lagen.nu
(EG) nr 1627/2003

Införande av en preliminär antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indonesien

Titel
Kommissionens förordning (EG) nr 1627/2003 av den 17 september 2003 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indonesien
CELEX
32003R1627
Datum
2003-09-17
Källa
eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1627/2003 av den 17 september 2003 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indonesien Europeiska unionens officiella tidning nr L 232 , 18/09/2003 s. 0012 - 0028

Kommissionens förordning (EG) nr 1627/2003

av den 17 september 2003

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av natriumcyklamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indonesien

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1972/2002(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 19 december 2002 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av natriumcyklamat med ursprung i Kina och Indonesien.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits i november 2002 av en spansk tillverkare, Productos aditivos SA, som svarar för hela gemenskapens tillverkning. Klagomålet innehöll bevisning för att den berörda produkten dumpades och att detta medförde väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3) Kommissionen underrättade officiellt den klagande tillverkaren i gemenskapen, de exporterande tillverkare, de importörer och de användare som den visste var berörda samt företrädarna för Kina och Indonesien om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande av förfarandet lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

(4) Ett antal exporterande tillverkare i Kina och Indonesien, den enda tillverkaren i gemenskapen, importörer, användare och leverantörer lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter hördes som inom den ovannämnda tidsfristen begärde att bli hörda och visade att det fanns särskilda skäl att höra dem.

(5) Kommissionen inhämtade, genom frågeformulär som skickades ut till alla kända parter, och kontrollerade i den utsträckning det var möjligt alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för att preliminärt fastställa dumpningens och skadans omfattning samt gemenskapens intresse. Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från följande företag:

a) Tillverkare i gemenskapen

- Productos aditivos SA, Barcelona, Spanien

b) Importörer/handlare och användare i gemenskapen

- La Casera, SA (Cadbury Schweppes), Madrid

- Palatinit GmbH, Mannheim

Vid ovannämnda företag gjordes också kontrollbesök.

c) Exporterande tillverkare i Kina

- Fang Da Food Additive (Shen Zhen) Limited

- Fang Da Food Additive (Yang Quan) Limited

- Zhong Hua Fang Da (HK) Ltd (närstående exportör i Hongkong)

- Golden Time Enterprise (Shenzhen) Co. Ltd

- Rainbow Rich Industrial Ltd (närstående exportör i Hongkong)

d) Exporterande tillverkare i Indonesien

- PT. Golden Sari, Bandar Lampung

Kontrollbesöken i Kina och Indonesien, som normalt äger rum innan några preliminära bedömningar görs, ställdes in på grund av reserestriktioner till följd av Sars. Ett meddelande om följderna av Sars för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning(4). Kontrollbesök genomfördes dock avseende de exporterande tillverkare som begärde behandling som företag som är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallat "marknadsekonomisk status") innan dessa reserestriktioner hade antagits.

(6) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2001-30 september 2002 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av hur de faktorer utvecklades som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1999 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Allmänt

(7) Natriumcyklamat är en råvara som används som livsmedelstillsats och som i Europeiska gemenskapen och i många andra länder får lov att användas som sötningsmedel i mat och dryck med lågt kaloriinnehåll eller avsedda för dietetisk bruk. Produkten används i stor utsträckning av livsmedelsindustrin liksom av tillverkare av sötningsmedel för bordsbruk med lågt kaloriinnehåll eller avsedda för dietetiskt bruk (sacketter). Små mängder används också av läkemedelsindustrin.

(8) Natriumcyklamat är ett kemiskt rent ämne. Som när det gäller alla rena kemikalier kan det dock innehålla en liten andel föroreningar som mäts i mg/kg av produkten. Denna mängd, som är reglerad genom lagstiftning (direktiv 94/35/EG), avgör cyklamatens kvalitet. Cyklamat finns i två former, hydratiserad med 15 % kristallvatten och vattenfri med upp till 1 % fuktighet. Dessa två fuktighetsgrader förändrar inte cyklamatens huvudsakliga egenskaper och användningsområden, utan ändrar bara dess sötningsförmåga. Det hydratiserade formen är mindre söt på grund av sitt vatteninnehåll. Priserna varierar av samma skäl. Den vattenfria formen är cirka 15 % dyrare än den hydratiserade formen. Båda formerna bör således inom ramen för detta förfarande betraktas som en och samma produkt.

2. Den berörda produkten

(9) Den berörda produkten är natriumcyklamat med ursprung i Kina och Indonesien som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2929 90 00.

(10) Undersökningen visade att alla typer av den berörda produkten, trots skillnader i produktform, har samma fysiska och kemiska egenskaper och används för samma syften. Av dessa skäl betraktas i detta antidumpningsförfarande alla typer av den berörda produkten som en och samma produkt.

3. Likadan produkt

(11) Inga skillnader påträffades mellan den berörda produkten och den natriumcyklamat som tillverkades och såldes på de inhemska marknaderna i Kina och Indonesien. Indonesien fungerade också som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet för Kina. Den cyklamaten har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden som den som exporteras från dessa länder till gemenskapen.

(12) Inga skillnader konstaterades heller mellan den berörda produkten och den natriumcyklamat som tillverkades av det klagande företaget och såldes på gemenskapens marknad. De har båda samma fysiska och kemiska egenskaper och samma användningsområden.

