtas inom stålsektorn. I januari 2001 inledde Förenta staterna en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i US Trade Act 1974 ("1974 års handelslag"). I juli 2001 inledde Förenta staternas International Trade Commission (ITC) en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag och i december 2001 rekommenderade ITC skyddsåtgärder för en rad olika stålprodukter.

(137) Dessa åtgärder fick i tilltagande utsträckning hämmande effekter på importen av stålprodukter till Förenta staterna och ledde till att den amerikanska stålimporten sjönk med 33 % mellan 1998 och 2001. Åtgärderna kulminerade i de skyddsåtgärder som Förenta staterna tillkännagav den 5 mars 2002. Framför allt skyddsåtgärdsförfarandet, vilket hade diskuterats i flera månader innan det inleddes, hade en återhållande inverkan på importen till Förenta staterna på grund av att det försatte de ekonomiska aktörerna i en osäker situation. Det rör sig om den största handelspolitiska skyddsåtgärd som någonsin inletts av en WTO-medlem och omfattar import till ett värde av omkring 17 miljarder US-dollar.

2.3.2. Förenta staternas ökade användning av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller den berörda produkten

(138) När det gäller varmvalsat stål och varmvalsad plåt (dvs. de amerikanska produkter som bland annat omfattar varmvalsad plåt) införde Förenta staterna 19 antidumpningsåtgärder på hög tullnivå (inbegripet en överenskommelse om tillfälligt upphävande) och 10 utjämningsåtgärder mellan 1999 och 2001. I februari 1999 infördes sålunda antidumpningstullar på mellan 10,78 % och 67,14 % på import av den berörda produkten med ursprung i Japan och antidumpningstullar och utjämningstullar på mellan 10,21 % och 52,14 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Indonesien. I juli 1999 infördes antidumpningstullar på mellan 41,27 % och 42,12 % på import av den berörda produkten med ursprung i Brasilien. I september 2000 infördes antidumpningstullar och utjämningstullar på mellan 40,6 % och 44,59 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Argentina. I november 2000 infördes antidumpningstullar på mellan 64,20 % och 90,83 % på import av den berörda produkten med ursprung i Kina. I november 2000 infördes antidumpningstullar och utjämningstullar på mellan 8,28 % och 44,4 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Indien.

(139) När det gäller varmvalsat stål och varmvalsad plåt hade Förenta staterna per den 15 mars 2002 antidumpningsåtgärder i kraft avseende exportörer i 17 länder och utjämningsåtgärder i kraft avseende exportörer i 9 länder. Åtgärderna gällde följande länder: Argentina, Brasilien, Frankrike, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kazakstan, Kina, Nederländerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Thailand och Ukraina. Varje gång en antidumpnings- eller utjämningsåtgärd införts har den amerikanska importen av den berörda produkten från landet i fråga minskat. Den mycket kraftiga nedgången i den amerikanska importen 2001 inträffade vidare ett år när Förenta staterna inte bara hade 19 antidumpningsåtgärder och 10 utjämningsåtgärder beträffande den berörda produkten i kraft utan också, vid årets början, inledde en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i 1974 års handelslag. Dessutom tillkännagav International Trade Commission vid årets mitt att det skulle göras en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag.

(140) Mellan 1999 och 2001 minskade importen till Förenta staterna från 6,61 miljoner ton till 3,63 miljoner ton. Under samma period ökade importen till gemenskapen av varmvalsad plåt från 477067 ton till 572133 ton, vilket innebar med ökning med 20 %.

(141) Kommissionen har vidare fastställt att minskningen av importen av varmvalsat stål och varmvalsad plåt till den amerikanska marknaden bland annat ledde till att importen av varmvalsad plåt till gemenskapsmarknaden ökade. På grundval av tillgängliga uppgifter har kommissionen fastställt att det finns ett samband i tiden mellan Förenta staternas ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument under senare år, den mycket kraftiga minskningen av Förenta staternas import av varmvalsat stål och varmvalsad plåt mellan 2000 och 2001 och ökningen av importen till gemenskapen under den perioden. Gemenskapen var en viktig exportmarknad för varmvalsad plåt 2001. På både gemenskapens marknad och den amerikanska marknaden finns samma typer av industriella användare. Många av de exportörer som berörs av Förenta staternas handelspolitiska skyddsinstrument har sedan flera år också exporterat till gemenskapen. Samtidigt som den amerikanska importen föll mycket kraftigt ökade importen till gemenskapen till sin högsta nivå någonsin, trots sjunkande BNP-tillväxt, produktion och konsumtion i gemenskapen 2001.

(142) Denna ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument, varav flera konstaterades vara oförenliga med WTO:s regler, kunde inte ha förutsetts när Uruguayrundan avslutades och utgör sådana oväntade omständigheter som avses i avtalet om skyddsåtgärder.

2.3.3. Minskningen av importen till Förenta staterna

(143) I tabellen nedan visas importen till Förenta staterna av de produkter som Förenta staterna kategoriserar som varmvalsat stål (inbegripet plåt i ringar eller rullar) och varmvalsad plåt (inbegripet plåt skuren i längder och pläterad plåt) under perioden 1997-2001. Varmvalsad plåt klassificeras i någon av dessa produktkategorier i Förenta staterna.

>Plats för tabell>

Källa:

Global Trade Atlas

(144) Importen till Förenta staterna ökade mellan 1997 och 1998 för att 1999 falla tillbaka till något under 1997 års nivå. Mellan 1999 och 2000 ökade den med omkring 7,6 miljoner ton. Mellan 2000 och 2001 sjönk importen emellertid med mer än 52 % till 3,6 miljoner ton.

(145) Den minskade importen av varmvalsat stål och varmvalsad plåt till Förenta staterna kan främst förklaras med de direkta verkningarna av de åtgärder som nämns ovan för de exportörer vars varor blev föremål för antidumpnings- eller utjämningstullar, men också med de indirekta avskräckande effekter som åtgärderna och undersökningarna fick för alla exportörer av den berörda produkten till Förenta staterna.

(146) Av tabellen nedan framgår hur enskilda antidumpning- eller utjämningsåtgärder påverkade exporten från Förenta staterna av varmvalsat stål (inbegripet plåt i ringar eller rullar) och varmvalsad plåt (inbegripet plåt skuren i längder och pläterad plåt) från vissa länder.

>Plats för tabell>

2.4. Definition av gemenskapens producenter

(147) Den totala produktionen i gemenskapen av den berörda produkten uppgår till omkring 2,4 miljoner ton per år. Följande stålföretag i gemenskapen samarbetade till fullo i undersökningen:

- Cockerill Sambre SA, Belgien

- Sidmar NV, Belgien

- Sollac SA, Frankrike

- EKO Stahl GmbH, Tyskland

- Corus Strip UK, Förenade kungariket

- Corus Staal BV, Nederländerna

- Rautaruukki Oyj, Finland

- Riva Ilva SpA, Italien

- Salzgitter AG Stahl & Technologie, Tyskland

- SSAB Tunnplåt AB, Sverige

- Thyssen Krupp Stahl AG, Tyskland

- Voest Alpine Stahl GmbH, Österrike

(148) Alla dessa företag är medlemmar av European Confederation of the Iron and Steel Industry ("Eurofer"). De svarade för omkring 93 % av den totala produktionen i gemenskapen av den berörda produkten och står för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför i detta förfarande utgöra gemenskapens producenter.

2.5. Allvarlig skada

2.5.1. Inledning

(149) För att kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada för gemenskapens producenter, dvs. en betydande försämring av gemenskapsproducenternas ställning, har kommissionen bedömt alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkar gemenskapsproducenternas situation. Särskilt har kommissionen för den berörda produkten bedömt utvecklingen av produktionskapacitet, produktion, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, företagsintern användning, lager, konsumtion, försäljning, marknadsandel, priser, prisunderskridande och lönsamhet för åren 1997-2001. De relevanta ekonomiska uppgifterna återfinns i slutet av denna produktanalys.

(150) Undersökningen har visat att den berörda produkten används på två olika sätt. Den kan antingen säljas eller användas internt för tillverkning av andra produkter. Det konstaterades att omkring 17 % av den berörda produkten som tillverkas av gemenskapens producenter används internt (dvs. de bearbetas vidare av dessa producenter i en integrerad process, ofta med utnyttjande av samma produktionslinje; detta kallas nedan företagsintern användning). Dessa produkter följer en intern vidareförädlingsprocess som inte faktureras.

(151) Den återstående produktionen säljs till marknadspriser på gemenskapens marknad (nedan kallad den öppna marknaden). Importen av den berörda produkten säljs också på den öppna marknaden. De största inköparna på den öppna marknaden är oberoende kallvalsverk, rörtillverkare, stålcentraler ("steel service centres"), stålhandlare och lagerhållare. Den berörda produkten säljs till samma typer av kunder och används för samma ändamål vare sig den säljs av gemenskapens industri eller av importörer. Vid försäljning av den berörda produkten på den öppna marknaden utfärdas en faktura.

(152) Undersökningen visade att det finns en tydlig skillnad mellan den berörda produkt som är avsedd för företagsintern användning och den som är avsedd för den öppna marknaden. Det konstaterades att den berörda produkten avsedd för företagsintern användning inte berördes direkt av importen. Däremot konkurrerade avsaluproduktionen direkt med de importerade produkterna.

(153) För att kunna ge en så heltäckande bild som möjligt av gemenskapsproducenternas situation har kommissionen samlat in och analyserat uppgifter såväl rörande varmvalsad plåt avsedd för företagsintern användning som rörande varmvalsad plåt avsedd för den öppna marknaden. Eftersom försäljningen på den öppna marknaden konkurrerar med importen av den berörda produkten inriktade kommissionen sig på den öppna marknaden. Den har i största möjliga utsträckning kombinerat uppgifterna rörande den öppna marknaden och uppgifterna rörande företagsintern användning, men även behandlat dem separat i den mån det varit nödvändigt och möjligt.

2.5.2. Analys av den samlade verksamheten avseende den berörda produkten

2.5.2.1. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(154) Undersökningen visade att det inte inträffade några större förändringar av den totala uppskattade teoretiska produktionskapaciteten, som låg kvar på ca 3,6 miljoner ton under hela skadeundersökningsperioden.

(155) Kapacitetsutnyttjandet ökade oavbrutet med ungefär 7 % mellan 1997 och 1999 för att sedan falla tillbaka till 64 % år 2000. Kapacitetsutnyttjandet sjönk sedan 2001 till den lägsta nivån under femårsperioden (61 %). Kommissionen noterar att nedgången i den företagsinterna användningen och exporten mellan 2000 och 2001 bidrog till det minskade kapacitetsutnyttjandet. Medan den företagsinterna användningen minskade med 64000 ton och exporten med 9000 ton (totalt endast 2,7 % av produktionen år 2000), minskade kapacitetsutnyttjandet med 5 %. Stålindustrin måste ha ett högt kapacitetsutnyttjande för att vara lönsam; nedgången i kapacitetsutnyttjande avspeglar produktionsnedgången 2001.

2.5.2.2. Total produktion i gemenskapen

>Plats för tabell>

(156) Den totala produktionen i gemenskapen ökade från 2,19 miljoner ton till 2,41 miljoner ton mellan 1997 och 1998 och till 2,58 miljoner ton 1999 och understöddes av den stabila konsumtionstillväxten på gemenskapsmarknaden (konsumtionen på denna marknad ökade med omkring 430000 ton, dvs. 21 %, mellan 1997 och 1999). Därefter minskade den totala produktionen i gemenskapen med 10 % år 2000 och med ytterligare 6 % år 2001 på grund av kombinationen av fallande konsumtion och stigande import. Detta avspeglar den ökande dominansen 2000 och 2001 för importen som då ökade i absoluta tal på en krympande marknad.

2.5.2.3. Sysselsättning

>Plats för tabell>

(157) Den sysselsättning som har anknytning till likadana produkten ökade mellan 1997 och 1998 på grund av den ökande konsumtionen, men föll tillbaka 1999 på grund av ökad effektivitet. Antalet sysselsatta minskade med 260 mellan 1999 och 2000 och med ytterligare 290 under 2001, vilket återspeglades i rapporter om förlust av arbetstillfällen samt nedläggningar. Antalet anställda väntas sjunka ytterligare 2002. Prognosen har till viss del bekräftats genom den nedläggning av åtminstone en tillverkningsenhet i Förenade kungariket som ägde rum andra kvartalet 2002.

2.5.2.4. Produktivitet

>Plats för tabell>

(158) Produktiviteten ökade mellan 1997 och 1999 till följd av både ökad produktion och effektivitetsförbättringar och gjorde att arbetsstyrkan kunde minskas 1999. På grund av produktionsnedgången 2000, och trots den samtidiga sysselsättningminskningen, sjönk produktiviteten från 398 ton per anställd till 372 ton per anställd 2000. Den fortsatta produktionsminskningen 2001 ledde till att produktiviteten minskade ytterligare, men gemenskapens producenter kunde förhindra att den föll under 368 ton per anställd tack vare de nedskärningar i sysselsättningen som de vidtog både 2000 och i början av 2001.

2.5.2.5. Kassaflöde

>Plats för tabell>

(159) Kassaflödet kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den likadana produkten, inte enbart avseende den likadana produkten i sig. Denna indikator ansågs därför vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 2000 och 2001.

2.5.2.6. Avkastning på sysselsatt kapital

>Plats för tabell>

(160) Avkastningen på sysselsatt kapital kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den likadana produkten, inte avseende enbart den likadana produkten i sig. Denna indikator ansågs därför också vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 2000 och 2001.

2.5.3. Analys av den öppna marknaden

2.5.3.1. Konsumtion

>Plats för tabell>

(161) Konsumtionen i gemenskapen av varmvalsad plåt fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas totala försäljning på den öppna marknaden och den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt Eurostats importstatistik.

(162) Mellan 1997 och 1999 ökade konsumtionen i gemenskapen från 2,04 miljoner ton till 2,47 miljoner ton. Den minskade till 2,22 miljoner ton 2000 (en nedgång med 10 %) och låg kvar på ungefär den nivån 2001. Konsumtionsnedgången mellan 1999 och 2000 granskas i avsnittet "Andra faktorer" för att det skall kunna fastställas om den bidragit till den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit och i så fall i vilken utsträckning.

2.5.3.2. Försäljningsvolym

>Plats för tabell>

(163) Försäljningen av den likadana produkten i gemenskapen ökade från 1,62 miljoner ton till 1,78 miljoner ton mellan 1997 och 1998 och fortsatte att öka till 1,99 miljoner ton 1999 tack vare den växande konsumtionen. Därefter sjönk försäljningen av den likadana produkten 2000 och 2001, med 15 % respektive 3 %. Nedgången var kraftigare än konsumtionsnedgången och avspeglar importens ökande dominans på en krympande marknad 2000 och en stagnerande marknad 2001.

2.5.3.3. Marknadsandel

>Plats för tabell>

(164) Gemenskapsproducenternas marknadsandel sjönk från 79.5 % till 77.7 % mellan 1997 och 1998 till följd av den kraftiga ökning av importen från Sydostasien som ägde rum 1998 som ett resultat av krisen i Asien. Gemenskapens producenter tvingades sänka sina priser året därpå (1999) för att återta förlorade marknadsandelar och lyckades också marginellt öka sin marknadsandel. Gemenskapsproducenternas marknadsandel har emellertid sedan 1999 minskat betydligt, till 76 % år 2000 och till 74,1 % år 2001. Samtidigt ökade importens marknadsandel från 19,3 % 1999 till 24 % 2000 och 25,9 % 2001. Detta visar att importen i ökande omfattning fick genomslag på marknaden under den perioden, detta trots att gemenskapens producenter sänkte sina priser med 8 % mellan 2000 och 2001.

2.5.3.4. Den likadana produktens pris samt prisunderskridande

>Plats för tabell>

(165) Genomsnittspriset för den likadana produkten ökade mellan 1997 och 1998 till 347 euro per ton men föll sedan till 286 euro per ton 1999 när gemenskapens producenter kämpade för att återta marknadsandelar. En återhämtning inträffade 2000, men sedan föll priserna igen (med 8 %) till 334 euro per ton 2001. Denna trend bekräftas ytterligare av att priset på den i gemenskapen tillverkade produkten på kvartalsbasis sjönk från 343 euro per ton till 315 euro per ton mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(166) För att kunna fastställa nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder på samma handelsnivå och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse av priser som fakturerats av gemenskapens producenter och av producenter med export till gemenskapen visar att de inhemska priserna underskreds med i genomsnitt 27,9 % år 2001.

2.5.3.5. Lönsamhet

>Plats för tabell>

(167) Gemenskapsproducenternas lönsamhet på försäljningen i gemenskapen varierade avsevärt under den femåriga skadeundersökningsperioden. Den lägsta lönsamheten noterades 1999, när gemenskapens producenter tvingades till prissänkningar för att ta tillbaka marknadsandelar från den ökade importen. Den högsta lönsamheten noterades 1998.

(168) År 2001, när importen ökade till sin högsta nivå under femårsperioden, sjönk genomsnittspriset på importen till 229 euro per ton och genomsnittspriset på den i gemenskapen tillverkade produkten till 334 euro per ton. Prisnedgången på den i gemenskapen tillverkade produkten i kombination med minskande försäljningsvolymer ledde till att gemenskapsproducenternas lönsamhet sjönk från 8,5 % till -1,6 %, och den negativa utvecklingen förefaller ha fortsatt under 2002. Denna trend bekräftas ytterligare av att kvartalsvisa uppgifter från det första kvartalet 2001 till det första kvartalet 2002 visar att lönsamheten på gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapens marknad sjönk från 2,5 % till -8,5 %.

(169) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapens producenter kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 8 % lades till den i gemenskapen tillverkade produktens produktionskostnad. Vinstmarginalen ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation som inte påverkas av plötsliga, kraftiga importökningar. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton under 2001 för den berörda produkten. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och resulterade i ett målprisunderskridande på 56 %.

2.5.3.6. Lager

>Plats för tabell>

(170) Lagren ökade väsentligt under 1997 och 1998, eftersom den förutsedda efterfrågeökningen 1998 i högre grad än väntat absorberades av den kraftigt ökade importen det året. Det var delvis denna lagerökning som orsakade prisnedgången 1999. Under år 2000 översteg produktionen på nytt konsumtionen, vilket ledde till att lagren ökade ytterligare till 232342 ton. Trots en betydande minskning i produktionen i gemenskapen 2000 fortsatte emellertid lagerökningen i och med att importen ökade sin marknadsandel med 24 % på ett enda år.

(171) Trots en fortsatt minskning av gemenskapens produktion 2001 (med 120000 ton mer än vad konsumtionen minskade det året) fortsatte lagren att öka till nivån 289264 ton, vilket motsvarade 13 % av konsumtionen i gemenskapen 2001 (jämfört med 8 % år 1997). Detta berodde på den kraftigt höjda marknadsandelen för importen 2001.

2.5.4. Analys av företagsintern användning

>Plats för tabell>

(172) Vissa indikatorer som rör företagsintern användning har beskrivits inom ramen för analysen av den sammanlagda verksamheten i samband med den berörda produkten (kapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och produktivitet). När det gäller vissa andra faktorer som undersöks i analysen av den öppna marknaden (försäljningspris, lager och lönsamhet) är de uppgifter som mottagits till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för varmvalsad plåt. Det finns emellertid inget stöd för att det var mer lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden. Denna analys inriktas därför på produktion för företagsintern användning och det undersöks huruvida trenden för denna typ av produktion är jämförbar med trenderna på den öppna marknaden och marknaden som helhet.

(173) Produktionen för företagsintern användning ökade med nästan 120000 ton mellan 1997 och 2000. Detta bidrog till den ökning av den totala produktionen i gemenskapen som ägde rum mellan 1997 och 1999 (från 2,19 miljoner ton till 2,58 miljoner ton) och minskade effekterna av nedgången i den produktion som såldes på den öppna marknaden 2000. Under 2001 minskade den företagsinterna användningen med 64000 ton, dvs. med 15 %. Även om nedgången i avsaluproduktionen var den viktigaste faktorn, ledde nedgången i företagsintern användning till att den totala produktionen i gemenskapen minskade till 2,18 miljoner ton 2001 (en minskning med 6 % i förhållande till år 2000).

2.5.5. Slutsats

(174) Av uppgifterna framgår att produktionskapaciteten visserligen var i stort sett oförändrad och produktiviteten ökade något, men att utvecklingen totalt sett var negativ när det gäller kapacitetsutnyttjande, produktion, sysselsättning och produktivitet. Även kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisar negativa siffror.

(175) Totalt sett uppvisar uppgifterna för den öppna marknaden, generellt och mot bakgrund av en nedgång i konsumtionen och en lagerökning, en negativ utveckling för försäljning, marknadsandelar, priser och lönsamhet.

(176) Av uppgifterna rörande företagsintern användning framgår att den företagsinterna användningen, trots att den ökade 2000, genomgick en liknande utveckling. Undersökningsresultatet får stöd i analysen av den sammanlagda verksamheten avseende den berörda produkten.

(177) Kommissionen noterar särskilt att samtidigt som importen 2001 nådde sin högsta nivå på fem år (572133 ton), sjönk gemenskapsproducenternas försäljning i gemenskapen till sin lägsta nivå på fem år (1,64 miljoner ton). Deras lönsamhet sjönk snabbt och började gå med förlust. Detta skedde mot bakgrund av en samtidig nedgång i den produktion som såldes på den öppna marknaden, företagsintern användning och konsumtion. I det läget skulle man ha väntat sig en nedgång i importen. I stället ökade den för tredje året i rad.

(178) Verkningarna av ökningen av importen för gemenskapens producenter återspeglas i de ekonomiska indikatorerna. Gemenskapsproducenterna har förlorat marknadsandelar och hade 2001 sin lägsta marknadsandel på fem år. Kapacitetsutnyttjandet har också minskat under 2001 till den lägsta nivån på fem år, vilket även är fallet med produktiviteten, trots betydande neddragningar av arbetsstyrkan såväl 2000 som 2001. Vid utgången av 2001 hade sysselsättningen nått femårsperiodens lägsta nivå och den väntas sjunka ytterligare. Den samlade effekten av nedgången i produktion, försäljningsvolym i gemenskapen och priser var att gemenskapsproducenternas lönsamhet minskade och att verksamheten blev förlustbringande 2001. Gemenskapens producenter har betydande förluster. Dessa utvecklingstendenser bekräftas av den fortsatta försämringen av priser och lönsamhet mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(179) Med beaktande av alla dessa faktorer och särskilt på grundval av analysen av verksamheten på den öppna marknaden drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter har lidit allvarlig skada.

2.6. Orsakssamband

(180) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem. and,

- Efter att ha identifierat den skada som de olika kända faktorerna orsakat fastställde kommissionen huruvida den ökade importen är en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

2.6.1. Inverkan av den ökade importen

(181) Marknaden för varmvalsad plåt är öppen när det gäller leverantörer, kunder och priser. Eftersom varmvalsad plåt i allt väsentligt är en stapelvara, konkurrerar den berörda produkten och den likadana produkten huvudsakligen genom priset. Importökningen har haft en skadlig inverkan i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

(182) Under perioden 1999-2000 ökade marknadsandelen för importen från 19,3 % till 24 %. Under samma period ökade importen från 22,1 % till 28,9 % av avsaluproduktionen. Under perioden 2000-2001 ökade importens marknadsandel till 25,9 % och 32 % av avsaluproduktionen. Importen har alltså också ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapens producenter.

(183) När det gäller priserna sjönk det genomsnittliga priset per enhet på den berörda produkten på gemenskapsmarknaden från 305 till 229 euro per ton mellan 2000 och 2001. Det genomsnittliga priset per enhet för den likadana produkten minskade från 363 till 334 euro per ton. På denna öppna marknad har prisunderskridandet haft en avgörande inverkan. Minskningen av den likadana produktens genomsnittliga pris per enhet skulle bara den ha fått till effekt att gemenskapsproducenternas intäkter av försäljningen i gemenskapen skulle ha sjunkit med 8 % (45 miljoner euro) 2001. Eftersom försäljningsvolymen samtidigt minskade uppgick den faktiska nedgången i intäkter från försäljningen i gemenskapen till 66 miljoner euro. De fasta kostnaderna utgör en väsentlig del av gemenskapsproducenternas indirekta kostnader. Nedgången i försäljningsintäkter förorsakade därför en förhållandevis högre nedgång i lönsamheten, som sjönk till -1,6 % 2001. Denna nedgång i priser och lönsamhet måste vidare ses mot bakgrund av ett antal fabriksnedläggningar och därav föranledda neddragningar av antalet anställda.

(184) Kommissionen anser av dessa skäl att det finns ett samband mellan den ökade importen till låga priser och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

2.6.2. Inverkan av förändringar i konsumtionen

(185) Kommissionen undersökte skadeverkningarna av nedgången i konsumtionen mellan 2000 och 2001. Nedgången måste ses mot bakgrund av den övergripande trenden under den femåriga skadeundersökningsperioden. Konsumtionen ökade från 2,04 miljoner ton 1997 till 2,47 miljoner ton 1999, för att sedan minska med runt 260000 ton till 2,2 miljoner ton 2000 och ligga kvar på ungefär den nivån 2001.

(186) Kommissionen anser i detta särskilda fall att den synbara uppgången i konsumtionen 1999 i stor utsträckning berodde på att lagren ökade som en reaktion på de låga priserna det året. Utvecklingstendenserna ger därför en mera korrekt bild. Trots att konsumtionen minskade mellan 1999 och 2001, ökade konsumtionen faktiskt under den femåriga skadeundersökningsperioden med 170000 ton eller med 8 %. Detta motsvarar en genomsnittlig ökning på 1,6 % per år. Med hänsyn till den totala konsumtionsutvecklingen borde gemenskapsproducenternas försäljning ha ökat under femårsperioden men i själva verket var den stagnerande.

(187) Vid undersökningen av detta särskilda fall måste hänsyn tas till samtliga marknadsaktörers reaktion på den minskande konsumtionen. Det konstaterades i detta sammanhang att samtidigt som gemenskapens producenter tvingades minska sin försäljning i gemenskapen med omkring 900000 ton 2001 jämfört med 2000, utvecklades importen i klart motsatt riktning. Någon ekonomisk grund för den kraftiga importökningen kunde inte fastställas. Det fanns exempelvis ingen exportör som hävdade att ökningen berodde på lägre produktionskostnader.

(188) När det gäller inverkan på priserna bör en svag konsumtionsökning normalt inte få någon större inverkan på priserna. Det bör inte heller en måttlig konsumtionsnedgång av det slag som inträffade mellan 1999 och 2000 få. På liknande sätt bör, om pristrycket minskar, de skadeverkningar som härrör från låga priser kunna begränsas. Den viktigaste faktorn här är vinst, och vinstminskningen skulle ha begränsats till ett minimum om priserna inte hade fallit betydligt. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att konsumtionsnedgången inte skulle ha medfört väsentliga vinstminskningar om lågprisimporten inte hade ökat kraftigt.

(189) Även om samtliga marknadsaktörer agerat ansvarsfullt och anpassat sin produktion, skulle gemenskapsproducenternas försäljning emellertid ha minskat 2000 jämfört med 1999. Konsumtionen låg 2001 något högre än genomsnittet 1997 och 1998 (dvs. 2,16 miljoner ton). År 1999 ökade konsumtionen med 180000 ton för att 2001 falla tillbaka till 1999 års nivå. År 2001 föll konsumtionen till 1997/1998 års nivå, och gemenskapsproducenternas försäljning minskade med omkring 300000 ton medan importen fortsatte att öka. Mellan 1999 och 2001, då konsumtionen minskade med 10 %, minskade gemenskapsproducenternas försäljning i gemenskapen med 18 %.

(190) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett klart, men inte betydande, orsakssamband mellan konsumtionsnedgången 1999-2000 och de observerade skadeverkningarna.

2.6.3. Inverkan av förändringar i den företagsinterna användningen

(191) Kommissionen har även studerat effekterna av hur den företagsinterna användningen av varmvalsad plåt utvecklats. Den företagsinterna användningen ökade mellan 1997 och 2000 från 317941 ton till 437013 ton, men minskade 2001 till 372850 ton. Kommissionen noterade att denna nedgång överensstämde med marknadsvillkoren för mellan- och slutprodukterna.

(192) Vissa indikatorer som rör företagsintern användning har beskrivits inom ramen för analysen av den sammanlagda verksamheten i samband med den berörda produkten (kapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och produktivitet). När det gäller vissa andra faktorer som undersöks i analysen av den öppna marknaden (försäljningspris, lager och lönsamhet) är de ytterligare uppgifter avseende företagsintern användning som mottagits till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för varmvalsad plåt. Det finns emellertid inget som bevisar att det skulle vara mer lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden.

(193) Nedgången i den företagsinterna användningen under 2001 har alltså haft skadeverkningar för produktionen, vilket i sin tur påverkat kapacitetsutnyttjandet, de fasta kostnaderna per enhet och, i förlängningen, lönsamheten. Nedgången i priser och intäkter för gemenskapens producenter på den öppna marknaden berodde emellertid på lågprisimporten och har ett obetydligt eller obefintligt samband med nedgången i företagsintern användning.

2.6.4. Exportresultatets inverkan

(194) Kommissionen undersökte också huruvida den allvarliga skadan orsakats av en nedgång i exporten.

>Plats för tabell>

(195) Mellan 1997 och 1999 minskade gemenskapsproducenternas export av varmvalsad plåt till tredje land från 196354 ton till 165070 ton. Mellan 1999 och 2001 låg exporten sedan kvar på mer eller mindre samma nivå, med en nedgång på endast 15000 ton under tvåårsperioden. Under femårsperioden minskade exporten således med omkring 46000 ton. Den största minskningen ägde emellertid rum mellan 1997 och 1999. Sedan 1999 har exporten minskat med endast 15000 ton (0,7 % av gemenskapsproducenternas totala försäljning). Exporten har därför under den senaste perioden, mellan 2000 och 2001, inte bidragit i någon märkbar utsträckning till skadeverkningarna. Eftersom den skada som härrör från nedgång i exporten huvudsakligen ägde rum under den första delen av den femåriga skadeundersökningsperioden måste den anses vara mindre betydelsefull än om den hade ägt rum under den senare delen av femårsperioden.

(196) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de skadeverkningar som inträffade i synnerhet under den första delen av femårsperioden.

2.6.5. Inverkan av outnyttjad kapacitet

(197) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningarna kan ha varit en följd av den allvarliga skada som orsakats av outnyttjad kapacitet hos gemenskapens producenter. Det inträffade inga större förändringar av den uppskattade totala teoretiska produktionskapaciteten under skadeundersökningsperioden. Det har därför inte kunnat konstateras något samband mellan kapaciteten och skadeverkningarna.

2.6.6. Inverkan av omstrukturering

(198) Kommissionen undersökte vidare huruvida den allvarliga skadan orsakats av skadeverkningarna till följd av kostnaderna för den omstrukturering som gemenskapens producenter genomgått under senare år. I detta sammanhang noteras det att en omstrukturering i regel innebär kostnader på kort sikt såsom avgångsvederlag, kostnader för förvärv m.m., vilka uppvägs av effektivitetsvinster på medellång sikt. När det gäller den pågående rationaliseringen skulle detta innebära att pågående kostnader på kort sikt, även om de befanns vara små, inverkade på kostnadsstrukturen.

2.6.7. Fastställande av skadeverkningar

(199) Den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit tog sig främst uttryck i minskad försäljning och ökad ekonomisk förlust. Kommissionen fastställde att, utöver ökningen av importen, fyra faktorer bidrog till skadan: konsumtionsnedgång, nedgång i företagsintern användning, exportnedgång och pågående rationaliseringar.

(200) För det första konsumtionsnedgången på ungefär 10 % mellan 1999 och 2000. Importen utvecklades emellertid inte alls i enlighet med konsumtionen, och kommissionen anser att konsumtionsnedgången inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser.

(201) Den nedgång i företagsintern användning som konstaterades, särskilt mellan 2000 och 2001, har haft en negativ inverkan främst i fråga om volym. Den har således inget betydande samband med den nedgång i priser och intäkter som gemenskapens producenter erfor på den öppna marknaden.

(202) Kommissionen undersökte också nedgången i gemenskapsproducenternas export under femårsperioden. Det skedde en nedgång under den första delen av femårsperioden. Under den senare delen av perioden, när den allvarliga skadan noterades, var exportminskningen obetydlig i förhållande till gemenskapsproducenternas totala försäljning. Exportutvecklingen hade därför en obetydlig inverkan på gemenskapens producenter under perioden 2000/2001 jämfört med den kraftiga importökningen.

