32004L0026

ext/celex/32004L0026

CELEX: 32004L0026
Datum: 2004-04-30
Källa: eur-lex.europa.eu

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/26/EG av den 21 april 2004 om ändring av direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

1 med beaktande av kommissionens förslag ,

2 med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ,

3 i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget , och av följande skäl:

4 (1) I direktiv 97/68/EG införs utsläppsgränsvärden för motorer med kompressionständning i två steg och uppmanas kommissionen att föreslå en ytterligare sänkning av utsläppsgränserna, med beaktande av den teknik som då kommer att finnas allmänt tillgänglig för kontroll av luftförorenande utsläpp från motorer med kompressionständning samt situationen såvitt avser luftkvaliteten.

(2) I fordons- och oljeprogrammet drogs den slutsatsen att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra den framtida luftkvaliteten i gemenskapen, särskilt i fråga om ozonbildning och partikelutsläpp.

(3) Avancerad teknik för minskning av utsläpp från motorer med kompressionständning i vägfordon finns redan tillgänglig i stor omfattning, och sådan teknik torde i stor utsträckning kunna tillämpas på sektorn för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg.

(4) Det råder fortfarande osäkerhet om kostnadseffektiviteten hos efterbehandlingsutrustning för att minska partikelutsläpp och kväveoxidutsläpp. En teknisk översyn bör göras före den 31 december 2007 och vid behov bör det övervägas att införa undantag eller senare ikraftträdandedatum. (5) Det krävs ett transient provningsförfarande som motsvarar de driftsförhållanden som gäller för denna maskintyp vid normal användning. I provningen bör därför ingå en lämplig andel av utsläpp från en icke-varmkörd motor.

(6) Gränsvärdena bör inte överskridas med mer än en lämplig andel, uttryckt i procent, vid något av de slumpvis valda belastningsförhållandena och inom ett fastställt driftsområde.

(7) Vidare bör användning av manipulationsanordningar och onormala strategier för att kontrollera utsläppen förhindras.

(8) Det föreslagna paketet med gränsvärden bör i möjligaste mån anpassas till utvecklingen i Förenta staterna för att hålla världsmarknaden öppen för tillverkarna och deras motorkoncept.

(9) Utsläppsnormer bör även gälla för järnvägstillämpningar och tillämpningar på fartyg i inlandssjöfart för att bidra till främjandet av dessa sektorer som miljövänliga transportslag.

(10) Om mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg uppnår de framtida gränsvärdena innan tidsfristen för detta löper ut, bör det vara möjligt att ange detta.

1 EUT C ... 2 EUT C 220, 16.9.2003, s. 16. 3 Europaparlamentets yttrande av den 21 oktober 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT). 4 EGT L 59, 27.2.1998, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2002/88/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 28).

L 146/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

(11) För den teknik som är nödvändig för uppfyllandet av steg III B-gränsvärdena och steg IV-gränsvärdena för partikelutsläpp och utsläpp av kväveoxider krävs bränsle med lägre svavelhalt än vad som nu används i många medlemsstater. Ett referensbränsle som motsvarar läget på bränslemarknaden bör definieras. (12) Det är viktigt att beakta utsläppsvärdena under motorns hela livslängd. Beständighetskrav för att undvika en försämring av utsläppsvärdena bör införas.

(13) Det är nödvändigt att införa särskilda arrangemang för utrustningstillverkare för att ge dem tid att ta fram sina produkter och hantera små produktionsserier.

(14) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen förbättring av den framtida luftkvaliteten, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då de nödvändiga utsläppsbegränsningarna för produkter måste antas på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(15) Direktiv 97/68/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 97/68/EG ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 skall följande strecksatser läggas till:

– fartyg i inlandssjöfart : ett fartyg som är avsett att användas på inre vattenvägar och har en längd på 20 meter eller mer 3 samt en volym på 100 m eller mer enligt formeln i punkt 2.8a i avsnitt 2 i bilaga I, eller bogserfartyg eller skjutbogserare byggda för att bogsera, framdriva genom påskjutning eller bogsera från sidan fartyg på 20 meter eller mer.

Denna definition omfattar inte

– passagerarfartyg för upp till tolv personer (besättningen oräknad),

– fritidsfartyg på upp till 24 meter (enligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar*),

– tillsynsmyndigheters tjänstefartyg,

– brandbekämpningsfartyg,

– örlogsfartyg,

– fiskefartyg i gemenskapens fiskefartygsregister,

– havsgående fartyg, inklusive havsgående bogserfartyg och skjutbogserare som är beroende av tidvattnet för sin trafik eller tillfälligtvis trafikerar inre vattenvägar och som har giltiga fart- eller säkerhetscertifikat enligt definitionen i punkt 2.8b i avsnitt 2 i bilaga I.

– utrustningstillverkare : tillverkaren av en typ av mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg.

– flexibilitetssystem : ett förfarande som ger en utrustningstillverkare möjlighet att under perioden mellan två gränsvärdessteg släppa ut på marknaden ett begränsat antal motorer som är avsedda att installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg och som uppfyller endast det föregående stegets utsläppsgränsvärden.

___________________ * EGT L 164, 30.6.1994, s. 15. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1)."

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/3

2. Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

a) I slutet av punkt 2 skall följande text läggas till:

"Bilaga VIII skall ändras i enlighet med förfarandet i artikel 15."

b) Följande punkt skall läggas till:

"6. Förbränningsmotorer med kompressionständning som är avsedda att användas för andra ändamål än framdrivning av lokomotiv, rälsbussar och fartyg i inlandssjöfart får släppas ut på marknaden inom ramen för ett "flexibelt system" i enlighet med förfarandet i punkterna 1–5 och förfarandet i bilaga XIII."

3. I artikel 6 skall följande punkt läggas till:

"5. Förbränningsmotorer med kompressionständning vilka släpps ut på marknaden inom ramen för ett "flexibelt system" skall märkas i enlighet med bilaga XIII."

4. Följande artikel skall införas efter artikel 7:

"Artikel 7a Fartyg i inlandssjöfart

1. För motorer avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart skall nedanstående bestämmelser tillämpas: Punkterna 2 och 3 skall börja tillämpas först efter det att Centralkommissionen för Rhensjöfarten (nedan kallad CCNR) erkänt att de krav som fastställts i detta direktiv motsvarar de krav som fastställts inom ramen för Mannheim-konventionen för sjöfarten på Rhen och kommissionen underrättats om detta.

2. Till och med den 30 juni 2007 får medlemsstaterna inte vägra utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller kraven enligt CCNR steg I; utsläppsgränsvärdena i enlighet med dessa krav ingår i bilaga XIV till detta direktiv.

3. Från och med den 1 juli 2007 och till dess att en ytterligare uppsättning gränsvärden börjar gälla som ett resultat av ytterligare ändringar av detta direktiv får medlemsstaterna inte vägra utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller kraven enligt CCNR steg II; utsläppsgränsvärdena i enlighet med dessa krav ingår i bilaga XV.

4. Bilaga VII skall i enlighet med förfarandet i artikel 15 anpassas så att den kommer att omfatta de ytterligare och specifika upplysningar som kan behövas med tanke på typgodkännandeintygen för motorer avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart.

5. På fartyg i inlandssjöfart skall enligt detta direktiv varje hjälpmotor med en effekt som överstiger 560 kW omfattas av samma krav som framdrivningsmotorerna."

5. Artikel 8 skall ändras på följande sätt:

a) Rubriken skall ersättas med "Utsläppande på marknaden".

b) Punkt 1 skall ersättas med följande:

"1. Medlemsstaterna får inte vägra utsläppande på marknaden av motorer, oavsett om dessa är installerade i maskiner eller inte, om de uppfyller kraven i det här direktivet."

c) Följande punkt skall införas efter punkt 2:

"2a. Medlemsstaterna får inte utfärda det fartcertifikat för gemenskapens inlandssjöfart, vilket fastställs i rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart*, till något fartyg med motorer som inte uppfyller kraven i detta direktiv."

___________________ * EGT L 301, 28.10.1982, s. 1. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

6. Artikel 9 skall ändras på följande sätt:

a) Den inledande meningen till punkt 3 skall ersättas med följande: "Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för en motortyp eller motorfamilj eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och skall vägra att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner med motor som inte är avsedda att användas på väg."

L 146/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

b) Följande punkter skall införas efter punkt 3:

"3a. TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG III A (MOTORKATEGORIERNA H, I, J och K)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, eller att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats

– H: efter den 30 juni 2005 för motorer – utom motorer med konstant varvtal – med effekten 130 kW % P % 560 kW,

– I: efter den 31 december 2005 för motorer – utom motorer med konstant varvtal – med effekten 75 kW % P < 130 kW,

– J: efter den 31 december 2006 för motorer – utom motorer med konstant varvtal – med effekten 37 kW % P < 75 kW,

– K: efter den 31 december 2005 för motorer – utom motorer med konstant varvtal – med effekten 19 kW % P < 37 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i punkt 4.1.2.4 i bilaga I.

3b. TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER MED KONSTANT VARVTAL I STEG III A (MOTORKATEGORIERNA H, I, J och K)

– H-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2009 för motorer med effekten 130 kW % P * 560 kW,

– I-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2009 för motorer med effekten 75 kW % P < 130 kW,

– J-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2010 för motorer med effekten 37 kW % P < 75 kW,

– K-motorer med konstant varvtal: efter den 31 december 2009 för motorer med effekten 19 kW % P < 37 kW,

3c. TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG III B (MOTORKATEGORIERNA L, M, N och P)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII och skall vägra bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats

– L: efter den 31 december 2009 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 130 kW % P % 560 kW,

– M: efter den 31 december 2010 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 75 kW % P < 130 kW,

– N: efter den 31 december 2010 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 56 kW % P < 75 kW,

– P: efter den 31 december 2011 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 37 kW % P < 56 kW,

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/5

3d. TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG IV (MOTORKATEGORIERNA Q och R)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och vägra att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats:

– Q: efter den 31 december 2012 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 130 kW % P % 560 kW,

– R: efter den 30 september 2013 för andra motorer än motorer med konstant varvtal med en effekt 56 kW % P < 130 kW,

3e. TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I FARTYG I INLANDSSJÖFART (MOTORKATEGORI V)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

V1:1: efter den 31 december 2005 för motorer med en effekt på 37 kW eller över och en slagvolym på under 0,9 liter per cylinder,

V1:2: efter den 30 juni 2005 för motorer med en slagvolym på 0,9 liter per cylinder eller över, dock under 1,2 liter per cylinder,

V1:3: efter den 30 juni 2005 för motorer med en slagvolym på 1,2 liter per cylinder eller över, dock under 2,5 liter per cylinder, och en effekt på 37 kW ≤ P < 75 kW,

V1:4: efter den 31 december 2006 för motorer med en slagvolym på 2,5 liter per cylinder eller över, dock under 5 liter per cylinder,

V2: efter den 31 december 2007 för motorer med en slagvolym på 5 liter per cylinder eller över

3f. TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I RÄLSBUSSAR

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

RC A: efter den 30 juni 2005 för motorer med en effekt på över 130 kW,

3g. TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III B I RÄLSBUSSAR

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

– RC B: efter den 31 december 2010 för motorer med en effekt på över 130 kW,

L 146/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

3h. TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I LOKOMOTIV

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

– RL A: efter den 31 december 2005 för motorer med en effekt på 130 kW ≤ P ≤ 560 kW,

– RH A: efter den 31 december 2007 för motorer med en effekt på över 560 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I. Bestämmelserna i denna punkt skall inte gälla för motortyper och motorfamiljer i de fall då det avtalats om köp av sådan motor före den ...*, under förutsättning att motorn släpps ut på marknaden senast två år efter det datum som gäller för ifrågavarande kategori av lokomotiv.

____________________ * Den dag då detta direktiv träder i kraft."

3i. TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III B I LOKOMOTIV

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

– R B: efter den 31 december 2010 för motorer med en effekt på över 130 kW,

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.5 i bilaga I. Bestämmelserna i denna punkt skall inte gälla för motortyper och motorfamiljer i de fall då det avtalats om köp av sådan motor före den ...*, under förutsättning att motorn släpps ut på marknaden senast två år efter det datum som gäller för ifrågavarande kategori av lokomotiv.

____________________ * Den dag då detta direktiv träder i kraft."

c) Rubriken till punkt 4 skall ersättas med följande:

"UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN; MOTORPRODUKTIONSDATUM"

d) Följande punkt skall läggas till:

"4a. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7a och artikel 9.3 g och h efter de tidpunkter som det hänvisas till i det följande och med undantag för maskiner och motorer avsedda för export till tredjeland, skall medlemsstaterna tillåta att motorer släpps ut på marknaden, antingen de redan installerats i maskiner eller inte, endast om de uppfyller kraven i detta direktiv och endast om motorn godkänts i enlighet med någon av de kategorier som definieras i punkterna 2 och 3.

Steg III A (andra än motorer med konstant varvtal) – kategori H: efter den 31 december 2005, – kategori I: efter den 31 december 2006, – kategori J: efter den 31 december 2007, – kategori K: efter den 31 december 2006.

Steg III A-motorer för fartyg i inlandssjöfart – kategori V1:1: efter den 31 december 2006, – kategori V1:2: efter den 31 december 2006, – kategori V1:3: efter den 31 december 2006, – kategori V1:4: efter den 31 december 2008, – kategorierna V2: efter den 31 december 2008.

Steg III A-motorer med konstant varvtal – kategori H: efter den 31 december 2010, – kategori I: efter den 31 december 2010, – kategori J: efter den 31 december 2011, – kategori K: efter den 31 december 2010.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/7

Steg III A-motorer i rälsbussar – kategori RC A: efter den 31 december 2005.

Steg III A-motorer i lokomotiv – kategori RL A: efter den 31 december 2006, – kategori RH A: efter den 31 december 2008.

Steg III B (andra än motorer med konstant varvtal) – kategori L: efter den 31 december 2010, – kategori M: efter den 31 december 2011, – kategori N: efter den 31 december 2011, – kategori P: efter den 31 december 2012.

Steg III B-motorer i rälsbussar – kategori RC B: efter den 31 december 2011.

Steg III B-motorer i lokomotiv – kategori R B: efter den 31 december 2011.

Steg IV (andra än motorer med konstant varvtal) – kategori Q: efter den 31 december 2013, – kategori R: efter den 30 september 2014.

När det gäller motorer som tillverkats före nämnda tidpunkter, skall ovan angivna krav skjutas upp med två år.

Det tillstånd som beviljas för ett gränsvärdessteg skall upphöra att gälla från och med den obligatoriska tillämpningen av påföljande gränsvärdessteg."

e) Följande punkt skall läggas till:

"4b. Märkning i fall då kraven enligt steg III A, steg III B och steg IV uppnåtts före utsatt tid.

För motortyper eller motorfamiljer som före de tidsfrister som anges i punkt 4 i denna artikel uppfyller de gränsvärden vilka fastställts i avsnitten 4.1.2.4, 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i bilaga I, skall medlemsstaterna tillåta en särskild märkning av vilken det framgår att den berörda utrustningen uppfyllt normerna före utsatt tid."

7. Artikel 10 skall ändras på följande sätt:

a) Punkterna 1 och 1a skall ersättas med följande:

"1. Kraven i artikel 8.1 och 8.2, artikel 9.4 och artikel 9a.5 skall inte tillämpas på

– motorer som används av de väpnade styrkorna,

– motorer för vilka undantag beviljats i enlighet med punkterna 1a och 2,

– motorer som används i maskiner som företrädesvis är avsedda för sjösättning och upptagning av räddningsbåtar,

– motorer som används i maskiner som företrädesvis är avsedda för sjösättning och upptagning av båtar som sjösätts från stranden,

L 146/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1a. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7a och artikel 9.3 g och h skall ersättningsmotorer, utom framdrivningsmotorer avsedda för rälsbussar, lokomotiv och fartyg i inlandssjöfart, uppfylla de gränsvärden som den motor som skall ersättas var tvungen att uppfylla när den ursprungligen släpptes ut på marknaden.

Texten "ERSÄTTNINGSMOTOR" skall anbringas på en märkplåt på motorn eller införas i ägarens handbok."

b) Följande punkter skall läggas till:

"5. Motorer får släppas ut på marknaden inom ramen för ett "flexibelt system" i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIII.

6. Punkt 2 skall inte tillämpas på framdrivningsmotorer som är avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart.

7. Medlemsstaterna skall tillåta att motorer enligt de definitioner som ingår i avsnitt A(i) och A(ii) i bilaga I släpps ut på marknaden i enlighet med det flexibilitetssystem som definierats i enlighet med föreskrifterna i bilaga XIII."

8. Bilagorna skall ändras på följande sätt:

a) Bilagorna I, III, V, VII och XII skall ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

b) Bilaga VI skall ersättas med texten i bilaga II till detta direktiv.

c) I enlighet med bilaga III till detta direktiv skall en ny bilaga läggas till som bilaga XIII.

d) I enlighet med bilaga IV till detta direktiv skall en ny bilaga läggas till som bilaga XIV.

e) I enlighet med bilaga IV till detta direktiv skall en ny bilaga läggas till som bilaga XV.

Även bilageförteckningen skall ändras i enlighet med detta.