(13) Natriumcyklamat som säljs på hemmamarknaden i Kina och Indonesien och exporteras till gemenskapen och natriumcyklamat som tillverkas och säljs i gemenskapen bör därför anses vara en likadan produkt som den berörda produkten i enlighet med artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen").

C. DUMPNING

1. Indonesien

1.1 Normalvärde

(14) En exporterande tillverkare i Indonesien besvarade kommissionens frågeformulär. Kontrollbesöken, som var planerade till maj 2003, måste ställas in på grund av de reserestriktioner som infördes till följd av Sars.

(15) Under dessa omständigheter undersöktes om de uppgifter beträffande inhemska priser och kostnader som lämnats i svaren på frågeformuläret kunde ligga till grund för en preliminär beräkning av normalvärdet. Det konstaterades att de uppgifter som lämnats av den exporterande tillverkaren i detta avseende var så otillräckliga och oklara att de inte kunde ligga till grund för ett någorlunda korrekt resultat. Den exporterande tillverkarens svar på kommissionens skrivelse om att svaren på frågeformuläret var ofullständiga har inte klargjort situationen. Det fanns inga andra tillförlitliga informationskällor tillgängliga som kommissionen kunde ha anlitat för att kontrollera och komplettera de uppgifter som den exporterande tillverkaren hade överlämnat. Därför drogs slutsatsen att kommissionen i brist på andra alternativ var tvungen att använda de uppgifter som fanns tillgängliga för det preliminära fastställandet av normalvärdet. I detta avseende ansågs de uppgifter som överlämnats i samband med klagomålet vara den lämpligaste utgångspunkten för att fastställa normalvärdet.

(16) Det genomsnittliga pris i Indonesien som angavs i klagomålet har därför använts för att fastställa det preliminära normalvärdet. Den samarbetande exporterande tillverkaren underrättades och gavs tillfälle att lämna sina synpunkter. Undersökningen fortsätter och skulle de uppgifter som den exporterande tillverkaren lämnat kompletteras och klargöras kommer kommissionen att göra en ny beräkning av normalvärdet baserad på svaren i frågeformuläret.

1.2 Exportpris

(17) På grund av att det infördes reserestriktioner till följd av Sars kunde de uppgifter som den samarbetande exporterande tillverkaren tillhandahöll inte kontrolleras. Det undersöktes om de uppgifter beträffande exportpriser som lämnats i svaret på frågeformuläret skulle kunna ligga till grund för en preliminär beräkning av dumpningen. Det konstaterades att de uppgifter som lämnats av den exporterande tillverkaren i detta avseende var så otillräckliga att de inte kunde ligga till grund för ett någorlunda korrekt resultat. Den exporterande tillverkarens svar på kommissionens skrivelse om att svaren på frågeformuläret var ofullständiga har inte klargjort situationen. Kommissionen hade inte tillgång till några andra tillförlitliga informationskällor som kunde ha gjort det möjligt för den att kontrollera och komplettera de uppgifter som den exporterande tillverkaren hade överlämnat. Därför drogs slutsatsen att kommissionen i brist på andra alternativ var tvungen att använda de uppgifter som fanns tillgängliga för det preliminära fastställandet av exportpriset. Det genomsnittliga importpris för Indonesien som framkom av statistik från Eurostat användes för att fastställa exportpriset. Undersökningen fortsätter och skulle de uppgifter som den exporterande tillverkaren lämnat kompletteras och klargöras kommer kommissionen att beräkna ett individuellt exportpris baserat på svaren i frågeformuläret.

1.3 Jämförelse

(18) Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på grundval av priset fritt fabrik och i samma handelsled. För att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse togs det i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som kunde påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Eftersom kommissionen i detta skede av undersökningen inte hade tillgång till kontrollerade uppgifter beträffande kostnader och utgifter och i brist på andra mer tillförlitliga uppgifter var den tvungen att använda de relevanta kostnader som angivits i klagomålet för att göra nödvändiga justeringar för olikheter i transport- och försäkringskostnader.

1.4 Dumpningsmarginal

(19) Det normalvärde och det exportpris som fastställts i enlighet med redogörelsen ovan jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen på grundval av ett vägt genomsnitt.

(20) Den preliminära dumpningsmarginalen uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull fastställdes till 25,5 % för Indonesien.

2. Kina

2.1 Marknadsekonomisk status

(21) Vid antidumpningsundersökningar som rör import från Kina skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1-6 i den artikeln för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c, dvs. i de fall det visas att marknadsekonomiska förhållanden råder när det gäller tillverkning och försäljning av den likadana produkten. Dessa kriterier är i korthet följande:

1. Företagens beslut rörande verksamheten och kostnader fattas utifrån marknadsvillkoren.

2. Det sker en oberoende revision av räkenskaperna, och räkenskaperna tillämpas för alla ändamål.

3. Det förekommer inte någon betydande snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

4. Rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagstiftning om konkurser och ägandeförhållanden.

5. Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(22) Tre kinesiska exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status inom angivna tidsfrister. Två av dem var närstående företag.

(23) Kommissionen inhämtade alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga och kontrollerade alla de uppgifter som lämnats i ansökningarna om marknadsekonomisk status på plats hos företagen i fråga.