(203) När det gäller de pågående rationaliseringarna anser kommissionen likaså att inverkan på gemenskapsproducenternas kostnadsstruktur inte är betydande, särskilt om man jämför med lågprisimportens inverkan på priserna.

(204) Kommissionen noterade att nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet främst berodde på uppgången i importen, vilken ökade 2000 samtidigt som konsumtionen minskade och därefter fortsatte att öka medan konsumtionen stagnerade 2001.

2.6.8. Slutsats

(205) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha separerat och åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen slutsatsen att det kan anses finnas ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapens producenter.

2.7. Ytterligare faktorer

(206) Kommissionen har dessutom analyserat ett antal faktorer som motiverar slutsatsen att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit kan väntas bli mycket värre om importen skulle ligga kvar på den nuvarande nivån eller öka.

2.7.1. Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(207) Det erinras om att Förenta staterna den 5 mars 2002 införde skyddsåtgärder avseende vissa stålprodukter, bland annat varmvalsat stål och varmvalsad plåt. Åtgärderna trädde i kraft den 20 mars 2002 och innebär att tullen på import till Förenta staterna höjs med, under det första året, 30 % av värdet, under det andra året 24 % av värdet och under det tredje året 18 % av värdet. Åtgärderna gäller inte Israel, Jordanien, Kanada och Mexiko, inte heller en rad såsom utvecklingsländer angivna länder.

2.7.2. Omläggning av handeln till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder

(208) Kommissionen undersökte de troliga effekterna av Förenta staternas åtgärder genom att analysera situationen för de viktigaste exportländerna till Förenta staterna.

(209) Förenta staterna importerade 2001 sammanlagt 3,63 miljoner ton varmalsat stål och varmvalsad plåt, varav åtminstone 255000 ton omfattas av definitionen av den berörda produkten.

(210) Det totala exporten till Förenta staterna av den berörda produkten 2001 från de länder som berörs av de amerikanska skyddsåtgärderna (med undantag av gemenskapens producenter och producenterna i de länder som inte omfattas av de amerikanska skyddsåtgärderna avseende varmvalsat stål och varmvalsad plåt) uppgick till mer än 200000 ton. Vissa produkter som produceras av vissa leverantörer har också undantagits från de amerikanska åtgärderna, men kvantiteterna i fråga bedöms inte vara betydande när det gäller varmvalsat stål och varmvalsad plåt.

(211) Kommissionen undersökte därefter sannolikheten för att det begränsade tillträdet till den amerikanska marknaden till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder skulle leda till ökad export till gemenskapen. Kommissionen undersökte de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitet. Det konstaterades att de hade ökat sin produktionskapacitet från dess nivå 1999 på omkring 12,2 miljoner ton till 13,2 miljoner ton 2001. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande producenterna meddelade att de hade för avsikt att minska sin kapacitet inom den närmaste framtiden och inte heller att de hade för avsikt att minska sin produktion på grund av Förenta staternas åtgärder.

(212) De flesta angav att de hade för avsikt att kompensera eventuella minskningar i sin export till Förenta staterna genom att sälja mer på den inhemska marknaden. Detta påstående gjordes dock i en situation av stagnerande eller minskande konsumtion på dessa marknader. Därför är det mycket osannolikt att dessa producenter kan öka försäljningen på sina inhemska marknader i någon betydande utsträckning. Det är inte heller troligt att de kan öka försäljningen till andra exportmarknader, eftersom de flesta av producenterna på dessa marknader redan lider av den kännbara stängningen av den amerikanska marknaden och det inte finns några tecken på att det kommer att förekomma någon betydande extra konsumtion på dessa marknader på kort och medellång sikt som skulle möjliggöra ökad import.

(213) Den handel som, i avsaknad av slutgiltiga åtgärder, kan komma att ledas om till gemenskapen till följd av Förenta staternas åtgärder uppgår därför till mer än 200000 ton. Det finns flera skäl till att denna volym kanske inte blir fullt så stor, t.ex. de nuvarande höga nivåerna på de inhemska priserna i Förenta staterna, som kan komma att resultera i en något högre import än väntat trots tullen på 30 %, liksom det faktum att producenter i tredje land kanske delvis kan kompensera bortfallet av den amerikanska marknaden genom att sälja mer på de inhemska marknaderna. Detta kanske i viss mån särskilt gäller de länder som har vidtagit skyddsåtgärder för att motverka Förenta staternas skyddsåtgärder. Producenterna kan också komma att öka sina lager under en tid.

(214) Det kommer dock fortfarande att finnas en mycket påtaglig möjlighet för ökad export till gemenskapen. Ökningen under 2001 hade många orsaker, vilket redan konstaterats i analysen om allvarlig skada, och alla dessa gäller fortfarande och kan väntas fortsätta att driva upp importen. Till dessa kommer nu dessutom Förenta staternas skyddsåtgärder som uppenbarligen kommer att innebära en betydande mängd produktion som producenterna är enormt pressade att finna köpare till. Under dessa omständigheter är det rimligt att anta att, i frånvaro av slutgiltiga åtgärder, minst mellan 25 % och 50 % av den kvantitet som beräknats ovan (200000 ton) skulle komma att omfattas av en omläggning av handeln från Den amerikanska marknaden. Det skulle med all sannolikhet komma att röra sig om ännu större kvantiteter, men det är bättre att basera denna analys på en försiktig beräkning.

(215) Att gemenskapen under 2001 var den största exportmarknaden för den berörda produkten (572,133 ton) är också relevant. Detta kan jämföras med Ryssland (258738 ton), Förenta staterna (255144 ton), Kina (209980 ton) och Turkiet (99341 ton). Detta återspeglar det faktum att gemenskapen var och, som en följd av nyligen vidtagna åtgärder, fortsätter att vara en av de mest öppna marknaderna i världen. Att euron nyligen har stigit i värde i förhållande till US-dollarn och andra viktiga valutor gör import mer lockande i förhållande till gemenskapsproduktion på kort och medellång sikt.

2.7.3. Minskad export från gemenskapen till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(216) En omedelbar effekt av de amerikanska åtgärderna har varit att gemenskapens export av varmvalsade plåt till Förenta staterna kraftigt minskat. Införandet av värdetullar på 30 % kommer i stor utsträckning att stoppa denna export. Små volymer kan dock komma att exporteras till följd av att prisnivån i Förenta staterna för närvarande är hög, vilket kan göra det värt att betala tullarna, åtminstone för att sälja eventuella överskott. Gemenskapens export till Förenta staterna, som uppgick till omkring 20,000 ton 2001, kommer att minska till följd av Förenta staternas åtgärder. I beräkningen har hänsyn i möjligaste mån tagits till de undantag Förenta staterna beviljat sedan åtgärderna infördes.

(217) Det är också troligt att gemenskapens export till andra marknader i tredje land kommer att minska eftersom alla producenter världen över kommer att få det svårare att exportera, till följd både av Förenta staternas åtgärder och av de skyddsåtgärder som vidtagits av andra tredje länder och gemenskapen för att undvika att exporten hamnar på deras egna marknader.

2.7.4. Beräknade effekter av Förenta staternas åtgärder

(218) Kommissionen har utvärderat de eventuella effekterna för gemenskapens producenter om inga slutgiltiga åtgärder införs och av den omläggning av handeln som Förenta staternas skyddsåtgärder ger upphov till, liksom vilka effekter dessa åtgärder får för gemenskapens export. I detta avseende har kommissionen konstaterat att importen, om gemenskapen inte inför några skyddsåtgärder, oundvikligen kommer att öka betydligt med följden att gemenskapsindustrin kommer att uppleva en mycket allvarlig och betydande nedgång. Mot bakgrund av den extremt svåra situation som gemenskapsproducenterna befinner sig i skulle varje betydande importökning få extremt allvarliga följder. Den väntade ökningen på mellan 50000 och 100000 ton skulle omedelbart leda till ytterligare betydande försäljningsminskningar för gemenskapens producenter, vilket i sin tur väldigt fort skulle få allvarliga negativa konsekvenser för övriga indikatorer med hjälp av vilka industrins tillstånd fastställs.

(219) En fortsatt minskning av gemenskapens export kommer också i betydande utsträckning att bidra till att gemenskapsproducenternas situation förvärras. Sedan Förenta staterna införde åtgärderna uppskattas gemenskapens export ha minskat och denna situation kommer troligen att bestå eller kanske till och med förvärras under de kommande månaderna.

(220) Den beräknade importökningen och den beräknade minskningen av gemenskapens export skulle i betydande utsträckning förvärra situationen för gemenskapsindustrin avseende alla faktorer som redan undersökts i samband med fastställandet av om det förekommer allvarlig skada. De skulle omedelbart leda till ytterligare en kraftig minskning av försäljning och priser, vilket skulle inverka negativt på produktionen samt resultera i ökade kostnader per enhet och ökade förluster. De totala negativa effekterna skulle i hög grad förstärkas av det faktum att gemenskapsproducenterna redan lider allvarlig skada till följd av den ökade importen under senare år.

2.7.5. Slutsats

(221) Med hänsyn till att gemenskapens producenter redan lider allvarlig skada är det rimligt att dra slutsatsen att den betydande importökning som troligen kommer att äga rum väsentligt skulle komma att förvärra situationen för gemenskapens producenter. Situationen kommer dessutom att förvärras genom en minskning av gemenskapens export till följd av Förenta staternas åtgärder.

Produkt 2

Olegerad varmvalsad plåt (fortsättning)

>Plats för tabell>

3. PRODUKT 3 - OLEGERADE VARMVALSADE SMALA BAND

3.1. Berörd produkt och produkt av samma eller direkt konkurrerande slag

3.1.1. Berörd produkt

(222) Den berörda produkten är valsade platta produkter av järn eller olegerat stål med en bredd av mindre än 600 mm,

- varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, andra än valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av minst 4 mm, inte i ringar eller rullar och utan mönster i relief (EKSG), eller

- pläterade, men inte vidare bearbetade

(nedan kallade varmvalsade smala band). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7211 14 10, 7211 14 90, 7211 19 20, 7211 19 90, 7212 60 11, 7212 60 19 och 7212 60 91.

(223) Varmvalsade smala band tillverkas i allmänhet i stålverk genom att man varmvalsar halvfabrikat av stål efter den sista valsningen eller efter betningen eller genomdragsglödgningen.

(224) Varmvalsade smala band tillverkas i olika kvaliteter och dimensioner. Även om varje KN-nummer motsvarar en urskiljbar typ av varmvalsade smala band, konstaterades det att alla olika typer har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och tillämpningar. Därför utgör alla typer av varmvalsade smala band som omfattas av de KN-nummer som nämns ovan en enda produkt.

3.1.2. Produkter av samma eller direkt konkurrerande slag

(225) Kommissionen har undersökt huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad den likadana produkten) är av samma slag som den berörda importerade produkten. Under undersökningens gång mottog kommissionen inlagor från vissa större exportörer och importörer av varmvalsade smala band, i vilka det gjordes gällande att vissa typer av varmvalsade smala band som importerades till gemenskapen inte tillverkades av gemenskapens producenter och därför inte borde betraktas som "likadana" som den berörda produkten.

(226) Kommissionen gjorde en ingående granskning av dessa inlagor och tog framför allt följande undersökningsresultat i beaktande:

d) Både den importerade produkten och gemenskapens produkt betraktades av konsumenterna som alternativa medel för att fullgöra vissa funktioner i syfte att uppfylla ett visst behov eller krav. De av exportörer eller importörer fastställda skillnaderna var således endast mindre avvikelser som gjorts för en viss kund.

(227) Kommissionen drog slutsatsen att den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten, trots de tekniska skillnader i produkternas egenskaper och kvaliteter som enligt inlagorna skulle finnas, är produkter "av samma eller direkt konkurrerande slag".

3.2. Ökad import

(228) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar, eller riskerar att orsaka, gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på import av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg uppgifter i absoluta tal och i förhållande till produktion avsedd för försäljning (företagsintern användning, dvs. produktion för användning inom det egna företaget eller den egna företagsgruppen, inte inbegripen) och total produktion. Av tabellen nedan framgår för vart och ett av åren 1997-2001 hur importen utvecklades i absoluta tal och i förhållande både till gemenskapens produktion för försäljning (nedan kallad avsaluproduktion) och till gemenskapens totala produktion (inklusive produktion för företagsintern användning).

Produkt 3

Olegerade varmvalsade smala band

>Plats för tabell>

(229) Under perioden före krisen i Asien låg importen under 110000 ton (1996 uppgick den till 108512 ton, 1997 till 85864 ton). Till följd av krisen i Asien ökade importen mellan 1997 och 1998 med över 50 %. Den totala produktionen i gemenskapen och avsaluproduktionen ökade marginellt 1998. Importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden ökade därmed från 3,6 % till 5,4 %, medan den i förhållande till den totala produktionen ökade från 3,1 % till 4,7 %.

(230) Under det efterföljande året minskade den årliga tillväxttakten för importen till cirka 13 %, men importen fortsatte att öka trots att priserna föll till 208 euro per ton. Importen ökade även relativt sett (jämfört med avsaluproduktionen och den totala produktionen), till 5,5 % av den totala produktionen i gemenskapen och till 6,1 % av avsaluproduktionen. Det faktum att ökningen var större i förhållande till den totala produktionen i gemenskapen beror på att en minskad företagsintern användning ledde till en nedgång i den totala produktionen i gemenskapen 1999, detta trots att avsaluproduktionen ökade något under detta år. Efter det att importen, till följd av krisen i Asien, hade ökat kraftigt 1998, låg den kvar på samma nivå även 1999 trots att priserna föll det året. Exportörerna lyckades nämligen behålla sin vidgade kundkrets och öka försäljningen.

(231) Mellan 1999 och 2000 ökade importen från 146345 ton till 176854 ton, en ökning med nästan 21 %. Avsaluproduktionen var mer eller mindre oförändrad under denna period. I förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden skedde en ökning från 6,1 % till 7,4 % (eller omkring 21 %). Till följd av bland annat en ökad företagsintern användning och export ökade den totala produktionen i gemenskapen från 2,65 miljoner ton till 2,78 miljoner ton. Importen ökade därmed från 6,4 % till 8,4 % av den totala produktionen.

(232) Mellan 2000 och 2001 ökade importen till 214414 ton (en fortsatt ökning med omkring 37000 ton eller med 21 %). Under 2001 minskade avsaluproduktionen med 7 % till 1,92 miljoner ton. Importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden ökade därmed med över 32 % (till 9,8 % av avsaluproduktionen). Även den totala produktionen i gemenskapen minskade under 2001 (med 232000 ton eller med 8 %), vilket avspeglar en marginellt minskad produktion för intern användning, minskad export samt en minskning av den produktion som såldes på den öppna marknaden. Ökningen av importen i förhållande till den totala produktionen i gemenskapen var mer än 31 %.

(233) Priset på den berörda produkten steg något mellan 1997 och 1998, men föll under 1999 till 208 euro per ton på grund av ett överutbud som orsakats av importökningen under 1998, vilken förefaller ha varit en följd av krisen i Asien. År 2000 steg priserna till 302 euro per ton, men föll sedan med mer än 20 % under 2001. Kommissionen noterar att importen, även om priserna ökade under 2000, fortsatte att öka 2001 (både i absoluta tal och i förhållande till produktionen) samtidigt som priserna sjönk. Genomsnittspriset för importen föll från 302 euro per ton 2000 till 239 euro per ton 2001. Kommissionen noterar också att den fortsatta ökningen av importen till gemenskapen inträffade vid en tidpunkt när euron var relativt svag i förhållande till US-dollarn och när priserna i Förenta staterna för varmvalsade smala band var 30-40 % högre än priserna i gemenskapen för denna produkt.

3.2.1. Glidande tvåårsmedelvärde

(234) För att kunna fastställa den bakomliggande trenden när det gäller importens omfattning mellan 1997 och 2001 och avgöra huruvida den importuppgång som noterats under den senaste tiden är en ihållande trend, undersökte kommissionen glidande tvåårsmedelvärden. Av dessa framgår att importen ökade med mer än 21 % mot slutet av perioden.

3.2.2. Importens marknadsandel

(235) Importens marknadsandel ökade varje år under den period som undersökningen omfattade (nedan kallad skadeundersökningsperioden). Marknadsandelen ökade från 4,0 % 1997 till 10,1 % 2001. Mellan 2000 och 2001 ökade importens marknadsandel med nästan 28 %.

3.2.3. Slutsats

(236) Kommissionen betraktar den kraftiga ökningen av importen 1998 som exceptionell, och den kan enligt kommissionens mening inte anses utgöra ett led i den normala utvecklingen av importen.

(237) Att importuppgången under den senaste tiden inte kan tillskrivas ihållande trender i importnivån framgår av utvecklingen av det glidande tvåårsmedelvärdet för importen under den femåriga skadeundersökningsperioden.

(238) Kommissionen drar slutsatsen att den importuppgång som ägt rum under den senaste tiden kan betraktas som plötslig, markant och betydande i jämförelse med utvecklingen under tidigare år, särskilt med tanke på att importuppgången 1998 måste anses vara icke representativ.

3.3. Oväntade händelser

3.3.1. Ökad användning av handelspolitiska skyddsinstrument från Förenta staternas sida

(239) Förenta staterna, som står för ungefär en åttondel av stålkonsumtionen i världen, har sedan 1998 som en följd av krisen i Asien i ökad utsträckning använt sig av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller stålsektorn i syfte att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Ett antal av dessa fall har avgjorts inom Världshandelsorganisationen (WTO) och vissa av de metoder som använts har konstaterats vara oförenliga med WTO:s regler. Icke desto mindre grundar sig många av de åtgärder som fortfarande är i kraft på just dessa metoder.

(240) I tabellen nedan visas det årliga antalet fall inom hela stålsektorn i vilka Förenta staterna slutgiltigt fastställt antidumpningstullar eller utjämningstullar för ett eller flera länder under perioden 1997-2001. Det framgår av tabellen att åtgärderna har ökat under de tre senaste åren.

>Plats för tabell>

(241) Under 2001 meddelade Förenta staterna dessutom att ytterligare omfattande åtgärder skulle vidtas inom stålsektorn. I januari inledde Förenta staterna en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i US Trade Act 1974 ("1974 års handelslag"). I juli inledde Förenta staternas International Trade Commission (ITC) en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag och i december 2001 rekommenderade ITC skyddsåtgärder för en rad olika stålprodukter.

(242) Dessa åtgärder fick i tilltagande utsträckning hämmande effekter på importen av stålprodukter till Förenta staterna och ledde till att den amerikanska stålimporten sjönk med 33 % mellan 1998 och 2001. Åtgärderna kulminerade i de skyddsåtgärder som Förenta staterna tillkännagav den 5 mars 2002. Framför allt skyddsåtgärdsförfarandet, vilket hade diskuterats i flera månader innan det inleddes, hade en återhållande inverkan på importen till Förenta staterna på grund av att det försatte de ekonomiska aktörerna i en osäker situation. Det rör sig om den största handelspolitiska skyddsåtgärd som någonsin inletts av en WTO-medlem och omfattar import till ett värde av omkring 17 miljarder US-dollar.

3.3.2. Förenta staternas ökade användning av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller den berörda produkten

(243) För varmvalsat stål och varmvalsad plåt (de amerikanska produktkategorier som omfattar varmvalsade smala band) införde Förenta staterna mellan 1999 och 2001 19 antidumpningsåtgärder (bland annat en överenskommelse om tillfälligt upphävande) och 10 utjämningsåtgärder. I februari 1999 infördes sålunda antidumpningstullar på mellan 10,78 % och 67,14 % på import av den berörda produkten med ursprung i Japan och antidumpningstullar och utjämningstullar på mellan 10,21 % och 52,14 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Indonesien. I juli 1999 infördes antidumpningstullar på mellan 41,27 % och 42,12 % på import av den berörda produkten med ursprung i Brasilien. I september 2000 infördes antidumpningstullar och utjämningstullar på mellan 40,6 % och 44,59 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Argentina. I november 2000 infördes antidumpningstullar på mellan 64,20 % och 90,83 % på import av den berörda produkten med ursprung i Kina. I november 2000 infördes antidumpningstullar och utjämningstullar på mellan 8,28 % och 44,4 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Indien.

(244) När det gäller varmvalsat stål och varmvalsad plåt hade Förenta staterna per den 15 mars 2002 antidumpningsåtgärder i kraft avseende exportörer i 17 länder och utjämningsåtgärder i kraft avseende exportörer i 9 länder. Åtgärderna gällde följande länder: Argentina, Brasilien, Frankrike, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kazakstan, Kina, Nederländerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Thailand och Ukraina. Varje gång en antidumpnings- eller utjämningsåtgärd införts har den amerikanska importen av den berörda produkten från landet i fråga minskat. Den mycket kraftiga nedgången i den amerikanska importen 2001 inträffade vidare ett under år när Förenta staterna inte bara hade 19 antidumpningsåtgärder och 10 utjämningsåtgärder beträffande den berörda produkten i kraft utan också, vid årets början, inledde en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i 1974 års handelslag. Dessutom tillkännagav International Trade Commission vid årets mitt att det skulle göras en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag.

(245) Mellan 1999 och 2001 minskade importen till Förenta staterna från 6,61 miljoner ton till 3,63 miljoner ton. Under samma period ökade importen till gemenskapen från 146345 ton till 214414 ton, en ökning med 20 %.

(246) Kommissionen har vidare fastställt att minskningen av importen av varmvalsat stål och varmvalsad plåt till den amerikanska marknaden bland annat ledde till att importen av varmvalsade smala band till gemenskapsmarknaden ökade. På grundval av tillgängliga uppgifter har kommissionen fastställt att det finns ett samband i tiden mellan Förenta staternas ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument under senare år, den mycket kraftiga minskningen av Förenta staternas import av varmvalsat stål och varmvalsad plåt mellan 2000 och 2001 och ökningen av gemenskapens import av varmvalsade smala band under den perioden. Gemenskapen var en viktig exportmarknad för varmvalsade smala band 2001. På både gemenskapens marknad och den amerikanska marknaden finns samma typer av industriella användare. Många av de exportörer som berörs av Förenta staternas handelspolitiska skyddsinstrument har sedan flera år också exporterat till gemenskapen. Samtidigt som den amerikanska importen föll mycket kraftigt ökade importen till gemenskapen till sin högsta nivå någonsin, trots sjunkande BNP-tillväxt, produktion och konsumtion i gemenskapen 2001.

(247) Denna ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument, varav flera konstaterades vara oförenliga med WTO:s regler, kunde inte ha förutsetts när Uruguayrundan avslutades och utgör sådana oväntade omständigheter som avses i avtalet om skyddsåtgärder.

3.3.3. Minskningen av importen till Förenta staterna

(248) I tabellen nedan visas importen till Förenta staterna av varmvalsat stål (inbegripet plåt i ringar eller rullar) och varmvalsad plåt (inbegripet plåt skuren i längder och pläterad plåt) under perioden 1997-2001. Varmvalsade smala band klassificeras för närvarande inom dessa amerikanska produktkategorier.

>Plats för tabell>

Källa:

Global Trade Atlas

(249) Importen till Förenta staterna ökade mellan 1997 och 1998 för att 1999 falla tillbaka till något under 1997 års nivå. Mellan 1999 och 2000 ökade den med omkring 7,6 miljoner ton. Mellan 2000 och 2001 sjönk importen emellertid med mer än 52 %.

(250) Den minskade importen av varmvalsat stål och varmvalsad plåt till Förenta staterna kan främst förklaras med de direkta verkningarna av de i punkterna 21-26 nämnda åtgärderna för de exportörer vars varor blev föremål för antidumpnings- eller utjämningstullar, men också med de indirekta avskräckande effekter som åtgärderna och undersökningarna fick för alla exportörer av den berörda produkten till Förenta staterna.

(251) Av tabellen nedan framgår hur enskilda antidumpnings- eller utjämningsåtgärder påverkade exporten till Förenta staterna av varmvalsat stål (inbegripet plåt i ringar eller rullar) och varmvalsad plåt (inbegripet plåt skuren i längder och pläterad plåt) från vissa länder.

>Plats för tabell>

3.4. Definition av gemenskapens producenter

(252) Den totala produktionen i gemenskapen av varmvalsade smala band uppgår till omkring 3,5 miljoner ton per år. Följande stålföretag i gemenskapen samarbetade till fullo i undersökningen:

- Corus Strip UK, Förenade kungariket

- Corus Staal BV, Nederländerna

- Rautaruukki Oyj, Finland

- Riva Ilva SpA, Italien

- Salzgitter AG Stahl & Technologie, Tyskland

- Sollac SA, Frankrike

- SSAB Tunnplåt AB, Sverige

- Thyssen Krupp Stahl AG, Tyskland

- Voest Alpine Stahl GmbH, Österrike

(253) Alla dessa företag är medlemmar av European Confederation of the Iron and Steel Industry ("Eurofer"). De stod för ungefär 72 % av den totala produktionen av den berörda produkten i gemenskapen. De svarade för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför i detta förfarande utgöra gemenskapens producenter.

3.5. Allvarlig skada

(254) För att kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada för gemenskapens producenter av den likadana produkten, dvs. en betydande allmän försämring av gemenskapsproducenternas ställning, har kommissionen bedömt alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkar gemenskapsproducenternas situation. Särskilt har kommissionen för den berörda produkten bedömt utvecklingen av produktionskapacitet, produktion, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, företagsintern användning, lager, konsumtion, försäljning, marknadsandel, priser, prisunderskridande och lönsamhet för åren 1997-2001. De relevanta ekonomiska uppgifterna återfinns i slutet av denna produktanalys.

(255) Undersökningen har visat att den berörda produkten används på två olika sätt. Den kan antingen säljas eller användas internt för tillverkning av andra produkter. Det konstaterades att omkring 17 % av den berörda produkten som tillverkas av gemenskapens producenter används internt (dvs. de bearbetas vidare av dessa producenter i en integrerad process, ofta med utnyttjande av samma produktionslinje; detta kallas nedan företagsintern användning). Dessa produkter följer en intern vidareförädlingsprocess som normalt inte faktureras.

(256) Den återstående produktionen säljs till marknadspriser på gemenskapens marknad (nedan kallad den öppna marknaden). Importen av den berörda produkten säljs också på den öppna marknaden. De största inköparna på den öppna marknaden är oberoende kallvalsverk, rörtillverkare, stålcentraler ("steel service centres"), stålhandlare och lagerhållare. Den berörda produkten säljs till samma typer av kunder och används för samma ändamål oavsett om den säljs av gemenskapens industri eller av importörer. Vid försäljning av den berörda produkten utfärdas en faktura.

(257) Undersökningen visade att det finns en tydlig skillnad mellan den berörda produkten avsedd för företagsintern användning och den berörda produkten avsedd för försäljning. Det konstaterades att den berörda produkt som var avsedd för företagsintern användning inte berördes direkt av importen. Däremot konkurrerade avsaluproduktionen direkt med de importerade produkterna.

(258) För att kunna ge en så heltäckande bild som möjligt av gemenskapsproducenternas situation har kommissionen samlat in och analyserat uppgifter såväl rörande varmvalsade smala band avsedda för företagsintern användning som rörande varmvalsade smala band avsedda för försäljning. Eftersom den produktion i gemenskapen som är avsedd för försäljning konkurrerar med importen av den berörda produkten inriktade kommissionen sig på den öppna marknaden. Den har i största möjliga utsträckning kombinerat uppgifterna rörande den öppna marknaden och uppgifterna rörande företagsintern användning, men även behandlat dem separat i den mån det varit nödvändigt och möjligt.

3.5.1. Analys av den samlade verksamheten avseende den berörda produkten

3.5.1.1. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(259) Undersökningen visade att det inte inträffade några större förändringar av total uppskattad teoretisk produktionskapacitet under skadeundersökningsperioden.

(260) Kapacitetsutnyttjandet var i stort sett oförändrat under 1997 och 1998 (kring 72-73 %), men minskade 1999 till följd av nedgången i produktionen. Kapacitetsutnyttjandet steg under 2000 till sin tidigare nivå på grund av att produktionen ökade till sin tidigare nivå, men sjönk 2001 till sin lägsta nivå under femårsperioden (67 %). Kommissionen noterar att nedgången i exporten och den företagsinterna användningen mellan 2000 och 2001 bidrog till detta minskade kapacitetsutnyttjande. Medan den företagsinterna användningen minskade med 9000 ton och exporten med 41000 ton (totalt cirka 1,3 % av produktionen år 2000), minskade emellertid kapacitetsutnyttjandet med mer än 8 %.

3.5.1.2. Total produktion i gemenskapen

>Plats för tabell>

(261) Den totala produktionen i gemenskapen förblev oförändrad under 1997 och 1998 varefter den 1999 sjönk på grund av att importen ökade samtidigt som lagren, exporten och den företagsinterna användningen minskade. Under 2000 steg produktionen, trots den ökade importen, åter till strax över de tidigare nivåerna på grund av ökad export, ökad företagsintern användning och lagerpåfyllning. Den sjönk dock 2001, när importens andel av gemenskapsmarknaden ökade ytterligare i absoluta tal trots att konsumtionen minskade med 5 %.

(262) Den produktion som såldes på den öppna marknaden var i stort sett oförändrad mellan 1997 och 2000, även om den tenderade att öka något under de första två åren för att därefter minska något under det tredje året. Mellan 2000 och 2001 minskade sedan avsaluproduktionen med 148000 ton eller med 7 % på grund av en kombination av minskad export och sjunkande försäljning i gemenskapen. Detta visar importens ökande dominans på en nedåtgående marknad. Gemenskapens export av varmvalsade smala band motsvarade under hela skadeundersökningsperioden ungefär en åttondel av den produktion som såldes på den öppna marknaden. Gemenskapens export föll från en toppnotering på 330618 ton 1997 till 273737 ton 2001. En vidare granskning av den minskade produktionen för export görs under rubriken "Andra faktorer" i syfte att undersöka hur den påverkade producenterna i gemenskapen.

3.5.1.3. Sysselsättning

>Plats för tabell>

(263) Den sysselsättning som har anknytning till den likadana produkten var som störst 1998 när produktionen var som högst. En kombination av effektivitetsvinster 1999 och 2000 och minskad produktion 2001 ledde till att sysselsättningen minskade under vart och ett av dessa år. Antalet anställda minskade med 500 (eller med 6 %) mellan 2000 och 2001, vilket återspeglades i rapporter om bortfall av arbetstillfällen och om nedläggningar. Antalet anställda väntas sjunka ytterligare 2002. Prognosen har till viss del bekräftats genom den nedläggning av åtminstone en tillverkningsenhet i Förenade kungariket som ägde rum andra kvartalet 2002.

3.5.1.4. Produktivitet

>Plats för tabell>

(264) Produktiviteten låg mellan 1997 och 1999 oförändrat på omkring 303-309 euro per ton. Den ökade till 335 euro per ton 2000 när gemenskapens producenter minskade sysselsättningen på grund av ökad effektivitet. Produktiviteten sjönk emellertid 2001 när nedgången i produktionen ledde till lägre effektivitet trots färre anställda. Eftersom ingen ytterligare minskning av produktionen förutses väntas produktiviteten vara oförändrad under 2002, när effekten av det minskade antalet arbetstillfällen under den senare delen av 2001 slår igenom helt.

3.5.1.5. Kassaflöde

>Plats för tabell>

(265) Kassaflödet kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte avseende enbart bara den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001.

3.5.1.6. Avkastning på sysselsatt kapital

>Plats för tabell>

(266) Avkastningen på sysselsatt kapital kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte enbart avseende den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför också vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 2000 och 2001.

3.5.1.7. Andra indikatorer

(267) Det ansågs inte relevant att analysera konsumtion, försäljningsvolym, marknadsandel, priser per enhet, lönsamhet och lager i detta avsnitt, eftersom en fullständig analys av dessa indikatorer endast var relevant för den öppna marknaden.

3.5.2. Analys av den öppna marknaden

3.5.2.1. Konsumtion

>Plats för tabell>

(268) Omfattningen av konsumtionen i gemenskapen av varmvalsade smala band fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas totala försäljning på den öppna marknaden och den sammanlagda importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt importstatistik från Eurostat och de exporterande producenternas svar på frågeformulären.