Artikel 2

Kommissionen skall senast den 31 december 2007

a) göra en omprövning av sina uppskattningar av utsläppen från maskiner som inte är avsedda att användas på vägar och i synnerhet undersöka eventuella dubbelkontroller och korrigeringsfaktorer,

b) se över tillgänglig teknik för att se om gränsvärdena för steg III B och steg IV är rimliga, också ur kostnads-/nyttosynvinkel, och bedöma om det eventuellt krävs ytterligare flexibla lösningar, undantag eller senare införandedatum för vissa utrustningsoch motortyper och ta hänsyn till motorer som installerats i maskiner som inte är avsedda att användas på vägar och som används säsongvis,

c) bedöma tillämpningen av provcykler för motorer i rälsbussar och lokomotiv och, i fråga om motorerna i lokomotiv, bedöma kostnaderna och nyttan med en ytterligare minskning av utsläppsgränsvärdena med tanke på tillämpning av teknik för efterbehandling av kväveoxider,

d) undersöka behovet av ytterligare gränsvärden för motorer för fartyg i inlandssjöfart, och då framför allt ta hänsyn till den tekniska och ekonomiska genomförbarheten hos andrahandsalternativ för utsläppsminskning vid denna tillämpning,

e) undersöka behovet av utsläppsgränsvärden för motorer under 19 kW och över 560 kW, f) undersöka huruvida det finns att tillgå bränslen av det slag som tekniken kräver för att nivåerna enligt steg III B och steg IV skall kunna uppnås,

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/9

g) undersöka under vilka driftsförhållanden en motor kan tillåtas överskrida de maximala utsläppsgränsvärdena enligt avsnitten 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i bilaga I samt om behov föreligger lägga fram förslag till att tekniskt anpassa direktivet i enlighet med förfarandet i artikel 15 i direktiv 97/68/EG,

h) bedöma behovet av ett system för provning av maskiner i bruk för att utröna om de uppfyller gällande normer och undersöka olika möjligheter att genomföra ett sådant system,

i) överväga detaljerade regler för att förhindra försök att få provningarna att utfalla med oriktiga resultat eller kringgå dem ("cycle-beating" och "cycle-bypass"),

och vid behov lägga fram förslag inför Europaparlamentet och rådet.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta * direktiv senast den ... . De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall bestämma vilka påföljder som skall tillämpas för brott mot de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv, och vidta alla nödvändiga åtgärder för bestämmelsernas genomförande. Påföljderna skall vara effektiva, * proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om dessa bestämmelser senast den ... , medan eventuella efterföljande ändringar av bestämmelserna skall meddelas snarast möjligt.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 21 april 2004

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar P. COX D. ROCHE Ordförande Ordförande

* 12 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft. * 12 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

L 146/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

BILAGA I

1. BILAGA I SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

1. Avsnitt 1 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt A skall ersättas med följande:

"A. De skall vara avsedda och lämpade för att röra sig eller flyttas på eller utanför väg, och ha

i) en förbränningsmotor med kompressionständning med en nettoeffekt enligt punkt 2.4 på minst 19 kW och högst 560 kW vilken drivs vid varierande varvtal, i motsats till konstant varvtal,

eller

ii) en förbränningsmotor med kompressionständning med en nettoeffekt enligt punkt 2.4 på minst 19 kW och högst 560 kW vilken drivs vid konstant varvtal; gränserna skall gälla först från den 31 december 2006,

eller

iii) en bensindriven SI-motor med en nettoeffekt enligt punkt 2.4 på högst 19 kW,

eller

iv) en motor utformad för drift av motorvagnar, dvs. självgående rälsfordon speciellt konstruerade för gods och/eller passagerare,

eller

v) en motor utformad för drift av lok, dvs. självgående rälsfordon som är konstruerade för att flytta eller driva vagnar utformade för att transportera gods, passagerare eller annan utrustning, men som i sig inte är utformade eller avsedda att transportera gods, passagerare (andra än de personer som kör loket) eller annan utrustning; en eventuell hjälpmotor eller motor avsedd för maskiner för underhålls- eller anläggningsarbete på spåren omfattas inte av denna punkt utan av punkt A i."

b) Punkt B skall ersättas med följande:

"B. fartyg, utom fartyg i inlandssjöfart". c) Punkt C skall utgå.

2. Avsnitt 2 skall ändras på följande sätt:

a) Följande skall införas:

3 "2.8a) volym på 100 m eller mer : volym av fartyg i inlandssjöfart beräknad enligt formeln LxBxT, där "L" är största längden av skrovet, i meter, med undantag för roder och bogspröt, "B" är största bredden av skrovet, i meter, mätt på utsidan av bordläggningen (skovelhjul, avbärarlist osv. exkluderade) och "T" är det vertikala avståndet mellan den längsta mallade punkten på skrovet eller kölen, och flytvattenlinjeplanet vid största tillåtna djupgående.

2.8b) giltiga fart- eller säkerhetscertifikat :

a) ett certifikat som intygar att fartyget uppfyller kraven i den internationella konventionen från 1974 om säkerhet för människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen) i dess ändrade lydelse eller likvärdiga krav, eller

b) ett certifikat som intygar att fartyget uppfyller kraven i den internationella lastlinjekonventionen från 1966 i dess ändrade lydelse eller likvärdiga krav, och att fartyget uppfyller kraven i den internationella konventionen från 1973 rörande förhindrande av havsföroreningar från fartyg (Marpol-konventionen) i dess ändrade lydelse (IOPP-certifikat).

2.8c) manipulationsanordning (defeat device): en anordning som mäter eller känner av driftsvariabler i syfte att aktivera, ändra, fördröja eller avaktivera funktionen hos någon komponent eller anordning i avgasreningssystemet så att avgasreningssystemets effektivitet minskas under förhållanden som förekommer vid normal användning av maskinen om inte användning av en sådan anordning utgör en betydande del av certifieringsprovet för utsläpp.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/11

2.8d) onormal strategi för att kontrollera utsläpp : en strategi eller anordning som under normala driftsförhållanden leder till minskad effektivitet hos avgasreningssystemet, så att dess funktion kommer att ligga under den beräknade nivån i det tillämpade utsläppsprovet."

b) Följande avsnitt skall införas:

"2.17 provcykel : en serie provningspunkter, var och en med fastlagt varvtal och vridmoment, vilka motorn skall genomgå under stationära driftsförhållanden (NRSC-prov) eller transienta driftsförhållanden (NRTC-prov)."

c) Avsnitt 2.17 skall omnumreras till avsnitt 2.18 och ersättas med följande:

"2.18 Beteckningar och förkortningar

2.18.1 Beteckningar för provparametrar

Beteckning Enhet Förklaring A/F st - stökiometriskt luft-bränsleförhållande A P m² den isokinetiska provtagningssondens tvärsnittsarea A T m² avgasrörets tvärsnittsarea Aver vägda genomsnittsvärden för: 3 m /h – volymflöde kg/h – massflöde C1 - kol-1-ekvivalent kolväte C d - SSV-utsläppskoefficient Conc ppm Vol% koncentration (med det aktuella ämnet som suffix) Conc c ppm Vol% korrigerad bakgrundskoncentration Conc d ppm Vol% föroreningens koncentration uppmätt i utspädningsluften Conc e ppm Vol% föroreningens koncentration uppmätt i de utspädda avgaserna d m diameter DF - utspädningsfaktor f a - atmosfärisk faktor i laboratoriet G AIRD kg/h inloppsluftens massflöde på torr bas G AIRW kg/h inloppsluftens massflöde på våt bas G DILW kg/h massflöde utspädningsluft på våt bas G EDFW kg/h ekvivalent massflöde utspädda avgaser på våt bas G EXHW kg/h massflöde avgaser på våt bas G FUEL kg/h massflöde bränsle G SE kg/h massflöde avgasprov 3 G T cm /min spårgasflöde G TOTW kg/h massflöde utspädda avgaser på våt bas H a g/kg inloppsluftens absoluta fuktighet H d g/kg utspädningsluftens absoluta fuktighet H REF g/kg referensvärde för absolut fuktighet (10,71 g/kg) i - index för enskilt steg (för NRSC-prov) eller momentant värde (för NRTCprov) K H - faktor för fuktighetskorrigering av NO x K p - faktor för fuktighetskorrigering av partiklar K V - CFV-kalibreringsfunktion K W,a - faktor för korrigering torr/våt av inloppsluften K W,d - faktor för korrigering torr/våt av utspädningsluften K W,e - faktor för korrigering torr/våt av utspädda avgaser K W,r - faktor för korrigering torr/våt av outspädda avgaser L % procentuellt vridmoment i förhållande till det maximala vridmomentet vid provvarvtalet M d mg partikelprovets massa i utspädningsluften M DIL kg massa för provet av utspädningsluft genom partikelfiltren M EDFW kg ekvivalent massa för utspädda avgaser under hela provcykeln M EXHW kg totalt massflöde avgaser under hela provcykeln M f mg uppsamlad partikelprovsmassa M f,p mg partikelprovsmassa uppsamlad på huvudfiltret M f,b mg partikelprovsmassa uppsamlad på sekundärfiltret M gas g total massa av gasformig förorening under hela provcykeln M PT g total partikelmassa under hela provcykeln M SAM kg massa för provet av utspädda avgaser genom partikelfiltren M SE kg massa av avgasprov under hela provcykeln M SEC kg massa av sekundär utspädningsluft M TOT kg total massa av dubbelt utspädda avgaser under hela provcykeln

L 146/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Beteckning Enhet Förklaring M TOTW kg total massa av utspädda avgaser som leds genom utspädningstunneln under hela provcykeln på våt bas M TOTW,I kg momentan massa av utspädda avgaser som leds genom utspädningstunneln på våt bas mass g/h index för utsläppens massflöde N P - totalt antal varv för kolvpumpen under hela provcykeln -1 n ref min referensmotorvarvtal för NRTC-prov -2 n " sp s motorvarvtalets derivata P kW effekt utan bromskorrigering p 1 kPa tryckfall under atmosfärstryck vid pumpinloppet P A kPa absolut tryck P a kPa mättat ångtryck i motorns inloppsluft (ISO 3046: ps y = PSY provomgivning) P AE kW angiven total effekt som tas upp av hjälpanordningar som monterats för provningen men som inte krävs enligt avsnitt 2.4 i denna bilaga P B kPa Totalt atmosfärstryck (ISO 3046: P x = PX totalt tryck i omgivningen P y = PY totalt tryck i provomgivningen) p d kPa mättat ångtryck i utspädningsluften P M kW maximal effekt vid provvarvtalet under provförhållanden (se tillägg 1 till bilaga VII) Pm kW uppmätt effekt i provbädden p s kPa torrt atmosfärstryck q - utspädningsfaktor Q s m³/s CVS-volymflöde

r - absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck r - förhållandet mellan den isokinetiska sondens och avgasrörets tvärsnittsarea R a % inloppsluftens relativa fuktighet R d % utspädningsluftens relativa fuktighet Re - Reynoldstal R f - FID-reaktionsfaktor T K absolut temperatur t s mättid T a K inloppsluftens absoluta temperatur T D K absolut temperatur då kondens bildas T ref K referenstemperatur för förbränningsluften: (298 K) T sp Nm begärt vridmoment i den transienta cykeln t 10 s tid mellan tröskelformad insignal och 10 % av slutvärdet t 50 s tid mellan tröskelformad insignal och 50 % av slutvärdet t 90 s tid mellan tröskelformad insignal och 90 % av slutvärdet ∆t i s Tidsintervall för momentant CFV-flöde V 0 m³/rev PDP-volymflöde under verkliga förhållanden W act kWh verkligt arbete under NRTC-cykeln WF - vägningsfaktor WF E - Effektiv vägningsfaktor X 0 m³/rev kalibreringsfunktion för PDP-volymflöde

2 Θ D kg·m virvelströmsdynamometerns rotationströghet ß - förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiameter " - relativt luft-bränsleförhållande, verkligt A/F dividerat med stökiometriskt A/F $ EXH kg/m³ avgasernas densitet

2.18.2 Beteckningar för kemiska beståndsdelar

CH 4 metan C 3 H 8 propan C 2 H 6 etan CO Kolmonoxid CO 2 koldioxid DOP dioktylftalat H 2 O vatten HC kolväten NOx kväveoxider NO kväveoxid NO 2 kvävedioxid O 2 syre PT Partiklar PTFE polytetrafluoreten

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/13

2.18.3 Förkortningar

CFV venturirör för kritiskt flöde CLD kemiluminescensdetektor CI kompressionständning FID flamjonisationsdetektor FS fullt skalutslag HCLD uppvärmd kemiluminescensdetektor HFID uppvärmd flamjonisationsdetektor NDIR infrarödanalysator med spridningsoptik NG naturgas NRSC stationär cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg NRTC transient cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg PDP kolvpump SI gnisttändning SSV subsoniskt venturirör"

3. Avsnitt 3 skall ändras på följande sätt:

a) Följande avsnitt skall läggas till:

"3.1.4 "etiketter enligt bilaga XIII, om motorn släpps ut på marknaden inom ramen för ett flexibelt system."

4. Avsnitt 4 skall ändras på följande sätt:

a) I slutet av avsnitt 4.1.1 skall följande läggas till:

"Alla motorer som avger avgaser blandade med vatten skall utrustas med en anslutning, placerad efter motorn och före den punkt där avgaserna kommer i kontakt med vatten (eller eventuella andra kyl- eller reningsmedium) för en tillfällig inkoppling av provtagningsutrustning för gas- eller partikelutsläpp. Det är viktigt att anslutningen placeras så att det är möjligt att få ett väl blandat representativt avgasprov. Anslutningen skall vara gängad inuti med standardrörgängor på högst en halv tum, och stängas med en plugg när den inte används (motsvarande anslutningar tillåts)."

b) Följande avsnitt skall läggas till:

"4.1.2.4 De erhållna utsläppen av kolmonoxid, summan av kolväten och kväveoxider samt partiklar får för steg III A inte överstiga de mängder som anges i följande tabell: Motorer för andra tillämpningar än drift av fartyg i inlandssjöfart, lok och motorvagnar:

Kategori: nettoeffekt Kolmonoxid Summan av kolväten och kväveoxider Partiklar (P ) (CO) (HC+NOx) (PT) (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) H: 130 kW % P % 560 kW 3,5 4,0 0,2 I: 75 kW % P < 130 kW 5,0 4,0 0,3 J: 37 kW % P < 75 kW 5,0 4,7 0,4 K: 19 kW % P < 37 kW 5,5 7,5 0,6 Motorer för drift av fartyg i inlandssjöfart Kategori: slagvolym/nettoeffekt Kolmonoxid Summan av kolväten och kväveoxider Partiklar (SV/P ) (CO) (HC+NOx) (PT) (liter per cylinder/kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) V1:1 SV< 0,9 och P ' 37 kW 5,0 7,5 0,40 V1:2 0,9 % SV % 1,2 5,0 7,2 0,30 V1:3 1,2 % SV % 2,5 5,0 7,2 0,20 V1:4 2,5 % SV % 5 5,0 7,2 0,20 V2:1 5 % SV % 15 5,0 7,8 0,27 V2:2 15 % SV % 20 och 5,0 8,7 0,50 P < 3300 kW V2:3 15 % SV % 20 5,0 9,8 0,50 och P ' 3300 kW V2:4 2 0 % SV < 25 5,0 9,8 0,50 V2:5 25 % SV < 30 5,0 11,0 0,50

L 146/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Motorer för drift av lok

Kategori: nettoeffekt Kolmonoxid Summan av kolväten och kväveoxider Partiklar (P ) (CO) (HC+NOx) (PT) (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) RL A: 130 kW ≤ P ≤ 560 kW 3,5 4,0 0,2 Kolmonoxid Kolväten Kväveoxider Partiklar (CO) (HC) (NOx) (PT) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) RH A: P > 560 kW 3,5 0,5 6,0 0,2 RH A Motorer med P > 2000 kW och SV 3,5 0,4 7,4 0,2 > 5 l/cylinder

Motorer för drift av motorvagnar

Kategori: nettoeffekt Kolmonoxid Summan av kolväten och kväveoxider Partiklar (P ) (CO) (HC+NOx) (PT) (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh)

RC A: 130 kW < P 3,5 4,0 0,20

c) Följande avsnitt skall läggas till:

"4.1.2.5 De erhållna utsläppen av kolmonoxid, kolväten och kväveoxider (eller när så är relevant summan av dessa) samt partiklar får för steg III B inte överstiga de mängder som anges i följande tabell:

Motorer för användning i andra tillämpningar än drift av lok, motorvagnar och fartyg i inlandssjöfart

Kategori: nettoeffekt Kolmonoxid Kolväten Kväveoxider Partiklar (P ) (CO) och (NOx) (PT) (kW) (g/kWh) (HC) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) L: 130 kW ≤ P ≤ 560 kW 3,5 0,19 2,0 0,025 M: 75 kW ≤ P < 130 kW 5,0 0,19 3,3 0,025 N: 56 kW ≤ P < 75 kW 5,0 0,19 3,3 0,025 Summan av kolväten och kväveoxider (HC + NOx) (g/kWh) P: 37 kW ≤ P < 56 kW 5,0 4,7 0,025

Motorer för drift av motorvagnar

Kategori: nettoeffekt Kolmonoxid Kolväten Kväveoxider Partiklar (P) (CO) (HC) (NOx) (PT) (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh (g/kWh) RC B: 130 kW < P 3,5 0,19 2,0 0,025

Motorer för drift av lok:

Kategori: nettoeffekt Kolmonoxid Summan av kolväten och kväveoxider Partiklar (P ) (CO) (HC+NOx) (PT) (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) R B: 130 kW < P 3,5 4,0 0,025 "

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/15

d) Följande avsnitt skall läggas till efter det nya avsnittet 4.1.2.5:

"4.1.2.6 Utsläpp av kolmonoxid, kolväten och kväveoxider (eller när så är relevant summan av dessa) och partikelutsläpp får för steg IV inte överstiga värdena i tabellen nedan:

Motorer för användning i andra tillämpningar än drift av lok, motorvagnar och fartyg för inlandssjöfart

Kategori: nettoeffekt Kolmonoxid Kolväten och Kväveoxider Partiklar (P) (CO) (HC) (NOx) (PT) (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh)

Q: 130 kW ≤ P ≤ 560 kW 3,5 0,19 0,4 0,025 R: 56 kW ≤ P < 130 kW 5,0 0,19 0,4 0,025 " e) Följande avsnitt skall läggas till:

"4.1.2.7 Gränsvärdena i avsnitten 4.1.2.4, 4.1.2.5 och 4.1.2.6 skall inbegripa försämring beräknad enligt tillägg 5 till bilaga III.