(24) För alla tre företagen konstaterades att de på det hela taget fattade sina beslut om priser och kostnader utan något större statligt inflytande enligt artikel 2.7 c och att deras kostnader och priser återspeglade marknadsvärden. Företagens räkenskaper var föremål för oberoende revision i enlighet med internationella redovisningsnormer, och deras produktionskostnader och finansiella situation var inte föremål för betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. De tre berörda företagen omfattades av relevant lagstiftning om konkurser och ägandeförhållanden och det fanns inga indikationer på att rättssäkerheten och villkoren i samband med dessa företags verksamhet var sämre respektive mindre stabila i detta avseende. Dessutom skedde valutaomräkningarna till marknadskurs. Därför drogs slutsatsen att följande tre företag uppfyllde villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen:

- Fang Da Food Additive (Shen Zhen) Limited.

- Fang Da Food Additive (Yang Quan) Limited.

- Golden Time Enterprise (Shenzhen) Co. Ltd.

(25) Det beslutades därför att dessa företag skulle beviljas marknadsekonomisk status. Kommissionen samrådde med rådgivande kommittén och de parter som var direkt berörda underrättades om detta. Gemenskapsindustrin gavs tillfälle att lämna sina synpunkter. Inga synpunkter lämnades dock beträffande beslutet om marknadsekonomisk status.

2.2 Normalvärde för företag som beviljats marknadsekonomisk status

(26) Efter beslutet om att bevilja vissa företag marknadsekonomisk status begärde kommissionen att dessa företag skulle inlämna ett fullständigt svar på frågeformuläret med uppgifter om inhemsk försäljning och tillverkningskostnader för den berörda produkten och den likadana produkten. Kontrollbesöken som var planerade till maj 2003 måste ställas in på grund av de reserestriktioner som infördes till följd av Sars.

(27) Under dessa omständigheter undersöktes om de uppgifter beträffande inhemska priser och kostnader som lämnats i svaren på frågeformuläret kunde ligga till grund för en preliminär beräkning av normalvärdet. Det konstaterades att de uppgifter som lämnats av alla kinesiska tillverkare i detta avseende var så otillräckliga att de inte kunde ligga till grund för ett någorlunda korrekt resultat. De exporterande tillverkarnas svar på kommissionens skrivelse om att deras svar på frågeformulären var ofullständiga har inte klargjort situationen. Det fanns inga tillförlitliga informationskällor tillgängliga som kommissionen kunde ha anlitat för att kontrollera och komplettera de uppgifter som de exporterande tillverkarna hade överlämnat. Därför drogs slutsatsen att kommissionen i brist på andra alternativ var tvungen att använda de uppgifter som fanns tillgängliga för det preliminära fastställandet av normalvärdet. I detta avseende ansågs de uppgifter som överlämnats i samband med klagomålet vara den lämpligaste utgångspunkten för att fastställa normalvärdet.

(28) Därför valdes, i linje med rådande praxis beträffande länder som håller på att gå över till marknadsekonomi, ett jämförbart land. Priserna i Indonesien ansågs vara ett rimligt substitut för priserna i Kina eftersom Indonesien har en konkurrensutsatt inhemsk marknad på vilken åtminstone tre tillverkare agerar. Eftersom den berörda produkten endast tillverkas i gemenskapen, Kina och Indonesien drog gemenskapen slutsatsen att Indonesien preliminärt kan användas som jämförbart land i det här fallet.

(29) Det genomsnittliga pris i Indonesien som angavs i klagomålet har därför använts för att fastställa det preliminära normalvärdet för alla kinesiska exporterande tillverkare. De samarbetande exporterande tillverkarna underrättades och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Undersökningen fortsätter emellertid och skulle de uppgifter de lämnat kompletteras och klargöras kommer kommissionen att beräkna enskilda normalvärden för varje exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status.

2.3 Exportpris för företag som beviljats marknadsekonomisk status

(30) På grund av att det infördes reserestriktioner till följd av Sars kunde de uppgifter som de samarbetande exporterande tillverkarna tillhandahållit inte kontrolleras på plats. Det konstaterades dock att alla samarbetande exporterande tillverkare sålde den berörda produkten till oberoende kunder i gemenskapen via närstående företag i Hongkong. Kommissionen konstaterade dessutom att det genomsnittliga exportpris som rapporterats i svaren på dess frågeformulär låg i linje med det genomsnittliga importpris som framkommit av uppgifter från Eurostat.

(31) Det ansågs därför lämpligt att fastställa exportpriset på grundval av det genomsnittliga exportpris som rapporterats av var och en av de samarbetande exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status. Således gick det att preliminärt beräkna en individuell dumpningsmarginal för var och en av dessa exporterande tillverkare.

2.4 Jämförelse för företag som beviljats marknadsekonomisk status

(32) Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på grundval av priset fritt fabrik och i samma handelsled. För att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse togs det i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som kunde påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Eftersom kommissionen i detta skede av undersökningen inte hade tillgång till kontrollerade eller andra tillförlitliga uppgifter beträffande kostnader och utgifter var den tvungen att betrakta de relevanta kostnader som angivits i klagomålet som de bästa tillgängliga uppgifterna, och de användes för att göra nödvändiga justeringar för olikheter i transport- och försäkringskostnader.

2.5 Dumpningsmarginal för företag som beviljats marknadsekonomisk status

(33) För de tre exporterande tillverkare som beviljades marknadsekonomisk status jämfördes för varje företag det vägda genomsnittliga normalvärdet, som fastställts i enlighet med förfarandet ovan, med det vägda genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen. Då två av de tre exporterande tillverkarna var närstående företag beräknades en genomsnittlig dumpningsmarginal för dessa närstående företag i enlighet med kommissionens standardförfarande.