(269) Mellan 1997 och 1999 ökade konsumtionen i gemenskapen från 2,14 miljoner ton till 2,23 miljoner ton. Den var oförändrad under 2000, men minskade till 2,13 miljoner ton under 2001. Konsumtionsnedgången mellan 2000 och 2001 granskas i avsnittet "Andra faktorer" för att det skall kunna fastställas om den bidragit till den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit och i så fall i vilken utsträckning.

3.5.2.2. Försäljningsvolym

>Plats för tabell>

(270) Försäljningen av den likadana produkten i gemenskapen ökade från 2,05 miljoner ton till 2,07 miljoner ton mellan 1997 och 1998 och vidare till 2,09 miljoner ton 1999, bland annat på grund av en viss konsumtionstillväxt. Därefter minskade försäljningen av den likadana produkten under 2000 (till 2,06 miljoner ton) och mer markant under 2001 (till 1,92 miljoner ton). Nedgången i försäljningen i gemenskapen av den likadana produkten var 7 %, något högre än konsumtionsnedgången (5 %). Detta visar importens ökande dominans på en marknad där konsumtionen hade minskat 2001.

3.5.2.3. Marknadsandel

>Plats för tabell>

(271) Gemenskapsproducenternas marknadsandel sjönk från 96,0 % till 94,1 % mellan 1997 och 1998 till följd av den ökning av importen från Sydostasien som ägde rum 1998 som ett resultat av krisen i Asien. Trots prisnedskärningar under det följande året (1999) fortsatte gemenskapens producenter att förlora marknadsandelar, om än i långsammare takt. Mellan 1999 och 2000 minskade gemenskapsproducenternas marknadsandel åter. Samma sak inträffade mellan 2000 och 2001. Gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade till 89,9 %, dvs. 6,1 % lägre än nivån i början av skadeundersökningsperioden. Det bör noteras att marknadsandelen mellan 2000 och 2001 fortsatte att minska i ökad takt trots att gemenskapens producenter sänkte sina priser under den perioden.

3.5.2.4. Den likadana produktens pris samt prisunderskridande

>Plats för tabell>

(272) Genomsnittspriset för den likadana produkten ökade mellan 1997 och 1998 till 347 euro per ton men föll sedan till 298 euro per ton 1999 när gemenskapens producenter kämpade för att återta marknadsandelar. En återhämtning inträffade 2000, men sedan föll priserna igen (med 4,5 %) till 343 euro per ton 2001. Denna trend bekräftas ytterligare av att priset på den i gemenskapen tillverkade produkten på kvartalsbasis sjönk från 349 till 332 euro per ton mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(273) För att kunna fastställa nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder på samma handelsnivå och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse av priser som fakturerats av gemenskapens producenter och av producenter med export till gemenskapen visar att de inhemska priserna underskreds med i genomsnitt 26,7 % år 2001.

3.5.2.5. Lönsamhet

>Plats för tabell>

(274) Gemenskapsproducenternas lönsamhet på försäljningen i gemenskapen varierade avsevärt under den femåriga skadeundersökningsperioden. Den lägsta lönsamheten noterades 1999, när gemenskapens producenter sänkte priserna i ett försök att återta marknadsandelar från importen. Den högsta lönsamheten noterades 1998. År 2001, när importen ökade till sin högsta nivå under femårsperioden, sjönk genomsnittspriset på importen till 239 euro per ton och genomsnittspriset på den i gemenskapen tillverkade produkten till 343 euro per ton. Prisnedgången på den i gemenskapen tillverkade produkten i kombination med minskande försäljningsvolymer ledde till att gemenskapsproducenternas lönsamhet sjönk från 5,5 % till -1,7 %, och den negativa utvecklingen förefaller ha fortsatt under 2002. Denna trend bekräftas ytterligare av att kvartalsvisa uppgifter från det första kvartalet 2001 till det första kvartalet 2002 visar att lönsamheten på gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapens marknad sjönk från 1,6 % till - 8,5 %.

(275) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapens producenter kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 8 % lades till den i gemenskapen tillverkade produktens produktionskostnad. Vinstmarginalen ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation som inte påverkas av plötsliga, kraftiga importökningar. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton under 2001 för den importerade produkten. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och resulterade i ett målprisunderskridande på 53,5 %.

3.5.2.6. Lager

>Plats för tabell>

(276) Lagernivåerna var i stort sett oförändrade under 1997 och 1998, men minskade 1999 på grund av nedgången i gemenskapsproducenternas produktion. Nedgången i produktionen berodde på att priserna föll i början och mitten av 1999. Under 2000 byggdes lagren på nytt upp till 142535 ton och låg i stort sett kvar på denna nivå under 2001.

3.5.3. Analys av företagsintern användning

>Plats för tabell>

(277) Vissa indikatorer som rör företagsintern användning har beskrivits inom ramen för analysen av den sammanlagda verksamheten i samband med den berörda produkten (kapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och produktivitet). När det gäller vissa andra faktorer som undersöks i analysen av den öppna marknaden (försäljningspris, lager och lönsamhet) är de uppgifter som mottagits till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för varmvalsade smala band. Det finns emellertid inget som bevisar att det skulle vara mer lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden. Denna analys inriktas därför på produktion för företagsintern användning och det undersöks huruvida trenden för denna typ av produktion är jämförbar med trenderna på den öppna marknaden och marknaden som helhet.

(278) Produktionen för företagsintern användning utgjorde cirka 13 % av den totala produktionen i gemenskapen mellan 1997 och 2000. Till följd av nedgången i den totala produktionen ökade den emellertid 2001 till omkring 14 % av den totala produktionen i gemenskapen. I absoluta tal var den företagsinterna användningen mer eller mindre oförändrad under femårsperioden. Den varierade dock mellan 344566 ton och 377552 ton i en lätt uppåtgående kurva.

3.5.4. Slutsats

(279) Av uppgifterna framgår att produktionskapaciteten visserligen var i stort sett oförändrad och produktiviteten ökade något, men att utvecklingen totalt sett var negativ när det gäller kapacitetsutnyttjande, produktion och sysselsättning. Även kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisar negativa siffror.

(280) Totalt sett uppvisar uppgifterna för den öppna marknaden, mot bakgrund av en stagnerande konsumtion och en lagerminskning, en negativ utveckling för försäljning, marknadsandelar, priser och lönsamhet.

(281) Av uppgifterna rörande företagsintern användning framgår att den företagsinterna användningen följde en stabil trend. Dessa undersökningsresultat får stöd i analysen av den sammanlagda verksamheten avseende den berörda produkten.

(282) Kommissionen noterar särskilt att gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen 2001 sjönk till sin lägsta nivå på fem år (1,92 miljoner ton) och att deras lönsamhet minskade snabbt samtidigt som importen nådde sin högsta nivå på fem år (214414 ton). Detta skedde mot bakgrund av en samtidig nedgång i produktion och konsumtion. I det läget skulle man ha väntat sig en nedgång i importen. I stället ökade den för fjärde året i rad.

(283) Verkningarna av denna kombination av faktorer för gemenskapens producenter återspeglas i resultatindikatorerna. Gemenskapsproducenternas lönsamhet har sjunkit från 5,5 % 2000 till -8,5 % under första kvartalet 2002. Gemenskapens producenter har förlorat marknadsandelar och hade 2001 sin lägsta marknadsandel på fem år. Kapacitetsutnyttjandet har också minskat kraftigt under 2001 till den lägsta nivån på fem år, vilket även är fallet med produktiviteten, trots betydande neddragningar av arbetsstyrkan såväl 2000 som 2001. Sysselsättningen hade 2001 nått den lägsta nivån under femårsperioden. Dessa utvecklingstendenser bekräftas av den fortsatta försämringen av priser och lönsamhet mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(284) Med beaktande av alla dessa faktorer och särskilt på grundval av analysen av verksamheten på den öppna marknaden drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter har lidit allvarlig skada.

3.6. Orsakssamband

(285) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem.

- Efter att ha identifierat den skada som de olika kända faktorerna orsakat fastställde kommissionen huruvida den ökade importen är en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

3.6.1. Inverkan av den ökade importen

(286) Marknaden för varmvalsade smala band är öppen när det gäller leverantörer, kunder och priser. Eftersom varmvalsade smala band i allt väsentligt är en stapelvara, konkurrerar den berörda produkten och den likadana produkten huvudsakligen genom priset. Mellan 1999 och 2001 ökade marknadsandelen för importen från 6,5 % till 10,1 %. Samtidigt minskade den i gemenskapen tillverkade produktens marknadsandel från 93,5 % år 1999 till 89,9 % år 2001. Under samma period ökade importen från 6,1 % till 9,8 % av avsaluproduktionen (från 5,5 % till 8,4 % av den totala produktionen i gemenskapen). Importen har alltså också ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapens producenter.

(287) När det gäller priserna sjönk det genomsnittliga priset per enhet på den berörda produkten på gemenskapsmarknaden från 302 till 239 euro per ton mellan 2000 och 2001. Det genomsnittliga priset per enhet på den likadana produkten minskade från 359 till 343 euro per ton. På denna öppna marknad har prisunderskridandet haft en avgörande inverkan. Minskningen av den likadana produktens genomsnittliga pris per enhet skulle bara den ha lett till att gemenskapsproducenternas intäkter av försäljningen i gemenskapen sjunkit med omkring 4,5 % (33 miljoner euro) 2001. Eftersom försäljningsvolymen samtidigt minskade uppgick den faktiska nedgången i intäkter från försäljningen i gemenskapen till 89 miljoner euro. De fasta kostnaderna utgör en väsentlig del av gemenskapsproducenternas indirekta kostnader. Nedgången i försäljningsintäkterna förorsakade därför ett oproportionerligt stort vinstfall, och 2001 gjorde gemenskapens producenter en förlust på 1,6 %. Denna nedgång i priser och lönsamhet måste vidare ses mot bakgrund av ett antal fabriksnedläggningar och därav föranledda neddragningar av antalet anställda.

(288) Kommissionen anser av dessa skäl att det finns ett samband mellan den ökade importen till låga priser och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

3.6.2. Inverkan av förändringar i konsumtionen

(289) Kommissionen undersökte skadeverkningarna av nedgången i konsumtionen mellan 2000 och 2001. Nedgången måste ses mot bakgrund av den övergripande trenden under den femåriga skadeundersökningsperioden. Konsumtionen ökade från 2,14 miljoner ton 1997 till 2,23 miljoner ton 1999 och därefter till 2,24 miljoner 2000 innan den minskade med omkring 110000 ton till 2,13 miljoner ton 2001.

(290) Trots att konsumtionen minskade mellan 2000 och 2001 var konsumtionen överlag stabil under femårsperioden.

(291) Vid undersökningen av minskningen mellan 2000 och 2001 måste hänsyn tas till samtliga marknadsaktörers reaktion på den minskade konsumtionen. Det konstaterades i detta sammanhang att samtidigt som gemenskapens producenter tvingades minska sin försäljning i gemenskapen med omkring 150000 ton 2001 jämfört med 2000, utvecklades importen i klart motsatt riktning. Någon ekonomisk grund för den kraftiga importökningen kunde inte fastställas. Det fanns exempelvis ingen exportör som hävdade att ökningen berodde på lägre produktionskostnader.

(292) När det gäller inverkan på priserna bör en stabil konsumtion normalt inte leda till fallande priser, och även nedgången på 4 % 2001 borde normalt inte få någon större inverkan på priserna om produktionen snabbt anpassas till marknadens behov Gemenskapens producenter förefaller i detta avseende ha reagerat genom att minska både produktionen och försäljningen i högre grad än nödvändigt för att ligga i linje med konsumtionsnedgången.

(293) På liknande sätt bör, om pristrycket minskar, de skadeverkningar som härrör från låga priser kunna begränsas. Den viktigaste faktorn här är vinst, och vinstminskningen skulle ha begränsats till ett minimum om priserna inte hade fallit betydligt. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att konsumtionsnedgången inte skulle ha medfört väsentliga vinstminskningar om lågprisimporten inte hade ökat kraftigt.

(294) Även om samtliga marknadsaktörer agerat ansvarsfullt och anpassat sin produktion, skulle gemenskapsproducenternas försäljning emellertid ha minskat 2001 jämfört med 2000. Gemenskapsproducenternas försäljning minskade med 150000 ton 2001 jämfört med 2000. Samtidigt ökade importen 2000 med 40000 ton jämfört med 2000. Med tanke på hur konsumtionen har utvecklats under femårsperioden borde gemenskapsproducenternas försäljning ha förblivit densamma.

(295) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett klart, men inte betydande, orsakssamband mellan konsumtionsnedgången och de observerade skadeverkningarna.

3.6.3. Inverkan av förändringar i den företagsinterna användningen

(296) Kommissionen har även studerat effekterna av hur den företagsinterna användningen av varmvalsade smala band utvecklats. Den företagsinterna användningen ökade mellan 1997 och 2000 från 344566 ton till 377552 ton, men minskade 2001 till 368239 ton. Kommissionen noterade att denna nedgång överensstämde med marknadsvillkoren för mellan- och slutprodukterna.

(297) Vissa indikatorer som rör företagsintern användning har beskrivits inom ramen för analysen av den sammanlagda verksamheten i samband med den berörda produkten (kapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och produktivitet). När det gäller vissa andra faktorer som undersöks i analysen av den öppna marknaden (försäljningspris, lager och lönsamhet) är de ytterligare uppgifter avseende företagsintern användning som mottagits till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för varmvalsad plåt. Det finns emellertid inget som bevisar att det skulle vara mer lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden.

(298) Nedgången i den företagsinterna användningen har orsakat mindre skadeverkningar på produktionen, vilket i sin tur påverkat kapacitetsutnyttjandet och i förlängningen lönsamheten. Inverkan var emellertid liten, och nedgången i priser och intäkter för gemenskapens producenter på den öppna marknaden berodde på lågprisimporten och har endast ett obetydligt eller obefintligt samband med nedgången i företagsintern användning.

3.6.4. Exportresultatets inverkan

(299) Kommissionen undersökte också inverkan av nedgången i exporten.

>Plats för tabell>

(300) Mellan 1997 och 2001 minskade gemenskapsproducenternas export av varmvalsade smala band till tredje land från 330618 ton till 273737 ton. Exporten minskade kontinuerligt mellan 1997 och 1999. Den återhämtade sig 2000, men minskade sedan återigen. Under femårsperioden minskade exporten med cirka 57000 ton. Det orsakades därför vissa skadeverkningar som en följd av minskad export under femårsperioden.

(301) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de observerade skadeverkningarna.

3.6.5. Inverkan av outnyttjad kapacitet

(302) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningar kan ha uppstått på grund av outnyttjad kapacitet hos gemenskapens producenter. Det inträffade inga större förändringar av den uppskattade totala teoretiska produktionskapaciteten under skadeundersökningsperioden. Det har därför inte kunnat konstateras något samband mellan kapaciteten och skadeverkningarna.

3.6.6. Inverkan av omstrukturering

(303) Kommissionen undersökte vidare skadeverkningarna av kostnaderna för den omstrukturering som gemenskapens producenter genomgått under de senaste åren. I detta sammanhang noteras det att en omstrukturering i regel innebär kostnader på kort sikt såsom avgångsvederlag, kostnader för förvärv m.m., vilka uppvägs av effektivitetsvinster på medellång sikt. När det gäller den pågående rationaliseringen skulle detta innebära att pågående kostnader på kort sikt, även om de befanns vara små, inverkade på kostnadsstrukturen.

3.6.7. Fastställande av skadeverkningar

(304) Den skada som gemenskapens producenter lidit tog sig främst uttryck i minskad försäljning och ökad ekonomisk förlust. Kommissionen fastställde att, utöver ökningen av importen, fyra faktorer bidrog till skadan: konsumtionsnedgång, nedgång i företagsintern användning, exportnedgång och pågående rationaliseringar.

(305) Först och främst skedde en nedgång i konsumtionen mellan 2000 och 2001, även om utvecklingen under femårsperioden var stabil. Importen utvecklades emellertid inte alls i enlighet med konsumtionen, och kommissionen anser att konsumtionsnedgången inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser.

(306) Den nedgång i företagsintern användning som fastställdes mellan 2000 och 2001 har haft en mindre inverkan i fråga om volym. Den har emellertid inget betydande samband med den nedgång i priser och intäkter som drabbade gemenskapens producenter på den öppna marknaden.

(307) Kommissionen undersökte också nedgången i gemenskapsproducenternas export under femårsperioden. Exporten minskade under femårsperioden. Denna nedgång måste emellertid ses mot bakgrund av gemenskapsproducenternas totala försäljning. Mot denna bakgrund uppgick nedgången till 1 %. Exportutvecklingen hade därför en betydligt mindre inverkan på gemenskapens producenter under perioden 2000/2001 än den kraftiga importökningen.

(308) När det gäller de pågående rationaliseringarna anser kommissionen likaså att inverkan på gemenskapsproducenternas kostnadsstruktur inte är betydande, särskilt om man jämför med lågprisimportens inverkan på priserna.

(309) Kommissionen noterade att nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet främst berodde på importökningen, vilken fortsatte under konsumtionsnedgången 2001.

3.6.8. Slutsats

(310) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha separerat och åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen slutsatsen att det kan anses finnas ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapens producenter.

3.7. Ytterligare faktorer

(311) Kommissionen har dessutom analyserat ett antal faktorer som motiverar slutsatsen att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit kan väntas bli mycket värre om importen skulle ligga kvar på den nuvarande nivån eller öka.

3.7.1. Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(312) Det erinras om att Förenta staterna den 5 mars 2002 införde skyddsåtgärder avseende vissa stålprodukter, bland annat varmvalsat stål och varmvalsad plåt. Åtgärderna trädde i kraft den 20 mars 2002 och innebär att tullen på import till Förenta staterna höjs med 30 % av värdet under det första året, 24 % av värdet under det andra året och 18 % av värdet under det tredje året. Åtgärderna gäller inte Israel, Jordanien, Kanada och Mexiko, och inte heller en rad såsom utvecklingsländer angivna länder.

3.7.2. Omläggning av handeln till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder

(313) Kommissionen undersökte de troliga effekterna av Förenta staternas åtgärder genom att analysera situationen för de viktigaste exportländerna till Förenta staterna. Mot bakgrund av att de volymer som importeras till USA, och som inte är undantagna från åtgärderna, inte är viktiga, dras slutsatsen att en eventuell omläggning av handeln till gemenskapen troligen kommer att vara relativt obetydlig.

3.7.3. Minskad export från gemenskapen till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(314) Minskningen av gemenskapens export till Förenta staterna till följd av Förenta staternas åtgärder väntas vara obetydlig. Likväl är det troligt att gemenskapens export till andra marknader i tredje land också kommer att minska eftersom alla producenter världen över kommer att få det svårare att exportera, till följd både av Förenta staternas åtgärder och av de skyddsåtgärder som vidtagits av andra tredje länder och gemenskapen för att undvika att exporten hamnar på deras egna marknader.

3.7.4. Beräknade effekter av Förenta staternas åtgärder

(315) Kommissionen undersökte de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitet. Det konstaterades att de hade ökat sin produktionskapacitet från dess nivå 1999 på omkring 12,2 miljoner ton till 13,2 miljoner ton 2001. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande producenterna meddelade att de hade för avsikt att minska sin kapacitet inom den närmaste framtiden och inte heller att de hade för avsikt att minska sin produktion på grund av Förenta staternas åtgärder.

(316) De flesta angav att de hade för avsikt att kompensera eventuella minskningar i sin export till Förenta staterna genom att sälja mer på den inhemska marknaden. Detta påstående gjordes dock i en situation av stagnerande eller minskande konsumtion på dessa marknader. Därför är det mycket osannolikt att dessa producenter kan öka försäljningen på sina inhemska marknader i någon betydande utsträckning. Det är inte heller troligt att de kan öka försäljningen till andra exportmarknader, eftersom de flesta av producenterna på dessa marknader redan lider av den kännbara stängningen av den amerikanska marknaden och det inte finns några tecken på att det kommer att förekomma någon betydande extra konsumtion på dessa marknader på kort och medellång sikt som skulle göra det möjligt för importen att öka.

(317) Kommissionen har utvärderat de eventuella effekterna för gemenskapens producenter om inga slutgiltiga åtgärder införs och av den omläggning av handeln som Förenta staternas skyddsåtgärder ger upphov till, liksom vilka effekter dessa åtgärder får för gemenskapens export. I detta avseende har kommissionen konstaterat att om gemenskapen inte inför några skyddsåtgärder kommer importen att ligga kvar på den nuvarande nivån eller ovanför denna med följden att gemenskapsindustrin kommer att uppleva en mycket allvarlig och betydande nedgång, i synnerhet med tanke på att marknaden krymper. Mot bakgrund av den extremt svåra situation som gemenskapsproducenterna befinner sig i skulle följderna, till och med om importen ligger kvar på samma nivå, vara betydande och leda till ytterligare försäljningsminskningar för gemenskapens producenter, vilket i sin tur skulle leda till ytterligare negativa följder för övriga faktorer med hjälp av vilka industrins tillstånd fastställs.

(318) En fortsatt minskning av gemenskapens export kommer också att bidra till att gemenskapsproducenternas situation försämras. Sedan Förenta staterna införde åtgärderna uppskattas gemenskapens export redan ha minskat och denna situation kommer troligen att bestå eller kanske till och med förvärras under de kommande månaderna.

(319) Beräkningarna avseende import och gemenskapens export skulle förvärra situationen för gemenskapsindustrin avseende alla faktorer som redan undersökts i samband med fastställandet av om det förekommer allvarlig skada. De skulle medföra ytterligare en minskning av försäljning och priser, vilket skulle led till negativa effekter på produktionen, ökade kostnader per enhet och ökade förluster. De totala negativa effekterna skulle i hög grad förstärkas av det faktum att gemenskapsproducenterna redan lider allvarlig skada till följd av den ökade importen under senare år.

3.7.5. Slutsats

(320) Med hänsyn till att gemenskapens producenter redan lider allvarlig skada är det rimligt att dra slutsatsen att situationen för gemenskapens producenter skulle komma att förvärras till och med om importen ligger kvar på nuvarande nivå. Situationen kommer dessutom att förvärras genom en minskning av gemenskapens export till följd av Förenta staternas åtgärder.

Produkt 3

Olegerade varmvalsade smala band (fortsättning)

>Plats för tabell>

4. PRODUKT 4 - LEGERADE VARMVALSADE PLATTA PRODUKTER

4.1. Berörd produkt och produkt av samma eller direkt konkurrerande slag

4.1.1. Berörd produkt

(321) Den berörda produkten är vissa legerade varmvalsade platta produkter (nedan kallade legerade produkter). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7225 19 10, 7225 30 00, 7225 40 80, 7226 19 10, 7226 91 10, 7226 91 90 och 7226 99 20

(322) Legerade produkter tillverkas på samma sätt som varmvalsade ringar eller rullar och plåt, men med tillägg av ett legeringselement till stålet. De kan upprullas eller utrullas och används som insatsmaterial för tillverkning av ett brett sortiment av andra stålprodukter.

(323) Vart och ett av de KN-nummer som anges ovan motsvarar en specifik produkttyp med en viss bredd och tjocklek inom de gränser som nämns ovan.

(324) Även om varje KN-nummer motsvarar en urskiljbar typ av legerade produkter, konstaterades det att de alla har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och tillämpningar. Därför utgör alla typer av legerade produkter som omfattas av de KN-nummer som nämns ovan en enda produkt.

4.1.2. Produkter av samma eller direkt konkurrerande slag

(325) Kommissionen har undersökt huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad den likadana produkten) är av samma slag som den berörda importerade produkten. Under undersökningens gång mottog kommissionen inlagor från vissa större exportörer och importörer av legerade produkter, i vilka det gjordes gällande att vissa typer av legerade produkter som importerades till gemenskapen inte tillverkades av gemenskapens producenter och därför inte borde betraktas som "likadana" som den berörda produkten.

(326) Kommissionen gjorde en ingående granskning av dessa inlagor och tog framför allt följande undersökningsresultat i beaktande:

(327) Kommissionen drog slutsatsen att den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten, trots de tekniska skillnader i produkternas egenskaper och kvaliteter som enligt inlagorna skulle finnas, är produkter "av samma eller direkt konkurrerande slag".

4.2. Ökad import

(328) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar, eller riskerar att orsaka, gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på import av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg uppgifter i absoluta tal och i förhållande till produktion avsedd för försäljning (företagsintern användning, dvs. produktion för användning inom det egna företaget eller den egna företagsgruppen, inte inbegripen) och den totala produktionen. Av tabellen nedan framgår för vart och ett av åren 1997-2001 hur importen utvecklades i absoluta tal och i förhållande både till gemenskapens produktion avsedd för försäljning (nedan kallad avsaluproduktion) och till gemenskapens totala produktion (inklusive produktion för företagsintern användning).

Product 4

Legerade varmvalsade platta produkter

>Plats för tabell>

(329) Mellan 1999 och 2000 ökade importen från 25719 ton till 158233 ton, en ökning med 515 %. Under samma period ökade avsaluproduktionen med 21 %, vilket innebar att ökningen av importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden var mer än 400 %. Den totala produktionen ökade (också med 21 %), vilket innebar att ökningen av importen i förhållande till den totala produktionen var omkring 400 %.

(330) Mellan 2000 och 2001 ökade importen till 468773 ton (en ökning med ytterligare omkring 200 %). Under 2001 minskade avsaluproduktionen med 11 %. Importen ökade därmed med 232 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden. Den totala produktionen minskade också 2001 (med 12 %), vilket innebar att ökningen av importen i förhållande till den totala produktionen var 236 %.

(331) Priset på den berörda produkten blir inte riktigt tillförlitligt (på grund av små volymer) förrän 1999 och därefter. Priserna föll avsevärt från 1999 till 2001 (med 24 %).

4.2.1. Glidande tvåårsmedelvärde

(332) För att kunna fastställa den bakomliggande trenden när det gäller importens omfattning mellan 1997 och 2001 och avgöra huruvida importuppgången under den senaste tiden är en ihållande trend undersökte kommissionen glidande tvåårsmedelvärden. Dessa bekräftar att även om importen ökade 1997/1998-1998/1999 skedde den viktigaste ökningen 1998/1999-2000/2001.

4.2.2. Importens marknadsandel

(333) Marknadsandelen för importen steg kraftigt under hela perioden 1997-2001 även om de viktigaste ökningarna skedde under perioden 1999-2001, då importens marknadsandel ökade från 1,2 % till 17,2 %.

4.2.3. Slutsats

(334) Ökningen av importen mellan 1999 och 2001 med över 1700 % i absoluta tal och över 1500 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden och till den totala produktionen är plötslig, markant och betydande. Importuppgången under den senaste tiden kan inte tillskrivas normala toppar och dalar i importnivån, vilket framgår av det glidande tvåårsmedelvärdet under den femåriga skadeundersökningsperioden.

(335) Slutsatsen dras att ökningarna under senare tid kan anses vara plötsliga, markanta och betydande om man jämför dem med utvecklingen under tidigare år.

4.3. Oväntade händelser

4.3.1. Ökad användning av handelspolitiska skyddsinstrument från Förenta staternas sida - allmänt

(336) Förenta staterna, som står för ungefär en åttondel av stålkonsumtionen i världen, har sedan 1998 som en följd av krisen i Asien(7) i ökad utsträckning använt sig av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller stålsektorn i syfte att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Ett antal av dessa fall har avgjorts inom Världshandelsorganisationen (WTO) och vissa av de metoder som använts har konstaterats vara oförenliga med WTO:s regler. Icke desto mindre grundar sig många av de åtgärder som fortfarande är i kraft på just dessa metoder.

(337) I tabellen nedan visas det årliga antalet fall inom hela stålsektorn i vilka Förenta staterna slutgiltigt fastställt antidumpningstullar eller utjämningstullar (för ett eller flera länder) under perioden 1997-2001. Det framgår av tabellen att åtgärderna har ökat under de tre senaste åren.

>Plats för tabell>

(338) Under 2001 meddelade Förenta staterna dessutom att ytterligare omfattande åtgärder skulle vidtas inom stålsektorn. I januari inledde Förenta staterna en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i US Trade Act 1974 ("1974 års handelslag"). I juli inledde Förenta staternas International Trade Commission (ITC) en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag och i december 2001 rekommenderade ITC skyddsåtgärder för en rad olika stålprodukter.

(339) Dessa åtgärder fick i tilltagande utsträckning hämmande effekter på importen av stålprodukter till Förenta staterna och ledde till att den amerikanska stålimporten sjönk med 33 % mellan 1998 och 2001. Åtgärderna kulminerade i de skyddsåtgärder som Förenta staterna tillkännagav den 5 mars 2002. Framför allt skyddsåtgärdsförfarandet, vilket hade diskuterats i flera månader innan det inleddes, hade en återhållande inverkan på importen till Förenta staterna på grund av att det försatte de ekonomiska aktörerna i en osäker situation. Det rör sig om den största handelspolitiska skyddsåtgärd som någonsin inletts av en WTO-medlem och omfattar import till ett värde av omkring 17 miljarder US-dollar.

4.3.2. Förenta staternas ökade användning av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller den berörda produkten

(340) För varmvalsade platta produkter (en produkt som inbegriper den berörda produkten) införde Förenta staterna mellan 1999 och 2001 fjorton antidumpningsåtgärder (inbegripet en överenskommelse om tillfälligt upphävande), på höga tullnivåer, samt sex utjämningsåtgärder. I juli 1999 infördes sålunda antidumpningstullar på mellan 41,27 % och 43,4 % på import av den berörda produkten med ursprung i Brasilien. I september 2000 infördes dels antidumpningstullar på mellan 40,6 % och 44,59 %, dels utjämningstullar på 41,69 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Argentina. I november 2000 infördes antidumpningstullar på mellan 64,20 % och 90,83 % på import av den berörda produkten med ursprung i Kina. Vidare infördes i november 2000 dels antidumpningstullar på mellan 36,53 % och 44,4 %, dels utjämningstullar på mellan 8,28 % och 31,89 % (varav vissa tillämpades kumulativt) på import av den berörda produkten med ursprung i Indien.

(341) När det gäller varmvalsade platta produkter hade Förenta staterna per den 15 mars 2002 antidumpningsåtgärder i kraft avseende exportörer i 14 länder och utjämningsåtgärder i kraft avseende exportörer i sex länder. Åtgärderna gällde följande länder: Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Japan, Kazakstan, Kina, Nederländerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand och Ukraina. Varje gång en antidumpnings- eller utjämningsåtgärd införts har den amerikanska importen av den berörda produkten från landet i fråga minskat. Den mycket kraftiga nedgången i den amerikanska importen 2001 inträffade vidare ett år när Förenta staterna inte bara hade 14 antidumpningsåtgärder och 6 utjämningsåtgärder beträffande den berörda produkten i kraft utan också, vid årets början, inledde en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i 1974 års handelslag. Dessutom tillkännagav International Trade Commission vid årets mitt att det skulle göras en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag.

(342) Mellan 1999 och 2001 minskade importen av varmvalsade platta produkter till Förenta staterna från 5,4 miljoner ton till 2,56 miljoner ton. Under samma period ökade importen av samma produkter till gemenskapen från 2,87 miljoner ton till 4,2 miljoner ton, en ökning med mer än 46 %.

(343) Kommissionen har vidare fastställt att minskningen av importen av varmvalsade platta produkter till den amerikanska marknaden bland annat ledde till att importen till gemenskapens marknad ökade. På grundval av tillgängliga uppgifter har kommissionen fastställt att det finns ett samband i tiden mellan Förenta staternas ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument under senare år, den mycket kraftiga minskningen av Förenta staternas import av varmvalsade platta produkter mellan 2000 och 2001 och ökningen av gemenskapens import av samma produkt under den perioden. Gemenskapen var en av de viktigaste exportmarknaderna för varmvalsade platta produkter 2001. På både gemenskapens marknad och den amerikanska marknaden finns samma typer av industriella användare. Många av de exportörer som berörs av Förenta staternas handelspolitiska skyddsinstrument har sedan flera år också exporterat till gemenskapen. Samtidigt som den amerikanska importen föll mycket kraftigt ökade importen till gemenskapen till sin högsta nivå någonsin, trots sjunkande BNP-tillväxt, produktion och konsumtion i gemenskapen 2001.

(344) Denna ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument, varav flera konstaterades vara oförenliga med WTO:s regler, kunde inte ha förutsetts när Uruguayrundan avslutades och utgör sådana oväntade omständigheter som avses i avtalet om skyddsåtgärder.