När det gäller gränsvärdena i avsnitt 4.1.2.5 och 4.1.2.6 får, med undantag för vissa driftsförhållanden som inte omfattas av en sådan bestämmelse, inte de utsläppsprover som tagits under slumpvis utvalda belastningsförhållanden, i ett fastställt kontrollområde och under en så kort tidsperiod som 30 s inte överskrida gränsvärdena i tabellerna ovan med mer än 100 procent. Kontrollområden för vilka procenttalen inte får överskridas och de driftsförhållanden som undantas skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15."

f) Avsnitt 4.1.2.4 skall omnumreras till avsnitt 4.1.2.8.

2. BILAGA III SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

1. Avsnitt 1 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 1.1 skall följande läggas till:

"Följande två provcykler skall tillämpas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 1 i bilaga I:

– NRSC-cykeln (stationär cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg) skall användas för stegen I, II och III A och för motorer med konstant varvtal samt för steg III B och IV när det gäller gasformiga föroreningar.

– NRTC-cykeln (transient cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg) skall användas för steg III B och IV för mätning av partikelformiga utsläpp från alla motorer utom motorer med konstant varvtal. Tillverkaren kan själv välja att även använda denna provcykel för steg III A och för gasformiga föroreningar i steg III B och IV.

) För motorer för fartyg i inlandssjöfart skall ISO-provningsförfarandet enligt ISO 8178-4:2002 [E] och IMO:s Marpol 73/78, bilaga VI (NO x -kod) användas.

) För motorer som är avsedda för drift av motorvagnar skall en NRSC-cykel användas för mätning av gas- och partikelformiga föroreningar för steg III A och III B.

) För motorer som är avsedda för drift av lok skall en NRSC-cykel användas för mätning av gas- och partikelformiga föroreningar för steg III A och III B."

b) Följande punkt skall läggas till:

"1.3 Mätningsprincip:

De avgasutsläpp från motorn som skall mätas omfattar gasformiga ämnen (kolmonoxid, summa av kolväten och kväveoxider) och partiklar. Vidare används ofta koldioxid som spårgas för att bestämma utspädningsförhållandet hos system med del- och fullflödesutspädning. Enligt god branschpraxis är en genomgående mätning av koldioxid ett utmärkt verktyg för att konstatera mätproblem under provningsförloppet.

L 146/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.3.1 NRSC-prov:

Under en fastställd serie av driftsförhållanden med varmkörd motor skall mängderna av de ovannämnda avgasutsläppen undersökas fortlöpande genom provtagning från de outspädda avgaserna. Provcykeln består av ett antal steg med olika varvtalsvärden och vridmoment (belastningar), som skall täcka det typiska driftsområdet för dieselmotorer. I varje steg mäts koncentrationerna av alla gasformiga föroreningar, liksom avgasflödet och den avgivna effekten, och de uppmätta värdena viktas sedan. Partikelprovet skall spädas ut med konditionerad omgivningsluft. Under hela provningsförloppet tas ett enda partikelprov, som samlas upp på lämpliga filter.

Alternativt skall ett prov samlas upp på olika filter, ett för varje steg, och cykelviktade resultat beräknas.

Antalet gram per kilowattimme av varje utsläppt förorenande ämne skall beräknas enligt anvisningarna i tillägg 3 till denna bilaga.

1.3.2 NRTC-prov:

Den fastställda provcykeln med transienta steg som nära efterliknar driftsförhållandena för dieselmotorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, görs två gånger:

– Den första gången (kallstart) efter att motorn har värmts till rumstemperatur och motorkylar- och oljetemperatur, efterbehandlingssystem och alla hjälpmotorkontrollanordningar har stabiliserats mellan 20 och 30 grader.

– Den andra gången (varmstart) efter 20 minuters varmavdunstning som inleds omedelbart efter att kallstartscykeln har avslutats.

Under denna provsekvens skall de ovannämnda föroreningarna undersökas. Med hjälp av motordynamometerns återkopplingssignaler för motorns vridmoment och varvtal skall kraften integreras över provcykelns tid, och som resultat erhåller man det arbete som motorn genererat under hela provcykeln. Koncentrationerna av de gasformiga ämnena skall bestämmas för hela provcykeln, antingen i de outspädda avgaserna genom integrering av analysatorsignalen, i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga, eller i de utspädda avgaserna från ett CVS-system med fullflödesutspädning genom integrering eller med hjälp av ett system med provtagningssäckar i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga. För partiklar skall ett proportionellt prov från de utspädda avgaserna samlas upp på ett specifikt filter, antingen genom delflödesutspädning eller fullflödesutspädning. Beroende på vilken metod som använts skall det utspädda eller outspädda avgasflödet bestämmas för hela provcykeln för beräkningen av de förorenande ämnenas massutsläppsvärden. Massutsläppsvärdena skall ställas i relation till motorns arbete så att man får fram antalet gram av varje förorenande ämne som släpps ut per kilowattimme. Utsläppen (g/kWh) skall mätas under både kall- och varmstartscyklerna. Sammansatta viktade resultat skall beräknas genom att kallstartsresultaten viktas till 10 procent och varmstartsresultaten till 90 procent. Viktade sammansatta resultat skall motsvara normerna.

Innan den kombinerade kall/varmstartssekvensen införs skall symbolerna (bilaga I, avsnitt 2.18), provsekvensen (bilaga III) och beräkningsformlerna (bilaga III, tillägg III) ändras i enlighet med förfarandet i artikel 15."

2. Avsnitt 2 skall ändras på följande sätt:

a) Punkt 2.2.3 skall ersättas med följande:

"2.2.3 Motorer med laddluftkylning

Laddluftens temperatur registreras och skall vid det uppgivna nominella varvtalet och full belastning ligga inom & 5 K av den maximala laddlufttemperatur som anges av tillverkaren. Kylmedlets temperatur skall vara minst 293 K (20°C). Vid användning av ett särskilt provningssystem för laddluften eller en extern fläkt skall laddluftens temperatur hållas inom & 5 K av den maximala laddlufttemperatur som angetts av tillverkaren vid varvtalet för uppgiven största effekt och full belastning. Under hela provcykeln skall temperatur och flöde på laddluftkylarens kylmedel vid ovanstående börvärden vara oförändrade. Laddluftkylarens volym skall bygga på god branschpraxis och typiska fordons-/maskintillämpningar.

Alternativt kan man ställa in laddluftkylaren i enlighet med SAE J 1937 från januari 1995."

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/17

b) Texten i punkt 2.3. skall ersättas med följande:

"Provmotorn skall vara utrustad med ett luftinloppssystem med ett luftinloppsundertryck inom & 300 Pa av det värde som angetts av tillverkaren för ren luft vid de driftförhållanden som enligt uppgift från tillverkaren ger maximalt luftflöde. Strypningen skall ställas in vid nominellt varvtal och full belastning. Ett särskilt provningssystem får användas, under förutsättning att det motsvarar motorns verkliga driftsförhållanden." c) Texten i avsnitt 2.4 skall ersättas med följande:

"Provmotorn skall vara utrustad med ett avgassystem med ett avgasmottryck inom & 650 Pa av det värde som angetts av tillverkaren för de driftförhållanden som ger den maximala angivna effekten.

Om motorn är utrustad med en anordning för efterbehandling av avgaser skall det avgasrör som används vid provet ha samma diameter som det avgasrör som används vid drift av fordonet, på ett avsnitt som är minst 4 rördiametrar långt räknat uppströms från inloppet till expansionsdelen där anordningen för avgasefterbehandling sitter. Avståndet från avgasgrenrörets fläns eller turboladdarens utlopp till anordningen för avgasefterbehandling skall vara samma som i maskinkonfigurationen eller ligga inom tillverkarens avståndsspecifikationer. Avgasmottrycket eller strypningen skall uppfylla samma villkor som ovan och får ställas in med en ventil. Efterbehandlarbehållaren får tas bort under övningsprov och bestämning av vridmomentkurvan och ersättas med en motsvarande behållare med inaktivt katalysämne."

d) Punkt 2.8 skall utgå.

3. Avsnitt 3 skall ändras på följande sätt:

a) Rubriken till avsnitt 3 skall ersättas med följande:

"3. PROVETS GENOMFÖRANDE (NRSC-PROV)"

b) Följande punkt skall införas:

"3.1 Bestämning av dynamometerinställningar

Den specifika utsläppsmätningen skall bygga på okorrigerad bromsad effekt enligt ISO 14396: 2002.

Viss kringutrustning och vissa tillbehör som är monterade på motorn och som behövs enbart för maskinens drift bör demonteras före provningen. Exempel framgår av följande, ofullständiga förteckning:

– Luftkompressor för bromsar

– Servostyrningskompressor

– Luftkonditioneringskompressor

– Pumpar för hydrauliska ställdon

Utom i de fall där sådan kringutrustning är en nödvändig del av motorn (t.ex. kylfläkten på luftkylda motorer) skall den effekt som vid provningsvarvtalen tas upp av sådan utrustning som inte demonteras beräknas för inställning av dynamometern.

Inställningen av inloppsstrypning och avgasmottryck skall anpassas till tillverkarens övre gränser i enlighet med avsnitten 2.3 och 2.4.

De maximala vridmomentvärdena vid de angivna provvarvtalen skall fastställas genom experiment för att beräkna vridmomentvärden vid vart och ett av de angivna provstegen. För motorer som inte är utformade för att köras vid olika varvtal på en vridmomentkurva vid full belastning, skall det maximala vridmomentet vid provvarvtalen anges av tillverkaren.

Motorinställningen för varje provsteg skall beräknas med följande formel: " L % S * # " P M ( P AE # x & ) P AE $ 100 ' Om kvoten P AE " 0 , 03 P M får värdet P AE kontrolleras av den tekniska myndighet som beviljar typgodkännandet."

L 146/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

c) Punkterna 3.1–3.3 skall omnumreras till 3.2–3.4

d) Punkt 3.4 skall omnumreras till punkt 3.5 och ersättas med följande:

"3.5 Justering av utspädningsfaktorn

Partikelprovtagningssystemet skall startas och köras på bypass för metoden med ett filter (valfritt för metoden med flera filter). Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom att man leder utspädningsluft genom partikelfiltren. Om filtrerad utspädningsluft används kan en mätning göras när som helst före, under eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad skall mätningar göras på ett enda prov som tagits under provet. Utspädningsluften skall ställas in så att filtret vid varje provsteg har en yttemperatur mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C). Den totala utspädningsfaktorn får inte vara mindre än fyra.

Observera: Vid förfarandet för stationära driftsförhållanden får filtertemperaturen vara lika med eller lägre än maximalvärdet på 325 K (52 °C). Man behöver dock inte hålla sig inom temperaturintervallet 42 °C–52 °C.

Vid metoderna med ett eller flera filter skall provets massflöde genom filtret hållas på en konstant nivå i förhållande till massflödet av utspädda avgaser under alla provsteg i fullflödessystem. Denna masskvot får högst avvika ± 5 % från provstegets genomsnittliga värde, utom under de första 10 sekunderna i varje steg i system utan bypasskapacitet. Om system med delflödesutspädning och metoden med ett filter används, skall massflödet genom filtret vara konstant med en högsta avvikelse på ± 5 % från stegets genomsnittliga värde, utom under de första 10 sekunderna i varje steg i system utan bypasskapacitet.

I system med kontroll av koncentrationen av CO 2 eller NOx skall CO 2 - eller NOx-halten mätas i början och slutet av varje prov. Bakgrundskoncentrationen av CO 2 eller NOx i utspädningsluften före och efter provet får skilja sig åt med högst 100 ppm respektive 5 ppm. Om ett system för analys av utspädda avgaser används, skall de relevanta bakgrundskoncentrationerna bestämmas genom provtagning av utspädningsluften i en provtagningssäck under hela provsekvensen.

Den kontinuerliga bakgrundskoncentrationen (ej i säck) får fastställas som genomsnittet av minst tre värden som mäts vid olika tidpunkter – i början, i slutet och vid en tidpunkt nära mitten av cykeln. På tillverkarens begäran får bakgrundsmätningarna uteslutas."

e) Punkterna 3.5–3.6 skall omnumreras till 3.6–3.7.

f) Punkt 3.6.1 skall ersättas med följande:

"3.7.1 Specifikation för utrustning i enlighet med avsnitt 1A i bilaga I:

3.7.1.1 Specifikation A

1 När det gäller motorer som omfattas av avsnitt 1 A i och A iv i bilaga I, skall följande 8-stegscykel följas vid dynamometerdrift i provmotorn:

Steg Motorvarvtal Belastning Vägningsfaktor 1 Nominellt varvtal 100 0,15 2 Nominellt varvtal 75 0,15 3 Nominellt varvtal 50 0,15 4 Nominellt varvtal 10 0,10 5 Mellanvarvtal 100 0,10 6 Mellanvarvtal 75 0,10 7 Mellanvarvtal 50 0,10 8 Tomgång –– 0,15

3.7.1.2 Specifikation B

2 När det gäller motorer som omfattas av avsnitt 1 A ii) i bilaga I, skall följande 5-stegscykel följas vid dynamometerdrift i provmotorn:

Steg Motorvarvtal Belastning Vägningsfaktor 1 Nominellt varvtal 100 0,05 2 Nominellt varvtal 75 0,25 3 Nominellt varvtal 50 0,30 4 Nominellt varvtal 25 0,30 5 Nominellt varvtal 10 0,10

1 Fotnot 1 skall ändras på följande sätt: Identisk med cykel C1 såsom den beskrivs i punkt 8.3.1.1 i standard ISO 8178–4: 2002(E). 2 Fotnot 2 skall ändras på följande sätt: Identisk med cykel D2 såsom den beskrivs i punkt 8.4.1 i standard ISO 8178-4: 2002(E).

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/19

Belastningen anges i procent av det vridmoment som motsvarar högsta kontinuerliga effektuttag, definierat som den högsta effekt som kan tas ut under en sekvens med varierande effektuttag som kan köras ett obegränsat antal timmar per år mellan angivna serviceintervall, under angivna förhållanden och om servicen utförs enligt tillverkarens anvisningar.

3.7.1.3 Specifikation C

1 För drivmotorer för fartyg i inlandssjöfart skall ISO-provningsförfarandet enligt ISO 8178-4:2002 (E) och IMO:s Marpol 73/78, bilaga VI (NO x -kod) användas.

Drivmotorer som fungerar med en fast propellerstigningskurva skall provas på en dynamometer som 2 använder följande 4-stegscykel för stationär drift som utvecklats för att visa driften hos dieselmotorer för fartyg:

Steg nummer Varvtal Belastning Vägningsfaktor 1 100 % 100 0,20 (nominellt) 2 91 % 75 0,50 3 80 % 50 0,15 4 63 % 25 0,15

Drivmotorer för inlandssjöfart med fastställt varvtal och med propeller med variabel stigning eller 3 elektriskt koppling skall provas på en dynamometer som använder följande 4-stegscykel för stationär drift och med samma belastnings- och vägningsfaktorer som i cykeln ovan men motorn skall köras i nominellt varvtal i varje steg:

Steg Varvtal Belastning Vägningsfaktor nummer 1 nominellt 100 0,20 2 nominellt 75 0,50 3 nominellt 50 0,15 4 nominellt 25 0,15

________________ 1 Hjälpmotorer med konstant varvtal skall certifieras enligt ISO D2:s cykel. dvs. den 5-stegscykel för stationär drift som anges ovan i punkt 3.7.1.2, medan hjälpmotorer med varierande varvtal skall certifieras enligt ISO CI:s cykel, dvs. den 8-stegscykel som anges i punkt 3.7.1.1. 2 Identisk med E3-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i ISO 8178-4 2002 (E). De fyra stegen bygger på en genomsnittlig propellerkurva baserad på mätningar vid användning. 3 Identisk med E2-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i ISO 8178-4 2002 (E).

3.7.1.4 Specifikation D

För motorer som omfattas av avsnitt 1 A led v i bilaga I skall följande 3-stegscykel följas 11 dynamometerdrift i provmotorn:

Steg Varvtal Belastning Vägningsfaktor nummer 1 nominellt 100 0,25 2 mellan-varvtal 50 0,15 3 tomgång – 0,60

_____________________ 11 Identisk med cykel F i ISO 8178-4: 2002 (E)."

L 146/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

g) Punkt 3.7.3 skall ersättas med följande:

"Provsekvensen påbörjas. Provet skall för samtliga provcykler genomföras i den stegordning som anges ovan.

Under varje steg i respektive provcykel efter den inledande omställningsperioden skall det angivna varvtalet ligga inom det största värdet av ± 1 % av nominellt varvtal eller ± 3 min-1, utom vid låg tomgång som skall ligga inom de toleranser som angivits av tillverkaren. Det angivna vridmomentet skall hållas på en sådan nivå att genomsnittet över den period under vilken mätningarna görs ligger inom ± 2 % av det maximala vridmomentet vid provvarvtalet.

Minst tio minuter är nödvändigt för varje mätpunkt. Om det vid provning av en motor krävs längre provtagningstider för att erhålla tillräcklig partikelmassa på mätfiltret får provstegstiden förlängas i nödvändig utsträckning.

Provstegens längd skall noteras och rapporteras.

Koncentrationen gasformiga utsläpp i avgaserna skall mätas och noteras under de sista tre minuterna i varje steg.

Partikelprovtagningen och mätningen av de gasformiga utsläppen bör inte påbörjas innan motorstabilisering enligt tillverkarens definition har uppnåtts, och de skall avslutas samtidigt.

Bränsletemperaturen skall mätas vid inloppet till bränsleinsprutningspumpen eller i enlighet med tillverkarens anvisningar, och platsen för mätningen skall noteras."

h) Punkt 3.7 skall omnumreras till punkt 3.8.