2.6 Dumpningsmarginal för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status

(34) Då den sammanlagda exportvolym som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgav var betydligt lägre än den importvolym som uppgavs i uppgifter från Eurostat under undersökningsperioden, drogs preliminärt slutsatsen att bristen på samarbetsvilja var betydande (cirka 47 % av den sammanlagda importen av den berörda produkten till gemenskapen). Exportpriset för icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare fastställdes därför på grundval av Eurostats uppgifter om genomsnittligt importpris för Kina under undersökningsperioden.

(35) För alla icke-samarbetsvilliga företag beräknades en landsomfattande dumpningsmarginal genom en jämförelse av normalvärdet i klagomålet med det exportpris som beräknats på grundval av det genomsnittliga importpriset i uppgifterna från Eurostat (se skäl 34).

2.7 Preliminära dumpningsmarginaler för Kina

(36) De preliminära dumpningsmarginalerna utryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull uppgår till följande:

>Plats för tabell>

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(37) Natriumcyklamat tillverkas av ett enda företag i gemenskapen, det klagande företaget Productos aditivos SA. Det anses därför utgöra gemenskapsindustrin, i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen, och kallas nedan "gemenskapsindustrin".

E. SKADA

1. Förbrukning i gemenskapen

(38) Gemenskapens förbrukning grundades på den sammanlagda importvolymen av den berörda produkten till gemenskapen enligt uppgifter från Eurostat och gemenskapsindustrins sammanlagda kontrollerade försäljning på gemenskapens marknad.

(39) Förbrukningen av natriumcyklamat i gemenskapen uppgick till cirka 7640 ton under undersökningsperioden. Denna siffra är cirka 50 % högre än vid skadeundersökningsperiodens början. Ökningen var mellan 2000 och 2001 12,7 % och mellan 2001 och undersökningsperioden 27,4 %.

Förbrukning i gemenskapen

>Plats för tabell>

2. Import av natriumcyklamat till gemenskapen

a) Sammantagen bedömning av den berörda importens verkningar

(40) Kommissionen undersökte huruvida verkan av importen från alla berörda länder skulle bedömas sammantaget enligt artikel 3.4 i grundförordningen. Enligt den artikeln skall verkningarna av import "slås samman endast om det fastställs att a) varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar samt b) det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten".

(41) Med beaktande av de villkor som fastställs i artikel 3.4 i grundförordningen påminner kommissionen om att de dumpningsmarginaler som konstaterats låg mellan 5,7 % och 29,5 % för Kina och uppgick till 25,5 % för Indonesien, dvs. avsevärt över miniminivån.

(42) Mellan 1999 och undersökningsperioden ökade dessutom importen från de två berörda länderna, och den hade framför allt en betydande andel av gemenskapens marknad. Trots en liten minskning för Indonesien under undersökningsperioden låg volymen av importen från vart och ett av de två länderna, och således motsvarande marknadsandelar, avsevärt över miniminivån. Vidare låg priserna för importen från de tre länderna på samma nivå.

(43) Slutligen visade kommissionens analys att de berörda produkterna som importerades från de länder som är föremål för undersökning var fullständigt utbytbara sinsemellan och med den likadana produkt som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin. Alla produkter såldes också till samma sorts kunder med tillämpning av en liknande prispolitik.

(44) Därför drogs preliminärt slutsatsen att det var lämpligt att vid bedömningen slå samman verkan av importen från Kina och Indonesien i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

b) Importens volym och marknadsandel

(45) De kinesiska samarbetande exporterande tillverkarna sålde den berörda produkten via närstående företag i Hongkong för export till gemenskapen. Av undersökningen framkom att det inte fanns någon tillverkning av natriumcyklamat i Hongkong och inte heller någon annanstans än i Kina, Indonesien och gemenskapen. Uppgifterna från Eurostat beträffande importvolymen från Hongkong beaktades därför tillsammans med relevanta uppgifter för Kina. På grundval av uppgifter från Eurostat ökade importvolymen från Kina och Indonesien drastiskt under skadeundersökningsperioden. Importökningen var särskilt tydlig mellan 2000 och undersökningsperioden då den mer än fördubblades.

Sammanlagd dumpad import (i ton)

>Plats för tabell>

(46) Marknadsandelen för den dumpade importen ökade med 56 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade marknadsandelen togs helt och hållet från den marknadsandel som gemenskapsindustrin tidigare hade innehaft.

Marknadsandel för den dumpade importen

>Plats för tabell>

c) Verkningar av den dumpade importens pris på gemenskapsmarknaden

(47) Enligt uppgifter från Eurostat varierade det genomsnittliga priset för dumpad import från de berörda länderna mellan 1999 och undersökningsperioden. Priserna för Kina har fastställs på grundval av ett genomsnitt av de uppgifter som Eurostat rapporterat för både Kina och Hongkong. Även om det visade på en ökning med 20 % mellan 1999 och 2000 är den allmänna tendensen för hela skadeundersökningsperioden en minskning med 8 %.