4.3.3. Minskningen av importen till Förenta staterna

(345) I tabellen nedan visas importen till Förenta staterna av varor enligt HS-undernummer 7225 19, 7225 30, 7225 40, 7226 19, 7226 91 och 7226 99 (vilka omfattar den berörda produkten och den likadana produkten) under perioden 1999-2001.

>Plats för tabell>

Källa:

Global Trade Atlas

(346) Importen till Förenta staterna minskade mellan 1999 och 2001. I synnerhet minskade importen kraftigt 2001, med runt 15 % (omkring 84000 ton).

(347) Den minskade importen till Förenta staterna kan främst förklaras med de direkta verkningarna av de åtgärder som nämns ovan för de exportörer vars varor blev föremål för antidumpnings- eller utjämningstullar, men också med de indirekta avskräckande effekter som åtgärderna och undersökningarna fick för alla exportörer av den berörda produkten till Förenta staterna.

(348) Av tabellen nedan framgår hur enskilda antidumpnings- eller utjämningsåtgärder påverkade exporten av den ovan nämnda produkten från Japan och gemenskapen.

>Plats för tabell>

4.4. Definition av gemenskapens producenter

(349) Den totala produktionen i gemenskapen av den berörda produkten uppgår till omkring 3.1 miljoner ton per år. Följande stålföretag i gemenskapen samarbetade till fullo i undersökningen:

- Corus Staal BV, Nederländerna

- Riva Ilva SpA, Italien

- Salzgitter AG Stahl & Technologie, Tyskland

- Sidmar NV, Belgien

- Sollac SA, Frankrike

- SSAB Tunnplåt, Sverige

- Thyssen Krupp Stahl AG, Tyskland }

- Lucchini SpA, Italien.

(350) Alla dessa företag är medlemmar av European Confederation of the Iron and Steel Industry ("Eurofer"). De stod för ungefär 75 % av den totala produktionen av den berörda produkten i gemenskapen. De svarade för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför i detta förfarande utgöra gemenskapens producenter.

4.5. Allvarlig skada

(351) För att kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada för gemenskapens producenter, dvs. en betydande allmän försämring av gemenskapsproducenternas ställning, har kommissionen bedömt alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkar gemenskapsproducenternas situation. Särskilt har kommissionen för den berörda produkten bedömt utvecklingen av produktionskapacitet, produktion, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, företagsintern användning, lager, konsumtion, försäljning, marknadsandel, kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, pris per enhet, prisunderskridande och lönsamhet för åren 1997-2001. De relevanta ekonomiska uppgifterna återfinns i slutet av denna produktanalys.

(352) Undersökningen har visat att den berörda produkten kan användas på två olika sätt. Den kan antingen säljas eller användas internt för tillverkning av andra produkter. Det konstaterades att omkring 22 % av den berörda produkten som tillverkas av gemenskapens producenter används internt (dvs. de bearbetas vidare av dessa producenter i en integrerad process, ofta med utnyttjande av samma produktionslinje; detta kallas nedan företagsintern användning). Dessa produkter följer en intern vidareförädlingsprocess som inte faktureras.

(353) Den återstående produktionen säljs till marknadspriser på gemenskapens marknad (nedan kallad den öppna marknaden). Importen av den berörda produkten säljs också på den öppna marknaden. De största inköparna på den öppna marknaden är oberoende kallvalsverk, rörtillverkare, stålcentraler ("steel service centres"), stålhandlare och lagerhållare. Den berörda produkten säljs till samma typer av kunder och används för samma ändamål oavsett om den säljs av gemenskapens industri eller av importörer. Vid försäljning av den berörda produkten på den öppna marknaden utfärdas en faktura.

(354) Undersökningen visade att det finns en tydlig skillnad mellan den berörda produkt som är avsedd för företagsintern användning och den som är avsedd för den öppna marknaden. Det konstaterades att den berörda produkt som var avsedd för företagsintern användning inte berördes direkt av importen. Däremot konkurrerade avsaluproduktionen direkt med de importerade produkterna.

(355) För att kunna ge en så heltäckande bild som möjligt av gemenskapsproducenternas situation har kommissionen samlat in och analyserat uppgifter såväl beträffande den berörda produkten avsedd för företagsintern användning som beträffande den berörda produkten avsedd för den öppna marknaden. Eftersom försäljningen på den öppna marknaden konkurrerar med importen av de berörda produkterna inriktade kommissionen sig på den öppna marknaden. Kommissionen har i största möjliga utsträckning kombinerat uppgifterna rörande den öppna marknaden och uppgifterna rörande företagsintern användning, men även behandlat dem separat i den mån det varit nödvändigt och möjligt.

4.5.1. Analys av den samlade verksamheten avseende den berörda produkten

4.5.1.1. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(356) Den uppskattade teoretiska produktionskapaciteten låg på en i stort sett oförändrad nivå på runt 4,5 miljoner ton under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet minskade mellan 1997 och 1999 (från 74,5 % till 65,0 %) men ökade 2000 (till 78,6 %) och minskade med 12 % 2001 (till 69,1 %).

>Plats för tabell>

4.5.1.2. Total produktion

(357) Den totala produktionen av den likadana produkten i gemenskapen minskade från 3,35 miljoner ton till 2,9 miljoner ton mellan 1997 och 1999. Mellan 1999 och 2000 ökade produktionen till 3,5 miljoner ton, varefter den 2001 minskade till 3,1 miljoner ton, en nedgång på 12 %, den lägsta nivån under femårsperioden.

>Plats för tabell>

4.5.1.3. Sysselsättning

(358) Sysselsättningen i samband med den likadana produkten har minskat stadigt under skadeundersökningsperioden. Den minskade från runt 3170 anställda under 1997 till 2705 anställda under 2001, en nedgång med 15 %.

>Plats för tabell>

4.5.1.4. Produktivitet

(359) Produktiviteten varierade under perioden 1997-2001 från 1057 ton per anställd 1997 till 1150 ton per anställd 2001.

>Plats för tabell>

4.5.1.5. Kassaflöde

(360) Kassaflödet kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte avseende enbart bara den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001.

>Plats för tabell>

4.5.1.6. Avkastning på sysselsatt kapital

(361) Avkastningen på sysselsatt kapital kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte enbart avseende den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför också vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och 2000-2001.

>Plats för tabell>

4.5.1.7. Andra indikatorer

(362) Det ansågs inte relevant att analysera konsumtion, försäljningsvolym, marknadsandel, priser per enhet, lönsamhet och lager i detta avsnitt, eftersom en fullständig analys av dessa indikatorer endast var relevant för den öppna marknaden.

4.5.2. Analys av den öppna marknaden

4.5.2.1. Konsumtion

(363) Omfattningen av konsumtionen i gemenskapen av den berörda produkten fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas (både de samarbetsvilliga och de icke-samarbetsvilliga) totala försäljning på den öppna marknaden och den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt importstatistik från Eurostat.

(364) Som framgår av tabellen nedan minskade konsumtionen i gemenskapen mellan 1997 och 1999 med omkring 11 %, från 2,43 miljoner ton till 2,17 miljoner ton. Mellan 1999 och 2000 ökade den med mer än 26 % och nådde då den högsta nivån under femårsperioden (2,75 miljoner ton), varefter den minskade till 2,72 miljoner ton 2001.

>Plats för tabell>

4.5.2.2. Försäljningsvolym

(365) Försäljningsvolymen för den likadana produkten i EU minskade mellan 1997 och 1999 från 2,4 miljoner ton till 2,1 miljoner ton. Mellan 1999 och 2000 ökade denna försäljning med 21 % och nådde då den högsta nivån under femårsperioden (2,6 miljoner ton), varefter den minskade till 2,3 miljoner ton 2001.

(366) Exporten av produkten minskade från 0,37 miljoner ton till 0,19 miljoner ton mellan 1997 och 1999. Mellan 1999 och 2001 ökade denna försäljning dock med 19 %, men nådde inte upp till exportnivåerna från vare sig 1997 eller 1998.

>Plats för tabell>

4.5.2.3. Marknadsandel

(367) Gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade oavbrutet under perioden, från 99,9 % 1997 till 82,8 % 2001.

>Plats för tabell>

4.5.2.4. Den likadana produktens pris samt prisunderskridande

(368) Det genomsnittliga priset per enhet för gemenskapsproducenternas produkt varierade under skadeundersökningsperioden mellan 341 euro och 302 euro per ton. Priserna ökade överlag under skadeundersökningsperioden, men som visas nedan har lönsamheten varierat och föll till sin lägsta nivå 2001. Detta beror på prisunderskridandet vad gäller importerade legerade produkter, vilket anges nedan. Detta pristryck har inneburit att prisökningarna hållits nere för en produkt beträffande vilken förbättringar i produktkvalitet och kundfokusering lett till ökade kostnader. Denna trend bekräftas ytterligare av att priset på den i gemenskapen tillverkade produkten på kvartalsbasis sjönk från 340 euro per ton till 315 euro per ton mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(369) För att kunna fastställa nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder på samma handelsnivå och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse av priser som fakturerats av gemenskapens producenter och av producenter med export till gemenskapen visar att de inhemska priserna underskreds med i genomsnitt 25,9 % år 2001.

>Plats för tabell>

4.5.2.5. Lönsamhet

(370) Som nämnts ovan varierade gemenskapsproducenternas lönsamhet på försäljningen i gemenskapen under den femåriga skadeundersökningsperioden. Den lägsta lönsamheten noterades 2001 och den högsta uppnåddes 1998 när en kombination av nöjaktiga priser och inget betydande importintrång möjliggjorde vinster på 9,0 %. Kvartalsuppgifterna visar en nedåtgående trend från 2000 till 2001, som fortsatte 2002 med förluster på 5,0 % under första kvartalet (denna utveckling skedde samtidigt med en mycket kraftig ökning av lågprisimporten). Denna negativa situation uppstod samtidigt som genomsnittspriserna föll och priserna inte kunde höjas. Gemenskapens producenter försökte helt klart att höja försäljningspriserna under 2001 för att öka sin lönsamhet, men under det fjärde kvartalet 2001 visade det sig att denna strategi hade misslyckats och priserna sänktes igen. Det bör erkännas att produktiviteten, såsom nämns ovan, överlag ökade under femårsperioden.

(371) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapens producenter kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 8 % lades till den i gemenskapen tillverkade produktens produktionskostnad. Vinstmarginalen ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation som inte påverkas av en plötslig, markant importökning. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton under 2001 för den berörda importerade produkten. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och resulterade i ett målprisunderskridande på 44,2 %.

>Plats för tabell>

4.5.2.6. Lager

(372) Lagren ökade under skadeundersökningsperioden och i synnerhet 2001 då de ökade med 22 %.

>Plats för tabell>

4.5.3. Analys av företagsintern användning

(373) Vissa indikatorer som rör företagsintern användning har beskrivits inom ramen för analysen av den sammanlagda verksamheten i samband med den berörda produkten (kapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och produktivitet). När det gäller vissa andra faktorer som undersöks i analysen av den öppna marknaden (försäljningspris, lager och lönsamhet) är de uppgifter som mottagits till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för den berörda produkten. Det finns emellertid inget som bevisar att det skulle vara mer lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden. Denna analys inriktas därför på produktion för företagsintern användning och det undersöks huruvida trenden för denna typ av produktion är jämförbar med trenderna beträffande den öppna och den totala marknaden.

(374) Den företagsinterna användningen ökade från 540000 ton 1997 till 699000 ton 2000, varefter den sjönk till 593000 ton 2001. I förhållande till produktionsnivån låg produktionen för företagsintern användning kvar på runt 18 % under perioden och ansågs därför vara betydande. Med tanke på att den företagsinterna användningen också 2001 låg över 1999 års nivå och att den höll sig på en i stort sett oförändrad nivå i förhållande till den totala produktionen drogs dock slutsatsen att denna faktor inte spelade någon större roll för skadeanalysen.

>Plats för tabell>

4.5.4. Slutsats

(375) Av uppgifterna framgår att produktionskapaciteten och produktiviteten visserligen var i stort sett oförändrade, men att utvecklingen var negativ när det gäller kapacitetsutnyttjande, produktion och sysselsättning. Även kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisar negativa siffror.

(376) Överlag uppvisar uppgifterna rörande den öppna marknaden en lagerökning och negativ utveckling i fråga om försäljning, marknadsandel och lönsamhet.

(377) Uppgifterna om den företagsinterna användningen uppvisar en liknande negativ trend. Dessa undersökningsresultat får stöd i analysen av den sammanlagda verksamheten avseende den berörda produkten där den företagsinterna användningen utgör en viktig del.

(378) I synnerhet noterar kommissionen att medan importen ökade under 2001 minskade gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen med 13 % och lönsamheten sjönk snabbt.

(379) Verkningarna av denna kombination av faktorer för gemenskapens producenter återspeglas i de ekonomiska indikatorerna. Gemenskapsproducenterna har förlorat marknadsandelar och hade 2001 sin lägsta marknadsandel på fem år. Kapacitetsutnyttjandet sjönk kraftigt 2001 och därmed också produktiviteten. Även sysselsättningen minskade och väntas sjunka ytterligare 2002. Den samlade effekten av nedgången i produktion och försäljningsvolym i gemenskapen var att gemenskapsproducenternas lönsamhet minskade och att vinsten minskade betydligt 2001. Dessa utvecklingstendenser bekräftas av försämringen i priser och lönsamhet mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002, då i synnerhet gemenskapens producenter började göra betydande förluster.

(380) Med beaktande av alla dessa faktorer och särskilt på grundval av analysen av verksamheten på den öppna marknaden drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter har lidit allvarlig skada.

4.6. Orsakssamband

(381) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem.

- Efter att ha identifierat den skada som de olika kända faktorerna orsakat fastställde kommissionen huruvida den ökade importen är en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

4.6.1. Inverkan av den ökade importen

(382) Marknaden för den berörda produkten är öppen när det gäller leverantörer, kunder och priser. Eftersom den berörda produkter i allt väsentligt är en stapelvara, konkurrerar den berörda produkten och den likadana produkten huvudsakligen genom priset.

(383) Under perioden 1999-2001 ökade importens marknadsandel från 0,1 % till 17,2 %, medan gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade från 99,9 % till 82,8 %. Under samma period ökade importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden från 0,1 % till 18,9 %. Importen har alltså också ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapens producenter.

(384) Mellan 2000 och 2001 sjönk det genomsnittliga priset per enhet för den importerade produkten på gemenskapsmarknaden från 304 till 240 euro per ton. Detta medförde ett pristryck för gemenskapens producenter, vars försäljningsvolymer redan var låga. Detta i sin tur resulterade i ett oproportionerligt stort vinstfall, och 2001 blev gemenskapsproducenternas verksamhet förlustbringande, en utveckling som förvärrades under det första kvartalet 2002 (som uppvisar en förlust på 5,0 %). Denna negativa situation måste ses mot bakgrund av ett antal fabriksnedläggningar och därav föranledda neddragningar av antalet anställda.

(385) Kommissionen anser av dessa skäl att det finns ett samband mellan den ökade importen till låga priser och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

4.6.2. Inverkan av förändringar i konsumtionen

(386) Mellan 1999 och 2001 ökade konsumtionen med 25 %. Kommissionen har fastställt att den allvarliga skadan inte kan anses bero på förändringarna i nivån på konsumtionen i gemenskapen.

4.6.3. Inverkan av förändringar i den företagsinterna användningen

(387) Kommissionen har även studerat effekterna av hur den företagsinterna användningen av den berörda produkten har utvecklats. Det bör emellertid konstateras att den företagsinterna användningen av den berörda produkten motsvarade mindre än 20 % av den totala produktionen. Den företagsinterna användningen ökade något under perioden 1997-2001. Det skedde emellertid en stor ökning 2000 och en tillbakagång 2001.

(388) De övriga uppgifter som mottagits avseende företagsintern användning är till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för den berörda produkten. De ger emellertid inga belägg för att det var mera lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden.

(389) Kommissionen drar därför slutsatsen att den företagsinterna användningen inte orsakade några skadeverkningar mellan 1997 och 2000. Nedgången i den företagsinterna användningen 2001 orsakade emellertid mindre skadeverkningar på produktionen, vilket i sin tur påverkat kapacitetsutnyttjandet och i förlängningen lönsamheten. Nedgången i priser och intäkter för gemenskapens producenter på den öppna marknaden berodde emellertid på lågprisimporten och har ett obetydligt eller obefintligt samband med nedgången i företagsintern användning.

4.6.4. Exportresultatets inverkan

(390) Mellan 1997 och 1999 minskade gemenskapsproducenternas export från 370000 ton till 189000 ton. Mellan 1999 och 2001 ökade exporten med 19 %. Under femårsperioden minskade exporten emellertid med ca 145000 ton. Skadeverkningar på grund av minskad export kan ha inträffat mellan 1997 och 1999, men har inte förekommit under den senaste perioden (mellan 2000 och 2001). Eftersom den skada som härrör från nedgång i exporten ägde rum under den första delen av den femåriga skadeundersökningsperioden måste den anses vara mindre betydelsefull än om den hade ägt rum under den senare delen av femårsperioden.

(391) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de skadeverkningar som observerats, åtminstone under den första delen av femårsperioden.

>Plats för tabell>

4.6.5. Inverkan av outnyttjad kapacitet

(392) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningar kan ha uppstått på grund av outnyttjad kapacitet hos gemenskapens producenter. Undersökningen visade att det inte inträffade några större förändringar av den totala uppskattade teoretiska produktionskapaciteten under hela skadeundersökningsperioden och att kapacitetsutnyttjandet låg på en relativt hög nivå under hela den femåriga skadeundersökningsperioden. Det skedde emellertid en nedgång i kapacitetsutnyttjandet mellan 2000 och 2001 vilket, eftersom kostnaderna per enhet därigenom ökade, kan ha bidragit till den skada som lidits beträffande lönsamheten. Eftersom den allvarliga skada som lidits i samband med den berörda produkten också omfattade en minskad försäljningsvolym, prisnedgång och förlorade marknadsandelar, drogs slutsatsen att outnyttjad kapacitet inte kan ha varit någon huvudorsak till den allvarliga skadan.

4.6.6. Inverkan av omstrukturering

(393) Kommissionen undersökte vidare skadeverkningarna av kostnaderna för den omstrukturering som gemenskapens producenter genomgått under de senaste åren. I detta sammanhang noteras det att en omstrukturering i regel innebär kostnader på kort sikt såsom avgångsvederlag, kostnader för förvärv m.m., vilka uppvägs av effektivitetsvinster på medellång sikt. När det gäller den pågående rationaliseringen skulle detta innebära att pågående kostnader på kort sikt, även om de befanns vara små, inverkade på kostnadsstrukturen.

4.6.7. Fastställande av skadeverkningar

(394) Den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit tog sig främst uttryck i minskad försäljning och en förvärrad ekonomisk situation. Kommissionen fastställde att, utöver ökningen av importen, fyra faktorer bidrog till skadan: nedgång i företagsintern användning, exportnedgång, inverkan av omstrukturering och nedgång i kapacitetsutnyttjandet.

(395) Först och främst minskade kapacitetsutnyttjandet 2001. Detta var emellertid en följd av en tillfällig nedgång i produktionen, och kapacitetsutnyttjandet minskade inte till nivåer som kan betraktas som låga. Kommissionen anser att nedgången i kapacitetsutnyttjande därför inte hade någon tydlig skadlig inverkan på vare sig volym eller priser.

(396) Som anges ovan dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de skadeverkningar som observerats. Skadeverkningarna inträffade emellertid under perioden 1997-1999 och anses därför vara mindre betydelsefulla än om de hade inträffat under den senare delen av femårsperioden.

(397) Den nedgång i företagsintern användning som noterades mellan 2000 och 2001 hade en negativ inverkan, detta trots att den negativa inverkan avseende lönsamheten beräknades på grundval av försäljningen på den öppna marknaden och nedgången i företagsintern användning inte inverkade på denna indikator. Nivån på företagsintern användning var dessutom inte någon viktig faktor för denna produkt, och effekterna av en minskning på omkring 20 % av den företagsinterna användningen kan inte sägas ha varit någon viktiga orsak till den allvarliga skadan.

(398) När det gäller de pågående rationaliseringarna anser kommissionen likaså att inverkan på gemenskapsproducenternas kostnadsstruktur inte är betydande, särskilt om man jämför med lågprisimportens inverkan på priserna.

(399) Kommissionen konstaterade att nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet huvudsakligen berodde på importökningen.

4.6.8. Slutsats

(400) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha separerat och åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen slutsatsen att det kan anses finnas ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapens producenter.

4.7. Ytterligare faktorer

(401) Kommissionen har dessutom analyserat ett antal faktorer som motiverar slutsatsen att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit kan väntas bli mycket värre om importen skulle ligga kvar på den nuvarande nivån eller öka.

4.7.1. Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(402) Den 5 mars 2002 införde Förenta staterna skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter, bland annat legerade produkter. Åtgärderna trädde i kraft den 20 mars 2002 och innebär att tullen på import till Förenta staterna höjs med, under det första året, 30 % av värdet, under det andra året 24 % av värdet och under det tredje året 18 % av värdet. Det uppges att åtgärderna gäller erga omnes, men i realiteten gäller de inte Israel, Jordanien, Kanada och Mexiko, inte heller en rad såsom utvecklingsländer angivna länder.

4.7.2. Omläggning av handeln till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder

(403) Kommissionen undersökte de troliga effekterna av Förenta staternas åtgärder genom att analysera situationen för de viktigaste exportländerna till Förenta staterna.

(404) Under 2001 importerade Förenta staterna omkring 480000 ton varor enligt HS-undernummer 7225 19, 7225 30, 7225 40, 7226 19, 7226 91 och 7226 99 (som inkluderar den berörda produkten). De största exportörerna till Förenta staterna av dessa produkter var gemenskapen (40 %/192000 ton), Kanada (27 %/127000 ton), Japan (20 %/94000 ton) och Brasilien (6 %/30000 ton). Rumänien, Sydkorea och Ukraina stod också för mer än 1 % av importen av denna produkt till Förenta staterna under 2001.

(405) Det totala exporten till Förenta staterna av produkterna ovan 2001 från de länder som berörs av de amerikanska skyddsåtgärderna (med undantag av gemenskapens producenter och producenterna i de länder som inte omfattas av de amerikanska skyddsåtgärderna avseende den berörda produkten) uppgick till omkring 125000 ton.

(406) Kommissionen undersökte därefter sannolikheten för att det begränsade tillträdet till den amerikanska marknaden till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder skulle leda till ökad export till gemenskapen. Kommissionen undersökte de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitet. De ökade sin kapacitet från 3,14 miljoner ton 1997 till 3,81 miljoner ton 2000. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande producenterna meddelade att de hade för avsikt att minska sin kapacitet inom den närmaste framtiden och inte heller att de hade för avsikt att minska sin produktion på grund av Förenta staternas åtgärder.

(407) De flesta angav att de hade för avsikt att kompensera eventuella minskningar i sin export till Förenta staterna genom att sälja mer på den inhemska marknaden. Detta påstående gjordes dock i en situation av stagnerande eller minskande konsumtion på dessa marknader. Därför är det mycket osannolikt att dessa producenter kan öka försäljningen på sina inhemska marknader i någon betydande utsträckning. Det är inte heller troligt att de kan öka försäljningen till andra exportmarknader, eftersom de flesta av producenterna på dessa marknader redan lider av den kännbara stängningen av den amerikanska marknaden och det inte finns några tecken på att det kommer att förekomma någon betydande extra konsumtion på dessa marknader på kort och medellång sikt som skulle möjliggöra ökad import.

(408) Den handel som, i avsaknad av slutgiltiga åtgärder, kan komma att ledas om till gemenskapen till följd av Förenta staternas åtgärder uppgår därför till 125000 ton. Det finns flera skäl till att denna volym kanske inte blir fullt så stor, t.ex. de nuvarande höga nivåerna på de inhemska priserna i Förenta staterna, som kan komma att resultera i en något högre import än väntat trots tullen på 30 %, liksom det faktum att producenter i tredje land kanske delvis kan kompensera bortfallet av den amerikanska marknaden genom att sälja mer på de inhemska marknaderna. Detta kanske i viss mån särskilt gäller de länder som har vidtagit skyddsåtgärder för att motverka Förenta staternas skyddsåtgärder. Producenterna kan också komma att öka sina lager under en tid.

(409) Det kommer dock fortfarande att finnas en mycket påtaglig möjlighet för ökad export till gemenskapen. Ökningen under 2001 hade många orsaker, vilket redan konstaterats i analysen om allvarlig skada, och alla dessa gäller fortfarande och kan väntas fortsätta att driva upp importen. Till dessa kommer nu dessutom Förenta staternas skyddsåtgärder som uppenbarligen kommer att innebära en betydande mängd produktion som producenterna är enormt pressade att finna köpare till. Under dessa omständigheter är det rimligt att anta att, i frånvaro av slutgiltiga åtgärder, minst mellan 25 % och 50 % av den kvantitet som beräknats ovan (30000-60000 ton) skulle komma att omfattas av en omläggning av handeln från den amerikanska marknaden. Det skulle med all sannolikhet komma att röra sig om ännu större kvantiteter, men det är bättre att basera denna analys på en försiktig beräkning.

(410) Att gemenskapen (0,47 miljoner ton) under 2001 var den största exportmarknaden för legerade produkter är också relevant. Detta kan jämföras med Kina (0,68 miljoner ton), Förenta staterna (0,48 miljoner ton), Mexiko (0,18 miljoner ton), Thailand (0,17 miljoner ton) och Ryssland (0,17 miljoner ton). Detta återspeglar det faktum att gemenskapen var och, som en följd av nyligen vidtagna åtgärder, fortsätter att vara en av de mest öppna marknaderna i världen. Att euron nyligen har stigit i värde i förhållande till US-dollarn och andra viktiga valutor gör import mer lockande i förhållande till gemenskapsproduktion på kort och medellång sikt.

4.7.3. Minskad export från gemenskapen till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(411) En omedelbar effekt av de amerikanska åtgärderna har varit att gemenskapens export av den berörda produkten till Förenta staterna kraftigt minskat. Införandet av värdetullar på 30 % kommer i stor utsträckning att stoppa denna export. Små volymer kan dock komma att exporteras till följd av att prisnivån i Förenta staterna för närvarande är hög, vilket kan göra det värt att betala tullarna, åtminstone för att sälja eventuella överskott. Enligt beräkningar kommer gemenskapens export till Förenta staterna, som uppgick till omkring 195000 ton 2001, att minska väsentligt till följd av Förenta staternas åtgärder. I beräkningen har hänsyn i möjligaste mån tagits till de undantag Förenta staterna beviljat sedan åtgärderna infördes.

(412) Det är också troligt att gemenskapens export till andra marknader i tredje land kommer att minska eftersom producenterna världen över kommer att få det svårare att exportera, till följd både av Förenta staternas åtgärder och av de skyddsåtgärder som vidtagits av andra tredje länder och gemenskapen för att undvika att exporten hamnar på deras egna marknader.

4.7.4. Beräknade effekter av Förenta staternas åtgärder

(413) Kommissionen har utvärderat de eventuella effekterna för gemenskapens producenter om inga slutgiltiga åtgärder införs och av den omläggning av handeln som Förenta staternas skyddsåtgärder ger upphov till, liksom vilka effekter dessa åtgärder får för gemenskapens export. I detta avseende har kommissionen konstaterat att importen, om gemenskapen inte inför några skyddsåtgärder, oundvikligen kommer att öka betydligt med följden att gemenskapsindustrin kommer att uppleva en mycket allvarlig och betydande nedgång. Mot bakgrund av den extremt svåra situation som gemenskapsproducenterna befinner sig i skulle varje betydande importökning få extremt allvarliga följder. Den väntade ökningen på mellan 30000 och 60000 ton (motsvarande en ökning på omkring 10 %) skulle troligen leda till ytterligare försäljningsminskningar för gemenskapens producenter, vilket i sin tur skulle leda till negativa följder för övriga faktorer med hjälp av vilka industrins tillstånd fastställs.

(414) En fortsatt minskning av gemenskapens export kommer också i betydande utsträckning att bidra till att gemenskapsproducenternas situation förvärras. Sedan Förenta staterna införde åtgärderna är det obestridligt att gemenskapens export minskat avsevärt och detta fall kommer troligen att fortsätta eller kanske till och med förvärras under de kommande månaderna.

(415) Den beräknade importökningen och den beräknade minskningen av gemenskapens export skulle påtagligt förvärra situationen för gemenskapsindustrin avseende alla faktorer som redan undersökts i samband med fastställandet av om det förekommer allvarlig skada. De skulle leda till ytterligare en minskning av försäljning och priser, vilket leder till negativa effekter på produktionen, ökade kostnader per enhet och ökade förluster. De totala negativa effekterna skulle i hög grad förstärkas av det faktum att gemenskapsproducenterna redan lider allvarlig skada till följd av den ökade importen under senare år.

4.7.5. Slutsats

(416) Med hänsyn till att gemenskapens producenter redan lider allvarlig skada är det rimligt att dra slutsatsen att ytterligare importökningar skulle komma att påtagligt förvärra situationen för gemenskapens producenter om slutgiltiga åtgärder inte införs. Situationen kommer dessutom att förvärras genom en betydande minskning av gemenskapens export till följd av Förenta staternas åtgärder.

Produkt 4

Legerade varmvalsade platta produkter (fortsättning)

>Plats för tabell>

5. PRODUKT 5 - KALLVALSAD PLÅT

5.1. Berörd produkt och produkt av samma eller direkt konkurrerande slag

5.1.1. Berörd produkt

(417) Den berörda produkten är viss kallvalsad plåt (nedan kallad kallvalsad plåt). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt följande KN-nummer:

7209 15 00, 7209 16 90, 7209 17 90, 7209 18 91, 7209 25 00, 7209 26 90, 7209 27 90, 7209 28 90, 7209 90 10, 7209 90 90, 7225 20 90, 7225 50 00, 7211 23 10, 7211 23 99, 7211 29 20, 7211 29 50, 7211 29 90, 7211 90 11, 7211 90 13, 7211 90 90, 7212 60 93, 7212 60 99, 7226 92 10 och 7226 92 90

(418) Kallvalsad plåt tillverkas genom utrullning och kallvalsning av varmvalsad plåt. Denna används som insatsmaterial för tillverkning av ett brett sortiment av andra stålprodukter såsom plåt överdragen med metall, plåt överdragen med organiska ämnen och bleckprodukter.

(419) Vart och ett av de KN-nummer som anges ovan motsvarar en specifik produkttyp med en viss bredd och tjocklek inom de gränser som nämns ovan.

(420) Även om varje KN-nummer motsvarar en urskiljbar typ av kallvalsad plåt, konstaterades det att alla olika typer har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och tillämpningar. Därför utgör alla typer av kallvalsad plåt som omfattas av de KN-nummer som nämns ovan en enda produkt.

5.1.2. Produkter av samma eller direkt konkurrerande slag

(421) Kommissionen har undersökt huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad den likadana produkten) är av samma slag som den berörda importerade produkten. Under undersökningens gång mottog kommissionen inlagor från vissa större exportörer och importörer av kallvalsad plåt, i vilka det gjordes gällande att vissa typer av kallvalsad plåt som importerades till gemenskapen inte tillverkades av gemenskapens producenter och därför inte borde betraktas som "likadana" som den berörda produkten.

(422) Kommissionen gjorde en ingående granskning av dessa inlagor och tog framför allt följande undersökningsresultat i beaktande:

(423) Kommissionen drog slutsatsen att den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten, trots de tekniska skillnader i produkternas egenskaper och kvaliteter som enligt inlagorna skulle finnas, är produkter "av samma eller direkt konkurrerande slag".

5.2. Ökad import

(424) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar, eller riskerar att orsaka, gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på import av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg uppgifter i absoluta tal och i förhållande till produktion avsedd för försäljning (företagsintern användning, dvs. produktion för användning inom det egna företaget eller den egna företagsgruppen, inte inbegripen) och den totala produktionen. Av tabellen nedan framgår för vart och ett av åren 1997-2001 hur importen utvecklades i absoluta tal och i förhållande både till gemenskapens produktion för försäljning (nedan kallad avsaluproduktion) och till gemenskapens totala produktion (inklusive produktion för företagsintern användning).