4. Följande avsnitt skall införas:

4. PROVETS GENOMFÖRANDE (NRTC-PROV)

4.1 Inledning

Den transienta cykeln för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg (NRTC) beskrivs i tillägg 4 till bilaga III som en transient uppdelad sekvens av normaliserade varvtal och vridmoment tillämpliga på samtliga dieselmotorer som omfattas av detta direktiv. För att kunna utföra provet på en motor måste man räkna om de normaliserade värdena till den provade motorns verkliga värden på grundval av motorns vridmomentkurva. Denna omräkning kallas denormalisering, och den resulterande provcykeln kallas den provade motorns referenscykel. Dessa referensvärden för varvtal och vridmoment skall användas när motorn provas och de återkopplade varvtalen och vridmomenten registreras. Det avslutade provet skall valideras med hjälp av en regressionsanalys mellan varvtalens och vridmomentens referens- och återkopplingsvärden.

4.1.1 Användning av manipulationsanordningar eller onormala strategier för kontroll av utsläpp är förbjuden.

4.2 Bestämning av motorns vridmomentkurva

Innan man genererar NRTC-provcykeln i provbänken, måste motorns vridmomentkurva bestämmas. 4.2.1 Bestämning av varvtalsområdet för vridmomentkurvan

Lägsta och högsta varvtal för vridmomentkurvan definieras enligt följande:

Lägsta varvtal = Tomgångsvarvtal Högsta varvtal = n hi x 1,02 eller det varvtal där vridmomentet vid full belastning sjunker till noll, om det senare varvtalet är lägre (varvid n hi är det höga varvtalet, definierat som det högsta varvtal vid vilket 70 % av den nominella effekten uppnås).

4.2.2 Motorns vridmomentkurva

Motorn skall varmköras på högsta effekt för att stabilisera motorparametrarna i enlighet med tillverkarens rekommendationer och god branschpraxis. När motorn har stabiliserats, bestäms vridmomentkurvan enligt följande:

4.2.2.1 Transient kurva

a) Motorn avlastas och körs på tomgång.

b) Motorn körs med full belastning/helt öppet spjäll och på lägsta varvtal. c) Varvtalet ökas med i genomsnitt 8 ± 1 min-1 per sekund från lägsta till högsta varvtal. Varvtals- och vridmomentvärdena registreras med en frekvens på minst en mätpunkt per sekund.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/21

4.2.2.2 Stegkurva

a) Motorn avlastas och körs på tomgång.

b) Motorn körs med full belastning/helt öppet spjäll och på lägsta varvtal.

c) Det lägsta varvtalet för vridmomentkurvan skall hållas vid full belastning under minst 15 sekunder, och under de sista 5 sekunderna skall det genomsnittliga vridmomentet registreras. Kurvan för det maximala vridmomentet från lägsta till högsta varvtal bestäms genom att man ökar hastigheten med högst 100 ± 20/min i taget. Varje provpunkt skall hållas under minst 15 sekunder, och under de sista 5 sekunderna skall det genomsnittliga vridmomentet registreras. 4.2.3 Uppritning av vridmomentkurvan

Alla mätpunkter som registrerats enligt anvisningarna i punkt 4.2.2 binds samman med linjär interpolering mellan punkterna. Som resultat erhålls vridmomentkurvan. Den används för att omvandla de normaliserade vridmomentvärdena enligt dynamometertabellen i bilaga IV till verkliga vridmomentvärden för provcykeln enligt anvisningarna i punkt 4.3.3.

4.2.4 Alternativa sätt att bestämma vridmomentkurvan

Om en tillverkare anser att ovanstående förfaranden inte är säkra eller representativa för en viss motor, får alternativa metoder användas. Dessa alternativa metoder måste uppfylla syftet med de beskrivna förfarandena för bestämning av vridmomentkurvan, nämligen att bestämma det högsta tillgängliga vridmomentet vid alla varvtal som uppnås under provcyklerna. Om man av säkerhetsskäl, eller av det skäl att förfarandena inte är representativa, gör avsteg från de förfaranden för bestämning av vridmomentkurvan som beskrivs i denna punkt, skall avstegen godkännas av de berörda parterna med en motivering för varför avstegen får göras. Under inga omständigheter får dock vridmomentkurvan köras med fallande motorvarvtal när det gäller styrda motorer eller motorer med turboladdare.

4.2.5 Förnyad bestämning av vridmomentkurvan

Vridmomentkurvan behöver inte bestämmas före varenda provcykel. Vridmomentkurvan för en motor behöver bestämmas före en provcykel bara

– om det, grundat på en fackmässig bedömning, har gått orimligt lång tid sedan den senaste bestämningen,

eller

– om det har gjorts fysiska förändringar eller nya inställningar på motorn, vilka kan tänkas påverka motorns prestanda.

4.3 Bestämning av referenscykeln

4.3.1 Referensvarvtal

Referensvarvtalet (n ref ) motsvarar det normaliserade varvtalet 100 % i dynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III. Motorns verkliga cykel beräknas genom denormalisering till referensvarvtalet och beror naturligtvis i hög grad på vilket referensvarvtal som väljs. Referensvarvtalet fastställs med hjälp av definitionen

n ref = lågt varvtal + 0,95 x (högt varvtal – lågt varvtal) (högt varvtal är det högsta varvtal vid vilket 70 % av den nominella effekten uppnås, lågt varvtal är det lägsta varvtal vid vilket 50 % av den nominella effekten uppnås).

4.3.2 Beräkning av verkligt varvtal

Det normaliserade varvtalet räknas om till det verkliga varvtalet med följande formel:

% varvtal x (referensvarvtal ) tomgångsvarvtal) Verkligt varvtal = 100 + tomgångsvarvtal

L 146/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

4.3.3 Beräkning av verkligt vridmoment

Vridmomentet enligt dynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III är normaliserat till procent av högsta vridmoment vid respektive varvtal. Referenscykelns vridmoment räknas om till verkliga värden med hjälp av vridmomentkurvan, som bestämts enligt anvisningarna i punkt 4.2.2 enligt följande:

% vridmoment x max. vridmoment Verkligt vridmoment = 100 (5)

för respektive verkligt varvtal bestämt enligt avsnitt 4.3.2.

4.3.4 Exempel på beräkning av verkliga värden (denormalisering)

Följande provpunkt skall omräknas till verkligt värde:

Varvtal i % = 43 % Vridmoment i %= 82 %

Med följande givna värden:

Referensvarvtal = 2 200 /min Tomgångsvarvtal = 600 /min

blir

43 " " 2200 - 600 # Verkligt varvtal = $ 600 = 1288 /min 100

där det högsta vridmomentet som avläses i vridmomentkurvan vid 1288 /min är 700 Nm.

82 " 700 Verkligt vridmoment = = 574 Nm 100

4.4 Dynamometer

4.4.1 När man använder en belastningsmätare, skall vridmomentsignalen överföras till motoraxeln och dynamometerns tröghet beaktas. Motorns verkliga vridmoment är det vridmoment som avläses på belastningsmätaren plus bromsens tröghetsmoment multiplicerat med vinkelaccelerationen. Styrsystemet måste beräkna detta i realtid.

T sp # 2 " " " n " sp " $ D 4.4.2 Om motorn provas med en virvelströmsdynamometer, bör antalet punkter där differensen n " sp är mindre än – 5 % av toppvridmomentet inte överstiga 30 (varvid T sp är det begärda vridmomentet, motorvarvtalets derivata och Θ D virvelströmsdynamometerns rotationströghet).

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/23

4.5 Utsläppsprov

Provsekvensen framgår av följande flödesdiagram:

Förbered motorn, utför mätningar före provningen, gör prestandakontroller och kalibreringar "" Bestäm vridmomentkurvan (kurvan för det maximala vridmomentet) "" Kör vid behov en eller flera övningscykler för att kontrollera motorn/provbänken/utsläppssystemen "" START "" Kör föreskriven konditioneringscykel i minst 20 minuter för att konditionera motorn och partikelsystemet inklusive tunneln (del- eller fullflödessystem). Partiklar samlas upp på övningsfilter. "" Kör partikelprovtagningssystemet (PM-systemet) på bypass med motorn i gång och byt PM-filtret till stabiliserat och vägt provtagningsfilter. Gör alla andra system klara för provtagning och insamling av data. "" Kör avgasprovtagning med varm start inom 5 minuter från det att motorn stängts av eller har frikopplats.

Vid behov kan man före själva mätcykeln köra en eller flera övningscykler för att kontrollera motorn, provbänken och utsläppssystemen.

4.5.1 Förberedelse av provtagningsfiltren

Minst en timme före provet placeras varje filter i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, och som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter och vikten noteras. Filtret förvaras sedan i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare fram till provet. Filtret skall användas inom åtta timmar efter att ha tagits ur vägningskammaren. Tareringsvikten skall noteras.

4.5.2 Installation av mätutrustningen

Instrument och provtagningssonder installeras på föreskrivet sätt. Avgasröret skall i förekommande fall anslutas till systemet för fullflödesutspädning.

4.5.3 Start och konditionering av utspädningssystemet och motorn

Utspädningssystemet och motorn startas och varmkörs. Provtagningssystemet konditioneras med motorn i drift med nominellt varvtal och 100 % vridmoment under minst 20 minuter, medan man samtidigt kör delflödessystemet eller fullflödes-CVS-systemet med utspädningssystem i två steg. Övningsprov av partikelutsläpp samlas upp. Partikelprovfiltren behöver varken stabiliseras eller vägas och kan kasseras. Filtret får bytas under konditioneringen under förutsättning att den totala provtagningstiden genom filtren och provtagningssystemen är längre än 20 minuter. Flödena ställs in så att de ungefär motsvarar de flöden som valts för transient provning. Vid behov minskas vridmomentet från 100 % vridmoment med bibehållet nominellt varvtal så att den specificerade maximala o temperaturen i provtagningsområdet på 191 C inte överskrids.

4.5.4 Start av partikelprovtagningssystemet

Partikelprovtagningssystemet startas och körs på bypass. Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom man tar ett prov av utspädningsluften före avgasernas inlopp i utspädningstunneln. Partikelbakgrundsprovet bör samlas upp under den transienta cykeln, om det finns ett annat partikelprovtagningssystem. I annat fall kan man använda det partikelprovtagningssystem som använts för att samla upp partiklar i den transienta cykeln. Om filtrerad utspädningsluft används, kan en enda mätning av bakgrundsnivån göras före eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad, kan mätningar göras före början och efter slutet av provcykeln, varefter genomsnittet av värdena beräknas.

4.5.5 Justering av utspädningssystemet

Det totala utspädda avgasflödet i ett system med fullflödesutspädning, eller det utspädda avgasflödet genom ett system med delflödesutspädning, skall ställas in så att man eliminerar vattenkondensering i systemet och så att filtret har maximal yttemperatur på mellan 315 K (42°C) och 325 K (52°C).

4.5.6 Kontroll av analysatorerna

Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde ställs in. Om provtagningssäckar används, skall de tömmas på luft.

L 146/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

4.5.7 Start av motorn

Den stabiliserade motorn skall startas inom 5 minuter efter avslutad uppvärmning i enlighet med tillverkarens anvisningar i instruktionsboken, antingen med en startmotor som används i produktionen eller med dynamometern. Alternativt kan man också, utan att stänga av motorn dessemellan, starta provet inom 5 minuter av motorns konditioneringsfas när motorn har frikopplats.

4.5.8 Provning

4.5.8.1 Provsekvens

Sekvensen inleds när motorn startas från att ha varit avstängd efter konditioneringsfasen eller när den frikopplats, om man startar direkt under motorns konditioneringsfas med motorn i gång. Provet skall utföras enligt den referenscykel som beskrivs i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdeskommandona för varvtal och vridmoment skall ges 5 gånger per sekund eller oftare (10 gånger per sekund rekommenderas). Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 gång per sekund. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment skall registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt.

4.5.8.2 Analysatorreaktion

När man startar motorn eller provsekvensen – det senare om provcykeln startas direkt under konditioneringsfasen – skall man samtidigt starta mätutrustningen, närmare bestämt genom att

– starta insamling eller analys av utspädningsluft, om ett system med fullflödesutspädning används,

– starta uppsamling eller analys av de outspädda eller utspädda avgaserna, beroende på vilken metod som tillämpas,

– starta mätning av mängden utspädda avgaser och av de temperaturer och tryck som behöver registreras,

– starta registrering av avgasmassflödet, om ett system för analys av outspädda avgaser används,

) starta registrering av återkopplingsvärden för varvtal och dynamometerns vridmoment.

Om man mäter outspädda avgaser, skall utsläppens koncentrationer (HC, CO och NOx) och avgasmassflödet mätas kontinuerligt och lagras i ett datorsystem med en frekvens på minst 2 gånger per sekund. Alla övriga värden kan registreras med en frekvens på minst 1 gång per sekund. Om man använder analoga analysatorer, skall reaktionen registreras, och kalibreringsuppgifterna får användas online eller offline under provresultatens behandling.

Om man använder ett system med fullflödesutspädning, skall HC och NOx mätas kontinuerligt i utspädningstunneln minst 2 gånger per sekund. De genomsnittliga koncentrationerna bestäms genom integrering av analysatorsignalerna under hela provcykeln. Systemets responstid får vara högst 20 sekunder, och den skall vid behov anpassas till CVSflödets variationer och avvikelser i fråga om provtagningstid per provcykel. CO och CO 2 skall bestämmas genom integrering eller genom analys av de koncentrationer i provtagningssäcken som samlats upp under hela provcykeln. Koncentrationerna av gasformiga föroreningar i utspädningsluften skall bestämmas genom integrering eller genom uppsamling i bakgrundssäcken. Alla övriga parametrar som behöver mätas skall registreras med minst en mätning per sekund (1 Hz).

4.5.8.3 Partikelprovtagning

När motorn eller provsekvensen startas – det senare i det fall då provcykeln startas direkt under konditioneringsfasen – skall partikelprovtagningssystemet kopplas om från bypass till partikeluppsamling.

Om ett system med delflödesutspädning används, skall provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls proportionellt mot avgasmassflödet.

Om ett system med fullflödesutspädning används, skall provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls inom ± 5 % av det inställda flödet. Om flödeskompensering används (dvs. proportionell reglering av provtagningsflödet), måste man visa att förhållandet mellan flödet i huvudtunneln och partikelprovflödet inte varierar med mer än ± 5 % av det inställda värdet (med undantag av de första 10 sekunderna av provtagningen).

OBSERVERA: Vid användning av dubbelutspädning är provtagningsflödet nettoskillnaden mellan flödet genom provtagningsfiltren och den sekundära utspädningsluftens flöde.

Genomsnittstemperaturen och genomsnittstrycket vid inloppet till gasmätarna (en eller flera) eller flödesinstrumentet skall registreras. Om det inställda flödet inte kan hållas under hela provcykeln (med en avvikelse på högst ± 5 %) på grund av stor partikelmassa på filtret, skall provet ogiltigförklaras. Provet skall då göras om med ett lägre flöde och/eller filter med större diameter.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/25

4.5.8.4 Motorstopp

Om motorn stannar någon gång under provcykeln, skall den konditioneras och startas om, varefter provet upprepas. Om det under provcykeln uppstår fel på någon del av den nödvändiga provutrustningen, skall provet ogiltigförklaras.

4.5.8.5 Arbetsmoment efter provet

När provet avslutats skall mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikelprovtagningspumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem skall provtagningen fortsätta tills systemets responstider har löpt ut.

Om uppsamlingssäckar används, skall koncentrationerna i dem analyseras så snart som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut.

Efter avgasprovet används en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare för efterkontroll av analysatorerna. Provet skall anses godtagbart om skillnaden mellan resultaten före och efter provet är mindre än 2 % av spänngasvärdet.

Partikelfiltren skall ställas tillbaka i vägningskammaren senast en timme efter avslutat prov. De skall konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst en timma och därpå vägas. Filtrens bruttovikt registreras.

4.6 Verifiering av provresultaten

4.6.1 Kompensering för tidsfördröjning mellan börvärdessignal och återkopplad signal

För att minimera effekten av tidsfördröjningen mellan de återkopplade varvtals- och vridmomentsignalerna respektive referenscykelns signaler (börvärdessignalerna) är det tillåtet att förskjuta hela den återkopplade signalsekvensen framåt eller bakåt i tiden i förhållande till referenscykeln. I sådant fall skall både varvtal och vridmoment förskjutas med samma tidslängd och i samma riktning.

4.6.2 Beräkning av det arbete som genereras under provcykeln

Det verkliga arbete som genereras under provcykeln, Wact (kWh), beräknas med hjälp av alla registrerade värdepar av återkopplade varvtal och vridmoment. Det verkliga arbete, Wact, som provcykeln genererat används för jämförelse med referenscykelns arbete, Wref, och för beräkning av de specifika utsläppen. Samma metod skall användas för integrering av både referenscykelns effekt och den verkliga effekten. Om värden skall bestämmas i punkter mellan angränsande värden i referenscykeln eller mellan uppmätta värden, skall linjär interpolering användas. Vid integrering av referenscykelns arbete och det verkliga arbetet skall alla negativa vridmomentvärden ges värdet noll och tas med. Om integreringen görs för en provtagningsfrekvens på mindre än 5 mätningar per sekund och om vridmomentvärdet under ett givet tidsavsnitt ändras från positivt till negativt eller från negativt till positivt, skall den negativa delen ges värdet noll, dvs. den skall inte tas med i det integrerade värdet. Däremot skall den positiva delen tas med i det integrerade värdet.

Wact får avvika med maximalt -15 % och + 5 % från Wref.

4.6.3 Statistisk validering av provcykeln

Linjära regressioner mellan återkopplingsvärdena och referensvärdena skall utföras för varvtal, vridmoment och effekt. Detta görs efter att en eventuell kompensering för tidsfördröjningen gjorts om detta alternativ väljs. Minsta kvadrat-metoden skall användas med bäst anpassade funktion på formeln y = mx + b där: y = återkopplingsvärde (verkligt värde) för varvtal (min-1), vridmoment (Nm) eller effekt (kW), m = regressionslinjens lutningskoefficient, x = referensvärde för varvtal (min-1), vridmoment (Nm) eller effekt (kW), b = regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln. 2 Skattningens standardavvikelse (SE) för regressionen av y på x samt förklaringsgraden (r ) skall beräknas för varje regressionslinje.