Dumpat exportpris per kilo

>Plats för tabell>

d) Prisunderskridande

(48) För att fastställa prisunderskridandet analyserade kommissionen prisuppgifter för undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins försäljningspriser är det genomsnittliga nettoförsäljningspris fritt fabrik till icke närstående kunder som angivits i svaren på frågeformuläret och som kontrollerats på plats efter att avdrag, rabatter och avgifter räknats av. Detta jämfördes med det genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna och importpriset för Kina och Indonesien i Eurostats uppgifter. Dessa priser låg på cif-nivå och en lämplig justering gjordes för att de tullar som normalt sett betalas på import skulle vara inbegripna.

(49) På grundval av dessa uppgifter konstaterades preliminärt att det förekom prisunderskridande i samband med import från Kina och Indonesien. Graden av prisunderskridande, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris, låg på upp till 18 % för Kina och ca 20 % för Indonesien.

3. Gemenskapsindustrins situation

a) Inledande anmärkning

(50) För att skydda affärshemligheter har det varit nödvändigt att lägga fram uppgifterna beträffande gemenskapsindustrin i indexerade siffror.

(51) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en utvärdering av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som påverkar industrins situation från 1999 (basåret) till undersökningsperioden.

b) Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(52) Under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins produktion med 10 %. Då produktionskapaciteten förblev oförändrad under samma period minskade kapacitetsutnyttjandet med 10 %, i linje med produktionsutvecklingen.

c) Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

>Plats för tabell>

(53) Trots att gemenskapens förbrukning ökade kraftigt mellan 2000 och undersökningsperioden har gemenskapsindustrins försäljningsvolymer inte ökat. Följaktligen föll dess marknadsandel kraftigt, vilket framgår av tabellen ovan. Detta skall ses mot bakgrund av utvecklingen av importen från Indonesien och Kina vars gemensamma marknadsandel däremot ökade betydligt under skadeundersökningsperioden.

(54) Gemenskapsindustrin förlorade 33 % av sin marknadsandel mellan 1999/2000 och undersökningsperioden.

(55) Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser minskade under skadeundersökningsperioden. Minskningen var särskilt markant mellan 2001 och undersökningsperioden då försäljningspriserna minskade med 5,8 %.

d) Lager

(56) Till följd av den minskade försäljningen ökade lagren av egentillverkad natriumcyklamat betydligt mellan 2000 och undersökningsperioden. Uppgifterna för undersökningsperioden, som endast omfattande nio månader av 2002, har räknats om till en årsbaserad uppgift.

Volym (ton)

>Plats för tabell>

e) Lönsamhet

(57) Gemenskapsindustrins lönsamhet har minskat kraftigt under perioden vilket har lett till att den ådragit sig betydande förluster under undersökningsperioden.

Lönsamhet

>Plats för tabell>

f) Investeringar, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital

>Plats för tabell>

(58) Under skadeundersökningsperioden gjordes stora investeringar, i synnerhet under 2001. Det bör noteras att gemenskapstillverkaren är ett väletablerat företag med en lång tradition inom natriumcyklamatstillverkning som går tillbaka till 1960. Det krävdes därför investeringar för att underhålla den toppmoderna utrustningen och förbli konkurrenskraftig. De investeringar som gjorts under skadeundersökningsperioden var framför allt ersättningsinvesteringar. Ett betydande belopp investerades också för att uppfylla miljöbestämmelser som införts av de spanska myndigheterna.

(59) På grund av förändringen av marknadsvillkoren, särskilt minskningen av försäljningspriserna, senarelades eller återkallades nya investeringar i stor utsträckning under undersökningsperioden trots att förbrukningen i gemenskapen fortsatte att öka.

(60) Avkastningen på investeringarna, uttryckt som förhållandet mellan gemenskapsindustrins nettovinst och balansvärdet netto av dess investeringar, följde vinstutvecklingen och minskade med 111 % under skadeundersökningsperioden.

(61) Gemenskapsindustrins kassaflöde försämrades med 91 % under skadeundersökningsperioden i linje med utvecklingen av lönsamheten.

(62) Av undersökningen framkom att det blev svårare för gemenskapsindustrin att skaffa fram kapital under skadeundersökningsperioden, i synnerhet på grund av förlusterna under undersökningsperioden.

g) Sysselsättning, produktivitet och löner

>Plats för tabell>

(63) Sysselsättningen med avseende på den berörda produkten var stabil under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten per anställd (fastställd på grundval av antalet ton som tillverkats delat med antalet anställda) minskade mellan 1999 och undersökningsperioden. Den genomsnittliga kostnaden per anställd ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden.

h) Den aktuella dumpningens storlek; tidigare dumpning eller subventionering

(64) Verkan för gemenskapsindustrin av den nuvarande dumpningsmarginalens storlek kan inte anses försumbar med tanke på den berörda importens omfattning och priser.

(65) Undersökningen visade att importen med ursprung i Kina och Indonesien totalt sett såldes till dumpade priser på gemenskapens marknad under undersökningsperioden. Pristrycket på gemenskapens priser skulle ha varit mindre eller till och med obefintligt utan dumpning.

(66) Vidare fanns det inga tecken på att gemenskapsindustrin under undersökningsperioden återhämtade sig från följderna av tidigare dumpning eller subventionering.

4. Slutsats om skada

(67) Under skadeundersökningsperioden ökade lågprisimporten till dumpade priser från Kina och Indonesien betydligt på gemenskapsmarknaden, och de viktigaste skadeindikatorerna för gemenskapsindustrin visade en negativ utveckling.