Produkt 5

Kallvalsad plåt

>Plats för tabell>

(425) Under tiden före krisen i Asien(8) låg importen på en mer eller mindre konstant nivå kring 1,2 miljoner ton (1,1 miljoner ton 1996 och 1,2 miljoner ton 1997). Som en följd av krisen i Asien ökade importen med 50 % mellan 1997 och 1998, samtidigt som genomsnittspriset sjönk med nästan 13 %. I förhållande till den totala produktionen i gemenskapen ökade importen från 3 % till 4 %, medan den i förhållande till den totala produktion som såldes ökade med 7,3 % till 11,9 %. Importnivån 1998 anses dock inte vara representativ på grund av de extremt låga priser som tillämpades av asiatiska producenter och det därav resulterande importflödet.

(426) Året därpå, när effekterna av krisen i Asien började avta, minskade importen till mera normala nivåer, om än något högre än 1997. Genomsnittspriset låg emellertid kvar på en låg nivå. Under 1999 minskade importen också i förhållande till avsaluproduktionen och till den totala produktionen. Vid en jämförelse mellan 1997 och 1999 kan man emellertid konstatera en ökad marknadspenetration för importen, både i absoluta tal och i förhållande till avsaluproduktionen och till den totala produktionen.

(427) Mellan 1999 och 2000 ökade importen från 1,31 miljoner ton till 2,44 miljoner ton, en ökning med 1,1 miljoner ton, dvs. med 86 %. Under samma period minskade avsaluproduktionen något (från 15,1 miljoner ton till 14,2 miljoner ton), vilket innebar att minskningen i förhållande till avsaluproduktionen var 4,3 %. Den totala produktionen ökade med nästan 6,5 % år 2000, vilket avspeglar en ökad produktion för intern användning. Ökningen av importen i förhållande till den totala produktionen var därför mindre.

(428) Mellan 2000 och 2001 ökade importen till 2,4 miljoner ton (en ökning med ytterligare 0,01 miljoner ton eller med 0,5 %). Under 2001 minskade avsaluproduktionen med ytterligare 13 % från 14,2 miljoner ton till 12,3 miljoner ton. Importen ökade därmed med mer än 15 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden. Den totala produktionen minskade också under 2001 (med 5,69 miljoner ton, dvs. med 11,3 %), vilket avspeglar en minskad produktion för intern användning och en minskning av den produktion som såldes på den öppna marknaden. Ökningen av importen i förhållande till total produktion var därför 12,5 %.

(429) Priserna på den berörda produkten föll mellan 1997 och 1999. Under 2000 ökade priserna (till 346 euro per ton) men sjönk sedan åter betydligt under 2001 (med 10 %). Det bör noteras att importen, även om priserna steg under 2000, fortsatte att öka (både i absoluta tal och i förhållande till produktionen) under 2001 samtidigt som priserna sjönk. Genomsnittspriset för importen föll från 346 euro per ton 2000 till 311 euro per ton 2001. Kommissionen noterar att denna ytterligare importökning skedde vid en tidpunkt då euron var relativt svag gentemot US-dollarn.

5.2.1. Glidande tvåårsmedelvärde

(430) För att kunna fastställa den bakomliggande trenden när det gäller importens omfattning mellan 1997 och 2001 och avgöra huruvida den importuppgång som noterats under den senaste tiden är en ihållande trend, undersökte kommissionen glidande tvåårsmedelvärden. Dessa medelvärden visar att importen fluktuerade mellan 1,49 miljoner ton och 1,83 miljoner ton under varje tvåårsperiod mellan 1997/1998 och 1999/2000 samtidigt som den ökade med över 30 % till 2,45 miljoner ton mellan 1999/2000 och 2000/2001.

5.2.2. Importens marknadsandel

(431) Marknadsandelen för importen steg kraftigt mellan 1997 och 1998 till följd av krisen i Asien för att sedan falla tillbaka till 9 % 1999, vilket innebar en ökning med 1,2 procentenheter i förhållande till 1997. Från och med 2000 ökade importens marknadsandel till först 16,6 %, sedan 18,1 %, vilket innebar en ökning med 83 % respektive 12 %.

5.2.3. Slutsats

(432) Kommissionen betraktar den kraftiga ökningen av importen 1998 som exceptionell, och den kan enligt kommissionens mening inte anses utgöra ett led i den normala utvecklingen av importen. Detta visas också av att importen sjönk väsentligt 1999. Om man bortser från 1998 var den årliga tillväxten i importen mellan 1997 och 1999 mindre än 5 % i absoluta tal. Mellan 1999 och 2000 däremot uppgick den årliga tillväxten i importen till 86 % i absoluta tal (78 % i förhållande till den totala produktionen och 98 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden). Oavsett vilket mått som väljs var den årliga tillväxten för importen mer än tre gånger högre mellan 1999 och 2000 än under den föregående perioden. Dessutom skedde en ytterligare importökning under 2001.

(433) Att importuppgången under den senaste tiden inte kan tillskrivas ihållande trender i importnivån framgår av utvecklingen av det glidande tvåårsmedelvärdet för importen under den femåriga skadeundersökningsperioden.

(434) Kommissionen drar slutsatsen att den importuppgång som ägt rum under den senaste tiden kan betraktas som plötslig, markant och betydande i jämförelse med utvecklingen under tidigare år, särskilt med tanke på att importuppgången 1998 måste anses vara icke representativ.

5.3. Oväntade händelser

5.3.1. Ökad användning av handelspolitiska skyddsinstrument från Förenta staternas sida

(435) Förenta staterna, som står för ungefär en åttondel av stålkonsumtionen i världen, har sedan 1998 som en följd av krisen i Asien i ökad utsträckning använt sig av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller stålsektorn i syfte att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Ett antal av dessa fall har avgjorts inom Världshandelsorganisationen (WTO) och vissa av de metoder som använts har konstaterats vara oförenliga med WTO:s regler. Icke desto mindre grundar sig många av de åtgärder som fortfarande är i kraft på just dessa metoder.

(436) I tabellen nedan visas det årliga antalet fall inom hela stålsektorn i vilka Förenta staterna slutgiltigt fastställt antidumpningstullar eller utjämningstullar för ett eller flera länder under perioden 1997-2001. Det framgår av tabellen att åtgärderna har ökat under de tre senaste åren.

>Plats för tabell>

(437) Under 2001 meddelade Förenta staterna dessutom att ytterligare omfattande åtgärder skulle vidtas inom stålsektorn. I januari inledde Förenta staterna en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i US Trade Act 1974 ("1974 års handelslag"). I juli inledde Förenta staternas International Trade Commission (ITC) en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag och i december 2001 rekommenderade ITC skyddsåtgärder för en rad olika stålprodukter.

(438) Dessa åtgärder fick i tilltagande utsträckning hämmande effekter på importen av stålprodukter till Förenta staterna och ledde till att den amerikanska stålimporten sjönk med 33 % mellan 1998 och 2001. Åtgärderna kulminerade i de skyddsåtgärder som Förenta staterna tillkännagav den 5 mars 2002. Framför allt skyddsåtgärdsförfarandet, vilket hade diskuterats i flera månader innan det inleddes, hade en återhållande inverkan på importen till Förenta staterna på grund av att det försatte de ekonomiska aktörerna i en osäker situation. Det rör sig om den största handelspolitiska skyddsåtgärd som någonsin inletts av en WTO-medlem och omfattar import till ett värde av omkring 17 miljarder US-dollar.

5.3.2. Förenta staternas ökade användning av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller den berörda produkten

(439) I juni 1999 inledde Förenta staterna ett antidumpningsförfarande mot 12 länder samt införde de preliminära antidumpningsåtgärderna i november 1999 och januari 2000. Fastställandet av de slutgiltiga åtgärderna inleddes i februari 2000. Tullsatserna varierade mellan 25 % och 81 %.

(440) Förenta staterna inledde i oktober 2001 också ett antidumpningsförfarande mot 20 producerande länder och lade fram ett preliminärt avgörande i maj 2002. Tullsatserna varierade mellan mindre än 10 % (huvudsakligen för gemenskapens medlemsstater) och 154 % för Indien.

(441) Dessa åtgärder är exempel på de handelspolitiska skyddsåtgärder som Förenta staterna infört på import av den berörda produkten utöver de skyddsåtgärder som nämnts ovan. En del av de länder som undersöktes enligt ovan omfattades också av utjämningsåtgärder mellan 1999 och 2001.

(442) Denna ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument, varav flera konstaterades vara oförenliga med WTO:s regler, kunde inte ha förutsetts när Uruguayrundan avslutades och utgör sådana oväntade omständigheter som avses i avtalet om skyddsåtgärder.

5.3.3. Nedgången i importen till Förenta staterna

(443) I tabellen nedan visas importen till Förenta staterna av varor enligt HS-undernummer 7209 15, 7209 16, 7209 17, 7209 18, 7209 25, 7209 26, 7209 27, 7209 28, 7209 90, 7211 23, 7211 29, 7211 90, 7212 60, 7225 20, 7225 50, 7226 92, vilka omfattar den berörda produkten. Mellan 1998 och 2001 minskade Förenta staternas import från 3,62 miljoner ton till 2,75 miljoner ton, en minskning med ungefär 0,87 miljoner ton. Under samma period ökade importen till gemenskapen från 1,80 miljoner ton till 2,40 miljoner ton, en ökning med ungefär 0,6 miljoner ton.

(444) Gemenskapen var den viktigaste exportmarknaden för den berörda produkten 2001. På både gemenskapens marknad och den amerikanska marknaden finns samma typer av industriella användare. Många av de exportörer som berörs av Förenta staternas handelspolitiska skyddsinstrument har sedan flera år också exporterat till gemenskapen. Samtidigt som den amerikanska importen föll ökade importen till gemenskapen till sin högsta nivå någonsin, trots sjunkande BNP-tillväxt, produktion och konsumtion i gemenskapen 2001.

>Plats för tabell>

Källa:

Global Trade Atlas

(445) Den minskade importen av de ovan nämnda produkterna till Förenta staterna kan främst förklaras med de direkta verkningarna av de åtgärder som nämns ovan för de exportörer vars varor blev föremål för tullar som ett led i handelspolitiska skyddsåtgärder, men också med de indirekta avskräckande effekter som åtgärderna och undersökningarna fick för alla exportörer av den berörda produkten till Förenta staterna.

(446) Av tabellen nedan framgår hur enskilda antidumpnings- eller utjämningsåtgärder påverkade exporten av den berörda produkten från vissa länder.

>Plats för tabell>

5.4. Definition av gemenskapens producenter

(447) Gemenskapens totala produktion av kallvalsad plåt låg under 2001 på 44,46 miljoner ton. Följande stålföretag i gemenskapen samarbetade till fullo i undersökningen:

- Aceralia Corporacion Siderurgica, Spanien

- Cockerill Sambre SA, Belgien

- Sidmar NV, Belgien

- Sollac SA, Frankrike

- EKO Stahl GmbH, Tyskland

- Corus Strip UK, Förenade kungariket

- Corus Staal BV, Nederländerna

- Rautaruukki Oyj, Finland

- Riva Ilva SpA, Italien

- Salzgitter AG Stahl & Technologie, Tyskland

- SSAB Tunnplåt AB, Sverige

- Stahlwerke Bremen GmbH, Tyskland

- Thyssen Krupp Stahl AG, Tyskland

(448) Alla dessa företag är medlemmar av European Confederation of the Iron and Steel Industry ("Eurofer"). De stod för omkring 75 % av den totala produktionen av kallvalsad plåt i gemenskapen. De svarade för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför i detta förfarande utgöra gemenskapens producenter.

5.5. Allvarlig skada

5.5.1. Inledning

(449) För att kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada för gemenskapens producenter, dvs. en betydande allmän försämring av gemenskapsproducenternas ställning, har kommissionen bedömt alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkar gemenskapsproducenternas situation. Särskilt har kommissionen för den berörda produkten bedömt utvecklingen av produktionskapacitet, produktion, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, företagsintern användning, lager, konsumtion, försäljning, marknadsandel, priser, prisunderskridande och lönsamhet för åren 1997-2001. De relevanta ekonomiska uppgifterna återfinns i slutet av denna produktanalys.

(450) Undersökningen har visat att den berörda produkten används på två olika sätt. Den kan antingen säljas eller användas internt för tillverkning av andra produkter. Det konstaterades att omkring 67 % av den berörda produkten som tillverkas av gemenskapens producenter används internt (dvs. de bearbetas vidare av dessa producenter i en integrerad process, ofta med utnyttjande av samma produktionslinje; detta kallas nedan företagsintern användning). Dessa produkter följer en intern vidareförädlingsprocess som normalt inte faktureras.

(451) Den återstående produktionen säljs till marknadspriser på gemenskapens marknad (nedan kallad den öppna marknaden). Importen av den berörda produkten säljs också på den öppna marknaden. De största inköparna på den öppna marknaden är oberoende kallvalsverk, rörtillverkare, stålcentraler ("steel service centres"), stålhandlare och lagerhållare. Den berörda produkten säljs till samma typer av kunder och används för samma ändamål oavsett om den säljs av gemenskapens industri eller av importörer. Vid försäljning av den berörda produkten på den öppna marknaden utfärdas en faktura.

(452) Undersökningen visade att det finns en tydlig skillnad mellan den berörda produkt som är avsedd för företagsintern användning och den som är avsedd för den öppna marknaden. Det konstaterades att den berörda produkten avsedd för företagsintern användning inte berördes direkt av importen. Däremot konkurrerade avsaluproduktionen direkt med de importerade produkterna.

(453) För att kunna ge en så heltäckande bild som möjligt av gemenskapsproducenternas situation har kommissionen samlat in och analyserat uppgifter såväl rörande kallvalsad plåt avsedd för företagsintern användning som rörande kallvalsad plåt avsedd för den öppna marknaden. Eftersom försäljningen på den öppna marknaden konkurrerar med importen av den berörda produkten inriktade kommissionen sig på den öppna marknaden. Kommissionen har i största möjliga utsträckning kombinerat uppgifterna rörande den öppna marknaden och uppgifterna rörande företagsintern användning, men även behandlat dem separat i den mån det varit nödvändigt och möjligt.

5.5.2. Analys av den samlade verksamheten avseende den berörda produkten

5.5.2.1. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(454) Produktionskapaciteten har allmänt minskat under perioden 1997-2001, med 2 % från 59,0 miljoner ton 1997 till 57,8 miljoner ton 2001.

(455) Kapacitetsutnyttjandet var relativt oförändrat mellan 1997 och 1999 (det varierade mellan 79,6 % och 78,9 %), men ökade under 2000 (till 84,0 %) och föll med mer än 8 % 2001 (till 76,9 %). Utnyttjandegraden 2001 var den lägsta under den femåriga skadeundersökningsperioden. Stålindustrin måste ha ett högt kapacitetsutnyttjande för att vara lönsam. Den senare kraftiga nedgången i kapacitetsutnyttjandet avspeglar produktionsnedgången.

>Plats för tabell>

5.5.2.2. Total produktion i gemenskapen

(456) Den totala produktionen i gemenskapen låg på en i stort sett oförändrad nivå mellan 47 och 47,8 miljoner ton mellan 1997 och 1999, varefter den ökade till 50,15 miljoner ton 2000 och sedan minskade till 44,5 miljoner ton 2001 (en nedgång på runt 11 % sedan 2000). Produktionsnivån 2001 var den lägsta under den femåriga skadeundersökningsperioden, i linje med nedgången i försäljning och företagsintern användning.

>Plats för tabell>

5.5.2.3. Sysselsättning

(457) Sysselsättningen i samband med den likadana produkten minskade stadigt och oavbrutet under skadeundersökningsperioden. Den minskade från något mindre än 24000 under 1997 till något mindre än 22000 under 2001, en nedgång på 9 %. En kraftig nedgång skedde mellan 1998 och 1999 och ytterligare en mellan 2000 och 2001.

>Plats för tabell>

5.5.2.4. Produktivitet

(458) Produktiviteten ökade mellan 1997 och 2000 från 1978 ton per anställd 1997 till 2238 ton per anställd 2000. Produktiviteten minskade dock med 9 % under 2001, vilket berodde på den stora produktionsminskningen det året.

>Plats för tabell>

5.5.2.5. Kassaflöde

(459) Kassaflödet kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte avseende enbart bara den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 2000 och 2001.

>Plats för tabell>

5.5.2.6. Avkastning på sysselsatt kapital

(460) Avkastningen på sysselsatt kapital kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte enbart avseende den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför också vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 2000 och 2001.

>Plats för tabell>

5.5.2.7. Andra indikatorer

(461) Det ansågs inte relevant att analysera konsumtion, försäljningsvolym, marknadsandel, priser per enhet, lönsamhet och lager i detta avsnitt, eftersom en fullständig analys av dessa indikatorer endast var relevant för den öppna marknaden.

5.5.3. Analys av den öppna marknaden

5.5.3.1. Konsumtion

(462) Omfattningen av konsumtionen i gemenskapen av den berörda produkten fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas (både de samarbetsvilliga och de icke-samarbetsvilliga) totala försäljning på den öppna marknaden och den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt importstatistik från Eurostat.

(463) Mellan 1997 och 1999 minskade konsumtionen i gemenskapen med omkring 7 %, från 15,4 miljoner ton till 14,3 miljoner ton. Mellan 1999 och 2000 ökade den med 2,8 % och nådde då den högsta nivån under skadeundersökningsperioden (14,7 miljoner ton), varefter den minskade till 13,2 miljoner ton 2001. Konsumtionsnedgången mellan 2000 och 2001 granskas i avsnittet "Andra faktorer" för att det skall kunna fastställas om den bidragit till någon allvarlig skada för gemenskapens producenter och i så fall i vilken utsträckning.

>Plats för tabell>

5.5.3.2. Försäljningsvolym

(464) Försäljningsvolymen för den likadana produkten i gemenskapen minskade mellan 1997 och 2001 från 14,1 miljoner ton till 10,8 miljoner ton. Denna oavbrutna minskning är av storleksordningen 23,6 %.

>Plats för tabell>

5.5.3.3. Marknadsandel

(465) Gemenskapsproducenternas marknadsandel föll kontinuerligt under perioden, från 92 % 1997 till 81,4 % 2001, med en ökning mellan 1998 och 1999, men med en särskilt kraftig minskning mellan 1999 och 2000.

>Plats för tabell>

5.5.3.4. Den likadana produktens pris samt prisunderskridande

(466) Genomsnittspriset på den likadana produkten i gemenskapen minskade till 305 euro per ton 1999, varefter det steg igen 2000. Priserna föll dock åter (med 3 %) till 360 euro per ton 2001 till följd av det låga priset på importen (priset på importen minskade med 10 %). Denna trend bekräftas ytterligare av att priset på den i gemenskapen tillverkade produkten på kvartalsbasis sjönk från 386 euro per ton till 328 euro per ton mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(467) För att kunna fastställa nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder på samma handelsnivå och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse av priser som fakturerats av gemenskapens producenter och av producenter med export till gemenskapen visar att de inhemska priserna underskreds med i genomsnitt 10 % år 2001.

(468) Kommissionen noterar att importpriset från och med 1998 låg klart under priset på den i gemenskapen tillverkade produkten.

>Plats för tabell>

5.5.3.5. Lönsamhet

(469) Gemenskapsproducenternas lönsamhet på försäljningen i gemenskapen minskade avsevärt under den femåriga skadeundersökningsperioden. Den lägsta lönsamheten noterades 1999, när priserna var som lägst, och den högsta lönsamheten uppnåddes 1998, när priserna nästan var femårsperiodens högsta. Gemenskapsproducenternas lönsamhet minskade till -7,9 % under 2001 som en följd av det genomsnittliga prisunderskridandet som konstaterats för detta år och kvartalsuppgifterna bekräftar att den negativa trenden förvärrades ytterligare under 2002 med förluster på nästan 18 %. Denna situation har uppstått till följd av minskade försäljningsvolymer och lägre priser. Det bör noteras att dessa förluster, såsom nämnts ovan, uppstått trots att produktiviteten överlag ökade under skadeundersökningsperioden. Avsaknaden av möjligheten att höja priserna till följd av lågprisimport har varit en viktig faktor bakom gemenskapsproducenternas nuvarande förluster, och det noteras att priset på gemenskapsprodukten var lågt under 2001 och första kvartalet 2002.

(470) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapens producenter kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 8 % lades till den i gemenskapen tillverkade produktens produktionskostnad. Vinstmarginalen ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation som inte påverkas av en plötslig, kraftig importökning. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton under 2001 för den berörda produkten. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och resulterade i ett målprisunderskridande på 32 %.

>Plats för tabell>

5.5.3.6. Lager

(471) Lagernivåerna låg på en i stort sett oförändrad nivå under skadeundersökningsperioden. I absoluta tal uppgick de utgående lagren till mellan 2,0 och 2,3 miljoner ton. Relativt sett låg de utgående lagren på runt 4,5 % av produktionsnivåerna under hela perioden. Med denna stabilitet i åtanke drogs slutsatsen att lagernivåerna inte påverkade skadeanalysen mer än vad som angetts om produktionen.

>Plats för tabell>

5.5.4. Analys av företagsintern användning

(472) Vissa indikatorer som rör företagsintern användning har beskrivits inom ramen för analysen av den sammanlagda verksamheten i samband med den berörda produkten (kapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning och produktivitet). När det gäller vissa andra faktorer som undersöks i analysen av den öppna marknaden (försäljningspris, lager och lönsamhet) är de uppgifter som mottagits till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för kallvalsad plåt. Det finns emellertid inget som bevisar att det skulle vara mer lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden. Denna analys inriktas därför på produktion för företagsintern användning och det undersöks huruvida trenden för denna typ av produktion är jämförbar med trenderna vad gäller den öppna och den totala marknaden.

(473) Produktionen för företagsintern användning var i stort sett oförändrad mellan 1997 och 1999. Den ökade betydligt under 2000, varefter den 2001 föll tillbaka till samma nivåer som tidigare under perioden. Denna analys påvisar en övergripande trend liknande den som observerats ovan för den totala produktionen.

>Plats för tabell>

5.5.5. Slutsats

(474) Av uppgifterna framgår att produktiviteten visserligen var i stort sett oförändrad men att utvecklingen totalt sett var negativ när det gäller produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, produktion och sysselsättning. Även kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisar negativa siffror. Uppgifterna om den öppna marknaden visar i synnerhet negativ utveckling för försäljningsvolymen och priserna, marknadsandelen och lönsamheten. Uppgifterna om den företagsinterna användningen uppvisar en liknande negativ trend. Dessa undersökningsresultat får stöd i analysen av den sammanlagda verksamheten avseende den berörda produkten, av vilken den företagsinterna användningen utgör en viktig del.

(475) Kommissionen noterar särskilt att samtidigt som importen 2001 nådde sin högsta nivå på fem år (2,5 miljoner ton) sjönk gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen till sin lägsta nivå på fem år (10,8 miljoner ton) och minskade deras lönsamhet snabbt. Detta skedde mot bakgrund av en samtidig nedgång i den produktion som såldes på den öppna marknaden och i konsumtionen samt sjunkande priser. I det läget skulle man ha väntat sig en nedgång i importen. I stället ökade den till en nivå högre än den mycket höga nivå som nåddes 2000.

(476) Verkningarna av denna kombination av faktorer för gemenskapens producenter återspeglas i de ekonomiska indikatorerna. Gemenskapsproducenterna har förlorat marknadsandelar och hade 2001 sin lägsta marknadsandel på fem år. Kapacitetsutnyttjandet sjönk kraftigt 2001 och därmed också produktiviteten. Även sysselsättningen minskade och väntas sjunka ytterligare 2002. Den samlade effekten av nedgången i produktion, försäljningsvolym i gemenskapen och priser var att gemenskapsproducenternas lönsamhet minskade och att verksamheten blev förlustbringande 2001. Dessa utvecklingstendenser bekräftas av den fortsatta försämringen av priser och lönsamhet mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(477) Med beaktande av alla dessa faktorer och särskilt på grundval av analysen av verksamheten på den öppna marknaden drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter har lidit allvarlig skada.

5.6. Orsakssamband

(478) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem.

- Efter att ha identifierat den skada som de olika kända faktorerna orsakat fastställde kommissionen huruvida den ökade importen är en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

5.6.1. Inverkan av den ökade importen

(479) Marknaden för den berörda produkten är öppen när det gäller leverantörer, kunder och priser. Eftersom den berörda produkter i allt väsentligt är en stapelvara, konkurrerar den berörda produkten och den likadana produkten huvudsakligen genom priset.

(480) Mellan 1999 och 2001 ökade importens marknadsandel från 9,2 % till 18,6 %, medan gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade från 90,8 % till 81,4 %. Under samma period ökade importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden från 2,8 % till 5,5 %. Importen har alltså också ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapens producenter.

(481) När det gäller priserna sjönk det genomsnittliga priset per enhet på den importerade produkten på gemenskapsmarknaden från 346 till 311 euro per ton mellan 2000 och 2001. Det genomsnittliga priset per enhet på gemenskapsprodukten föll från 371 till 360 euro per ton. På denna öppna marknad har prisunderskridandet haft en avgörande inverkan. Minskningen av den likadana produktens genomsnittliga pris per enhet skulle bara den ha fått till effekt att gemenskapsproducenternas intäkter av försäljningen i gemenskapen skulle ha sjunkit med 3 % (137 miljoner euro) 2001. Eftersom försäljningsvolymen samtidigt minskade uppgick den faktiska nedgången i intäkter från försäljningen i gemenskapen till 670 miljoner euro. Nedgången i försäljningsintäkterna förorsakade därför ett oproportionerligt stort vinstfall, och 2001 gjorde gemenskapsproducenterna en förlust på 7,9 %. Denna nedgång i priser och lönsamhet måste vidare ses mot bakgrund av ett antal fabriksnedläggningar och därav föranledda neddragningar av antalet anställda.

(482) Kommissionen anser av dessa skäl att det finns ett samband mellan den ökade importen till låga priser och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

5.6.2. Inverkan av förändringar i konsumtionen

(483) Kommissionen undersökte också skadeverkningarna av konsumtionsnedgången. Konsumtionen minskade från 15,4 miljoner ton 1997 till 14,3 miljoner ton 1999, men ökade därefter till 14,7 miljoner ton 2000 innan den minskade till omkring 13,3 miljoner ton 2001.

(484) Vid undersökningen av denna fråga måste hänsyn tas till samtliga marknadsaktörers reaktion på den minskande konsumtionen. Det konstaterades i detta sammanhang att samtidigt som gemenskapens producenter tvingades minska sin försäljning i gemenskapen i gemenskapen 2001, utvecklades importen i klart motsatt riktning. Någon ekonomisk grund för den kraftiga importökningen kunde inte fastställas. Det fanns exempelvis ingen exportör som hävdade att ökningen berodde på lägre produktionskostnader.

(485) En konsumtionsnedgång bör normalt inte få någon större inverkan på priserna om produktionen snabbt anpassas till marknadens behov. Gemenskapens producenter förefaller i detta avseende ha reagerat genom att minska både produktionen och försäljningsvolymen i högre grad än nödvändigt för att ligga i linje med konsumtionsnedgången.

(486) På liknande sätt bör, om pristrycket minskar, de skadeverkningar som härrör från låga priser kunna begränsas. Den viktigaste faktorn här är vinst, och vinstminskningen skulle ha begränsats till ett minimum om priserna inte hade fallit betydligt. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att konsumtionsnedgången inte skulle ha medfört väsentliga vinstminskningar om lågprisimporten inte hade ökat kraftigt.

(487) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett klart, men inte betydande, orsakssamband mellan konsumtionsnedgången och de observerade skadeverkningarna.

5.6.3. Inverkan av förändringar i den företagsinterna användningen

(488) Kommissionen har även studerat effekterna av hur den företagsinterna användningen av den berörda produkten har utvecklats. Den företagsinterna användningen ökade avsevärt 2000 i förhållande till tidigare år och minskade sedan 2001. Utvecklingen överensstämde med marknadsvillkoren för mellan- och slutprodukterna.

(489) De övriga uppgifter som mottagits avseende företagsintern användning är till sin natur inte sådana att de möjliggör en omedelbar och objektiv jämförelse med uppgifterna om den öppna marknaden för den berörda produkten. De ger emellertid inga belägg för att det var mera lönsamt att producera för företagsintern användning än för den öppna marknaden.

(490) Nedgången i den företagsinterna användningen (endast 2001) har alltså haft en skadlig inverkan på produktionen, vilket i sin tur påverkat kapacitetsutnyttjandet och, i förlängningen, lönsamheten. Nedgången i priser och intäkter för gemenskapens producenter på den öppna marknaden berodde emellertid på lågprisimporten och har ett obetydligt eller obefintligt samband med nedgången i företagsintern användning.

5.6.4. Exportresultatets inverkan

(491) Kommissionen undersökte också inverkan av nedgången i exporten.

>Plats för tabell>

(492) Mellan 1997 och 2001 minskade gemenskapsproducenternas export av den berörda produkten från 2,68 miljoner ton till 1,55 miljoner ton. Det bör dock noteras att lönsamheten har mätts med avseende på gemenskapsproducenternas omsättning i gemenskapen och att den indikatorn därför inte påverkas av nivån på exporten. Under en femårsperiod kan den skada som lidits och kan tillskrivas minskad export klart särskiljas från den skada som orsakats av ökad import. Vidare uppgick nedgången i exportförsäljningen (omkring 1,1 miljoner ton) endast till omkring 2,5 % av den totala produktionen.

(493) Av de ovan angivna skälen kan det dock inte uteslutas att det finns ett klart orsakssamband mellan exportnedgången och de observerade skadeverkningarna.

5.6.5. Inverkan av outnyttjad kapacitet

(494) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningar kan ha uppstått på grund av outnyttjad kapacitet hos gemenskapens producenter. Det inträffade inga större förändringar av den uppskattade totala teoretiska produktionskapaciteten under skadeundersökningsperioden, och kapacitetsutnyttjandet låg alltid över 75 %. Det har därför inte kunnat konstateras något samband mellan kapaciteten och skadeverkningarna.

5.6.6. Inverkan av omstrukturering

(495) Kommissionen undersökte vidare skadeverkningarna av kostnaderna för den omstrukturering som gemenskapens producenter genomgått under de senaste åren. I detta sammanhang noteras det att en omstrukturering i regel innebär kostnader på kort sikt såsom avgångsvederlag, kostnader för förvärv m.m., vilka uppvägs av effektivitetsvinster på medellång sikt. När det gäller den pågående rationaliseringen skulle detta innebära att pågående kostnader på kort sikt, även om de befanns vara små, inverkade på kostnadsstrukturen.

5.6.7. Fastställande av skadeverkningar

(496) Den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit tog sig främst uttryck i minskad försäljning och ökad ekonomisk förlust. Kommissionen fastställde att, utöver ökningen av importen, fyra faktorer bidrog till skadan: förändringar i konsumtionen, förändringar i den företagsinterna användningen, förändringar i exporten och pågående rationaliseringar.

(497) Konsumtionen minskade mellan 1997 och 2001. Importen utvecklades emellertid inte i enlighet med konsumtionen, och kommissionen anser att konsumtionsnedgången, trots att den bidrog framför allt till den minskade försäljningsvolymen, med all säkerhet inte hade en lika betydande inverkan som den stora ökningen av lågprisimporten.

(498) Den nedgång i företagsintern användning som observerades mellan 2000 och 2001 hade en negativ inverkan, detta trots att den negativa inverkan avseende lönsamheten beräknades på grundval av försäljningen på den öppna marknaden och nedgången i företagsintern användning inte inverkade på denna indikator. Inverkan skulle vidare ha begränsats till volymen och inte ha bidragit till ett samtidigt prisfall 2001.

(499) Som anges ovan dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de skadeverkningar som observerats. Denna faktor hade emellertid inget inflytande på nedgången i lönsamheten, vilken beräknades på grundval av försäljningen i gemenskapen. Faktorn bidrog emellertid betydligt till skadan avseende de övriga indikatorerna.

(500) När det gäller de pågående rationaliseringarna anser kommissionen likaså att inverkan på gemenskapsproducenternas kostnadsstruktur inte är betydande, särskilt om man jämför med lågprisimportens inverkan på priserna. Kommissionen noterade att nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet främst berodde på importökningen, vilken inte bara var mycket större än ökningen av konsumtionen 2000 utan också fortsatte under konsumtionsnedgången 2001.

5.6.8. Slutsats

(501) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha separerat och åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen slutsatsen att det kan anses finnas ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapens producenter.

5.7. Ytterligare faktorer

(502) Kommissionen har dessutom analyserat ett antal faktorer som motiverar slutsatsen att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit kan väntas bli mycket värre om importen skulle ligga kvar på den nuvarande nivån eller öka.