Denna analys bör göras med en frekvens på en punkt per sekund. För att ett prov skall anses som giltigt måste villkoren i tabell 1 vara uppfyllda:

L 146/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Tabell 1: Regressionslinjetoleranser

Varvtal Vridmoment Effekt -1 Skattningens standardavvikelse (SE) för max. 100 min Max. 13 % av det Max. 8 % av maxeffekten regressionen av y på x maximala vridmomentet från bestämningen av från bestämningen av vridmomentkurvan vridmomentkurvan Regressionslinjens lutningskoefficient (m) 0,95–1,03 0,83 – 1,03 0,89 – 1,03 Förklaringsgrad (r²) Min. 0,9700 Min. 0,8800 Min. 0,9100 -1 Regressionslinjens skärningspunkt med y- ± 50 min ± 20 Nm eller & 2 % av ± 4 kW eller & 2 % av axeln (b) maximalt vridmoment, maximal effekt, om det om det senare värdet är senare värdet är högre högre

Endast i syfte att beräkna regressionen är det tillåtet att före beräkningen utesluta enstaka mätpunkter som uppfyller villkoren i tabell 2. De får dock inte uteslutas när man beräknar cykelns arbete och utsläppen. En tomgångspunkt definieras som en punkt med ett normaliserat referensvridmoment på 0 % och ett normaliserat referensvarvtal på 0 %. Man får utesluta punkter i hela eller någon del av cykeln.

Tabell 2: Villkor för uteslutning av enstaka punkter från regressionsanalysen (uteslutna punkter måste specificeras)

VILLKOR VARVTAL OCH/ELLER VRIDMOMENT OCH/ELLER EFFEKTPUNKTER SOM FÅR UTESLUTAS MED HÄNVISNING TILL VILLKOREN I VÄNSTRA KOLUMNEN Första 24 (±1) s och sista 25 s Varvtal, vridmoment och effekt Helt öppet spjäll och vridmomentsåterkoppling < 95 % Vridmoment och/eller effekt av referensvridmoment Helt öppet spjäll och varvtalsåterkoppling < 95 % av Varvtal och/eller effekt referensvarvtal Stängt spjäll, varvtalsåterkoppling > tomgångsvarvtal + Vridmoment och/eller effekt -1 50 min , och vridmomentsåterkoppling > 105 % av referensvridmoment Stängt spjäll, varvtalsåterkoppling % tomgångsvarvtal + Varvtal och/eller effekt -1 50 min , och vridmomentsåterkoppling = av tillverkaren fastställt/uppmätt tomgångsvridmoment ± 2 % av maximalt vridmoment Stängt spjäll och varvtalsåterkoppling > 105 % av Varvtal och/eller effekt referensvarvtal " 5. Tillägg 1 skall ersättas med följande:

"TILLÄGG 1

MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER

1. MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER (NRSC-PROV)

Gas- och partikelformiga ämnen som släpps ut av motorn skall mätas med hjälp av de metoder som beskrivs i bilaga VI. Metoderna i bilaga VI beskriver de rekommenderade analyssystemen för gasformiga utsläpp (avsnitt 1.1) och de rekommenderade systemen för partikelutspädning och partikelprovtagning (avsnitt 1.2).

1.1 Dynamometerspecifikation

En motordynamometer med de egenskaper som krävs för att genomföra den provcykel som beskrivs i avsnitt 3.7.1 i bilaga III skall användas. Utrustningen för mätning av vridmoment och varvtal skall möjliggöra effektmätning inom de angivna gränserna. Ytterligare beräkningar kan bli nödvändiga. Mätutrustningens noggrannhet skall vara sådan att de maximala toleranser som anges i punkt 1.3 inte överskrids.

1.2 Avgasflöde

Avgasflödet skall bestämmas med en av de metoder som anges i avsnitten 1.2.1–1.2.4.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/27

1.2.1 Metod med direkt mätning

Direkt mätning av avgasflödet med flödesmunstycke eller motsvarande mätsystem (för närmare upplysningar se ISO 5167:2000).

OBSERVERA: Direkt mätning av avgasflödet är en svår uppgift. Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika mätfel som ger fel utsläppsvärden.

1.2.2 Metod med mätning av luft och bränsle

Mätning av luftflödet och bränsleflödet.

Luft- och bränsleflödesmätare med den noggrannhet som anges i avsnitt 1.3 skall användas.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel: G EXHW = G AIRW + G FUEL (massflöde avgaser på våt bas)

1.2.3 Kolbalansmetoden

Beräkning av avgasmassan utifrån bränsleförbrukning och avgaskoncentrationer med hjälp av kolbalansmetoden (se tillägg 3 till bilaga III).

1.2.4 Metod med spårgasmätning

Mätning av koncentrationen av en spårgas i avgaserna. En känd mängd inert gas (t.ex. rent helium) sprutas in i avgasflödet som spårgas. Gasen blandar sig med och späds ut av avgaserna men får inte reagera i avgasröret. Gasens koncentration i avgasprovet mäts.

För en fullständig blandning av spårgasen placeras avgasprovtagningssonden minst 1 m eller 30 gånger avgasrörets diameter, om det senare värdet är högre, nedströms spårgasens insprutningspunkt. Provtagningssonden får placeras närmare insprutningspunkten, om man verifierat fullständig blandning genom att jämföra spårgasens koncentration med referenskoncentrationen när gasen sprutas in uppströms i motorn.

Spårgasflödet skall ställas in så att spårgaskoncentrationen vid tomgångsvarvtal och efter blandning är lägre än fullt skalutslag på gasanalysatorn.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

G T " " EXH G $ " # EXHW 60 " conc mix # conc a

där

G EXHW = momentant avgasmassflöde (kg/s) G T = spårgasflöde (cm³/min) conc mix = spårgasens momentana koncentration efter blandning (ppm) $ EXH = avgasernas densitet (kg/m³) conc a = spårgasens bakgrundskoncentration i inloppsluften (ppm)

Spårgasens bakgrundskoncentration ( conc a ) kan bestämmas som genomsnittet av de bakgrundskoncentrationer som mäts omedelbart före och efter provningen.

Om bakgrundskoncentrationen är lägre än 1 % av spårgasens koncentration efter blandning ( conc mix. ) vid maximalt avgasflöde, får man bortse från bakgrundskoncentrationen.

Hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet och kalibreras i enlighet med avsnitt 1.11.2 i tillägg 2.

L 146/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.2.5 Metod med mätning av luftflöde och luft-bränsleförhållande

Beräkning av avgasmassan utifrån luftflöde och luft-bränsleförhållande. Beräkningen av det momentana avgasmassflödet skall göras enligt följande formel:

# 1 & G * G " 1 ) $$% ''( EXHW AIRW A/F st " "

A / F st " 14 , 5 varvid $ " 4 2 " conc " 10 ' % ( CO 1 + $ % ( " 4 conc " 10 ' 3,5 " conc " # % ( CO CO2 % ( " 4 " 4 100 - + conc " 10 * 0 , 45 # " conc * conc " 10 % HC ( CO2 CO 2 % ( " 4 & ) conc CO " 10 % 1 * ( % ( & 3,5 " conc CO2 ) " , " # " 4 " 4 6,9078 " conc CO2 * conc CO " 10 * conc HC " 10

där A/Fst = stökiometriskt luft-bränsleförhållande (kg/kg)

" = relativt luft-bränsleförhållande

conc = koncentration av torr CO 2 (%) CO2 conc CO = koncentration av torr CO (ppm)

conc HC = koncentration av HC (ppm)

OBSERVERA: Beräkningen gäller diesel med ett H/C-förhållande lika med 1,8.

Luftflödesmätaren skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, CO 2 -analysatorn skall uppfylla kraven i avsnitt 1.4.1, och hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Alternativt kan man använda utrustning för mätning av luft-bränsleförhållandet, exempelvis en sensor av Zirconiatyp, för att mäta det relativa luft-bränsleförhållandet i enlighet med specifikationerna i avsnitt 1.4.4.

1.2.6 Totalt flöde utspädda avgaser

Om ett system med fullflödesutspädning används, skall de utspädda avgasernas totala flöde (G TOTW ) mätas med PDP, CFV eller SSV (punkt 1.2.1.2 i bilaga VI). Noggrannheten skall uppfylla kraven i avsnitt 2.2 i tillägg 2 till bilaga III.

1.3 Noggrannhet

Kalibreringen av samtliga mätinstrument skall göras i enlighet med nationella (eller internationella) standarder och uppfylla de krav som anges i tabell 3:

Tabell 3: Mätinstrumentens noggrannhet Nr Mätinstrument Noggrannhet 1 Motorvarvtal & det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller & 1 % av maxvärdet för motorn 2 Vridmoment & det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller & 1 % av maxvärdet för motorn 3 Bränsleförbrukning & 2 % av maxvärdet för motorn 4 Luftförbrukning & det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller & 1 % av maxvärdet för motorn 5 Avgasflöde & det högsta av följande värden: 2,5 % av avläst värde eller & 1,5 % av maxvärdet för motorn 6 Temperaturer % 600 K & 2 K absolutvärde 7 Temperaturer > 600 K & 1 % av avläst värde 8 Avgastryck & 0,2 kPa absolutvärde 9 Inloppsluftens undertryck & 0,05 kPa absolutvärde

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/29

Nr Mätinstrument Noggrannhet 10 Atmosfärtryck & 0,1 kPa absolutvärde 11 Övriga tryck & 0,1 kPa absolutvärde 12 Absolut luftfuktighet & 5 % av avläst värde 13 Luftflödets utspädning & 2 % av avläst värde 14 Utspätt avgasflöde & 2 % av avläst värde

1.4 Bestämning av gasformiga ämnen

1.4.1 Allmänna analysatorspecifikationer

Analysatorerna skall ha ett mätområde som är lämpligt för den noggrannhet som krävs vid mätning av koncentrationerna av ämnen i avgaserna (punkt 1.4.1.1). Analysatorerna bör ställas in på ett sådant sätt att den uppmätta koncentrationen ligger på mellan 15 och 100 % av fullt skalutslag.

Om det fulla skalvärdet är 155 ppm (eller ppm C) eller lägre, eller om avläsningssystem (datorer, datainsamlare) som ger tillräcklig noggrannhet och avläsningsnoggrannhet under 15 % av fullt skalutslag används, kan även koncentrationer under 15 % av fullt skalutslag godtas. I sådana fall skall ytterligare kalibreringar göras för att säkerställa kalibreringskurvornas noggrannhet – punkt 1.5.5.2 i tillägg 2 till bilaga III.

Utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet (EMC) skall ligga på en sådan nivå att ytterligare fel minimeras.

1.4.1.1 Mätfel

Analysatorn får inte avvika från den nominella kalibreringspunkten med mer än ± 2 % av avläst värde eller ± 0,3 % av hela mätområdet, om det senare värdet är högre.

OBSERVERA: I denna standard avses med noggrannhet avvikelsen mellan avläst värde på analysatorn och de nominella kalibreringsvärden som erhålls med hjälp av en kalibreringsgas ( ( verkligt värde).

1.4.1.2 Repeterbarhet

Repeterbarheten, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid tio upprepade reaktioner på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte vara större än ± 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för varje mätområde över 155 ppm (eller ppm C) som används eller ± 2 % av varje mätområde under 155 ppm (eller ppm C) som används.

1.4.1.3 Störningar

Analysatorns största reaktionsvariation på nollställnings- och kalibrerings- eller spänngaser över en tiosekundersperiod får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag för samtliga mätområden som används. 1.4.1.4 Nollpunktsavvikelse

Nollpunktsavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Nollpunktsreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en nollställningsgas under ett 30-sekundersintervall.

1.4.1.5 Spännavvikelse

Spännavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Spänn definieras som skillnaden mellan spännutslag och nollpunktsutslag. Spännreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en spänngas under ett 30-sekundersintervall.

1.4.2 Gastorkning

Torkanordningen (ej obligatorisk) skall ha minimal inverkan på koncentrationen av de gaser som mäts. Kemiska torkare är inte godtagbara som metod för att avlägsna vatten från provet. 1.4.3 Analysatorer

I avsnitten 1.4.3.1–1.4.3.5 beskrivs de mätprinciper som skall användas. En detaljerad beskrivning av mätsystemen finns i bilaga VI.

De gaser som skall mätas skall analyseras med hjälp av följande instrument. För olinjära analysatorer är det tillåtet att använda linjaritetskretsar.

L 146/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.4.3.1 Analys av kolmonoxid (CO)

Kolmonoxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

1.4.3.2 Analys av koldioxid (CO 2 )

Koldioxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

1.4.3.3 Analys av kolväten (HC)

Kolväteanalysatorn skall vara av typen uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) med uppvärmda detektorer, ventiler, rörledningar etc., så att gasens temperatur hålls vid 463 K (190 °C) ± 10 K.

1.4.3.4 Analys av kväveoxider (NOx)

Analysatorn för kväveoxider skall vara av typen kemiluminiscensdetektor (CLD) eller uppvärmd kemiluminiscensdetektor (HCLD) med NO 2 /NO-omvandlare, om mätningen görs på torr bas. Om mätningen görs på våt bas, skall en HCLD med omvandlare som hålls på en temperatur över 328 K (55 °C) användas, förutsatt att vattendämpningskontrollen (punkt 1.9.2.2 i tillägg 2 till bilaga III) utförts med tillfredsställande resultat.

Provtagningsbanan skall för både CLD och HCLD ha en väggtemperatur på mellan 328 och 473 K (55 °C– 200 °C) fram till omvandlaren (torr mätning) respektive analysatorn (våt mätning).

1.4.4 Mätning av luft-bränsleförhållande

Utrustningen för mätning av luft-bränsleförhållandet, som används för att bestämma avgasflödet i enlighet med punkt 1.2.5, skall vara en sensor med stort mätområde eller en lambdasensor av Zirconia-typ.

Sensorn skall monteras direkt på avgasröret, där avgastemperaturen är tillräckligt hög för att eliminera vattenkondensering.

Sensorns, och den inbyggda elektronikens, noggrannhet skall ligga inom

& 3 % av avläst värde " < 2 & 5 % av avläst värde 2 % " < 5 & 10 % av avläst värde 5 % "

För att uppfylla ovannämnda noggrannhetskrav skall man kalibrera sensorn enligt instrumenttillverkarens anvisningar.

1.4.5 Provtagning av gasformiga utsläpp

Provtagningssonderna för gasformiga utsläpp skall i den mån detta är tillämpligt placeras minst 0,5 m eller tre gånger avgasrörets diameter – beroende på vilket avstånd som är störst – framför avgassystemets utsläpp och tillräckligt nära motorn för att säkerställa en avgastemperatur på minst 343 K (70 °C) vid sonden.

I flercylindriga motorer med avgasgrenrör skall sondens inlopp placeras tillräckligt långt nedströms motorn för att säkerställa att provet är representativt för de genomsnittliga avgasutsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, är det tillåtet att ta ett prov separat från varje grupp och beräkna det genomsnittliga avgasutsläppet. Andra metoder som har visat sig ge samma resultat som de ovan angivna får användas. Vid beräkning av avgasutsläppen skall motorns totala avgasmassflöde användas. Om avgasernas sammansättning påverkas av ett system för efterbehandling av avgaser, skall avgasprovet tas uppströms denna anordning under provskede I och nedströms denna anordning under provskede II. Om ett fullflödessystem används för bestämning av partiklarna kan de gasformiga utsläppen även bestämmas i de utspädda avgaserna. Provtagningssonderna skall vara nära partikelprovtagningssonden i utspädningstunneln (DT punkt 1.2.1.2 i bilaga VI och PSP avsnitt 1.2.2. i bilaga VI). CO och CO 2 får alternativt bestämmas genom provtagning i säck med påföljande mätning av koncentrationen i provtagningssäcken.

1.5 Bestämning av partiklar

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/31

är hög. Förvärmning av utspädningsluften till en temperatur över gränsen på 303 K (30 °C) rekommenderas, om den omgivande temperaturen ligger under 293 K (20 °C). Temperaturen hos utspädningsluften får emellertid inte överstiga 325 K (52 °C), innan avgasen leds in i utspädningstunneln.

OBSERVERA: Vid förfarandet för stationära driftsförhållanden får filtertemperaturen vara lika med eller lägre än maximalvärdet på 325 K (52 °C). Man behöver dock inte hålla sig inom temperaturintervallet 42 °C–52 °C.

I ett system med delflödesutspädning skall partikelprovtagningssonden placeras framför och nära gassonden enligt definition i avsnitt 4.4 och i enlighet med EP och SP i figur 4–12 i punkt 1.2.1.1 i bilaga VI.

Systemet med delflödesutspädning skall vara utformat så att avgasströmmen delas i två delar, varav den mindre späds ut med luft och därefter används för partikelmätning. Det är väsentligt att utspädningsfaktorn bestäms med stor noggrannhet. Olika metoder för delning kan användas, varvid den använda delningsmetoden i hög grad avgör vilka provtagningsredskap och provtagningsförfaranden som skall användas (punkt 1.2.1.1 i bilaga VI).

För att bestämma partikelmassan krävs ett partikelprovtagningssystem, partikelprovtagningsfilter, en mikrogramvåg och en vägningskammare med kontrollerad temperatur och fuktighet.

Vid partikelprovtagning kan två metoder användas:

– Vid metoden med ett filter används ett filterpar (se punkt 1.5.1.3 i detta tillägg) för samtliga steg i provcykeln. Särskild uppmärksamhet måste ägnas provtagningstiderna och provtagningsflödena under provets insamlingsfas. Endast ett filterpar krävs emellertid för provcykeln. – Enligt metoden med flera filter skall ett filterpar (se punkt 1.5.1.3) användas för varje enskilt steg i provcykeln. Denna metod tillåter mer flexibla provtagningsförfaranden men kräver fler filter.