(68) En del ekonomiska indikatorer beträffande gemenskapsindustrins situation, såsom försäljning och sysselsättning, visade en något positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Många indikatorer försämrades dock betydligt under samma period, till exempel priser, marknadsandelar, lager, lönsamhet, avkastningen på investeringar och kassaflöde.

(69) Med beaktande av alla faktorer, i synnerhet gemenskapsindustrins sjunkande försäljningspriser vid en tidpunkt då förbrukningen ökade och de därmed sammanhängande ekonomiska förlusterna och minskade investeringsnivåerna under undersökningsperioden, anses det preliminärt att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(70) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen huruvida den dumpade importen av natriumcyklamat med ursprung i Kina och Indonesien hade vållat gemenskapsindustrin skada som kan betecknas som väsentlig. Utöver den dumpade importen omfattade undersökningen även andra kända faktorer som samtidigt eventuellt kunde vålla gemenskapsindustrin skada. Detta skedde för att säkerställa att den eventuella skada dessa faktorer vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

2. Verkningar av den dumpade importen

(71) Den dumpade importen från Kina och Indonesien ökade med 135 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen skedde snabbare än ökningen av gemenskapens förbrukning, vilken ökade med 50 % under samma period. Denna ökade import och förbrukning sammanföll med en period då gemenskapsindustrins försäljning var ganska stabil. Marknadsandelen för den dumpade importen från de två berörda länderna ökade med 56 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökade marknadsandel sammanföll med en motsvarande minskning av gemenskapsindustrins marknadsandel under undersökningsperioden. Det är därför tydligt att importen övertog den del av marknadsandelen som gemenskapstillverkaren hade förlorat.

(72) Den ökade importen sammanföll också med sjunkande priser och förluster för gemenskapsindustrin. Av den snabbt ökande förbrukningen och det betydande prisunderskridandet framgår att de ökade importnivåerna måste ha förorsakat detta pristryck. Den låga prisnivån på den dumpade importen innebar också att priserna hölls nere och gemenskapsindustrin kunde inte höja priserna för att täcka kostnadsökningar. Gemenskapsindustrin kunde dessutom inte öka sitt kapacitetsutnyttjande, vilket borde ha varit det givna tillvägagångssättet med tanke på den ökade förbrukning som noterats för skadeundersökningsperioden, och därmed dra nytta av lägre kostnader.

3. Verkningar av andra faktorer

a) Gemenskapsindustrins exportresultat

(73) Volymen av exporten till länder utanför EG varierade under skadeundersökningsperioden, men utgjorde endast 15-18 % av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljningsvolym under den perioden. De genomsnittliga exportpriserna låg alltid högre än försäljningspriserna på gemenskapens marknad. De kinesiska och indonesiska tillverkarnas närvaro på exportmarknaderna har lett till minskade vinster för gemenskapsindustrins export. Det noterades att på marknader där dessa produkter inte fanns kunde prisnivåerna upprätthållas och vinster göras. Tvärtemot försäljningen i gemenskapen gav exporten inte desto mindre fortfarande vinst under undersökningsperioden och kunde därför inte i någon betydande utsträckning ha bidragit till den skada gemenskapsindustrin led.

b) Gemenskapsindustrins investeringar

(74) Under skadeundersökningsperioden gjordes stora investeringar. Det krävdes nya investeringar för att underhålla den toppmoderna utrustningen och förbli konkurrenskraftig. De investeringar som gjorts under skadeundersökningsperioden var framför allt ersättningsinvesteringar. En betydande investering gjordes också för att uppfylla miljöbestämmelser som införts av de spanska myndigheterna. Det noteras att dessa investeringar inte har ökat kapaciteten. De påverkade därför inte gemenskapsindustrins situation negativt.

c) Övriga faktorer

(75) Skadan kan inte vara ett resultat av annan import eftersom gemenskapen endast importerar den berörda varan från Kina och Indonesien. Skadan kan inte heller vara ett resultat av en förändring i förbrukningsmönstret eftersom efterfrågan ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Kommissionen känner inte till några andra faktorer som i betydande utsträckning kan ha bidragit till skadan.

4. Slutsats om orsakssamband

(76) Av undersökningen har det framkommit att de stora mängderna av den dumpade importen ledde till att gemenskapsindustrins priser föll betydligt då den utan framgång kämpade för att behålla marknadsandelar och ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande. Det förekom dessutom prisunderskridande och priserna hölls nere, eftersom det inte gick att genomföra de prishöjningar som i normala fall skulle gjorts för att täcka kostnadsökningar. Volymen på importen från de berörda länderna och dessa länders marknadsandel fortsatte att öka kraftigt under samma period.

(77) Mot bakgrund av ovanstående analys, i vilken det har gjorts en klar åtskillnad mellan verkningarna av alla kända faktorer på gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, dras preliminärt slutsatsen att dessa andra faktorer inte i någon betydande utsträckning bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Därför dras preliminärt slutsatsen att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit, som påvisas av dess förluster, negativa avkastning på försäljning och investeringar samt svårigheter att anskaffa kapital, orsakades av dumpad import.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänna anmärkningar

(78) Kommissionen undersökte huruvida det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för de parter som berörs av detta förfarande samt följderna om åtgärder inte vidtas.