5.7.1. Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(503) Den 5 mars 2002 införde Förenta staterna skyddsåtgärder beträffande vissa stålprodukter, bland annat den berörda produkten. Åtgärderna trädde i kraft den 20 mars 2002 och innebär att tullen på import till Förenta staterna höjs med 30 % av värdet under det första året, 24 % av värdet under det andra året och 18 % av värdet under det tredje året. Åtgärderna gäller inte Israel, Jordanien, Kanada och Mexiko, och inte heller en rad såsom utvecklingsländer angivna länder.

5.7.1.1. Omläggning av handeln till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder

(504) Kommissionen undersökte de troliga effekterna av Förenta staternas åtgärder genom att analysera situationen för de viktigaste exportländerna till Förenta staterna.

(505) Under 2001 importerade Förenta staterna 2,75 miljoner ton varor enligt HS-nummer 7209 15, 7209 16, 7209 17, 7209 18, 7209 25, 7209 26, 7209 27, 7209 28, 7209 90, 7211 23, 7211 29, 7211 90, 7212 60, 7225 20, 7225 50, 7226 92 (vilka omfattar den berörda produkten). De största exportörerna till Förenta staterna av dessa produkter var gemenskapen (18,2 %/500000 ton), Sydkorea (18,5 %/509000 ton), Japan (12,3 %/340000 ton), Ryssland (10 %/268000 ton), Brasilien (7 %/195000 ton), Kanada (6,5 %/178000 ton) och Mexiko (6 %/168000 ton). Argentina, Taiwan, Kina, Sydafrika, Turkiet, Venezuela och Australien stod också för mer än 1 % av importen av denna produkt till Förenta staterna under 2001.

(506) Det totala exporten till Förenta staterna 2001 av produkterna ovan från de länder som berörs av de amerikanska skyddsåtgärderna (med undantag av gemenskapens producenter och producenterna i de länder som inte omfattas av de amerikanska skyddsåtgärderna avseende den berörda produkten) uppgick till 1,9 miljoner ton.

(507) Kommissionen undersökte därefter sannolikheten för att det begränsade tillträdet till den amerikanska marknaden som var en följd av Förenta staternas skyddsåtgärder skulle leda till ökad export till gemenskapen. Kommissionen undersökte de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitet till följd av Förenta staternas åtgärder. De ökade sin kapacitet från 63,5 miljoner ton 1997 till 70 miljoner ton 2001. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande producenterna meddelade att de hade för avsikt att minska sin kapacitet inom den närmaste framtiden och inte heller att de hade för avsikt att minska sin produktion på grund av Förenta staternas åtgärder.

(508) De flesta angav att de hade för avsikt att kompensera eventuella minskningar i sin export till Förenta staterna genom att sälja mer på den inhemska marknaden. Detta påstående gjordes dock i en situation av stagnerande eller minskande konsumtion på dessa marknader. Det är därför mycket osannolikt att dessa producenter kan öka försäljningen på sina inhemska marknader i någon betydande utsträckning. Det är inte heller troligt att de kan öka försäljningen till andra exportmarknader, eftersom de flesta av producenterna på dessa marknader redan lider av den kännbara stängningen av den amerikanska marknaden och det inte finns några tecken på att det kommer att förekomma någon betydande extra konsumtion på dessa marknader på kort och medellång sikt som skulle möjliggöra ökad import.

(509) Den handel som, i avsaknad av slutgiltiga åtgärder, kan komma att ledas om till gemenskapen till följd av Förenta staternas åtgärder uppgår därför till 1,9 miljoner ton. Det finns flera skäl till att denna volym kanske inte blir fullt så stor, t.ex. de nuvarande höga nivåerna på de inhemska priserna i Förenta staterna, som kan komma att resultera i en något högre import än väntat trots tullen på 30 %, liksom det faktum att producenter i tredje land kanske delvis kan kompensera bortfallet av den amerikanska marknaden genom att sälja mer på de inhemska marknaderna. Detta kanske i viss mån särskilt gäller de länder som har vidtagit skyddsåtgärder för att motverka Förenta staternas skyddsåtgärder. Producenterna kan också komma att öka sina lager under en tid.

(510) Det kommer dock fortfarande att finnas en mycket påtaglig möjlighet för ökad export till gemenskapen. Ökningen under 2001 hade många orsaker, vilket redan konstaterats i analysen om allvarlig skada, och alla dessa gäller fortfarande och kan väntas fortsätta att driva upp importen. Till dessa kommer nu dessutom Förenta staternas skyddsåtgärder som uppenbarligen kommer att innebära en betydande mängd produktion som producenterna är enormt pressade att finna köpare till. Under dessa omständigheter är det rimligt att anta att, i frånvaro av slutgiltiga åtgärder, minst mellan 25 % och 50 % av den kvantitet på 1,9 miljoner ton som nämns ovan, dvs. mellan 475000 och 950000 ton, skulle komma att omfattas av en omläggning av handeln. Omläggningen av handeln kan komma att bli ännu större, men det är bättre att basera denna analys på en försiktig beräkning.

(511) Att gemenskapen (2,5 miljoner ton) under 2001 var den största exportmarknaden för kallvalsade produkter är också relevant. Detta kan jämföras med Kina (5,7 miljoner ton), Förenta staterna (2,75 miljoner ton), Hongkong (0,9 miljoner ton), Malaysia (0,8 miljoner ton) och Japan (0,7 miljoner ton). Detta återspeglar det faktum att gemenskapen var och, som en följd av nyligen vidtagna åtgärder, fortsätter att vara en av de mest öppna marknaderna i världen. Att euron nyligen har stigit i värde i förhållande till US-dollarn och till andra viktiga valutor gör import mer lockande i förhållande till gemenskapsproduktion på kort och medellång sikt.

5.7.1.2. Minskad export från gemenskapen till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(512) En omedelbar effekt av de amerikanska åtgärderna har varit att gemenskapens export av den berörda produkten till Förenta staterna kraftigt minskat. Införandet av värdetullar på 30 % kommer i stor utsträckning att stoppa denna export. Små volymer kan dock komma att exporteras till följd av att prisnivån i Förenta staterna för närvarande är hög, vilket kan göra det värt att betala tullarna, åtminstone för att sälja eventuella överskott. Det beräknas att gemenskapens export till Förenta staterna till följd av Förenta staternas åtgärder kommer att minska betydligt. I beräkningen har hänsyn i möjligaste mån tagits till de undantag Förenta staterna beviljat sedan åtgärderna infördes.

(513) Det är också troligt att gemenskapens export till andra marknader i tredje land kommer att minska eftersom producenter världen över kommer att få det svårare att exportera, till följd både av Förenta staternas åtgärder och av de skyddsåtgärder som vidtagits av andra tredje länder och gemenskapen för att undvika att exporten hamnar på deras egna marknader.

5.7.1.3. Beräknade effekter av Förenta staternas åtgärder

(514) Kommissionen har utvärderat de eventuella effekterna för gemenskapens producenter om inga slutgiltiga åtgärder införs och av den omläggning av handeln som Förenta staternas skyddsåtgärder ger upphov till, liksom vilka effekter dessa åtgärder får för gemenskapens export. Kommissionen har i detta avseende konstaterat att importen, om gemenskapen inte inför några skyddsåtgärder, oundvikligen kommer att öka betydligt med följden att gemenskapsindustrin kommer att uppleva en mycket allvarlig och betydande nedgång. Mot bakgrund av den extremt svåra situation som gemenskapsproducenterna befinner sig i skulle varje betydande importökning få extremt allvarliga följder. Den väntade ökningen på mellan 475000 och 950000 ton skulle med stor sannolikhet leda till ytterligare försäljningsminskningar för gemenskapens producenter, vilket i sin tur väldigt fort skulle få allvarliga negativa konsekvenser för övriga indikatorer med hjälp av vilka industrins tillstånd fastställs.

(515) En fortsatt minskning av gemenskapens export kommer också i betydande utsträckning att bidra till att gemenskapsproducenternas situation förvärras. Sedan Förenta staterna införde åtgärderna är det obestridligt att gemenskapens export minskat avsevärt och detta fall kommer troligen att fortsätta eller kanske till och med förvärras under de kommande månaderna.

(516) Den beräknade importökningen och den beräknade minskningen av gemenskapens export skulle i betydande utsträckning förvärra situationen för gemenskapsindustrin avseende alla faktorer som redan undersökts i samband med fastställandet att det förekommer allvarlig skada. De skulle omedelbart medföra ytterligare en kraftig minskning av försäljning och priser, vilket skulle leder till negativa effekter på produktionen, ökade kostnader per enhet samt ökade förluster med ett direkt hot om fabriksstängningar och uppsägningar som följd. I synnerhet skulle det ökade trycket på priserna bli enormt och detta vid en tidpunkt då förlusterna ligger på 7,9 % 2001. De totala negativa effekterna skulle förstärkas av det faktum att gemenskapsproducenterna redan lider allvarlig skada till följd av den ökade importen under senare år.

5.7.2. Slutsats

(517) Med hänsyn till att gemenskapens producenter redan lider allvarlig skada är det rimligt att dra slutsatsen att ytterligare en betydande importökning, som med ytterst stor sannolikhet kommer att inträffa om slutgiltiga skyddsåtgärder inte godkänns, väsentligt kommer att förvärra situationen för gemenskapens producenter. Situationen kommer dessutom att förvärras genom att gemenskapens export kommer att minska betydligt till följd av Förenta staternas åtgärder.

Produkt 5

Kallvalsad plåt

>Plats för tabell>

6. PRODUKT 18 RÖRDELAR (< 609,6 mm)

6.1. Berörd produkt och produkt av samma eller direkt konkurrerande slag

6.1.1. Berörd produkt

(518) Den berörda produkten är vissa rördelar (andra än gjutna rördelar, flänsar och gängade rördelar) av järn eller stål (inte inbegripet rostfritt stål) med en ytterdiameter av högst 609,6 mm av det slag som används för stumsvetsning (nedan kallade rördelar). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7307 93 11 och 7307 93 19.

(519) Rördelar tillverkas i huvudsak genom kapning och formning av rör. Rördelarna används för att foga samman rör och förekommer såväl i olika utföranden, t.ex. knärör, övergångsrör, T-rör och hattmuttrar, som i olika storlekar och materialkvalitet. De används främst inom petrokemisk industri, energiproduktion, skeppsbyggnad och industrianläggningar. När de säljs för användning inom den petrokemiska industrin är ANSI-standarden den globala standard som används. För andra ändamål är DIN-standarden den vanligast förekommande inom gemenskapen.

(520) Även om varje KN-nummer motsvarar en urskiljbar typ av rördelar, konstaterades det att alla olika typer har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och tillämpningar. Därför utgör i denna undersökning alla typer av rördelar enligt de KN-nummer som nämns ovan en enda produkt.

6.1.2. Produkter av samma eller direkt konkurrerande slag

(521) Kommissionen har undersökt huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad den likadana produkten) är av samma slag som den berörda importerade produkten. Under undersökningens gång mottog kommissionen inlagor från vissa större exportörer och importörer av den berörda produkten, i vilka det gjordes gällande att vissa typer av rördelar som importerades till gemenskapen inte tillverkades av gemenskapens producenter och därför inte borde betraktas som "likadana" som den berörda produkten.

(522) Kommissionen gjorde en ingående granskning av dessa inlagor och tog framför allt följande undersökningsresultat i beaktande:

b) Den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten såldes via liknande eller samma försäljningskanaler, prisuppgifterna var lättillgängliga och den berörda produkten och gemenskapsproducenternas produkt konkurrerade huvudsakligen genom priset.

(523) Kommissionen drog slutsatsen att den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten, trots de tekniska skillnader i produkternas egenskaper och kvaliteter som enligt inlagorna skulle finnas, är produkter "av samma eller direkt konkurrerande slag".

6.2. Ökad import

(524) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på import av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg uppgifter i absoluta tal och i förhållande till produktion avsedd för försäljning (företagsintern användning, dvs. produktion för användning inom det egna företaget eller den egna företagsgruppen, inte inbegripen) och total produktion. Av tabellen nedan framgår för vart och ett av åren 1997-2001 hur importen utvecklades i absoluta tal och i förhållande både till gemenskapens produktion för försäljning (nedan kallad avsaluproduktion) och till gemenskapens totala produktion (inklusive produktion för företagsintern användning).

(525) Importen till gemenskapen minskade med omkring 4,3 % mellan 1997 och 1999 samtidigt som genomsnittspriset på importerade produkter föll med mer än 13 %. På grund av minskad produktion i gemenskapen ökade importen från 11,4 % till 11,9 % av både den totala produktionen och den produktion som såldes på den öppna marknaden.

Produkt 18

Rördelar

>Plats för tabell>

(526) Mellan 1999 och 2000 ökade importen från 9500 ton till 10100 ton, dvs. med 600 ton eller 6,7 %. Under samma period ökade importen som en procentuell andel av den totala produktionen och av avsaluproduktionen från 11,9 % till 12,7 %.

(527) Mellan 2000 och 2001 ökade importen med ytterligare 3500 ton eller med 34,7 %. Även i förhållande till den totala produktionen och den produktion som såldes på den öppna marknaden ökade importen, med omkring 35 %.

(528) Priserna på den berörda produkten minskade varje år mellan 1997 och 2001 och med totalt 242 euro per ton eller 19,4 % under hela skadeundersökningsperioden.

6.2.1. Glidande tvåårsmedelvärde

(529) För att kunna fastställa den bakomliggande trenden när det gäller importens omfattning mellan 1997 och 2001 och avgöra huruvida den importuppgång som noterats under den senaste tiden är en ihållande trend, undersökte kommissionen glidande tvåårsmedelvärden. Dessa visar att importen minskade från 9700 ton till 9500 ton mellan 1997/1998 och 1998/1999, medan den ökade från 9800 ton till 11900 ton, dvs. med över 21 %, mellan 1999/2000 och 2000/2001.

6.2.2. Importens marknadsandel

(530) Marknadsandelen för importen minskade mellan 1997 och 1998 från 14,1 % till 13,6 % innan den från år till år började öka och 2001 uppgick till 21,6 %, vilket innebar en ökning med omkring 53 % i förhållande till 1997.

6.2.3. Slutsats

(531) Importen ökade mellan 1999 och 2000 med 6,7 % i absoluta tal, i förhållande till den totala produktionen och till den produktion som såldes på den öppna marknaden och under 2001 följde ytterligare en ökning, när importen ökade med ytterligare 34,7 % i absoluta tal (35,4 % i förhållande till den totala produktionen och till den produktion som såldes).

(532) Att importuppgången under den senaste tiden inte kan tillskrivas ihållande trender i importnivån framgår av utvecklingen av det glidande tvåårsmedelvärdet för importen under den femåriga skadeundersökningsperioden.

(533) Slutsatsen dras att ökningarna under senare tid kan anses vara plötsliga, kraftiga och betydande om man jämför dem med utvecklingen under tidigare år.

6.3. Oväntade händelser

6.3.1. Ökad användning av handelspolitiska skyddsinstrument från Förenta staternas sida

(534) Förenta staterna, som står för ungefär en åttondel av stålkonsumtionen i världen, har sedan 1998 som en följd av krisen i Asien(9) i ökad utsträckning använt sig av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller stålsektorn i syfte att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Ett antal av dessa fall har avgjorts inom Världshandelsorganisationen (WTO) och vissa av de metoder som använts har konstaterats vara oförenliga med WTO:s regler. Icke desto mindre grundar sig många av de åtgärder som fortfarande är i kraft på just dessa metoder.

(535) I tabellen visas det årliga antalet fall inom hela stålsektorn i vilka Förenta staterna slutgiltigt fastställt antidumpningstullar eller utjämningstullar för ett eller flera länder under perioden 1997-2001. Det framgår av tabellen att åtgärderna har ökat under de tre senaste åren.

>Plats för tabell>

(536) Under 2001 meddelade Förenta staterna dessutom att ytterligare omfattande åtgärder skulle vidtas inom stålsektorn. I januari 2001 inledde Förenta staterna en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i US Trade Act 1974 ("1974 års handelslag"). I juli 2001 inledde Förenta staternas International Trade Commission (ITC) en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag och i december 2001 rekommenderade ITC skyddsåtgärder för en rad olika stålprodukter.

(537) Dessa åtgärder fick i tilltagande utsträckning hämmande effekter på importen av stålprodukter till Förenta staterna och ledde till att den amerikanska stålimporten sjönk med 33 % mellan 1998 och 2001. Kulmen nåddes genom de skyddsåtgärder som Förenta staterna tillkännagav den 5 mars 2002. Framför allt skyddsåtgärdsförfarandet, vilket hade diskuterats i flera månader innan det inleddes, hade en återhållande inverkan på importen till Förenta staterna på grund av att det försatte de ekonomiska aktörerna i en osäker situation. Det rör sig om den största handelspolitiska skyddsåtgärd som någonsin inletts av en WTO-medlem och omfattar import till ett värde av omkring 17 miljarder US-dollar.

6.3.2. Förenta staternas ökade användning av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller den berörda produkten

(538) I samband med kommissionens provisoriska skyddsåtgärder och den undersökning som rör dessa betraktas rördelar av olegerat stål och flänsar av olegerat stål separat som två olika likadana produkter. I synnerhet har kommissionen för sina åtgärder enbart tagit rördelar av stål i betraktande (inte rördelar av rostfritt stål) med en ytterdiameter av högst 609,6 mm. Följaktligen rör den amerikanska undersökningen, vad gäller de berörda rördelarna, ett mycket större område än kommissionens åtgärder.

(539) Enligt officiell information på den amerikanska regeringens webbplats har Förenta staterna infört fem antidumpningsåtgärder avseende rördelar från Brasilien, Kina, Japan, Taiwan och Thailand och en utjämningåtgärd (utjämningstull) beträffande Turkiet. Nivåerna för dessa tullar, som återinfördes så sent som i december 1999 efter en översyn vid giltighetstidens utgång, låg i ett intervall upp till 154,72 % (för ett företag i Kina).

(540) Kommissionen noterar att importen till gemenskapens marknad av rördelar av olegerat stål med en diameter av högst 609,6 mm mellan 1999 och 2001 ökade med 4159 ton (43,8 %). Denna plötsliga ökning verkar till stor del bero på import från Kina, Thailand och Japan, länder som har undersökts av Förenta staterna och nu omfattas av amerikanska antidumpningsåtgärder.

(541) Kommissionen har analyserat utvecklingen av importen av rördelar till Förenta staterna från de länder som omfattas av antidumpnings- och utjämningsåtgärder. Mellan 1999 och 2001, när importen till gemenskapen från dessa länder ökade, minskade importen till Förenta staterna av varor som klassificeras enligt samma HS-undernummer som rördelar med 3419 ton (24,2 %).

(542) Kommissionen anser att det finns ett tidssamband mellan Förenta staternas tillkännagivande om införande av skyddsåtgärder på stålprodukter (som den amerikanska marknaden förutsåg så tidigt som i januari 2001 i ett antal tidningsartiklar i vilka det spekulerades om en överhängande risk för rubbningar både på Förenta staternas och gemenskapens marknader) och den ökade importen av rördelar till gemenskapens marknad.

(543) Denna ökade och omfattande användning av handelspolitiska skyddsinstrument, varav flera konstaterades vara oförenliga med WTO:s regler, kunde inte ha förutsetts när Uruguayrundan avslutades och utgör sådana oväntade omständigheter som avses i avtalet om skyddsåtgärder.

6.4. Definition av gemenskapens producenter

6.4.1. Total produktion i gemenskapen

(544) Gemenskapens totala produktion av rördelar är ungefär 80000 ton per år. Följande tre stålföretag i gemenskapen samarbetade till fullo i undersökningen:

- Virgilio CENA & Figli S.P.A., Italien

- Interfit, Frankrike

- Erne Fittings, Österrike

(545) Dessa företag är alla medlemmar i Defence Committee of Community Butt-welding Fittings Industry. De står för ungefär 60 % av den totala produktionen av den berörda produkten i gemenskapen. De svarade för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför i detta förfarande utgöra gemenskapens producenter.

6.5. Allvarlig skada

6.5.1. Inledning

(546) För att kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada eller risk för allvarlig skada för gemenskapens producenter av den likadana produkten har kommissionen bedömt alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkar gemenskapsproducenternas situation. Särskilt har kommissionen har för den berörda produkten bedömt utvecklingen av import, konsumtion, produktion, produktivitet, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, priser, lönsamhet och sysselsättning för åren 1997-2001. De relevanta ekonomiska uppgifterna återfinns i slutet av denna produktanalys.

6.5.2. Analys av den samlade verksamheten avseende den berörda produkten

6.5.2.1. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(547) Den totala uppskattade produktionskapaciteten har minskat med 20400 ton mellan 1998 och 2001. Gemenskapens minskade kapacitet i slutet av perioden hänger direkt samman med att tre fabriker i gemenskapen stängdes under 2001.

(548) Till följd av stängningen av fabriker i gemenskapen ökade kapacitetsutnyttjandet från 48,3 % 2000 till 53 % 2001. Om dessa stängningar inte skett skulle kapacitetsutnyttjandet även 2001 ha legat kvar på 48 %.

6.5.2.2. Total produktion och företagsintern användning

>Plats för tabell>

(549) Gemenskapens totala produktion sjönk med 7300 ton under skadeundersökningsperioden, från 86600 ton 1997 till 79300 ton 2001. Detta innebär en minskning på 8,4 % och återspeglar den minskade försäljningsvolymen på gemenskapens marknad.

(550) Det bör noteras att man för många stålprodukter måste göra tydlig skillnad mellan produktion för företagsintern användning och försäljning på den öppna marknaden. När det gäller rördelar har undersökningen visat att produktionen för företagsintern användning är obefintlig och irrelevant för skadeanalysen. Hela avsaluproduktionen konkurrerade alltså direkt med importerade produkter.

6.5.2.3. Sysselsättning och produktivitet

>Plats för tabell>

(551) Antalet anställda vid och produktiviteten hos gemenskapens producenter har legat på mer eller mindre samma nivå sedan 1999.

6.5.2.4. Kassaflöde

>Plats för tabell>

(552) Kassaflödet kunde endast undersökas för de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte enbart för den berörda produkten. Denna indikator ansågs därför vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och från 1999 till 2001.

6.5.2.5. Avkastning på sysselsatt kapital

>Plats för tabell>

(553) Avkastningen på sysselsatt kapital kunde endast undersökas för de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte enbart för den berörda produkten. Denna indikator ansågs därför också vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001.

6.5.2.6. Konsumtion

>Plats för tabell>

(554) Omfattningen av konsumtionen av rördelar i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas totala försäljning på den öppna marknaden och den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt Eurostats importstatistik.

(555) Mellan 1997 och 2000 minskade konsumtionen i gemenskapen med 12 %, från 70100 ton till 61700 ton. Under 2001 ökade förbrukningen med 2,3 % i förhållande till 2000, men den låg fortfarande 10 % under 1997 års nivå. Konsumtionsnedgången mellan 1997 och 2001 granskas i avsnittet "andra faktorer" för att det skall kunna fastställas huruvida den bidragit till den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit.

6.5.3. Försäljningsvolym

>Plats för tabell>

(556) Försäljningen i gemenskapen minskade med 10800 ton från 60200 ton till 49400 ton mellan 1997 och 2001. Detta återspeglar delvis en minskad konsumtion i gemenskapen, men framför allt en ökad inverkan från större importvolym på denna marknad.

6.5.4. Marknadsandel

>Plats för tabell>

(557) Gemenskapsproducenternas marknadsandel av gemenskapens marknad minskade från 1998 och framåt. Den största minskningen, från 83,6 % till 78,4 % (en förlust på 5,2 procentenheter), skedde under de sista åren, 2000-2001, av skadeundersökningsperioden. Det erinras om att importens marknadsandel under samma period ökade från 16,4 % till 21,6 %.

6.5.5. Lager

>Plats för tabell>

(558) Även om lagret låg kvar på mellan 700 och 800 ton fram till 1999, noterades en lagerminskning för 2000, följd av en kraftig ökning under 2001. Lagernivån för 2001 ligger 25 % över 1997 års nivå. Den ökade lagernivån bör också ses mot bakgrund av en minskande produktions- och försäljningsnivå.

6.5.6. Den likadana produktens pris samt prisunderskridande

>Plats för tabell>

(559) Mellan 1997 och 2001 sänkte gemenskapens producenter sina genomsnittspriser från 1585 euro per ton till 1405 euro per ton. Samtidigt har de genomsnittliga importpriserna sjunkit från 1247 euro per ton 1997 till 1005 euro per ton 2001. Denna trend bekräftas ytterligare av att priset på den i gemenskapen tillverkade produkten på kvartalsbasis sjönk från 1420 euro per ton till 1378 euro per ton mellan första kvartalet 2001 och första kvartalet 2002.

(560) För att kunna fastställa nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder på samma handelsnivå och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse av priser som fakturerats av gemenskapens producenter och av producenter med export till gemenskapen visar att de inhemska priserna underskreds med i genomsnitt 14,8 % år 2001.

(561) Kommissionen noterar att importpriset under hela skadeundersökningsperioden låg klart under den i gemenskapen tillverkade produktens pris. I figuren visas att priserna på importen blev allt lägre mellan 1997 och 1998. Detta tvingade i sin tur gemenskapens producenter att sänka sina priser parallellt, vilket ledde till en kraftig minskning av lönsamheten och till de förluster som gemenskapens producenter lidit.

>PIC FILE= "L_2002261SV.009201.TIF">

Lönsamhet

>Plats för tabell>

(562) Lönsamheten på gemenskapsproducenternas försäljning i gemenskapen minskade från 4,4 % år 1997 till -1,0 % år 2001, vilket återspeglar en ständigt minskande försäljningsvolym och de sjunkande priser till vilka denna försäljning skett. Det bör noteras att det mot bakgrund av de kvartalsvisa lönsamhetssiffrorna för 2001 och 2002 finns tydliga tecken på att den negativa lönsamhetsutvecklingen för gemenskapens producenter fortsätter.

(563) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapens producenter kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 8 % lades till den i gemenskapen tillverkade produktens produktionskostnad. Vinstmarginalen ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation som inte påverkas av plötsliga, kraftiga importökningar. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton under 2001 för den berörda produkten. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och resulterade i ett målprisunderskridande på 23,7 %.

6.5.7. Slutsats

(564) Av uppgifterna framgår att utvecklingen totalt sett var negativ när det gäller kapacitet, kapacitetsutnyttjande, produktion, sysselsättning och produktivitet. Även kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisar negativa siffror.

(565) Totalt sett uppvisar uppgifterna också, mot bakgrund av en nedgång i konsumtionen och en lagerökning, en negativ utveckling för försäljning, marknadsandelar, priser och lönsamhet.

(566) Kommissionen noterar särskilt att samtidigt som importen 2001 nådde sin högsta nivå på fem år (13600 ton) sjönk gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen till sin lägsta nivå på fem år (49400 ton) och minskade deras lönsamhet snabbt. Detta skedde mot bakgrund av en samtidig nedgång i den produktion som såldes på den öppna marknaden och konsumtion samt sjunkande priser. I det läget skulle man ha väntat sig en nedgång i importen. I stället ökade den för andra året i rad.

(567) Verkningarna av denna kombination av faktorer för gemenskapens producenter återspeglas i de ekonomiska indikatorerna. Gemenskapsproducenterna har förlorat marknadsandelar och hade 2001 sin lägsta marknadsandel på fem år. Även sysselsättningen minskade och väntas sjunka ytterligare 2002. Effekten av nedgången i produktion, försäljningsvolym i gemenskapen och priser var att gemenskapsproducenternas lönsamhet minskade och att verksamheten blev förlustbringande 2001. Skadans fulla omfattning belyses kanske bäst av att lönsamhetsförsämringen fortgick hela 2001 och fortsatte första kvartalet 2002.

(568) Med beaktande av alla dessa faktorer drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter lidit allvarlig skada.

6.6. Orsakssamband

(569) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem.

- Efter att ha identifierat den skada som de olika kända faktorerna orsakat fastställde kommissionen huruvida den ökade importen är en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

6.6.1. Inverkan av den ökade importen

(570) Marknaden för rördelar är öppen när det gäller leverantörer, kunder och priser. Den berörda produkten och den likadana produkten konkurrerar därför med varandra i huvudsak genom priset.

(571) Under perioden 1999-2001 ökade importens marknadsandel från 14,6 % till 21,6 %, medan gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade från 85,4 % till 78,4 %. Under samma period ökade importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden från 11,9 % till 17,2 %. Importen har alltså också ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapens producenter.

(572) När det gäller priserna sjönk det genomsnittliga priset per enhet på den importerade produkten på gemenskapsmarknaden från 1042 till 1005 euro per ton mellan 2000 och 2001. Det genomsnittliga priset per enhet på gemenskapsprodukten föll från 1453 till 1405 euro per ton. På denna öppna marknad har prisunderskridandet haft en avgörande inverkan. Minskningen av den likadana produktens genomsnittliga pris per enhet skulle bara den ha fått till effekt att gemenskapsproducenternas intäkter av försäljningen i gemenskapen skulle ha sjunkit med 3,3 % (2,47 miljoner euro) 2001. Eftersom försäljningsvolymen samtidigt minskade uppgick den faktiska nedgången i intäkter från försäljningen i gemenskapen till 5,42 miljoner euro. De fasta kostnaderna utgör en väsentlig del av de totala kostnaderna. Nedgången i försäljningsintäkterna förorsakade därför ett oproportionerligt stort vinstfall, och 2001 gjorde gemenskapsproducenterna en förlust på 1,0 %.

(573) Kommissionen anser av dessa skäl att det finns ett samband mellan den ökade importen till låga priser och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

6.6.2. Inverkan av förändringar i konsumtionen

(574) Kommissionen undersökte skadeverkningarna av nedgången i konsumtionen mellan 2000 och 2001. Nedgången måste ses mot bakgrund av den övergripande trenden under den femåriga skadeundersökningsperioden. Konsumtionen minskade från 70100 ton 1997 till 61100 ton 2000, men ökade därefter med 1400 ton till 63100 ton 2001.

(575) Kommissionen anser i detta särskilda fall att den synbara uppgången i konsumtionen 2001 i stor utsträckning berodde på att importen ökade mycket under det året. Utvecklingstendenserna ger därför en mera korrekt bild. Trots att konsumtionen ökade mellan 2000 och 2001, minskade konsumtionen under den femåriga skadeundersökningsperioden sammanlagt med 7000 ton eller med 10 %. Detta motsvarar en genomsnittlig nedgång på 2 % per år.

(576) Vid undersökningen av detta särskilda fall måste hänsyn tas till samtliga marknadsaktörers reaktion på utvecklingen med minskande konsumtion. Det konstaterades i detta sammanhang att samtidigt som gemenskapens producenter tvingades minska sin försäljning i gemenskapen med omkring 2100 ton 2001 jämfört med 2000, skedde en kraftig ökning av importen. Någon ekonomisk grund för den kraftiga importökningen kunde inte fastställas. Det fanns exempelvis ingen exportör som hävdade att ökningen berodde på lägre produktionskostnader.

(577) När det gäller inverkan på priserna bör en konsumtionsnedgång på 2 % per år normalt inte få någon stor inverkan på priserna om produktionen snabbt anpassas till marknadens behov. Gemenskapens producenter förefaller i detta avseende ha reagerat genom att minska både produktionen och försäljningen i linje med konsumtionsnedgången.

(578) På liknande sätt bör, om pristrycket minskar, de skadeverkningar som härrör från låga priser kunna begränsas. Den viktigaste faktorn här är vinst, och vinstminskningen skulle ha begränsats till ett minimum om priserna inte hade fallit betydligt. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att konsumtionsnedgången inte skulle ha medfört väsentliga vinstminskningar om lågprisimporten inte hade ökat kraftigt.

(579) Även om samtliga marknadsaktörer agerat ansvarsfullt och anpassat sin produktion, skulle emellertid gemenskapsproducenternas försäljning ha minskat. Konsumtionen 2001 låg under 1999 års nivå. År 2000 minskade konsumtionen med 3100 ton, men ökade åter med 1400 ton 2001. Gemenskapsproducenternas försäljning minskade emellertid med 3800 ton 2000 jämfört med 1999 och med ytterligare 2100 ton 2001. Samtidigt ökade importen 2000 med 600 ton respektive med 3500 ton. Konsumtionsnedgången mellan 1999 och 2001 inverkade därför inte på importen, som fortsatte att öka. Under denna tvåårsperiod minskade gemenskapsproducenternas försäljning med 5900 ton. Med tanke på utvecklingen av konsumtionsnedgången borde gemenskapsproducenternas försäljning ha minskat med ungefär 700 ton per år.