1.5.1 Partikelprovtagningsfilter

1.5.1.1 Filterspecifikationer

Vid certifieringsprov krävs fluorkarbonbelagda glasfiberfilter eller fluorkarbonbaserade membranfilter. För särskilda ändamål får andra filtermaterial användas. Samtliga filtertyper skall ha en insamlingskapacitet för 0,3 µm DOP (dioktylftalat) på minst 99 % vid en gashastighet på ytan mellan 35 och 100 cm/s. Vid korrelationsundersökningar som utförs mellan laboratorier eller mellan en tillverkare och en godkännandemyndighet skall filter av identisk kvalitet användas.

1.5.1.2 Filterstorlek

Partikelfiltren skall ha en diameter av minst 47 mm (37 mm effektiv diameter). Filter med större diameter godtas (punkt 1.5.1.5).

1.5.1.3 Huvudfilter och sekundärfilter

Proven på de utspädda avgaserna tas under provsekvensen med ett seriekopplat filterpar (ett huvudfilter och ett sekundärfilter). Sekundärfiltret skall vara placerat högst 100 mm bakom huvudfiltret, och filtren får inte beröra varandra. Filtren kan vägas separat eller parvis med de effektiva sidorna mot varandra.

1.5.1.4 Hastighet på filterytan

En gashastighet på ytan på mellan 35 och 100 cm/s genom filtret skall uppnås. Tryckfallet mellan provets början och slut får inte öka med mer än 25 kPa. 1.5.1.5 Provmassa

Den rekommenderade minsta provmassan på de vanligast förekommande filterstorlekarna visas i nedanstående tabell. För större filter skall minsta provmassa vara 0,065 mg/1 000 mm² filterarea.

Filterdiameter Rekommenderad effektiv diameter (mm) Rekommenderad minsta provmassa (mm) (mg) 47 37 0,11 70 60 0,25 90 80 0,41 110 100 0,62

Vid metoden med flera filter är den totala rekommenderade minsta provmassan för samtliga filter lika med produkten av det relevanta värdet ovan och kvadratroten av det totala antalet steg.

1.5.2 Specifikationer för vägningskammaren och analysvågen

L 146/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.5.2.1 Villkor för vägningskammaren

Vid all konditionering och vägning av filter skall temperaturen i den kammare där partikelfiltren konditioneras och vägs hållas vid en temperatur på 295 K (22 °C) ± 3 K. Luftfuktigheten skall hållas på en sådan nivå att daggpunkten, dvs. den temperatur då kondens inträffar, ligger på 282,5 (9,5 °C) ± 3 K, och den relativa luftfuktigheten skall vara 45 ± 8 %.

1.5.2.2 Vägning av referensfilter

Kammaren skall vara fri från alla eventuella föroreningar från omgivningen (t.ex. damm) som kan sätta sig på partikelfiltren under stabiliseringen. Avvikelser från de specifikationer för vägningskammaren som anges i punkt 1.5.2.1 tillåts om avvikelserna varar i högst 30 minuter. Vägningskammaren bör uppfylla de nödvändiga specifikationerna innan personal kommer in i vägningskammaren. Minst två oanvända referensfilter eller referensfilterpar skall vägas inom fyra timmar från, men helst samtidigt med, vägningen av provtagningsfiltren (-filterparen). Referensfiltren skall vara av samma storlek och material som provtagningsfiltren.

Om referensfiltrets eller referensfilterparens genomsnittliga vikt mellan vägningarna av provtagningsfiltren ändras med mer än 10 # g, skall samtliga provtagningsfilter kasseras och avgasprovet göras om.

Om stabilitetskriterierna för vägningskammaren enligt punkt 1.5.2.1 inte uppfylls, men vägningen av referensfiltren (-filterparen) uppfyller ovanstående kriterier, får motortillverkaren välja mellan att godta de uppmätta värdena för provtagningsfiltrens vikt eller ogiltigförklara proven, justera vägningskammarens kontrollsystem och göra om proven.

1.5.2.3 Analysvåg

Den analysvåg som skall användas för att bestämma vikten hos samtliga filter skall ha en noggrannhet (standardavvikelse) på 2 µg och en avläsningsnoggrannhet på 1 µg (1 siffra = 1 µg) enligt tillverkarens uppgifter.

1.5.2.4 Eliminering av effekter av statisk elektricitet

För att eliminera effekterna av statisk elektricitet skall filtren neutraliseras före vägningen, t.ex. med hjälp av poloniumneutraliserare eller en anordning med motsvarande verkan.

1.5.3 Ytterligare specifikationer för partikelmätning

Samtliga delar av utspädningssystemet och provtagningssystemet, från avgasröret fram till filterhållaren, som kommer i kontakt med outspädda och utspädda avgaser skall vara konstruerade på ett sådant sätt att minsta möjliga avsättning och ändring av partiklarna sker. Samtliga delar skall vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgasernas beståndsdelar, och de skall vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter. 2. MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER (NRTC-PROV)

2.1 Inledning

2.2 Dynamometer och övrig provrumsutrustning

Följande utrustning skall användas för avgasprov av motorer anslutna till motordynamometrar. 2.2.1 Motordynamometrar

En motordynamometer med lämpliga specifikationer skall användas för att köra den provcykel som beskrivs i tillägg 4 till denna bilaga. Utrustningen för mätning av vridmoment och varvtal skall möjliggöra effektmätning inom de angivna gränserna. Ytterligare beräkningar kan bli nödvändiga. Mätutrustningens noggrannhet skall vara sådan att de maximala toleranser som anges i tabell 3 inte överskrids.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/33

2.2.2 Övriga instrument

Mätinstrument för bränsleförbrukning, luftförbrukning, kyl- och smörjmedlens temperaturer, avgasernas tryck, undertrycket i inloppsgrenröret, atmosfärstrycket, luftfuktigheten och bränsletemperaturen skall användas efter behov. Dessa instrument skall uppfylla kraven i tabell 3:

Tabell 3: Mätinstrumentens noggrannhet

Nr Mätinstrument Noggrannhet 1 Motorvarvtal & det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller & 1 % av maxvärdet för motorn 2 Vridmoment & det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller & 1 % av maxvärdet för motorn 3 Bränsleförbrukning & 2 % av maxvärdet för motorn 4 Luftförbrukning & det högsta av följande värden: 2 % av avläst värde eller & 1 % av maxvärdet för motorn 5 Avgasflöde & det högsta av följande värden: 2,5 % av avläst värde eller & 1,5 % av maxvärdet för motorn 6 Temperaturer % 600 K & 2 K absolutvärde 7 Temperaturer > 600 K & 1 % av avläst värde 8 Avgastryck & 0,2 kPa absolutvärde 9 Inloppsluftens undertryck & 0,05 kPa absolutvärde 10 Atmosfärtryck & 0,1 kPa absolutvärde 11 Övriga tryck & 0,1 kPa absolutvärde 12 Absolut luftfuktighet & 5 % av avläst värde 13 Luftflödets utspädning & 2 % av avläst värde 14 Utspätt avgasflöde & 2 % av avläst värde

2.2.3 Outspätt avgasflöde

För att kunna beräkna utsläppen i de outspädda avgaserna och styra ett system med delflödesutspädning måste man känna till avgasmassflödet. För bestämning av avgasmassflödet kan någon av nedanstående metoder användas.

För beräkning av utsläppen skall båda metoders responstid vara lika med eller kortare än vad som krävs för analysatorer enligt definitionen i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2.

För styrning av ett system med delflödesutspädning krävs en snabbare reaktion. För delflödessystem med direktstyrning krävs en responstid på % 0,3 s. När det gäller delflödessystem med look ahead-styrning, som bygger på resultaten från en tidigare provkörning, måste systemet för avgasflödesmätning ha en responstid på % 5 s med en stegtid på % 1 s. Systemets responstid skall specificeras av instrumenttillverkaren. De kombinerade responstidskraven för avgasflöde och delflödessystem framgår av avsnitt 2.4.

Metod med direkt mätning

Direkt mätning av det momentana avgasflödet kan exempelvis ske med hjälp av

– differentialtrycksutrustning, såsom flödesmunstycke (för närmare uppgifter se ISO 5167: 2000), – ultraljudsflödesmätare,

– Vortex-flödesmätare.

Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika mätfel som ger fel utsläppsvärden. Detta innebär bland annat noggrann installation av utrustningen i motorns avgassystem enligt instrumenttillverkarens rekommendationer och god branschpraxis. Särskilt motorns prestanda och utsläpp får inte påverkas av utrustningens installation.

Flödesmätarna skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3.

Metod med mätning av luft och bränsle

L 146/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Mätning av luftflödet och bränsleflödet med lämpliga flödesmätare. Beräkningen av det momentana avgasflödet skall göras enligt följande formel:

G EXHW = G AIRW + G FUEL (massflöde avgaser på våt bas)

Flödesmätarna skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, men också vara så noggranna att de uppfyller noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet. Metod med spårgasmätning

Mätning av koncentrationen av en spårgas i avgaserna.

En känd mängd inert gas (t.ex. rent helium) sprutas in i avgasflödet som spårgas. Gasen blandar sig med och späds ut av avgaserna men får inte reagera i avgasröret. Gasens koncentration i avgasprovet mäts.

Spårgasflödet skall ställas in så att spårgaskoncentrationen vid tomgångsvarvtal och efter blandning är lägre än fullt skalutslag på gasanalysatorn.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

G " " G $ T EXH " # EXHW 60 " conc mix # conc a där

Spårgasens bakgrundskoncentration ( conc a ) kan bestämmas som genomsnittet av de bakgrundskoncentrationer som mäts omedelbart före och efter provningen.

Om bakgrundskoncentrationen är lägre än 1 % av spårgasens koncentration efter blandning ( conc mix. ) vid maximalt avgasflöde, får man bortse från bakgrundskoncentrationen.

Hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet och kalibreras i enlighet med punkt 1.11.2 i tillägg 2.

Metod med mätning av luftflöde och luft-bränsleförhållande

Beräkning av avgasmassan utifrån luftflöde och luft-bränsleförhållande. Beräkningen av det momentana avgasmassflödet skall göras enligt följande formel:

# 1 & G * G " 1 ) $$% ''( EXHW AIRW A/F st " "

A / F st " 14 , 5 varvid $ " 4 2 " conc " 10 ' % CO 1 + ( $ % ( " 4 conc " 10 ' 3,5 " conc " # % ( CO CO2 % ( " 4 " 4 100 - + conc " 10 * 0 , 45 # " conc * conc " 10 % ( HC CO2 CO 2 % conc " 10 ( " 4 & ) CO % 1 * ( % ( & 3,5 " conc CO2 ) " , " # " 4 " 4 6,9078 " conc CO2 * conc CO " 10 * conc HC " 10

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/35

där A/Fst = stökiometriskt luft-bränsleförhållande (kg/kg)

" = relativt luft-bränsleförhållande

conc = koncentration av torr CO 2 (%) CO2 conc CO = koncentration av torr CO (ppm)

conc HC = koncentration av HC (ppm)

OBSERVERA: Beräkningen gäller diesel med ett H/C-förhållande lika med 1,8.

Luftflödesmätaren skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, CO 2 -analysatorn skall uppfylla kraven i punkt 2.3.1, och hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Alternativt kan man använda utrustning för mätning av luft-bränsleförhållandet, exempelvis en sensor av Zirconiatyp, för att mäta luftöverskottsförhållandet i enlighet med specifikationerna i punkt 2.3.4.

2.2.4 Utspätt avgasflöde

För att kunna beräkna utsläppen i de utspädda avgaserna måste man känna till de utspädda avgasernas massflöde. Det sammanlagda utspädda avgasflödet under provcykeln (kg per prov) skall räknas fram med hjälp av mätvärdena från hela provcykeln och motsvarande kalibreringsdata för flödesmätningsutrustningen ( V 0 för PDV, K V för CFV, C d för SSV) med hjälp av motsvarande metoder som beskrivs i punkt 2.2.1 i tillägg 3. Om den sammanlagda provmassan för mätning av partiklar och gasformiga föroreningar överskrider 0,5 % av det totala CVS-flödet, skall CVS-flödet korrigeras, eller också skall partikelprovflödet återföras till CVS-systemet innan det når flödesmätaren.

2.3 Bestämning av gasformiga ämnen

2.3.1 Allmänna analysatorspecifikationer

Utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet (EMC) skall ligga på en sådan nivå att ytterligare fel minimeras.

2.3.1.1 Mätfel

Analysatorn får inte avvika från den nominella kalibreringspunkten med mer än ± 2 % av avläst värde eller ± 0,3 % av hela mätområdet, om det senare värdet är högre.

2.3.1.2 Repeterbarhet

Repeterbarheten, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid tio upprepade reaktioner på en viss kalibreringseller spänngas, får inte vara större än ± 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för varje mätområde över 155 ppm (eller ppm C) som används eller ± 2 % av varje mätområde under 155 ppm (eller ppm C) som används.

2.3.1.3 Störningar

L 146/36 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

2.3.1.5 Spännavvikelse

2.3.1.6 Stegtid

Vid analys av outspädda avgaser får stegtiden för analysatorn i mätsystemet inte överskrida 2,5 s.

OBSERVERA: En utvärdering av analysatorns responstid räcker inte för att fastställa hela systemets lämplighet för transient provning. Systemets volymer, särskilt dödvolymer, påverkar inte bara transporttiden från sonden till analysatorn utan även stegtiden. Även eventuella transporttider inuti analysatorn definieras som analysatorns responstid, vilket även gäller omvandlaren eller vattenavskiljaren i en NOx-analysator. Bestämningen av systemets totala responstid beskrivs i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2. 2.3.2 Gastorkning

Samma specifikationer som för NRSC-prov gäller (se avsnitt 1.4.2) enligt följande:

Torkanordningen (ej obligatorisk) skall ha minimal inverkan på koncentrationen av de gaser som mäts. Kemiska torkare är inte godtagbara som metod för att avlägsna vatten från provet.

2.3.3 Analysatorer

Samma specifikationer som för NRSC-prov gäller (se avsnitt 1.4.3) enligt följande:

De gaser som skall mätas skall analyseras med hjälp av följande instrument. För olinjära analysatorer är det tillåtet att använda linjaritetskretsar.

2.3.3.1 Analys av kolmonoxid (CO)

Kolmonoxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

2.3.3.2 Analys av koldioxid (CO 2 )

Koldioxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

2.3.3.3 Analys av kolväten (HC)

Kolväteanalysatorn skall vara av typen uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) med uppvärmda detektorer, ventiler, rörledningar etc., så att gasens temperatur hålls vid 463 K (190 °C) ± 10 K.

2.3.3.4 Analys av kväveoxider (NOx)

Provtagningsbanan skall för både CLD och HCLD ha en väggtemperatur på mellan 328 och 473 K (55°C–200°C) fram till omvandlaren (torr mätning) respektive analysatorn (våt mätning).

2.3.4 Mätning av luft-bränsleförhållande

Utrustningen för mätning av luft-bränsleförhållandet, som används för att bestämma avgasflödet i enlighet med punkt 2.2.3, skall vara en sensor med stort mätområde eller en lambdasensor av Zirconia-typ.

Sensorn skall monteras direkt på avgasröret, där avgastemperaturen är tillräckligt hög för att eliminera vattenkondensering.

Sensorns, och den inbyggda elektronikens, noggrannhet skall ligga inom

& 3 % av avläst värde " < 2 & 5 % av avläst värde 2 % " < 5 & 10 % av avläst värde 5 % "

För att uppfylla ovannämnda noggrannhetskrav skall man kalibrera sensorn enligt instrumenttillverkarens anvisningar.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/37

2.3.5 Provtagning av gasformiga utsläpp

2.3.5.1 Outspätt avgasflöde

För beräkningen av utsläppen i de outspädda avgaserna gäller samma specifikationer som för NRSC-prov (se avsnitt 1.4.4) enligt följande:

I flercylindriga motorer med avgasgrenrör skall sondens inlopp placeras tillräckligt långt bakom för att säkerställa att provet är representativt för de genomsnittliga avgasutsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, är det tillåtet att ta ett prov separat från varje grupp och beräkna det genomsnittliga avgasutsläppet. Andra metoder som har visat sig ge samma resultat som de ovan angivna får användas. Vid beräkning av avgasutsläppen skall motorns totala avgasmassflöde användas.

Om avgasernas sammansättning påverkas av ett system för efterbehandling av avgaser, skall avgasprovet tas uppströms denna anordning under provskede I och nedströms denna anordning under provskede II.

2.3.5.2 Utspätt avgasflöde

Om ett system med fullflödesutspädning används, gäller följande specifikationer.

Avgasröret mellan motorn och systemet med fullflödesutspädning skall uppfylla kraven i bilaga VI.

Provtagningssonderna (en eller flera) för gasformiga utsläpp skall installeras i utspädningstunneln i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, samt i omedelbar närhet av provtagningssonden för partiklar.

Uppsamlingen kan generellt sett göras på två sätt:

– Föroreningarna samlas upp i en provtagningssäck under hela provcykeln och mäts när provet körts klart.

– Föroreningarna mäts fortlöpande och integreras under hela provcykeln. Denna metod är obligatorisk för kolväten och NO x .

Prov på bakgrundskoncentrationerna skall tas uppströms utspädningstunneln i en provtagningssäck och subtraheras från utsläppskoncentrationen enligt avsnitt 2.2.3 i tillägg 3.

2.4 Bestämning av partiklar

För bestämningen av partiklar krävs ett utspädningssystem. Utspädning kan ske genom ett system med delflödesutspädning eller ett system med fullflödesutspädning. Utspädningssystemets flödeskapacitet skall vara tillräcklig för att fullständigt eliminera vattenkondensering i utspädnings- och provtagningssystemen samt hålla den utspädda avgasen mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C) omedelbart framför filterhållaren. Avfuktning av utspädningsluften innan denna kommer in i utspädningssystemet är tillåten om luftfuktigheten är hög. Förvärmning av utspädningsluften till en temperatur över gränsen på 303 K (30 °C) rekommenderas, om den omgivande temperaturen ligger under 293 K (20 °C). Temperaturen hos utspädningsluften får emellertid inte överstiga 325 K (52 °C), innan avgasen leds in i utspädningstunneln.