2. Undersökningen

(79) Kommissionen skickade frågeformulär till importörer, industriella användare av den berörda produkten och andra berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(80) Sammanlagt skickades 26 frågeformulär ut, men det inkom endast tre svar, från en användare och två importörer/handlare. Flera företag valde dock att lämna synpunkter framför att fylla i kommissionens frågeformulär. Dessa synpunkter beaktades när det var lämpligt, dvs. då de understöddes av faktiska bevis.

(81) De samarbetande företagen som svarade på kommissionens frågeformulär är följande:

Användare:

- La Casera, SA (Cadbury Schweppes), Madrid.

Importörer och handlare:

- Palatinit GmbH, Mannheim.

- Brenntag Nordic Food, Glostrup.

(82) Svaren och synpunkterna lades till grund för analysen av gemenskapens intresse.

3. Gemenskapsleverantörernas intressen

(83) Såsom redan förklarats svarade inga leverantörer på frågeformulären. De två största råvaruleverantörerna (cyklohexylamin) sände dock skrivelser till kommissionen i vilka de angav att åtgärder skulle gynna dem.

(84) De påpekade att en ytterligare minskning av gemenskapsindustrins storlek eller försämring av dess situation inte bara skulle få negativa konsekvenser för sysselsättningen och investeringarna inom denna industri utan också skulle kunna få följdverkningar bland industrins leverantörer av råvaror.

4. Importörernas intresse

(85) Två icke närstående importörer/handlare svarade på frågeformuläret inom tidsfristen och samarbetade under undersökningen. En av dem var positiv till ett eventuellt införande av antidumpningsåtgärder medan den andra var ganska motvillig.

(86) Eftersom inte fler importörer samarbetade i detta fall dras den preliminära slutsatsen att åtgärder, om sådana införs, inte skulle få några betydande konsekvenser när det gäller situationen för icke-närstående importörer och handlare av natriumcyklamat i gemenskapen. Det står dock klart att alla tullar som minskar importen kommer att påverka importörerna i någon utsträckning, eftersom de volymer som importeras i viss mån troligen kommer att sjunka.

(87) Några andra importörer menade att gemenskapens tillverkning inte är tillräcklig för att tillgodose efterfrågan och att det därför var nödvändigt med import. Det är tydligt att gemenskapens tillverkning inte kan tillgodose efterfrågan i gemenskapen, men de föreslagna åtgärderna kommer inte att i någon väsentlig utsträckning minska leveranserna från de länder som ingår i undersökningen, eftersom natriumcyklamat är det billigaste sötningsmedlet som används av läskedrycksindustrin och dess bidrag till industrins kostnader är lågt (se skäl 90).

5. Användarnas intresse

(88) Bland de största användarna av natriumcyklamat ingår läskedryckstillverkare, tillverkare av sacketter och läkemedelsindustrin. Frågeformulär sändes till 13 av dessa användare men endast en, en läskedryckstillverkare, valde att svara. Även om denna användare var emot införandet av åtgärder har inga troliga konsekvenser av antidumpningsåtgärderna för användarna kunnat påvisas. Med tanke på prisnedgången på gemenskapsmarknaden sedan 1999 och nivån på de föreslagna åtgärderna förväntas hur som helst inga betydande konsekvenser för slutkonsumenten.

(89) När det gäller dryckesindustrin skulle konsekvenserna av införande av en antidumpningsåtgärd inte vara betydande. Mängden natriumcyklamat som används vid tillverkningen av läskedrycker är ytterst liten. I själva verket utgör den mindre än 0,5 % av produktionskostnaden.

(90) Kommissionen försökte kvantifiera de eventuella ekonomiska verkningarna på de samarbetsvilliga användarnas verksamhet av att åtgärder införs genom att ta hänsyn till både var dessa användare köpte sin natriumcyklamat och hur stor andel denna utgjorde av deras sammanlagda tillverkningskostnader under undersökningsperioden. I samband med denna beräkning utgick man, eftersom de åtgärder som föreslås grundar sig på de konstaterade dumpningsmarginalerna, från att priserna på importen från de berörda länderna skulle öka med de tullsatser som föreslås. Ökningen av den sammanlagda tillverkningskostnaden skulle uppgå till betydligt mindre än 1 %.

(91) Tillverkarna av sacketter och läkemedelsindustrin har inte lämnat några synpunkter i samband med denna undersökning. Kommissionen anser därför att en eventuell kostnadsökning för denna sektor jämfört med de totala kostnaderna kan anses vara negligerbar.

(92) Några andra användare menade också att gemenskapens tillverkning inte är tillräcklig för att tillgodose efterfrågan och att det därför var nödvändigt med import. Det är tydligt att gemenskapens tillverkning inte kan tillgodose efterfrågan i gemenskapen, men de föreslagna åtgärderna kommer inte i någon väsentlig utsträckning att minska leveranserna från de länder som ingår i undersökningen.

6. Gemenskapsindustrins intresse

(93) Det bör noteras att anledningen till gemenskapsindustrins förlustsituation är dess svårighet att konkurrera med den dumpade lågprisimporten, som hade en väsentlig marknadsandel redan vid inledningen av skadeundersökningsperioden och ökade sin marknadsandel betydligt under skadeundersökningsperioden.