(580) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett klart, men inte betydande, orsakssamband mellan konsumtionsnedgången och de observerade skadeverkningarna.

6.6.3. Exportresultatets inverkan

(581) Kommissionen undersökte också inverkan av nedgången i exporten.

>Plats för tabell>

(582) Mellan 1997 och 1999 minskade gemenskapsproducenternas export av rördelar från 27100 ton till 24600 ton. Mellan 1999 och 2001 ökade exporten med 5500 ton. Under femårsperioden ökade exporten med cirka 3000 ton. Minskad export har därför under den senaste perioden, mellan 1999 och 2001, inte bidragit till skadeverkningarna. Eftersom den skada som härrör från nedgång i exporten huvudsakligen ägde rum under den första delen av den femåriga skadeundersökningsperioden måste den anses vara mindre betydelsefull än om den hade ägt rum under den senare delen av femårsperioden.

(583) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de skadeverkningar som observerats, åtminstone under den första delen av femårsperioden.

6.6.4. Inverkan av outnyttjad kapacitet

(584) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningar kan ha uppstått på grund av outnyttjad kapacitet hos gemenskapens producenter. Mellan 1997 och 2001 minskade gemenskapsindustrin sin uppskattade totala teoretiska produktionskapacitet från 170000 ton till 150000 ton, medan utnyttjandet av denna kapacitet uppgick till omkring 50 %. Det bör först och främst noteras att rördelar är en slutprodukt som omfattar ett mycket brett sortiment. Ett kapacitetsutnyttjande på 50 % anses därför inte vara särskilt lågt när det gäller denna typ av produkt. Eftersom kapaciteten minskade och kapacitetsutnyttjandet var relativt oförändrat anses eventuella skadeverkningar endast ha haft en mindre inverkan.

6.6.5. Inverkan av omstrukturering

(585) Kommissionen undersökte vidare skadeverkningarna av kostnaderna för den omstrukturering som gemenskapens producenter genomgått under de senaste åren. I detta sammanhang noteras det att en omstrukturering i regel innebär kostnader på kort sikt såsom avgångsvederlag, kostnader för förvärv m.m., vilka uppvägs av effektivitetsvinster på medellång sikt. När det gäller den pågående rationaliseringen skulle detta innebära att pågående kostnader på kort sikt, även om de befanns vara små, inverkade på kostnadsstrukturen.

6.6.6. Fastställande av skadeverkningar

(586) Den skada som orsakades gemenskapens producenter tog sig främst uttryck i minskad försäljning, förlorade marknadsandelar och ökad ekonomisk förlust. Kommissionen fastställde att, utöver ökningen av importen, fyra faktorer bidrog till skadan: konsumtionsnedgång, exportnedgång, outnyttjad kapacitet och pågående rationaliseringar.

(587) Konsumtionen minskade med omkring 2,0 % per år. Nedgången var emellertid mera markant 2001 än 2000. Importen utvecklades emellertid inte alls i enlighet med konsumtionen, och kommissionen anser att den svaga konsumtionsnedgången inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser.

(588) Även exportförsäljningen minskade mellan 1997 och 1999. Eftersom nedgången inträffade i början av perioden och exportförsäljningen faktiskt ökade under hela femårsperioden, anser kommissionen att exportförsäljningen inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser.

(589) Kapaciteten minskade mellan 1997 och 2001. Samtidigt låg gemenskapsindustrins utnyttjande av denna kapacitet kvar på omkring 50 %. Med tanke på att kapacitetsutnyttjandet inte varierade i någon större utsträckning och var som högst i slutet av perioden (53 %), och mot bakgrund av att insatser gjorts för att minska kapaciteten, anser kommissionen att kapacitetsutnyttjandet inte hade någon större inverkan på vare sig volym eller priser.

(590) När det gäller de pågående rationaliseringarna anser kommissionen likaså att inverkan på gemenskapsproducenternas kostnadsstruktur inte är betydande, särskilt om man jämför med lågprisimportens inverkan på priserna.

(591) Kommissionen noterade att nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet främst berodde på importökningen, vilken inte bara var mycket större än ökningen av konsumtionen 2001 utan dessutom ökade under konsumtionsnedgången 2000.

6.6.7. Slutsats

(592) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha separerat och åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen slutsatsen att det kan anses finnas ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapens producenter.

6.7. Ytterligare faktorer

(593) Kommissionen har dessutom analyserat ett antal faktorer som motiverar slutsatsen att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit kan väntas bli mycket värre om importen skulle ligga kvar på den nuvarande nivån eller öka.

6.7.1. Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(594) Det erinras om att Förenta staterna den 5 mars 2002 införde skyddsåtgärder avseende vissa stålprodukter, bland annat rördelar. Åtgärderna trädde i kraft den 20 mars 2002 och innebär att tullen på import till Förenta staterna höjs med, under det första året, 30 % av värdet, under det andra året 24 % av värdet och under det tredje året 18 % av värdet. Åtgärderna gäller inte Israel, Jordanien, Kanada och Mexiko, inte heller en rad såsom utvecklingsländer angivna länder.

6.7.2. Omläggning av handeln till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder

(595) Kommissionen undersökte de troliga effekterna av Förenta staternas åtgärder genom att analysera situationen för de viktigaste exportländerna till Förenta staterna.

(596) Under 2001 importerade Förenta staterna 48180 ton varor som var klassificerade enligt samma HS-nummer som rördelar. De största exportörerna till Förenta staterna var Mexiko (18 %/8591 ton), Thailand (18 %/8442 ton), Italien (13 %/6426 ton), Sydkorea (12 %/5631 ton), Malaysia (10 %/4599 ton) och Frankrike (8 %/3609 ton).

(597) Det totala exporten till Förenta staterna av dessa varor 2001 från de länder som berörs av de amerikanska skyddsåtgärderna (med undantag av gemenskapens producenter och producenterna i de länder som inte omfattas av de amerikanska skyddsåtgärderna avseende dessa varor) uppgick till ungefär 21000 ton. Vissa produkter som produceras av vissa leverantörer har också undantagits från de amerikanska åtgärderna, men kvantiteterna i fråga bedöms inte vara betydande när det gäller varmvalsade ringar eller rullar.

(598) Kommissionen undersökte därefter sannolikheten för att det begränsade tillträdet till den amerikanska marknaden till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder skulle leda till ökad export till gemenskapen. Kommissionen undersökte de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitet. Det konstaterades att deras kapacitet hade varit stabil mellan 1997 och 2001. Kapacitetsutnyttjandet, som översteg 100 % år 1997, låg på endast 67 % år 2001. Med hänsyn till att den amerikanska marknaden i betydande utsträckning stängts för flera traditionella leverantörer kan deras genomsnittliga kapacitetsutnyttjande, allt annat lika, antas sjunka ännu mer 2002 om de inte finner nya marknader.

(599) Ingen av de samarbetsvilliga exporterande producenterna meddelade att de hade för avsikt att minska sin kapacitet inom den närmaste framtiden och inte heller att de hade för avsikt att minska sin produktion på grund av Förenta staternas åtgärder.

(600) De flesta angav att de hade för avsikt att kompensera eventuella minskningar i sin export till Förenta staterna genom att sälja mer på den inhemska marknaden. Detta påstående gjordes dock i en situation av stagnerande eller minskande konsumtion på dessa marknader. Därför är det mycket osannolikt att dessa producenter kan öka försäljningen på sina inhemska marknader i någon betydande utsträckning. Det är inte heller troligt att de kan öka försäljningen till andra exportmarknader, eftersom de flesta av producenterna på dessa marknader redan lider av den kännbara stängningen av den amerikanska marknaden och det inte finns några tecken på att det kommer att förekomma någon betydande extra konsumtion på dessa marknader på kort och medellång sikt som skulle möjliggöra ökad import.

(601) Den handel som, i avsaknad av slutgiltiga åtgärder, kan komma att ledas om till gemenskapen till följd av Förenta staternas åtgärder uppgår därför till 21000 ton. Det finns flera skäl till att denna volym kanske inte blir fullt så stor, t.ex. de nuvarande höga nivåerna på de inhemska priserna i Förenta staterna, som kan komma att resultera i en något högre import än väntat trots tullen på 30 %, liksom det faktum att producenter i tredje land kanske delvis kan kompensera bortfallet av den amerikanska marknaden genom att sälja mer på de inhemska marknaderna. Detta kanske i viss mån särskilt gäller de länder som har vidtagit skyddsåtgärder för att motverka Förenta staternas skyddsåtgärder. Producenterna kan också komma att öka sina lager under en tid.

(602) Det kommer dock fortfarande att finnas en mycket påtaglig möjlighet för ökad export till gemenskapen. Ökningen under 2001 hade många orsaker, vilket redan konstaterats i analysen om allvarlig skada, och alla dessa gäller fortfarande och kan väntas fortsätta att driva upp importen. Härtill kommer nu Förenta staternas skyddsåtgärder, som uppenbart kommer att innebära att det kommer att finnas en betydande mängd produktion som producenterna är enormt pressade att finna köpare till. Kommissionen antog först att mellan 25 % och 50 % av den mängd som beräknats ovan (21000 ton) skulle kunna ledas om till gemenskapen från den amerikanska marknaden. Detta skulle innebära att ytterligare ungefär 5000-10000 ton importeras till gemenskapen. Detta skulle leda till att importen ökade med kring 50 % ovanpå den i historisk jämförelse höga nivå som nåddes 2001. Kommissionen har därför antagit att, i frånvaro av slutgiltiga åtgärder, omläggningen av handeln skulle komma att bli minst lika stor som importökningen till gemenskapen mellan 2000 och 2001, dvs. omkring 3500 ton. Den skulle med all sannolikhet bli större, men det är bättre att basera denna analys på en försiktig beräkning.

(603) Det är också av betydelse att de viktigaste exportmarknaderna för rördelar under 2001 var Malaysia (127000 ton), Förenta staterna (48000 ton), gemenskapen (14000 ton), Kanada (12000 ton) och Japan (10000 ton). Detta återspeglar det faktum att gemenskapsmarknaden var och, som en följd av nyligen vidtagna åtgärder, fortsätter att vara en av de mest öppna marknaderna i världen. Att euron nyligen, under de två första kvartalen 2002, har stigit i värde i förhållande till US-dollarn och andra viktiga valutor gör import mer lockande i förhållande till gemenskapsproduktion på kort och medellång sikt.

6.7.3. Beräknade effekter av Förenta staternas åtgärder

(604) Kommissionen har utvärderat de eventuella effekterna för gemenskapens producenter om inga slutgiltiga åtgärder införs och av den omläggning av handeln som Förenta staternas skyddsåtgärder ger upphov till, liksom vilka effekter dessa åtgärder får för gemenskapens producenter. I detta avseende har kommissionen konstaterat att importen, om gemenskapen inte inför några skyddsåtgärder, oundvikligen kommer att öka betydligt med följden att gemenskapsindustrin kommer att uppleva en mycket allvarlig och betydande nedgång. Mot bakgrund av den extremt svåra situation som gemenskapsproducenterna befinner sig i skulle varje betydande importökning få extremt allvarliga följder. Den väntade ökningen på omkring 3500 ton skulle omedelbart leda till ytterligare betydande försäljningsminskningar för gemenskapens producenter, vilket i sin tur väldigt fort skulle få allvarliga negativa konsekvenser för övriga indikatorer med hjälp av vilka industrins tillstånd fastställs.

(605) Den beräknade importökningen skulle i betydande utsträckning förvärra situationen för gemenskapsindustrin avseende alla faktorer som redan undersökts i samband med fastställandet av om det förekommer allvarlig skada. De skulle omedelbart leda till ytterligare en kraftig minskning av försäljning och priser, vilket skulle inverka negativt på produktionen samt resultera i ökade kostnader per enhet och ökade förluster, med ett direkt hot om fabriksstängningar och uppsägningar som följd. I synnerhet skulle det ökade trycket på priserna bli enormt och detta vid en tidpunkt då förlusterna ligger på ohållbara -3.0 %. De totala negativa effekterna skulle i hög grad förstärkas av det faktum att gemenskapsproducenterna redan lider allvarlig skada till följd av den ökade importen under senare år.

6.7.4. Slutsats

(606) Med hänsyn till att gemenskapens producenter redan lider allvarlig skada är det rimligt att dra slutsatsen att, om slutgiltiga skyddsåtgärder inte införs, den sannolikt fortsatta importökningen skulle komma att påtagligt förvärra situationen för gemenskapens producenter.

Produkt 18

Rördelar (forsättning)

>Plats för tabell>

7. PRODUKT 19 FLÄNSAR

7.1. Berörd produkt och produkt av samma eller direkt konkurrerande slag

7.1.1. Berörd produkt

(607) Den berörda produkten är flänsar av järn eller stål (inte gjutjärn), (nedan kallade flänsar). Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7307 91 00.

(608) Flänsar är metalldelar som gör det möjligt att koppla ihop och koppla isär delarna i ett rörsystem och tillverkas i allmänhet genom att olegerade stålbillets eller olegerat rundstål smides och därefter bearbetas.

(609) Det konstaterades att flänsar har identiska eller liknande fysiska och tekniska egenskaper, användningsområden och tillämpningar Därför utgör i denna undersökning alla typer av flänsar enligt de KN-nummer som nämns ovan en enda produkt.

7.1.2. Produkter av samma eller direkt konkurrerande slag

(610) Kommissionen har undersökt huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad den likadana produkten) är av samma slag som den berörda importerade produkten. Under undersökningens gång mottog kommissionen inlagor från vissa större exportörer och importörer av den berörda produkten, i vilka det gjordes gällande att vissa typer av den berörda produkten som importerades till gemenskapen inte tillverkades av gemenskapens producenter och därför inte borde betraktas som "likadana" som den berörda produkten.

(611) Kommissionen gjorde en ingående granskning av dessa inlagor och tog framför allt följande undersökningsresultat i beaktande:

(612) Kommissionen drog slutsatsen att den importerade produkten och den i gemenskapen tillverkade produkten, trots de tekniska skillnader i produkternas egenskaper och kvaliteter som enligt inlagorna skulle finnas, är produkter "av samma eller direkt konkurrerande slag".

7.2. Ökad import

(613) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakar, eller riskerar att orsaka, gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på import av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg uppgifter i absoluta tal och i förhållande till produktion avsedd för försäljning (företagsintern användning, dvs. produktion för användning inom det egna företaget eller den egna företagsgruppen, inte inbegripen) och total produktion. Av tabellen nedan framgår för vart och ett av åren 1997-2001 hur importen utvecklades i absoluta tal och i förhållande både till gemenskapens produktion för försäljning (nedan kallad avsaluproduktion) och till gemenskapens totala produktion (inklusive produktion för företagsintern användning).

Produkt 19

Flänsar

>Plats för tabell>

(614) Mellan 1997 och 2000 låg importen på mer eller mindre samma nivå, på runt 70000 och 77000 ton. Importen ökade under denna period med omkring 10 % till följd av detta. I förhållande till den totala produktionen i gemenskapen ökade importen från 36 % till 48 %, medan den i förhållande till den produktion som såldes ökade med 35,9 % till 47,6 %.

(615) Mellan 2000 och 2001 inträffade en betydande uppgång i importen, från 76600 ton till 96800 ton, en ökning med 20200 ton eller med 26,4 %. Under samma period var ökningen i förhållande till avsaluproduktionen också mycket betydande, med 29,0 %, medan ökningen av importen i förhållande till den totala produktionen låg på 27,8 %.

(616) Priserna på den berörda produkten, som ökade varje år mellan 1997 och 2001, ökade med totalt 11,4 % till 932 euro per ton 2001.

7.2.1. Glidande tvåårsmedelvärde

(617) För att kunna fastställa den bakomliggande trenden när det gäller importens omfattning mellan 1997 och 2001 och avgöra huruvida den importuppgång som noterats under den senaste tiden är en ihållande trend, undersökte kommissionen glidande tvåårsmedelvärden. Dessa visar att importen fluktuerade mellan 73700 ton och 77300 ton under varje tvåårsperiod mellan 1997/1998 och 1999/2000 samtidigt som den ökade med över 13 % från 76700 ton till 86700 ton mellan 1999/2000 och 2000/2001.

7.2.2. Importens marknadsandel

(618) Importens marknadsandel ökade mellan 1997 och 1999 från 37,1 % till 45,3 %. Från och med 2000 ökade importens marknadsandel mer markant, först till 50,1 % och därefter till 56,0 %, vilket innebar en ökning med omkring 11 % respektive 12 %.

7.2.3. Slutsats

(619) Importen ökade 1997, 1998 och 1999. Importen ökade under den här perioden med 5,2 % per år i absoluta tal (med 15,9 % i förhållande till den totala produktionen och med 13,2 % i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden). Mellan 1999 och 2001 låg tillväxttakten för importen i absoluta tal på 13,0 % per år. Den årliga tillväxten för importen var alltså mer än två gånger högre mellan 1999 och 2001 än under den föregående perioden.

(620) Att importuppgången under den senaste tiden inte kan tillskrivas ihållande trender i importnivån framgår av utvecklingen av det glidande tvåårsmedelvärdet för importen under den femåriga skadeundersökningsperioden.

(621) Slutsatsen dras att ökningarna under senare tid kan anses vara plötsliga, kraftiga och betydande om man jämför dem med utvecklingen under tidigare år.

7.3. Oväntade händelser

7.3.1. Ökad användning av handelspolitiska skyddsinstrument från Förenta staternas sida

(622) Förenta staterna, som står för ungefär en åttondel av stålkonsumtionen i världen, har sedan 1998 som en följd av krisen i Asien(10) i ökad utsträckning använt sig av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller stålsektorn i syfte att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Ett antal av dessa fall har avgjorts inom Världshandelsorganisationen (WTO) och vissa av de metoder som använts har konstaterats vara oförenliga med WTO:s regler. Icke desto mindre grundar sig många av de åtgärder som fortfarande är i kraft på just dessa metoder.

(623) I tabellen nedan visas det årliga antalet fall inom hela stålsektorn i vilka Förenta staterna slutgiltigt fastställt antidumpningstullar eller utjämningstullar för ett eller flera länder under perioden 1997-2001. Det framgår av tabellen att åtgärderna har ökat under de tre senaste åren.

>Plats för tabell>

(624) Under 2001 meddelade Förenta staterna dessutom att ytterligare omfattande åtgärder skulle vidtas inom stålsektorn. I januari 2001 inledde Förenta staterna en undersökning rörande stål enligt avdelning 223 i US Trade Act 1974 ("1974 års handelslag"). I juli 2001 inledde Förenta staternas International Trade Commission (ITC) en omfattande undersökning rörande stål enligt avdelning 202 i 1974 års handelslag och i december 2001 rekommenderade ITC skyddsåtgärder för en rad olika stålprodukter.

(625) Dessa åtgärder fick i tilltagande utsträckning hämmande effekter på importen av stålprodukter till Förenta staterna och ledde till att den amerikanska stålimporten sjönk med 33 % mellan 1998 och 2001. Åtgärderna kulminerade i de skyddsåtgärder som Förenta staterna tillkännagav den 5 mars 2002. Framför allt skyddsåtgärdsförfarandet, vilket hade diskuterats i flera månader innan det inleddes, hade en återhållande inverkan på importen till Förenta staterna på grund av att det försatte de ekonomiska aktörerna i en osäker situation. Det rör sig om den största handelspolitiska skyddsåtgärd som någonsin inletts av en WTO-medlem och omfattar import till ett värde av omkring 17 miljarder US-dollar.

7.3.2. Förenta staternas ökade användning av handelspolitiska skyddsinstrument när det gäller den berörda produkten

(626) I samband med kommissionens provisoriska skyddsåtgärder och den undersökning som rör dessa betraktas flänsar av olegerat stål och rördelar av olegerat stål var för sig, som två olika likadana produkter. Följaktligen rör den amerikanska undersökningen och de amerikanska åtgärderna, vad gäller flänsarna, ett mycket större område än kommissionens åtgärder.

(627) Kommissionen noterar att importen till gemenskapens marknad av flänsar under 2001 ökade med 21 % i jämförelse med den stagnerande utvecklingen under 1999 och 2000. Denna plötsliga ökning verkar till stor del bero på import från Kina som har undersökts av Förenta staterna och nu omfattas av amerikanska skyddsåtgärder.

(628) Kommissionen anser att det finns ett tidssamband mellan Förenta staternas tillkännagivande om införande av skyddsåtgärder på stålprodukter (som den amerikanska marknaden förutsåg så tidigt som i januari 2001 i ett antal tidningsartiklar i vilka det spekulerades om en överhängande risk för rubbningar både på Förenta staternas och gemenskapens marknader) och den ökade importen av flänsar till gemenskapens marknad. Sambandet är särskilt tydligt beträffande flänsar. Mellan 1997 och 2000 var importen till gemenskapen i stort sett oförändrad (omkring 70000-75000 ton). Så plötsligt under 2001, och parallellt med Förenta staternas skyddsåtgärdsundersökning, ökade importen mycket kraftigt till en nivå som låg mer än 26 % högre än nivån år 2000.

(629) En analys av utvecklingen av importen av flänsar av olegerat stål till Förenta staterna mellan 1999 och 2001 var inte informativ, eftersom de amerikanska importuppgifterna omfattar fler produkter än de flänsar som ingår i kommissionens definition.

(630) En sådan användning av skyddsåtgärdsinstrumentet kunde inte ha förutsetts när Uruguayrundan avslutades och utgör sådana oväntade omständigheter som avses i avtalet om skyddsåtgärder.

7.4. Definition av gemenskapens producenter

(631) Gemenskapens totala produktion av flänsar är ungefär 160000 ton per år. Följande producenter i gemenskapen samarbetade i undersökningen:

- Melesi & C. SRL, Italien

- Metalfar Prodotti Industriali S.P.A., Italien

- Ulma Forja S. Coop, Italien

- Friedrich Geldbach GmbH & Co, Tyskland

- Bifrangi S.P.A., Italien

- Bebitz GmbH, Tyskland

(632) Dessa företag är alla medlemmar i Fachvereinigung Stahlflanschen e.V. De stod för omkring 53 % av gemenskapens totala produktion av den berörda produkten. De svarar därför för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför i detta förfarande utgöra gemenskapens producenter.

7.5. Allvarlig skada

7.5.1. Inledning

(633) För att kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada eller risk för allvarlig skada för gemenskapens producenter av den likadana produkten har kommissionen bedömt alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkar gemenskapsproducenternas situation. Särskilt har kommissionen har för den berörda produkten bedömt utvecklingen av import, konsumtion, produktion, produktivitet, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljning, marknadsandel, priser, lönsamhet och sysselsättning för åren 1997-2001. De relevanta ekonomiska uppgifterna återfinns i slutet av denna produktanalys.

7.5.2. Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(634) Den totala uppskattade produktionskapaciteten har minskat med 16,3 % från 1997 till 2001 (från 263000 ton till 220000 ton). Gemenskapens minskade kapacitet hänger delvis samman med stängningen av fabriker i gemenskapen. Den senaste fabriken stängdes under 2001. Som anges nedan minskade produktionen snabbare än kapaciteten. Kapacitetsutnyttjandet minskade därför från 79 % 1997 till 71 % 2000. Under 2001 ökade kapacitetsutnyttjandet till 73 %. Detta var dock ett resultat av en fabriksstängningar och inte en produktionsökning.

7.5.3. Total produktion och företagsintern användning

>Plats för tabell>

(635) Gemenskapsindustrins produktion minskade från 208200 ton 1997 till 160800 ton 2001. Detta motsvarar en minskning på 22,7 % och är ett direkt resultat av minskningen av gemenskapens försäljning som skildras nedan.

(636) Det bör noteras att man för många stålprodukter måste göra tydlig skillnad mellan produktion för företagsintern användning och försäljning på den öppna marknaden. När det gäller flänsar har undersökningen visat att produktionen för företagsintern användning är så liten (2 % 2001) att den inte anses ha påverkat skadeanalysen. Hela avsaluproduktionen anses alltså ha konkurrerat direkt med importerade produkter.

7.5.4. Sysselsättning och produktivitet

>Plats för tabell>

(637) Antalet anställda hos gemenskapens producenter har stadigt minskat under undersökningsperioden, från 963 personer 1997 till 846 personer 2001.

(638) En betydande minskning av produktiviteten noterades för 1998 och därefter har produktiviteten stabiliserats kring 190 ton per anställd.

7.5.4.1. Kassaflöde

>Plats för tabell>

(639) Kassaflödet kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte avseende enbart bara den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var positiv mellan 1997 och 2001 och mellan 1999 och 2001.

7.5.4.2. Avkastning på sysselsatt kapital

>Plats för tabell>

(640) Avkastningen på sysselsatt kapital kunde endast undersökas i fråga om de samarbetsvilliga företag som tillverkade den berörda produkten, inte enbart avseende den berörda produkten i sig. Denna indikator ansågs därför också vara mindre relevant än de övriga indikatorer som nämns ovan. Det står emellertid klart att situationen var negativ mellan 1997 och 2001 och mellan 1999 och 2001.

7.5.5. Konsumtion

>Plats för tabell>

(641) Omfattningen av konsumtionen av flänsar i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas totala försäljning och den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt Eurostats statistik.

(642) Mellan 1997 och 2000 minskade konsumtionen i gemenskapen med mer än 18 %, från 187500 ton till 152900 ton. Under 2001 ökade konsumtionen med 13 % i förhållande till 2000, men den låg fortfarande 7,8 % under 1997 års nivå.

7.5.6. Försäljningsvolym

>Plats för tabell>

(643) Försäljningen i gemenskapen minskade under hela perioden med 41800 ton (från 117900 ton till 76100 ton), dvs. med mer än 35 %.

7.5.7. Marknadsandel

>Plats för tabell>

(644) Gemenskapsproducenternas andel av gemenskapsmarknaden minskade kontinuerligt, från 63 % 1997 till 44 % 2001.

7.5.8. Lager

>Plats för tabell>

(645) Lagren ökade under 1998 varefter lagernivån i absoluta tal var stabil. I förhållande till den minskande produktionen har lagren ökat något, från 17 % 1998 till 19 % 2001.

7.5.9. Den likadana produktens pris samt prisunderskridande

>Plats för tabell>

(646) Mellan 1997 och 1999 låg gemenskapsproducenternas genomsnittspris på mellan 1400 euro och 1500 euro per ton. Under 2000 sjönk priset med 320 euro per ton (22,1 %) och 2001 med ytterligare 64 euro per ton (5,7 %). För att kunna fastställa nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder på samma handelsnivå och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse av priser som fakturerats av gemenskapens producenter och av producenter med export till gemenskapen visar att de inhemska priserna underskreds med i genomsnitt 10,3 % år 2001.

>PIC FILE= "L_2002261SV.010601.TIF">

7.5.10. Lönsamhet

>Plats för tabell>

(647) Lönsamheten på gemenskapens försäljning i gemenskapen minskade betydligt efter 1998 och 2001 blev den negativ. Denna negativa utveckling bekräftas ytterligare av att kvartalsvisa uppgifter från det första kvartalet 2001 till det första kvartalet 2002 visar att lönsamheten på gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapens marknad sjönk från 0,0 % till -4,1 %.

(648) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapens producenter kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 8 % lades till den i gemenskapen tillverkade produktens produktionskostnad. Vinstmarginalen ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation som inte påverkas av plötsliga, kraftiga importökningar. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton under 2001 för den berörda produkten. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och resulterade i ett målprisunderskridande på 23,0 %.

7.5.11. Slutsats

(649) Av uppgifterna framgår att utvecklingen var negativ när det gäller produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, produktion, sysselsättning och produktivitet. Även kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisar negativa siffror.

(650) Dessutom ökade lagren och utvecklingen för försäljning, marknadsandelar och lönsamhet var negativ.

(651) Under 2001, då importen nådde sin högsta nivå på fem år (96754 ton), nådde gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen sin lägsta nivå och de förlorade betydande marknadsandelar. Priserna föll och var de lägsta på fem år och gemenskapsproducenterna drabbades av en nedgång i lönsamheten.

(652) Verkningarna av denna kombination av faktorer återspeglas i de ekonomiska indikatorerna. Framför allt ökade kapacitetsutnyttjandet igen, efter att ha minskat, efter en kapacitetsminskning. Sysselsättningen minskade medan produktiviteten låg kvar på mer eller mindre samma nivå. Medan kassaflödet uppvisade positiva tal, uppvisade avkastningen på sysselsatt kapital negativa tal. Konsumtionen minskade fram till 2000 men ökade igen mot 2001. Försäljningen drabbades av ett allvarligt bakslag, framför allt mellan 1999 och 2000, och marknadsandelen minskade kraftigt. Medan lagren låg kvar på mer eller mindre samma nivå med en svag ökning, föll priserna. Ett prisunderskridande på 10 % har konstaterats. Samtidigt minskade lönsamheten.

(653) Gemenskapens producenter har drabbats av både minskade försäljningsvolymer och en prisnedgång. Även om den totala konsumtionen också har minskat har gemenskapsproducenternas volymer på gemenskapens marknad minskat än mer, vilket har lett till en betydande förlust av marknadsandelar och framför allt till fortsatta förluster.

(654) Med beaktande av alla dessa faktorer och särskilt på grundval av analysen av verksamheten på den öppna marknaden drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter har lidit allvarlig skada.

7.6. Orsakssamband

(655) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem.

- Efter att ha identifierat den skada som de olika kända faktorerna orsakat fastställde kommissionen huruvida den ökade importen är en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

7.6.1. Inverkan av den ökade importen

(656) Marknaden för flänsar är öppen när det gäller leverantörer, kunder och priser. Den berörda produkten och den likadana produkten konkurrerar därför med varandra i huvudsak genom priset.

(657) Under perioden 1999-2001 ökade importens marknadsandel från 45,3 % till 56,0 %, medan gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade från 54,7 % till 44,0 %. Under samma period ökade importen i förhållande till den produktion som såldes på den öppna marknaden från 45,5 % till 61,4 %. Importen har alltså också ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapens producenter.

(658) När det gäller priser steg faktiskt genomsnittspriset per enhet på den importerade produkten på gemenskapsmarknaden mellan 1999 och 2001, från 887 till 932 euro per ton, samtidigt som det genomsnittliga priset på gemenskapens produkt föll från 1125 till 1061 euro per ton. Det förefaller som om gemenskapsindustrin lyckades bibehålla sina prisnivåer under den första delen av den berörda perioden. När importen fortsatte att öka sitt genomslag på marknaden tvingades gemenskapsindustrin att sänka sina priser. Trots ökningen av importpriserna och minskningen av gemenskapsindustrins priser var prisunderskridandet fortfarande betydande 2001 (10,3 %). På denna öppna marknad har prisunderskridandet haft en avgörande inverkan. Minskningen av den likadana produktens genomsnittliga pris per enhet skulle bara den ha fått till effekt att gemenskapsproducenternas intäkter av försäljningen i gemenskapen skulle ha sjunkit med 26,6 % (35,6 miljoner euro) 2001. Eftersom försäljningsvolymen samtidigt minskade uppgick den faktiska nedgången i intäkter från försäljningen i gemenskapen till 53,1 miljoner euro. De fasta kostnaderna utgör en väsentlig del av gemenskapsproducenternas indirekta kostnader. Nedgången i försäljningsintäkterna förorsakade därför ett oproportionerligt stort vinstfall, och 2001 gjorde gemenskapsproducenterna en förlust på 1,1 %.

(659) Kommissionen anser av dessa skäl att det finns ett samband mellan den ökade importen till låga priser och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

7.6.2. Inverkan av förändringar i konsumtionen

(660) Kommissionen undersökte skadeverkningarna av nedgången i konsumtionen mellan 1997 och 2001. Det bör noteras att nedgången var låg (endast 14600 ton) och att konsumtionen faktiskt ökade mellan 1999 och 2001.

(661) Skadeverkningar på grund av konsumtionsnedgång kan ha inträffat mellan 1997 och 1999, men har inte förekommit under den senaste perioden (mellan 1999 och 2001). Eftersom den eventuella skadan inträffade huvudsakligen under den första delen av den femåriga skadeundersökningsperioden måste den anses vara mindre betydelsefull än om den hade ägt rum under den senare delen av femårsperioden.

7.6.3. Exportresultatets inverkan

(662) Kommissionen undersökte också inverkan av nedgången i exporten.