Provtagningssonden för partiklar skall installeras i omedelbar närhet av provtagningssonden för gasformiga utsläpp, och installationen skall uppfylla föreskrifterna i avsnitt 2.3.5.

För bestämning av partikelmassan krävs ett partikelprovtagningssystem, partikelprovtagningsfilter, en mikrogramvåg och en vägningskammare med kontrollerad temperatur och luftfuktighet.

Specifikationer för system med delflödesutspädning

För styrning av ett system med delflödesutspädning krävs det att systemet reagerar snabbt. Systemets omvandlingstid skall fastställas med hjälp av förfarandet i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2.

Om avgasflödesmätningens (se föregående avsnitt) och delflödessystemets sammantagna omvandlingstider ligger under 0,3 s, får direktstyrning användas. Om omvandlingstiden är över 0,3 s, måste man använda look ahead-styrning på grundval av resultaten från en tidigare provkörning. I så fall skall stigtiden vara % 1 s och den sammantagna omvandlingstiden % 10 s.

L 146/38 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Hela systemet måste reagera på ett sätt som säkerställer att partikelprovet ( G SE ) är representativt och proportionellt mot avgasmassflödet. För att fastställa proportionaliteten gör man en regressionsanalys mellan G SE och G EXHW med minst 5 registreringar per sekund, där följande kriterier skall vara uppfyllda:

2 – Korrelationskoefficienten r för den linjära regressionen mellan G SE och G EXHW får inte vara lägre än 0,95.

– Standardavvikelsen för skattningen av G SE på G EXHW får inte överskrida 5 % av maximalt G SE .

– Skärningen mellan G SE och regressionslinjen får inte överskrida & 2 % av maximalt G SE .

Alternativt kan man först provköra systemet och sedan använda avgasmassflödets signal från denna provkörning för att styra provets flöde in i partikelsystemet ("look-ahead-styrning"). Ett sådant tillvägagångssätt krävs, om partikelsystemets omvandlingstid ( t 50,P ) eller omvandlingstiden för avgasmassflödets signal ( t 50,F ) är > 0,3 s. En korrekt styrning av delflödessystemet uppnås, om provkörningens tidskurva för G EXHW ,pre , som styr G SE , flyttas med en look ahead-tid på t 50,P + t 50,F .

För fastställande av korrelationen mellan G SE och G EXHW skall de data som registreras under den verkliga provningen användas, varvid G EXHW -tiden skall förskjutas med t 50,F i förhållande till G SE ( t 50,P ingår inte). Det vill säga att tidsförskjutningen mellan G EXHW och G SE är lika med skillnaden mellan respektive omvandlingstid, som fastställts i enlighet med avsnitt 2.6 i tillägg 2.

När det gäller delflödessystem, är provtagningsflödets G SE ett särskilt problem, om detta värde inte mäts direkt utan beräknas genom differentialflödesmätning enligt följande:

G SE = G TOTW – G DILW

I detta fall räcker det inte med en noggrannhet på & 2 % hos G TOTW och G DILW för att garantera en godtagbar noggrannhet hos G SE . Om gasflödet bestäms med hjälp av differentialflödesmätning, skall det maximala felet hos skillnaden vara sådant att noggrannheten hos G SE ligger inom & 5 %, när utspädningsfaktorn är lägre än 15. Det kan beräknas med hjälp av genomsnittskvadratroten av felen hos varje instrument.

Godtagbar noggrannhet hos G SE kan uppnås med någon av följande metoder:

a) Den absoluta noggrannheten hos G TOTW och G DILW är & 0,2 %, vilket garanterar en noggrannhet hos G SE på % 5 % vid en utspädningsfaktor på 15. Högre utspädningsfaktor ger dock större fel.

b) Kalibreringen av G DILW mot G TOTW skall genomföras så att man uppnår samma noggrannhet för G SE som i punkt a. En kalibrering av detta slag beskrivs närmare i punkt 2.6. i tillägg 2.

c) Noggrannheten hos G SE bestäms indirekt utifrån noggrannheten hos utspädningsfaktorn, som fastställts med hjälp av en spårgas, t.ex. CO 2 . Även här krävs samma noggrannhet som i metod a för G SE .

d) Den absoluta noggrannheten hos G TOTW och G DILW ligger inom & 2 % av fullt skalutslag, det maximala felet hos differensen mellan G TOTW och G DILW ligger inom 0,2 %, och linearitetsfelet ligger inom & 0,2 % av det högsta värdet för G TOTW under provet.

2.4.1 Partikelprovtagningsfilter

2.4.1.1 Filterspecifikationer

2.4.1.2 Filterstorlek

Partikelfiltren skall ha en diameter av minst 47 mm (37 mm effektiv diameter). Filter med större diameter godtas (punkt 2.4.1.5).

2.4.1.3 Huvudfilter och sekundärfilter

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/39

2.4.1.4 Hastighet på filterytan

En gashastighet på ytan på mellan 35 och 100 cm/s genom filtret skall uppnås. Tryckfallet mellan provets början och slut får inte öka med mer än 25 kPa.

2.4.1.5 Provmassa

Den rekommenderade minsta provmassan på de vanligast förekommande filterstorlekarna visas i nedanstående tabell. För större filter skall minsta provmassa vara 0,065 mg/1 000 mm² filterarea.

Filterdiameter (mm) Rekommenderad effektiv diameter (mm) Rekommenderad minsta provmassa (mg) 47 37 0,11 70 60 0,25 90 80 0,41 110 100 0,62

2.4.2 Specifikationer för vägningskammaren och analysvågen

2.4.2.1 Villkor för vägningskammaren

2.4.2.2 Vägning av referensfilter

Kammaren skall vara fri från alla eventuella föroreningar från omgivningen (t.ex. damm) som kan sätta sig på partikelfiltren under stabiliseringen. Avvikelser från de specifikationer för vägningskammaren som anges i punkt 2.4.2.1 tillåts om avvikelserna varar i högst 30 minuter. Vägningskammaren bör uppfylla de nödvändiga specifikationerna innan personal kommer in i vägningskammaren. Minst två oanvända referensfilter eller referensfilterpar skall vägas inom fyra timmar från, men helst samtidigt med, vägningen av provtagningsfiltren (filterparen). Referensfiltren skall vara av samma storlek och material som provtagningsfiltren.

Om stabilitetskriterierna för vägningskammaren enligt punkt 2.4.2.1 inte uppfylls, men vägningen av referensfiltren (filterparen) uppfyller ovanstående kriterier, får motortillverkaren välja mellan att godta de uppmätta värdena för provtagningsfiltrens vikt eller ogiltigförklara proven, justera vägningskammarens kontrollsystem och göra om proven.

2.4.2.3 Analysvåg

2.4.2.4 Eliminering av effekter av statisk elektricitet

För att eliminera effekterna av statisk elektricitet skall filtren neutraliseras före vägningen, t.ex. med hjälp av poloniumneutraliserare eller en anordning med motsvarande verkan.

2.4.3 Ytterligare specifikationer för partikelmätning

L 146/40 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

6. Tillägg 2 skall ändras på följande sätt:

a) Rubriken skall ersättas med följande:

"TILLÄGG 2

1 KALIBRERING (NRSC, NRTC )"

b) Punkt 1.2.2 skall ändras på följande sätt:

Efter den nuvarande texten skall följande läggas till:

"Noggrannhetskravet innebär att de primärgaser som ingår i blandningen skall vara kända för att ha en noggrannhet av minst & 1 %, och de måste kunna hänföras till nationella eller internationella gasnormer. Verifieringen skall utföras mellan 15 och 50 % av fullt skalutslag för varje kalibrering med blandare. Om den första verifieringen underkänns, kan man utföra en ytterligare verifiering med hjälp av en annan kalibreringsgas.

Blandaren kan också kontrolleras med ett linjärt instrument, t.ex. med NO-gas med en CLD. Instrumentets spännvärde skall justeras med spänngas kopplad direkt till instrumentet. Blandaren skall kontrolleras vid de inställningar som skall användas, och det nominella värdet skall jämföras med den koncentration som uppmätts med instrumentet. Skillnaden skall vid varje punkt ligga inom ± 1 % av det nominella värdet.

Även andra metoder kan användas, om de baseras på god branschpraxis och på förhand godkänns av de berörda parterna.

OBSERVERA: En precisionsgasdelare med en noggrannhet inom & 1 % rekommenderas för korrekt fastställande av analysatorns kalibreringskurva. Gasdelaren skall ha kalibrerats av instrumenttillverkaren."

c) Punkt 1.5.5.1 skall ändras på följande sätt:

i) Första meningen skall ersättas med följande:

"Analysatorns kalibreringskurva bestäms genom minst sex kalibreringspunkter (utöver noll) så jämnt utspridda som möjligt. "

ii) Den tredje strecksatsen skall ersättas med följande:

"Kalibreringskurvan får inte avvika med mer än & 2 % från det nominella värdet för varje kalibreringspunkt och mer än & 0,3 % av fullt mätutslag vid noll."

d) I punkt 1.5.5.2 skall den sista strecksatsen ersättas med följande:

"Kalibreringskurvan får inte avvika med mer än & 4 % från det nominella värdet för varje kalibreringspunkt och mer än & 0,3 % av fullt mätutslag vid noll."

e) Texten i punkt 1.8.3 skall ersättas med följande:

"Kontroll av syreinterferens skall göras när en analysator tas i bruk och efter längre serviceintervall.

Området skall väljas så att provgaserna för syreinterferenskontrollen ligger inom den övre halvan. Ugnen skall vid provet hålla föreskriven temperatur.

1 För NRSC- och NRTC-proven används samma kalibrering, utom när det gäller de krav som anges i punkterna 1.11 och 2.6.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/41

1.8.3.1 Syreinterferensgaser

Provgaserna för kontroll av syreinterferens skall innehålla propan med 350 ppm C ÷ 75 ppm C kolväte. Koncentrationsvärdet skall bestämmas till kalibreringsgastoleranser genom kromatografisk analys av alla kolväten plus orenheter eller genom dynamisk blandning. Utspädningen skall till övervägande del bestå av kväve och resten syre. För dieselmotorer skall följande blandningsförhållanden användas:

O 2 -koncentration Balans 21 (20–22) Kväve 10 (9–11) Kväve 5 (4–6) Kväve

1.8.3.2 Förfarande

a) Analysatorn nollställs.

b) Analysatorns mätområde ställs in med en syreblandning på 21 %.

c) Nollpunktsutslaget kontrolleras igen. Om det ändrats mer än 0,5 % av fullt skalutslag, upprepas punkterna a och b.

d) Provgaserna för kontroll av syreinterferens 5 % och 10 % tillförs.

e) Nollpunktsutslaget kontrolleras igen. Om det ändrats mer än ± 1 % av fullt skalutslag, skall provet göras om.

f) Syreinterferensen (%O 2 I) skall beräknas för båda de blandningar som anges i d på följande sätt:

" B # C # O 2 I $ " 100 B A = kolvätekoncentrationen (ppm C) i den spänngas som avses i b.

B = kolvätekoncentrationen (ppm C) i de provgaser för kontroll av syreinterferens som avses i d i detta avsnitt.

C = analysatorns reaktion.

A " ppmC # " D

D = analysatorns utslag från A i procent av fullt skalutslag.

g) Syreinterferensen (%O 2 I) skall vara lägre än ± 3,0 % för samtliga provgaser för kontroll av syreinterferens före provning.

h) Om syreinterferensen överstiger ± 3,0 %, skall luftflödet ökas respektive minskas stegvis uppåt och nedåt i förhållande till tillverkarens specifikation, dvs. punkt 1.8.1 skall upprepas för varje flöde.

i) Om syreinterferensen överstiger ± 3,0 % efter det att luftflödet justerats, skall bränsleflödet och därefter provtagningsflödet varieras, och punkt 1.8.1 skall upprepas för varje inställning.

j) Om syreinterferensen fortfarande överstiger ± 3,0 %, skall analysatorn repareras eller bytas ut eller bränslet till flamjoniseringsdetektorn eller brännarluften bytas ut före provet. Denna punkt skall därefter upprepas med den reparerade utrustningen eller utbytta gasen."

f) Punkt 1.9.2.2 skall ändras på följande sätt:

i) Första stycket skall ersättas med följande:

"Denna kontroll gäller endast mätningar av gaskoncentrationer på våt bas. Vid beräkning av vattenutsläckning måste hänsyn tas till utspädningen av NO-spänngasen med vattenånga och inställningen av koncentrationen av vattenånga i blandningen till den som förväntas vid provning. En NO-spänngas med en koncentration på mellan 80 och 100 % av fullt skalutslag inom det mätområde som normalt används skall ledas genom (H)CLD och NO-värdet noteras som D. NO-gasen skall bubblas ned i vatten vid rumstemperatur och ledas genom (H)CLD varvid NO-värdet noteras som C. Vattentemperaturen skall bestämmas och registreras som F. Blandningens mättade ångtryck vid motsvarande temperatur (F) hos bubbelvattnet skall bestämmas och noteras som G. Koncentrationen av vattenånga (i %) i blandningen skall beräknas enligt

L 146/42 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

följande:" ii) Tredje stycket skall ersättas med följande:

Värdet registreras som De. När det gäller dieselavgaser skall den förväntade maximala koncentrationen av vattenånga (i %) beräknas, under antagande av att förhållandet mellan H- och C-atomer i bränslet är 1,8:1, med utgångspunkt i den maximala CO 2 -koncentrationen i avgaserna eller den outspädda CO 2 -spänngaskoncentrationen (A, beräknad enligt punkt 1.9.2.1) på följande sätt:

g) Följande punkt skall införas:

"1.11 Ytterligare kalibreringskrav för mätning av outspädda avgaser under NRTC-prov

1.11.1 Kontroll av analyssystemets responstid

Responstiden skall bestämmas med exakt samma systeminställningar som vid provmätning (dvs. tryck, flöden, analysatorns filterinställningar och andra faktorer som påverkar responstiden). Responstiden fastställs genom att man byter gas direkt vid provtagningssondens inlopp. Gasbytet får inte ta längre än 0,1 sekunder. Kontrollgaserna skall ändra koncentrationen med minst 60 % av fullt skalutslag. Varje gaskomponents spårhalt skall registreras. Responstiden definieras som tidsskillnaden mellan gasbytet och den därpå registrerade koncentrationsändringen. Systemets responstid (t 90 ) är omvandlingstiden i mätdetektorn plus detektorns stegtid. Omvandlingstiden definieras som tiden mellan ändringen (t 0 ) och den tidpunkt då utvärdet uppnått 10 % av slutvärdet (t 10 ). Stegtiden definieras som tiden mellan utvärden på 10 respektive 90 % av slutvärdet (t 90 – t 10 ).

För tidsförskjutningen av analysatorn och avgasflödets signaler vid outspädd mätning definieras omvandlingstiden som tiden mellan ändringen (t 0 ) och den tidpunkt då utvärdet uppnått 50 % av slutvärdet (t 50 ).

Systemets responstid skall vara % 10 sekunder med en stegtid på % 2,5 sekunder för alla beståndsdelar (CO, NOx, HC) och för samtliga mätområden som används.

1.11.2 Kalibrering av spårgasanalysatorn för avgasflödesmätning

Om man använder en analysator för mätning av spårgaskoncentration, skall denna kalibreras med standardgasen. Kalibreringskurvan skall fastställas genom minst tio kalibreringspunkter (utöver nollpunkten) placerade så att hälften av punkterna ligger mellan 4 och 20 % av fullt skalutslag och resten mellan 20 och 100 %. Kalibreringskurvan beräknas med minsta kvadrat-metoden.

Kalibreringskurvan får avvika med högst & 1 % av fullt skalutslag från det nominella värdet för varje kalibreringspunkt i området mellan 20 och 100 % av fullt skalutslag. Den får avvika med högst & 2 % från det nominella värdet i området mellan 4 och 20 % av fullt skalutslag.

Före provningen skall analysatorn nollställas och mätområdet ställas in med en nollställningsgas och en spänngas vars nominella värde är över 80 % av fullt skalutslag för analysatorn."

h) Punkt 2.2 skall ersättas med följande:

"2.2 Kalibreringen av gasflödesmätare eller flödesmätningsutrustning skall göras i enlighet med nationella eller internationella standarder.

Det maximala felet hos det uppmätta värdet skall ligga inom ± 2 % av det avlästa värdet. När det gäller delflödessystem, är provtagningsflödets G SE ett särskilt problem, om detta värde inte mäts direkt utan beräknas genom differentialflödesmätning enligt följande:

G SE = G TOTW – G DILW

i) Följande avsnitt skall läggas till:

"2.6 Ytterligare kalibreringskrav för system med delflödesutspädning

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/43

2.6.1 Periodisk kalibrering

Om provgasflödet bestäms med hjälp av differentialflödesmätning, skall flödesmätaren eller flödesmätningsutrustningen kalibreras enligt något av följande förfaranden, så att provtagningsflödet G SE i tunneln uppfyller noggrannhetskraven i avsnitt 2.4 i tillägg I:

Flödesmätaren för G DILW ansluts i serie till flödesmätaren för G TOTW , skillnaden mellan de båda flödesmätarna kalibreras för minst 5 jämnt fördelade flödesbörvärden mellan provets lägsta G DILW -värde och provets G TOTW värde. Utspädningstunneln behöver inte passeras.

En kalibrerad massflödesmätare ansluts i serie till flödesmätaren för G TOTW , och noggrannheten kontrolleras för det värde som används under provet. Sedan ansluts massflödesmätaren i serie till flödesmätaren för G DILW , och noggrannheten kontrolleras för minst 5 inställningar, motsvarande utspädningsfaktorer mellan 3 och 50, i förhållande till det G TOTW -värde som används under provet.