(94) Införandet av åtgärder anses komma att återställa rättvisa konkurrensförhållanden på marknaden. Gemenskapsindustrin bör då åtminstone kunna öka sin försäljningsvolym och kanske, i begränsad utsträckning, sina försäljningspriser, och därmed generera den avkastningsnivå som krävs för att berättiga fortsatta investeringar i sina produktionsanläggningar. Det bör noteras att möjligheterna till prisökningar är ganska begränsade, om ens några, med hänsyn till de betydande marginaler för prisunderskridande som konstaterats och nivån på de föreslagna åtgärderna. Om inga åtgärder införs skulle det innebära ett allvarligt hot för gemenskapsindustrins lönsamhet och försvinner denna industri skulle tillgången och konkurrensen begränsas för konsumenterna.

(95) Den preliminära slutsatsen är därför att det är i gemenskapsindustrins intresse att preliminära antidumpningsåtgärder införs.

7. Konkurrens och handelssnedvridande effekter

(96) Kommissionen undersökte de eventuella konkurrensmässiga och handelssnedvridande effekterna av åtgärder mot bakgrund av undersökningen och de synpunkter som lämnades av berörda parter. Dessa synpunkter rörde endast det fortsatta behovet av import till gemenskapen av de berörda produkterna, eftersom gemenskapsindustrin inte är i stånd att fullständigt tillgodose efterfrågan.

(97) Samtidigt som det är sant att tillverkningen i gemenskapen för tillfället är otillräcklig för att tillgodose efterfrågan av natriumcyklamat, bör det noteras att det inte finns några tecken på att ett återställande av öppna och sunda marknadsförhållanden skulle hindra tillverkare i tredje länder från att konkurrera på gemenskapens marknad eller på att detta följaktligen skulle sänka kvaliteten och mångfalden i utbudet. Antidumpningsåtgärder skulle enbart avlägsna den konkurrensstörning som uppstår genom dumpningen. Om nivån på antidumpningsåtgärderna är lika med dumpningsmarginalen men lägre än det belopp som krävs för att till fullo undanröja skadan är det faktiskt endast den illojala delen av exportörernas prisfördel som kommer att undanröjas. I denna situation kan exportörerna till fullo konkurrera på grundval av sina egna faktiska konkurrensfördelar.

(98) Det konstaterades också att införandet av åtgärder inte skulle inverka oskäligt vare sig på importörer eller konsumenter. Det är därför i användares och konsumenters intresse att gemenskapsindustrin tillåts verka under rättvisa konkurrensförhållanden, så att de lokala leveranserna kan fortsätta.

(99) Mot denna bakgrund dras slutsatsen att ett införande av provisoriska åtgärder skulle bidra till att upprätthålla konkurrensen på gemenskapens marknad.

8. Slutsats om gemenskapens intresse

(100) Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att ett införande av provisoriska antidumpningsåtgärder inte skulle strida mot gemenskapens intresse.

H. FÖRSLAG TILL PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(101) Mot bakgrund av de preliminära slutsatser som dragits beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder vidtas för att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada genom den dumpade importen.

(102) För fastställandet av de provisoriska åtgärdernas nivå beaktades både de konstaterade dumpningsmarginalerna och det tullbelopp som krävs för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.

(103) De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import orsakat, utan att de dumpningsmarginaler som konstaterats överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av den här sorten i den här sektorn rimligen skulle uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, det vill säga om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 10 % av omsättningen användes vid beräkningen. Det bör noteras att denna siffra valdes mot bakgrund av de lönsamhetsnivåer som uppnåddes under 1999, dvs. före den dumpade importens betydande marknadsandelsökning. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 10 % lades till tillverkningskostnaden.

(104) Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det genomsnittliga vägda importpriset, som fastställts för beräkningarna av underskridande, och det genomsnittliga icke-skadevållade priset. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif. Skillnaderna översteg i samtliga fall den konstaterade dumpningsmarginalen.

2. Provisoriska åtgärder

(105) Eftersom nivån för undanröjande av skada är högre än den konstaterade dumpningsmarginalen bör de provisoriska åtgärderna baseras på nivån för den senare. Den preliminära antidumpningstullsatsen för Kina och Indonesien bör uppgå till följande:

>Plats för tabell>

(106) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar därför den situation som konstaterats vid undersökningen beträffande företagen i fråga. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller "alla andra företag") gäller således enbart import av sådana produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som gäller "alla andra företag".

(107) Eventuella ansökningar om tillämpning av individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen(5) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande sådana eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, vid behov och efter samråd med rådgivande kommittén, att ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

I. SLUTBESTÄMMELSE

(108) Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en period inom vilken de berörda parter som gett sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande kan lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla undersökningsresultat beträffande införande av tullar i denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas inför fastställandet av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av natriumcyklamat, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2929 90 00 (TARIC-nummer 2929 90 00 10 ), med ursprung i Kina och Indonesien.

2. Följande preliminära antidumpningstullsats skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns för produkter som tillverkats av nedanstående företag:

>Plats för tabell>

3. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. För att den produkt som avses i punkt 1 skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall en säkerhet ställas som motsvarar den preliminära tullens belopp.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter, inom trettio dagar efter det att denna har förordning trätt i kraft, begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för denna förordning, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

Berörda parter får enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 lämna synpunkter på tillämpningen av denna förordning inom en månad efter det att den har trätt i kraft.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas under en period av sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2003.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 305, 7.11.2002, s. 1.

(3) EGT C 318, 19.12.2002, s. 7.

(4) EUT C 191, 13.8.2003, s. 2.

(5) Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

J-79 5/17

Rue de la Loi/Wetstraat 200

B - 1049 Bryssel.