>Plats för tabell>

(663) Mellan 1997 och 1998 minskade gemenskapsproducenternas export av flänsar från 75700 ton till 66600 ton. Mellan 1998 och 2000 ökade exporten med 18000 ton innan den föll med 3100 ton 2001. Under femårsperioden ökade exporten med cirka 5800 ton. Minskad export kan således sett över hela perioden 1999 och 2001 inte ha bidragit till skadeverkningarna.

(664) Av de ovan angivna skälen dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportnedgången och de observerade skadeverkningarna, åtminstone mellan 2000 och 2001.

7.6.4. Inverkan av outnyttjad kapacitet

(665) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningar kan ha uppstått på grund av outnyttjad kapacitet hos gemenskapens producenter. Mellan 1997 och 2001 minskade gemenskapsindustrin sin uppskattade totala teoretiska produktionskapacitet från 263000 ton till 220000 ton, medan utnyttjandet av denna kapacitet varierade mellan 71 % och 79 %. Det bör för det första noteras att flänsar, liksom rördelar, är en slutprodukt. Eftersom kapaciteten minskade och kapacitetsutnyttjandet var relativt oförändrat anses eventuella skadeverkningar endast ha haft en mindre inverkan.

7.6.5. Inverkan av omstrukturering

(666) Kommissionen undersökte vidare skadeverkningarna av kostnaderna för den omstrukturering som gemenskapens producenter genomgått under de senaste åren. I detta sammanhang noteras det att en omstrukturering i regel innebär kostnader på kort sikt såsom avgångsvederlag, kostnader för förvärv m.m., vilka uppvägs av effektivitetsvinster på medellång sikt. När det gäller den pågående rationaliseringen skulle detta innebära att pågående kostnader på kort sikt, även om de befanns vara små, inverkade på kostnadsstrukturen.

7.6.6. Fastställande av skadeverkningar

(667) Den skada som gemenskapens producenter lidit tog sig huvudsakligen uttryck i minskade marknadsandelar och ökad ekonomisk förlust. Kommissionen fastställde att, utöver ökningen av importen, fyra faktorer bidrog till skadan: konsumtionsnedgång, exportnedgång, outnyttjad kapacitet och pågående rationaliseringar.

(668) Konsumtionen minskade med omkring 1,6 % per år. Nedgången var emellertid mera markant 1997 än 2000. Mellan 2000 och 2001 skedde faktiskt en ökning av konsumtionen. Importen utvecklades emellertid inte alls i enlighet med konsumtionen, och kommissionen anser att den lätta konsumtionsnedgången inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser.

(669) Även exportförsäljningen minskade 2001 jämfört med 2000. Eftersom gemenskapsindustrins exportförsäljning emellertid totalt sett ökade mellan 1999 och 2001 kan denna minskning inte ha haft någon större inverkan. Kommissionen anser därför att exportresultatet inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser.

(670) Kapaciteten minskade mellan 1997 och 2001. Samtidigt låg gemenskapsindustrins utnyttjande av denna kapacitet kvar på mellan 70-80 %. Med tanke på att kapacitetsutnyttjandet inte varierade i någon större utsträckning och ökade mellan 2000 och 2001, och mot bakgrund av att insatser gjorts för att minska kapaciteten, anser kommissionen att kapacitetsutnyttjandet inte hade någon större inverkan på vare sig volym eller priser.

(671) När det gäller de pågående rationaliseringarna anser kommissionen likaså att inverkan på gemenskapsproducenternas kostnadsstruktur inte är betydande, särskilt om man jämför med lågprisimportens inverkan på priserna.

(672) Kommissionen noterade att nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet främst berodde på importökningen, vilken inte bara var mycket större än ökningen av konsumtionen 2001 utan dessutom ökade under konsumtionsnedgången 2001.

7.6.7. Slutsats

(673) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha separerat och åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen slutsatsen att det kan anses finnas ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapens producenter.

7.7. Ytterligare faktorer

(674) Kommissionen har dessutom analyserat ett antal faktorer som motiverar slutsatsen att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit kan väntas bli mycket värre om importen skulle ligga kvar på den nuvarande nivån eller öka.

7.7.1. Förenta staternas skyddsåtgärder på stålområdet

(675) Det erinras om att Förenta staterna den 5 mars 2002 införde skyddsåtgärder avseende vissa stålprodukter, bland annat flänsar. Åtgärderna trädde i kraft den 20 mars 2002 och innebär att tullen på import till Förenta staterna höjs med, under det första året,13 % av värdet, under det andra året 10 % av värdet och under det tredje året 7 % av värdet. Åtgärderna gäller i själva verket inte Israel, Jordanien, Kanada och Mexiko, inte heller en rad såsom utvecklingsländer angivna länder.

7.7.2. Omläggning av handeln till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder

(676) Kommissionen undersökte de troliga effekterna av Förenta staternas åtgärder genom att analysera situationen för de viktigaste exportländerna till Förenta staterna.

(677) Under 2001 importerade Förenta staterna 96900 ton varor som var klassificerade enligt samma HS-nummer som flänsar. De viktigaste exportörerna av dessa produkter till Förenta staterna var gemenskapen (52,0 %/50400 ton), Indien (28,5 %/27600 ton) och Kina (6,7 %/6500 ton).

(678) Det totala exporten till Förenta staterna av dessa varor 2001 från de länder som berörs av de amerikanska skyddsåtgärderna (med undantag av gemenskapens producenter och producenterna i de länder som inte omfattas av de amerikanska skyddsåtgärderna avseende flänsar) uppgick till 12500 ton. Vissa produkter som produceras av vissa leverantörer har också undantagits från de amerikanska åtgärderna, men kvantiteterna i fråga bedöms inte vara betydande när det gäller flänsar.

(679) Kommissionen undersökte därefter sannolikheten för att det begränsade tillträdet till den amerikanska marknaden till följd av Förenta staternas skyddsåtgärder skulle leda till ökad export till gemenskapen. Kommissionen undersökte de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitet. Det konstaterades att de hade ökat sin produktionskapacitet något mellan 1999 och 2001. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande producenterna meddelade att de hade för avsikt att minska sin kapacitet inom den närmaste framtiden och inte heller att de hade för avsikt att minska sin produktion på grund av Förenta staternas åtgärder.

(680) De flesta angav att de hade för avsikt att kompensera eventuella minskningar i sin export till Förenta staterna genom att sälja mer på den inhemska marknaden. Detta påstående gjordes dock i en situation av stagnerad eller minskad konsumtion på dessa marknader. Därför är det mycket osannolikt att dessa producenter kan öka försäljningen på sina inhemska marknader i någon betydande utsträckning. Det är inte heller troligt att de kan öka försäljningen till andra exportmarknader, eftersom de flesta av producenterna på dessa marknader redan lider av den kännbara stängningen av den amerikanska marknaden och det inte finns några tecken på att det kommer att förekomma någon betydande extra konsumtion på dessa marknader på kort och medellång sikt som skulle möjliggöra ökad import.

(681) Den eventuella handel som, i avsaknad av slutgiltiga åtgärder, kan ledas om till gemenskapen till följd av Förenta staternas åtgärder uppgår därför till 12500 ton. Det finns flera orsaker till att denna volym kanske inte blir fullt så stor, t.ex. de nuvarande höga nivåerna på de inhemska priserna i Förenta staterna, som kan komma att resultera i en något högre import än väntat trots tullen på 30 %, liksom det faktum att producenter i tredje land kanske delvis kan kompensera förlusten av den amerikanska marknaden genom att sälja mer på de inhemska marknaderna. Detta kanske i viss mån särskilt gäller de länder som har vidtagit skyddsåtgärder för att motverka Förenta staternas skyddsåtgärder. Producenter kan också komma att öka sitt lager under en tid.

(682) Det kommer dock fortfarande att finnas en mycket påtaglig möjlighet för ökad export till gemenskapen. Ökningen under 2001 hade många orsaker, vilket redan konstaterats i analysen om allvarlig skada, och alla dessa gäller fortfarande och kan förväntas fortsätta att driva upp importen. Till dessa kommer nu dessutom Förenta staternas skyddsåtgärder som uppenbarligen kommer att innebära en betydande mängd produktion som producenterna är enormt pressade att finna köpare till. Under dessa omständigheter kan det rimligen antas att, om slutgiltiga åtgärder inte införs, även en minimal omläggning av handeln skulle uppgå till mellan 25 och 50 % av det belopp som beräknats ovan (12500 ton) som skulle kunna läggas om från Den amerikanska marknaden. Den skulle med all sannolikhet vara större men det är bättre att basera denna analys på en försiktig beräkning.

(683) Det är också av betydelse att de viktigaste exportmarknaderna för flänsar under 2001 var gemenskapen (96800 ton) och Förenta staterna (96900 ton). Detta kan jämföras med Japan (40300 ton), Kanada (25500 ton), Malaysia (13600 ton) och Sydkorea (9300 ton). Detta återspeglar det faktum att gemenskapen var och, som en följd av nyligen vidtagna åtgärder, fortsätter att vara en av de mest öppna marknaderna i världen. Att euron nyligen har stigit i värde i förhållande till US-dollarn och andra viktiga valutor gör import mer lockande i förhållande till gemenskapsproduktion på kort och medellång sikt.

7.7.3. Beräknade effekter av Förenta staternas åtgärder

(684) Kommissionen har utvärderat de eventuella effekterna på gemenskapens producenter om inga slutgiltiga åtgärder införs och på den omläggning av handeln som Förenta staternas skyddsåtgärder ger upphov till. I detta avseende har kommissionen konstaterat att importen, om gemenskapen inte inför några skyddsåtgärder, oundvikligen kommer att öka betydligt med följden att gemenskapsindustrin kommer att drabbas av en mycket allvarlig och betydande nedgång. Mot bakgrund av den extremt svåra situation som gemenskapsproducenterna befinner sig i skulle varje betydande importökning få extremt allvarliga följder. Den förväntade ökningen på mellan 3000 och 6000 ton skulle omedelbart leda till ytterligare betydande försäljningsminskningar för gemenskapens producenter, vilket i sin tur väldigt fort skulle leda till allvarliga negativa följder för övriga faktorer med hjälp av vilka industrins tillstånd fastställs.

(685) Den beräknade importökningen skulle i betydande utsträckning förvärra situationen för gemenskapsindustrin avseende alla faktorer som redan undersökts i samband med fastställandet av om det förekommer allvarlig skada. De skulle omedelbart leda till ytterligare en kraftig minskning av försäljning och priser, vilket skulle inverka negativt på produktionen samt resultera i ökade kostnader per enhet och ökade förluster, med ett direkt hot om fabriksstängningar och uppsägningar som följd. I synnerhet skulle det ökade trycket på priserna bli enormt och detta vid en tidpunkt då förlusterna ligger på ohållbara -4,1 %. De totala negativa effekterna skulle i hög grad förstärkas av det faktum att gemenskapsproducenterna redan lider allvarlig skada till följd av den ökade importen under senare år.

7.7.4. Slutsats

(686) Med hänsyn till att gemenskapens producenter redan lider allvarlig skada är det rimligt att dra slutsatsen att, om slutgiltiga skyddsåtgärder inte införs, den importökning som troligen kommer att ske påtagligt skulle förvärra situationen för gemenskapens producenter. Situationen kommer dessutom att förvärras genom en betydande minskning av gemenskapens export till följd av Förenta staternas åtgärder.

Produkt 19

Flänsar (forsättning)

>Plats för tabell>

8. GEMENSKAPENS INTRESSE

8.1. Inledande anmärkningar

(687) Skyddsåtgärder syftar till att avhjälpa allvarlig skada som har inträffat till följd av oväntade händelser och att förhindra att situationen för gemenskapens producenter av den berörda produkten ytterligare förvärras. Förutom oväntade händelser, ökad import och allvarlig skada har kommissionen undersökt huruvida det finns några tvingande ekonomiska skäl för att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder. I detta syfte undersöktes, på grundval av tillgänglig bevisning, hur de parter som berörs av förfarandena rörande produkterna 1, 2, 3, 4, 5, 18 och 19 sannolikt skulle komma att påverkas om åtgärder vidtogs respektive inte vidtogs.

8.2. Gemenskapsproducenternas intresse

(688) Producenterna i gemenskapen av alla sju produkterna är under normala marknadsförhållanden livskraftiga och konkurrenskraftiga. Många av gemenskapens producenter genomförde under skadeundersökningsperioden omfattande rationaliserings- och omstruktureringsprojekt för att inför globaliseringen av världsmarknaden för stål och av sina kunders marknader söka upprätthålla sin konkurrenskraft. Dessa, med ett globalt perspektiv vidtagna, åtgärder från gemenskapsproducenternas sida är ett bevis för deras anpassningsförmåga och livskraft. Det är uppenbart att den positiva utvecklingen skulle komma att äventyras om fortsatt ökad import till låga priser inte förhindrades genom att det infördes slutgiltiga skyddsåtgärder. Några av gemenskapens producenter skulle till och med kunna tvingas upphöra med sin verksamhet.

8.3. Användarnas och importörernas i gemenskapen intresse

(689) I syfte att bedöma verkningarna för importörer och användare av att åtgärder införs respektive inte införs sände kommissionen ut frågeformulär till kända importörer och användare av alla sju produkterna på gemenskapsmarknaden. Det inkom sju svar från importörer men endast ett från andra användare än sådana som var importörer närstående. Undersökningar på platsen genomfördes hos två importörer av den berörda produkten.

(690) Några importörer av de berörda produkterna gjorde gällande att införandet av åtgärder skulle vara otillbörligt störande, dyrbart att administrera och onödigt. Genom de antidumpningsförordningar som är i kraft har man enligt deras mening redan tillräcklig kontroll över störande importökningar, och ytterligare lagstiftning skulle utgöra ett ovälkommet ytterligare hinder för den fria handeln. Andra välkomnade försiktigt de förutsedda åtgärderna, eftersom dessa skulle komma att bringa marknaden stabilitet.

(691) Vissa importörer som inte var villiga att samarbeta i skyddsåtgärdsförfarandet försökte dessutom invända mot de provisoriska skyddsåtgärderna med argumentet att de var ogrundade och skulle undergräva den finansiella livskraften i deras affärsverksamhet. Det anfördes ingen bevisning till stöd för dessa påståenden som, mot bakgrund av formen på de föreslagna åtgärderna, framstår som osannolika.

(692) I detta sammanhang bör det noteras att de föreslagna åtgärderna omfattar tullkvoter på högre nivåer än de traditionella importnivåerna. Genom att man enligt förslaget under de slutgiltiga åtgärdernas giltighetstid stegvis ökar kvoten och sänker nivån på den tull som måste erläggas vid import utöver kvoten är det vidare osannolikt att användarnas och importörernas intressen skulle komma att skadas oskäligt, speciellt eftersom tilläggstullarna endast behöver erläggas vid import utöver tullkvoterna. De eventuella nackdelarna för användarna och importörerna anses därför inte väga tyngre än de fördelar som de föreslagna åtgärderna förväntas ge gemenskapsproducenterna. Dessa åtgärder är vad som minst krävs för att förhindra att gemenskapsproducenternas situation förvärras ytterligare.

9. SLUTLIGA ÖVERVÄGANDEN

(693) Analysen av resultaten av undersökningarna avseende produkterna enligt bilaga 1 visar att villkoren för slutgiltiga skyddsåtgärder är uppfyllda och bekräftar behovet av sådana åtgärder för att den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit skall kunna avhjälpas och en ytterligare dramatisk ökning av importen förhindras.

9.1. Skyddsåtgärdernas form och nivå

(694) För att gemenskapsmarknaden skall fortsätta vara öppen och för att se till att det finns ett utbud för att tillgodose ytterligare efterfrågan, bör det fastställas tullkvoter och föreskrivas att det för mängder utöver dessa kvoter måste erläggas en tilläggstull. Därmed kan även import utöver dessa kvoter föras in i gemenskapen, om än mot erläggande av en tilläggstull. I enlighet med de relevanta bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen, vilka hänvisar till gemenskapens skyldigheter enligt artikel XIX i GATT och WTO-avtalet om skyddsåtgärder, bör dessa åtgärder stegvis liberaliseras under giltighetstiden.

(695) För att de traditionella handelsflödena skall bevaras bör dessa tullkvoter baseras på importvolymen under de senaste tre åren plus 10 %. Denna begränsade ökning bedöms göra det möjligt för gemenskapens producenter att anpassa sig, samtidigt som en ytterligare försämring av deras situation undviks. Med tanke på skyldigheten att liberalisera åtgärderna och åtgärdernas måttliga natur bör kvotmängden höjas med 5 % under varje påföljande år under vilket åtgärderna är i kraft. Vid beräkningen av kvoten för en period måste det erinras om att de provisoriska åtgärderna trädde i kraft den 29 mars 2002 och deras giltighetstid utgör sex månader av skyddsåtgärdernas treåriga giltighetstid. Kvoten för perioden 29 september 2002 - 28 september 2003 bör därför vara lika med 1) hälften av den genomsnittliga importvolymen under de tre senaste åren plus 10 % och 2) denna summa plus 5 %. Kvoten för perioden 29 september 2003 - 28 september 2004 bör vara lika med 3) kvantiteten framräknad under 2) plus 4) denna summa plus 5 %. Kvoten för perioden 29 september 2004 - 28 mars 2005 bör vara lika med 5) kvantiteten framräknad under 4).

(696) Tilläggstullarna bör fastställas till en nivå som är förenlig med syftet att förhindra allvarlig skada för gemenskapens producenter, och den inledande tullsatsen bör därför fastställas till nivån för målprisunderskridandemarginalerna 2001 (dock högst 26 %). De provisoriska åtgärderna har för de berörda produkterna visat att 26 % är tillräckligt för att förhindra en snabb ökning av importen. Med tanke på skyldigheten att liberalisera åtgärderna bör tullsatsen sänkas med 10 % under varje påföljande år under vilket åtgärderna är i kraft. Eftersom de provisoriska åtgärderna trädde i kraft den 29 mars 2002 och deras giltighetstid utgör sex månader av skyddsåtgärdernas treåriga giltighetstid, bör följande tullsatser gälla. För sexmånadersperioden 29 september 2002 - 28 mars 2003, bör den inledande tullsatsen gälla. För perioden 29 mars 2003 - 28 mars 2004 bör tullsatsen vara lika med den inledande tullsatsen minus 10 %. För perioden 29 mars 2004 - 28 mars 2005 bör tullsatsen vara lika med tullsatsen för den omedelbart föregående perioden minus 10 %.

(697) Kommissionen anser att de tullkvoter som införs för produkterna med nummer 2, 3, 4, 5, 18 och 19 bör tilldelas de länder som har ett väsentligt intresse av att leverera dessa produkter till gemenskapsmarknaden. Efter samråd med alla de länder som har ett sådant väsentligt intresse anser kommissionen att varje land som har ett sådant väsentligt intresse bör tilldelas en viss del av varje kvot, på grundval av den andel av den totala mängden av produkten som landet tillhandahållit under en tidigare representativ period (nämligen mellan 1999 och 2001), med vederbörlig hänsyn till eventuella särskilda faktorer.

(698) Omständigheterna för produkt nr 1 (varmvalsade ringar eller rullar) är dock annorlunda. Varmvalsade ringar eller rullar är den viktigaste produkten för stålproducenterna och står för 38 % av gemenskapens produktion och 30 % av importen. Ett stort antal av leverantörsländerna för varmvalsade ringar eller rullar har ett väsentligt intresse av att leverera denna produkt, vilket innebär att det, om tullkvoten tilldelades de länder som har ett väsentligt intresse av att leverera produkten, skulle finnas ett stort antal relativt små kvottilldelningar och att endast en liten andel (mindre än 7,5 %) av den totala tullkvoten skulle finnas tillgänglig för exportörer i andra länder. Kommissionen anser att en större andel bör göras tillgänglig för exportörer i andra länder för att den traditionella omfattningen av deras handel skall bibehållas och för att gemenskapsmarknaden även i fortsättningen skall vara tillgänglig för andra potentiella leverantörer. Kommissionen anser därför att tullkvoten för varmvalsade ringar eller rullar bör fastställas som en enda samlad kvot.

(699) Tullkvoterna som införs i och med dessa skyddsåtgärder gäller mot alla länder. Vad gäller fördelningen av kvoter till Ryssland, Kazakstan och Ukraina så anser Kommissionen att, på grund av en rad land-specifika inslag, så bör de redan gällande kvoterna bibehållas, i enlighet med bilaterala avtal och unilaterala åtgärder för de aktuella produkterna gentemot Ukraina för vilka utfallet av ett separat avtal väntas. Med land-specifika inslag så syftas speciellt att stålindustrin i dessa länder genomgår långtgående omstruktureringar och därtill behovet av omfattande moderniseringar. Detta är en unik situation som inte kan jämföras med situationen i andra länder,vare sig i omfattning eller djup. Därtill föreligger redan stränga kvantitativa restriktioner för dessa länder som inte får överskridas och som har varit i kraft sedan flera år. Dessa kvantitativa restriktioner har alltid legat på en nivå som väsentligt underskrider dessa länders exportpotential, och närvaron av dessa restriktioner har begränsat möjligheten för dessa länder att exportera till gemenskapen. Kommissionen anser att bibehållandet av de redan gällande kvoterna för dessa länder, som inte är medlemmar i Världshandelsorganisationen, inte ger dem någon fördel gentemot andra länder/andra medlemmar i Världshandelsorganisationen för någon av produkterna.

(700) I enlighet med gemenskapslagstiftningen och gemenskapens internationella förpliktelser bör skyddsåtgärderna inte gälla för produkter med ursprung i ett utvecklingsland, under förutsättning att detta lands andel av importen till gemenskapen av den berörda produkten inte överstiger 3 %.

(701) Kommissionen har, efter en kartläggning produkt för produkt, fastställt att vissa av de produkter, med ursprung i vissa utvecklingsländer, för vilka skyddsåtgärder bör införas inte uppfyller villkoren för att omfattas av det ovan nämnda undantaget. Därför bör det för var och en av de berörda produkterna anges vilka utvecklingsländer som omfattas av åtgärderna. Bilaga 2 innehåller en förteckning över utvecklingsländer enligt denna förordning, och i den anges för var och en av de berörda produkterna vilka utvecklingsländer som omfattas av åtgärderna.

(702) Vissa av de berörda produkterna omfattas av gällande gemenskapsåtgärder till skydd för handeln. I den förordning genom vilken de provisoriska åtgärderna infördes angav kommissionen att kombinationen av skyddsåtgärder och antidumpnings-eller utjämningsåtgärder skulle kunna leda till en högre skyddsnivå än vad som är nödvändigt för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada. Den 30 augusti 2002 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande(11) beträffande de produkter som berörs av sådana handelspolitiska skyddsåtgärder. Kommissionen kommer snarast att undersöka situationen beträffande dessa produkter.

9.2. Förvaltning av kvoterna

(703) Det bästa sättet att se till att tullkvoterna används optimalt är att tilldela dem i den kronologiska ordning i vilken deklarationerna om övergång till fri omsättning inkommit, i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(12). Lika och fortlöpande tillgång till kvoterna bör säkerställas för alla gemenskapsimportörer.

(704) Huruvida varor importerade från utvecklingsländer kan undantas från tullkvoterna är beroende av varornas ursprung. Möjligheten för importerade varor att ta i anspråk en del av en tullkvot som tilldelats ett visst land eller återstoden av en tullkvot är också beroende av deras ursprung. De gällande gemenskapskriterierna för bestämmande av ursprung bör därför tillämpas och, i syfte att säkerställa att tullkvoterna förvaltas effektivt, bör det för import av de berörda produkterna krävas att ett ursprungscertifikat uppvisas vid gemenskapens gräns.

9.3. Giltighetstid

(705) Åtgärderna bör gälla i tre år (inbegripet perioden för provisoriska åtgärder) och upphöra att gälla den 28 mars 2005. En tullkvot bör öppnas för perioden 29 september 2002-28 september 2003, därefter för perioden 29 september 2003-28 september 2004 och sedan för perioden 29 september 2004-28 mars 2005 i enlighet med vad som i bilaga 1 anges för varje produkt. Det erinras om att skyddsåtgärderna införs mot bakgrund av verkningarna av den ökade import som orsakats av de amerikanska handelspolitiska skyddsåtgärderna, särskilt de amerikanska skyddsåtgärderna. Om förhållandena skulle förändras kommer kommissionen noga att undersöka behovet av åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En tullkvot skall öppnas för import till gemenskapen av var och en av de sju i bilaga 1 angivna produkterna (definierade genom hänvisning till KN-nummer) och perioderna.

För andra berörda produkter än varmvalsade ringar eller rullar skall den del av varje tullkvot som anges i bilaga 1 tilldelas de länder som anges i den bilagan.

2. Den konventionella tullsatsen för dessa produkter enligt rådets förordning (EG) nr 2658/87(13), eller eventuella förmånstullsatser, skall fortsätta att gälla.

3. Import av dessa produkter utöver den mängd för den relevanta tullkvoten som fastställs i bilaga 1 eller, beroende på omständigheterna, den mängd som fastställs för kvotdelen för det land i vilket produkten har sitt ursprung, eller för vilken det inte inges någon ansökan om ianspråktagande av tullkvot, skall omfattas av en tilläggstull enligt den sats som anges i bilaga 1 för den produkten och den perioden. Tilläggstullen skall beräknas på grundval av den importerade produktens tullvärde.

4. Under den period då dessa åtgärder är tillämpliga får kommissionen, om den konstaterar att importen under någon månad är väsentligt högre än importen under motsvarande månad år 2001, se över formen eller nivån på dessa åtgärder.

Artikel 2

1. Ursprunget för en produkt som omfattas av denna förordning skall bestämmas i enlighet med de gällande bestämmelserna i gemenskapen.

2. För ianspråktagande av en tullkvot som öppnats enligt artikel 1 eller av en del av denna eller av befrielsen enligt artikel 7 skall det krävas uppvisande av ett ursprungscertifikat som uppfyller villkoren i artikel 47 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(14).

3. Det ursprungscertifikat som avses i punkt 2 skall inte krävas för import av produkter som omfattas av ett ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i enlighet med de relevanta bestämmelserna om ianspråktagande av tullförmåner.

4. Ursprungsintyg skall godtas endast om produkterna i fråga uppfyller de kriterier för ursprungsbestämning som fastställs i gällande gemenskapsbestämmelser.

Artikel 3

Tullkvoterna skall förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med förvaltningssystemet för tullkvoter enligt artikel 308a-308c i förordning (EEG) nr 2454/93, senast ändrad genom förordning (EG) nr 993/2001. Vid tillämpning av artikel 248 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall dock varje tullkvot eller del av denna betraktas som icke-kritisk i den mening som avses i artikel 308c i den förordningen till dess att 75 % av den ursprungliga tullkvoten eller delen av denna har förbrukats. Denna bestämmelse får, om kommissionen anser det vara önskvärt, anpassas till följd av erfarenheterna under åtgärdernas giltighetstid.

Artikel 4

Denna förordning gäller även import med ursprung i Ryssland, Kazakstan och Ukraina. De kvantitativa restriktioner för produkter som täcks av bilaterala avtal och unilaterala åtgärder av kommissionen kvarstår i sin helhet såsom anges i följande instrument:

- Det beslut som företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, fattade den 19 december 2001 beträffande vissa på Ukraina tillämpliga bestämmelser avseende handel med vissa stålprodukter(15), ändrat genom beslut 2002/476/EKSG av den 17 juni 2002(16) eller ett sådant avtal som avses i artikel 4 i det förstnämnda beslutet.

- Avtalet som avses i kommissionens beslut av den 8 juli 2002 om ingående av ett avtal mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och Republiken Kazakstans regering om handel med vissa stålprodukter(17); eller

- Avtalet som avses i kommissionens beslut av den 8 juli 2002 om ingående av ett avtal mellen Europeiska kol- och stålgemenskapen och Ryska federationens regering om handel med vissa stålprodukter(18).

Artikel 5

1. Om inte annat följer av punkt 2 skall importen av de sju berörda produkterna med ursprung i något av de utvecklingsländer som anges i bilaga 2 inte omfattas av eller tilldelas de tullkvoter, eller omfattas av de tilläggstullar, som anges i bilaga 1.

2. I bilaga 2 anges för var och en av de sju berörda produkterna de utvecklingsländer på vilka de provisoriska åtgärderna skall tillämpas.

Artikel 6

Belopp som betalats som tilläggstull i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 560/2002 på de produkter som anges i bilaga 1 till den här förordningen skall slutgiltigt tas ut på den nivå som fastställs i bilaga 3 till förordning (EG) nr 560/2002.

Artikel 7

Medlemsstaterna och kommissionen skall nära samarbeta i syfte att se till att denna förordning efterlevs.

Artikel 8

Denna förordning skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts. Denna förordning skall tillämpas till och med den 28 mars 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 september 2002.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 349, 31.12.1994, s. 53.

(2) EGT L 286, 11.11.2000, s. 1.

(3) EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.

(4) EGT L 159, 3.6.1998, s. 1.

(5) Följderna av krisen i Asien märktes världen över 1998 och 1999. I sin kamp för att upprätthålla försäljningsvolymerna när de ställdes inför de inhemska marknadernas kollaps försökte de asiatiska stålproducenterna komma in på nya marknader genom att erbjuda låga priser och fann då goda avsättningsmöjligheter för sina varor på gemenskapsmarknaden. Följaktligen ökade importen av de berörda produkterna märkbart 1998 och sjönk priserna kännbart 1999.

(6) Följderna av krisen i Asien märktes världen över 1998 och 1999. I sin kamp för att upprätthålla försäljningsvolymerna när de ställdes inför de inhemska marknadernas kollaps försökte de asiatiska stålproducenterna komma in på nya marknader genom att erbjuda låga priser och fann då goda avsättningsmöjligheter för sina varor på gemenskapsmarknaden. Följaktligen ökade importen av de berörda produkterna märkbart 1998 och sjönk priserna kännbart 1999.

(7) Följderna av krisen i Asien märktes världen över 1998 och 1999. I sin kamp för att upprätthålla försäljningsvolymerna när de ställdes inför de inhemska marknadernas kollaps försökte de asiatiska stålproducenterna komma in på nya marknader genom att erbjuda låga priser och fann då goda avsättningsmöjligheter för sina varor på gemenskapsmarknaden. Följaktligen ökade importen av de berörda produkterna märkbart 1998 och sjönk priserna kännbart 1999.

(8) Följderna av krisen i Asien märktes världen över 1998 och 1999. I sin kamp för att upprätthålla försäljningsvolymerna när de ställdes inför de inhemska marknadernas kollaps försökte de asiatiska stålproducenterna komma in på nya marknader genom att erbjuda låga priser och fann då goda avsättningsmöjligheter för sina varor på gemenskapsmarknaden. Följaktligen ökade importen av de berörda produkterna märkbart 1998 och sjönk priserna kännbart 1999.

(9) Följderna av krisen i Asien märktes världen över 1998 och 1999. I sin kamp för att upprätthålla försäljningsvolymerna när de ställdes inför de inhemska marknadernas kollaps försökte de asiatiska stålproducenterna komma in på nya marknader genom att erbjuda låga priser och fann då goda avsättningsmöjligheter för sina varor på gemenskapsmarknaden. Följaktligen ökade importen av de berörda produkterna märkbart 1998 och sjönk priserna kännbart 1999.

(10) Följderna av krisen i Asien märktes världen över 1998 och 1999. I sin kamp för att upprätthålla försäljningsvolymerna när de ställdes inför de inhemska marknadernas kollaps försökte de asiatiska stålproducenterna komma in på nya marknader genom att erbjuda låga priser och fann då goda avsättningsmöjligheter för sina varor på gemenskapsmarknaden. Följaktligen ökade importen av de berörda produkterna märkbart 1998 och sjönk priserna kännbart 1999.

(11) EGT C 206, 30.8.2002, s. 7.

(12) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(13) Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001.

(14) Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 444/2002 av den 11 mars 2002 (EGT L 68, 12.3.2002, s. 11).

(15) EGT L 345, 29.12.2001, s. 75.

(16) EGT L 164, 22.6.2002, s. 37.

(17) EGT L 222, 19.8.2002, s. 19.

(18) EGT L 195, 24.7.2002, s. 54.

BILAGA 1

Tullkvoter som avses i artikel 1

>Plats för tabell>

Anmärkning:

Trots bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall beskrivningen av produkten endast betraktas som vägledande, eftersom omfattningen av åtgärderna bestäms av KN-numren

BILAGA 2

Förteckning över produkter med ursprung i de utvecklingsländer på vilka åtgärderna är tillämpliga

>Plats för tabell>