Överföringsröret TT kopplas bort från avgasflödet, och en kalibrerad flödesmätare, med ett mätområde som lämpar sig för mätning av G SE , kopplas till överföringsröret. Därefter ställs G TOTW in till det värde som används under provet, och G DILW ställs in till minst 5 olika värden efter varandra, motsvarande utspädningsfaktorer mellan 3 och 50. Alternativt kan man ordna med en särskild flödesväg för kalibreringen, där tunneln inte passeras. Det totala flödet och utspädningsluftens flöde genom respektive mätare måste dock vara desamma som under det verkliga provet.

En spårgas matas in i överföringsröret TT. Spårgasen kan vara en beståndsdel av avgaserna, såsom CO 2 eller NOx. Efter utspädning i tunneln mäts spårgaskomponenten. Detta skall göras för 5 utspädningsfaktorer mellan 3 och 50. Provflödets noggrannhet beräknas med hjälp av utspädningsfaktorn q :

G SE = G TOTW / q

Gasanalysatorernas noggrannhet skall beaktas för att säkerställa noggrannheten hos G SE

2.6.2 Kontroll av kolflödet

Det rekommenderas med eftertryck att man kontrollerar kolflödet med hjälp av de verkliga avgaserna för att upptäcka mät- och kontrollproblem och verifiera att delflödessystemet fungerar på rätt sätt. Denna kontroll bör göras åtminstone varje gång en ny motor installeras, eller när en väsentlig del av provbäddskonfigurationen ändras.

Motorn skall köras med toppvridmoment och topphastighet eller i något annat stationärt driftläge som ger 5 % eller mer CO 2 . Delflödessystemet skall köras med en utspädningsfaktor på ungefär 15:1. 2.6.3 Förhandskontroll

Systemet skall förhandskontrolleras inom 2 timmar före provningen enligt följande:

Flödesmätarnas noggrannhet kontrolleras på samma sätt som vid kalibreringen vid åtminstone två punkter, inklusive G DILW -flödesvärden motsvarande utspädningsfaktorer mellan 5 och 15 för det G TOTW -värde som används under provet.

Förhandskontrollen får uteslutas, om man med hjälp av de värden som registrerats vid ovan beskriva kalibrering kan visa att flödesmätarnas kalibrering är stabil under en längre tid.

2.6.4 Bestämning av omvandlingstiden

Omvandlingstiden skall bestämmas med exakt samma systeminställningar som vid provmätningen. För detta skall följande metod användas: En oberoende referensflödesmätare med ett för provtagningsflödet lämpligt mätområde placeras i serie med och nära kopplat till sonden. Flödesmätarens omvandlingstid skall vara kortare än 100 ms vid den flödesstegsstorlek som används vid responstidsmätningen och ha en flödesstrypning som motsvarar god branschpraxis och som är så låg att den inte påverkar delflödessystemets dynamiska prestanda.

Inmatningen av avgasflödet (eller luftflödet, om avgasflödet beräknas) i delflödessystemet skall stegvis ändras, från lågt flöde till minst 90 % av fullt skalutslag. För den stegvisa ändringen bör man använda samma tröskel som för att utlösa look ahead-styrning vid det verkliga provet. Stimulus för avgasflödesstegen och flödesmätarens reaktion skall registreras med en frekvens på minst 10 gånger per sekund.

L 146/44 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Med hjälp av dessa data beräknas delflödessystemets omvandlingstid, som är tiden mellan utlösandet av stegstimulus och den punkt som ger 50 % av flödesmätarens reaktion. På samma sätt bestäms omvandlingstiderna för delflödessystemets G SE -signal och avgasflödesmätarens G EXHW -signal. Dessa signaler används för de regressionskontroller som genomförs efter varje provning (se punkt 2.4. i tillägg I). Beräkningen skall upprepas för minst 5 öknings- och minskningsstimulus, varefter man beräknar resultatens medelvärde. Referensflödesmätarens interna omvandlingstid (<100 ms) skall subtraheras från detta värde. Det resulterande värdet är delflödessystemets look ahead-värde, som skall tillämpas i enlighet med punkt 2.4 i tillägg I.

7. Följande avsnitt skall införas:

"3. KALIBRERING AV CVS-SYSTEMET

3.1 Allmänt

CVS-systemet (systemet för konstantvolymprovtagning) skall kalibreras med hjälp av en noggrann flödesmätare och hjälpmedel för ändring av driftförhållandena.

Flödet genom systemet skall mätas vid olika driftinställningar för flödet, och systemets styrparametrar skall mätas och ställas i relation till flödena.

Olika typer av flödesmätare kan användas, t.ex. kalibrerat venturirör, kalibrerad laminär flödesmätare eller kalibrerad turbinmätare. 3.2 Kalibrering av kolvpump (PDP)

Alla pumpparametrar skall mätas samtidigt med parametrarna för ett kalibreringsventurirör, som är anslutet i serie 3 med pumpen. Det beräknade flödet (i m /min vid pumpinloppet och vid absolut tryck och temperatur) ritas sedan in i ett diagram som funktion av värdet på en korrelationsfunktion, vars värde i sin tur är en funktion av pumpparametrarnas värden. Den linjära funktion som beskriver sambandet mellan pumpflödet och korrelationsfunktionens värde bestäms. Om CVS-systemet har en drivanordning med flera hastigheter skall en kalibrering utföras för varje hastighetsområde som används.

Temperaturen skall hållas konstant under kalibreringen.

Otätheten i kopplingar och kanaler mellan kaliberingsventuriröret och CVS-pumpen skall hållas under 0,3 % av den lägsta flödespunkten (högsta strypning och lägsta pumphastighet).

3.2.1 Behandling av mätdata

3 Luftflödet (QS) i m /min (vid standardförhållanden) för varje strypvärde (minst sex) beräknas med hjälp av värdena från flödesmätaren enligt den metod tillverkaren föreskriver. Luftflödet skall sedan omvandlas till pumpflöde (Vo) i 3 m /varv vid pumpinloppets absoluta temperatur och absoluta tryck enligt följande formel:

Q T 101 . 3 x x s V 0 ) n 273 p A

där

3 Q s = luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m /s)

T = temperatur vid pumpinloppet (K)

p A = absolut tryck vid pumpinloppet (p B - p 1 ) (kPa)

n = pumphastighet (varv/s)

För att kompensera för den inverkan som tryckskillnader i pumpen och pumpförluster kan ha skall korrelering göras med hjälp av en korrelationsfunktion (X 0 ), i vilken variablerna är pumphastigheten (n), tryckskillnaden mellan pumpinlopp och pumputlopp samt det absoluta trycket vid pumpens utlopp:

1 * p x p X 0 ) n p A

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/45

där

" p p = tryckskillnad mellan pumpens in- och utlopp (kPa)

p A = absolut tryck vid pumpens utlopp (kPa)

Linjär anpassning med minsta kvadrat-metoden skall göras för att få fram kalibreringsekvationen enligt följande formel:

V # D " m x ( X ) 0 0 0

D 0 är regressionslinjens skärningspunkt på y-axeln och m lutningskoefficienten. För ett CVS-system med flera hastigheter skall kalibreringskurvorna, som tagits fram för pumpens olika hastighetsområden, vara ungefär parallella, och värdet i skärningspunkten (D 0 ) skall öka när man går från ett högre till ett lägre hastighetsområde.

De värden som räknats fram med kalibreringsekvationen skall ligga inom ± 0,5 % från det uppmätta värdet på V 0 . Värdena på lutningskoefficienten m varierar mellan olika pumpar. Inflödet av partiklar kommer med tiden att göra att pumpförlusterna minskar, vilket återspeglas i lägre värden på m. Därför skall kalibrering göras när pumpen tas i drift, efter varje större översyn och då kontrollen av hela systemet (se punkt 3.5) ger vid handen att pumpförlusterna ändrats.

3.3 Kalibrering av venturirör för kritiskt flöde (CFV)

Kalibreringen av CFV baseras på flödesekvationen för ett kritiskt venturirör. Gasflödet är en funktion av inloppets tryck och temperatur:

K x p Q ) v A s T

där

K v = kalibreringskoefficient

p A = absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T = temperatur vid venturirörets inlopp (K) 3.3.1 Behandling av mätdata

3 Luftflödet (Q s ) i m /min (vid standardförhållanden) för varje strypvärde (minst 8) beräknas med hjälp av värdena från flödesmätaren enligt den metod tillverkaren föreskriver. Kalibreringskoefficienten räknas fram utifrån kalibreringsdata för varje strypvärde på följande sätt:

Q x T K ) S v p A

där

3 Q s = luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m /s)

T = temperatur vid venturirörets inlopp (K)

p A = absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

För att bestämma området för det kritiska flödet skall kurvan K v ritas som en funktion av trycket vid venturirörets inlopp. För flöden kring det kritiska luftflödet ("kvävt flöde") kommer K v att vara relativt konstant. När trycket sjunker (undertrycket ökar), begränsas inte flödet i venturiröret, och K v minskar, vilket är ett tecken på att CFV-systemet körs utanför det tillåtna arbetsområdet.

För minst åtta punkter inom det kritiska flödesområdet beräknas medelvärdet och standardavvikelsen för K v . Standardavvikelsen får inte överstiga ± 0,3 % av medelvärdet på K v .

L 146/46 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

3.4 Kalibrering av subsoniskt venturirör (SSV)

Kalibreringen av SSV baseras på flödesekvationen för ett subsoniskt venturirör. Gasflödet är en funktion av inloppets tryck och temperatur samt tryckfallet mellan SSV-inlopp och SSV-mynning, enligt följande:

% " ( + 1 1 " # # ) 2 1 . 4286 1 . 7143 Q / A d C P & r . r , # ) SSV 0 d A & T 4 1 . 4286 1 . " r , ' $ * -

där

A 0 = en rad konstanter och enhetsomräkningar

" 1 % " # & 3 m % K 1 2 " % # & # & ##$ &&' min kPa 2 # & $ mm ' = 0,006111 i SI-enheter av $ '

d = SSV-mynningens diameter (m)

C d = SSV-utsläppskoefficient

P A = absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T = temperatur vid venturirörets inlopp (K) r = absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck

∆P = 1 ) P A

ß = förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiameter d = D

3.4.1 Behandling av mätdata

3 Luftflödet (Q SSV ) i m /min (vid standardförhållanden) för varje flödesvärde (minst 16) beräknas med hjälp av värdena från flödesmätaren enligt den metod tillverkaren föreskriver. Utsläppskoefficienten räknas fram utifrån kalibreringsdata för varje flödesvärde på följande sätt:

Q SSV C d / % " ( + 1 1 " # # ) 2 & 1 . 4286 1 . 7143 A d P r . r , # ) 0 A & T 4 1 . 4286 1 . " r , ' $ * -

där 3 Q SSV = luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m /s) T = temperatur vid venturirörets inlopp (K) d = SSV-mynningens diameter (m) r = absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck

∆P = 1 ) P A

ß = förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiameter

d = D

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/47

För att bestämma området för det subsoniska flödet skall kurvan C d ritas som en funktion av Reynoldstalet vid SSVmynningen. Re vid SSV-mynningen beräknas med följande formel: Q Re " A SSV 1 d " där

A 1 = en rad konstanter och enhetsomräkningar

# 1 & # min & # mm & = 25,55152 $ 3 ' $ ' $ ' % m ( % s ( % m (

3 Q SSV = luftflöde vid standardförhållanden (101,3 kPa, 273 K) (m /s)

d = SSV-mynningens diameter (m)

µ = gasens absoluta eller dynamiska viskositet beräknad med följande formel:

3 1 bT bT 2 2 " # # kg/m-s S " T S 1 " T

där: kg " 6 1 = , 458 10 1

msK b = empirisk konstant 2

S = empirisk konstant = 110,4 K

Eftersom Q SSV ingår i Re-formeln, måste man börja beräkningarna med en första uppskattning av kalibreringsventurirörets Q SSV eller C d och upprepa beräkningarna tills Q SSV konvergerar. Konvergensmetodens noggrannhet måste vara minst 0,1 %.

För minst 16 punkter inom det subsoniska flödesområdet måste de C d -värden som beräknats med den kurvanpassade ekvationen ligga inom ± 0,5 % av varje kalibreringspunkts uppmätta C d -värde.

3.5 Kontroll av hela systemet

Den totala noggrannheten hos provtagnings- och analyssystemet för CVS bestäms genom att en känd mängd av en förorenande gas införs i systemet medan det körs på normalt sätt. Föroreningen analyseras, och massan beräknas enligt punkt 2.4.1 i tillägg 3 till bilaga III, utom för propan, där en faktor 0,000472 används i stället för 0,000479, som annars används för kolväten. Endera av följande två metoder skall användas:

3.5.1 Mätning med strypmunstycke för kritiskt flöde

En känd mängd ren gas (propan) matas in i CVS-systemet genom ett kalibrerat strypmunstycke för kritiskt flöde. Om inloppstrycket är tillräckligt högt, är flödet, som ställs in med hjälp av strypmunstycket, oberoende av trycket vid strypmunstyckets utlopp (kritiskt flöde). CVS-systemet körs som vid ett normalt avgasprov under 5 ) 10 minuter. Ett gasprov skall analyseras med den vanliga utrustningen (med hjälp av uppsamlingssäck eller integrering), och massan av gasen beräknas. Den massa som bestämts på detta sätt skall ligga inom ± 3 % från den kända massan av den inmatade gasen.

3.5.2 Gravimetrisk mätning

Vikten av en liten cylinder fylld med propan bestäms med en noggrannhet på ± 0,01 gram. Under 5–10 minuter körs CVS-systemet som vid ett normalt avgasprov, medan kolmonoxid eller propan förs in i systemet. Mängden ren gas som förts in bestäms med hjälp av jämförande vägning. Ett gasprov skall analyseras med den vanliga utrustningen (med hjälp av uppsamlingssäck eller integrering), och massan av gasen beräknas. Den massa som bestämts på detta sätt skall ligga inom ± 3 % från den kända massan av den inmatade gasen.

L 146/48 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

8. Tillägg 3 skall ändras på följande sätt:

a) Följande rubrik för detta tillägg skall läggas till: "RESULTATUTVÄRDERING OCH BERÄKNINGAR"

b) Rubriken på avsnitt 1 skall ersättas med följande: "RESULTATUTVÄRDERING OCH BERÄKNINGAR – NRSC- PROV" c) Punkt 1.2 skall ersättas med följande:

"1.2 Utsläpp av partiklar

För utvärdering av resultaten för partiklar skall de totala provmassorna (M SAM,i ) genom filtren noteras vid varje steg. Filtren återförs till vägningskammaren och konditioneras i minst en och högst 80 timmar varpå de vägs. Filtrens bruttovikt noteras och tareringsvikten (se punkt 3.1 i bilaga III) subtraheras. Partikelmassan (M f för metoden med flera filter och M F,i för metoden med ett filter) är summan av de partikelmassor som uppsamlats på huvud- och sekundärfiltret. Om bakgrundskorrigering skall tillämpas skall utspädningsluftens massa (M DIL ) genom filtren samt partikelmassan (M d ) noteras. Om mer än en mätning gjorts skall kvoten M d /M DIL beräknas för varje enskild mätning och det genomsnittliga värdet tas fram."

d) Punkt 1.3.1 skall ersättas med följande:

"1.3.1 Bestämning av avgasflödet

Avgasflödet (G EXHW ) skall bestämmas för varje steg i enlighet med punkt 1.2.1 ) 1.2.3 i tillägg 1 till bilaga III.

Om ett system med fullflödesutspädning används skall det totala flödet utspädda avgaser (G TOTW ) bestämmas för varje steg i enlighet med punkt 1.2.4 i tillägg 1 till bilaga III."

e) Punkterna 1.3.2–1.4.6 skall ersättas med följande:

"1.3.2 Korrigering från torr bas till våt bas (G EXHW ), skall för varje steg beräknas i enlighet med punkterna 1.2.1 ) 1.2.3 i tillägg 1 till bilaga III.

Om G EXHW tillämpas, skall den uppmätta koncentrationen omvandlas till våt bas enligt följande formler, om den inte redan mätts på våt bas.

conc (våt) = k w × conc (torr)

För outspädda avgaser:

# 1 & K * $ ' $ " # " # ' " # W , r , 1 1 ) 1 , 88 " 0 , 005 " % CO dry ) % CO dry ) K % 2 w 2 (

För utspädda avgaser:

# 1 , 88 " CO 2 %( wet ) & K * 1 ) ) K $$% ''( W , e , 1 W 1 200 eller # & $ ' 1 * K $ W 1 ' K + $ ' W , e , 1 1 , 88 " CO 2 %( dry ) $$ 1 ) '' % 200 ( För utspädningsluften: k W , d % 1 $ k W 1 1 , 608 " " H d " " 1 $ 1 / DF # # H a " " 1 / DF # # k % " " # " # # W 1 1000 # ,1 608 " H d " 1 $ 1 / DF # H a " 1 / DF 6 , 22 " R d " p d H d % " 2 p B $ p d " R d " 10

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/49

För inloppsluften (om denna inte är identisk med utspädningsluften): k W , a % 1 $ k W 2

,1 608 " H a k % " # W 2 1000 # 1 , 608 " H a 6 , 22 " R a " p a H a % " 2 p B $ p a " R a " 10

där:

H a : inloppsluftens absoluta fuktighet (g vatten/kg torr luft):

H d : utspädningsluftens absoluta fuktighet (g vatten/kg torr luft)

R d : utspädningsluftens relativa fuktighet (%)

R a : inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p d : mättat ångtryck i utspädningsluften (kPa)

p a : mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B : atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA : H a och H d kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler. 1.3.3 Fuktighetskorrigering för NOx

Eftersom NOx-utsläppen beror på omgivande luftförhållanden, skall NO x -koncentrationen korrigeras för den omgivande luftens temperatur och fuktighet med hjälp av faktorerna K H i följande formler: 1 k H = 1 - 0,0182 " " H a $ 10,71 # # 0,0045 " " T a $ 298 #

där:

T a : lufttemperatur (K)

H a : inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft):

6 , 220 " R a " p a H a % " 2 p B $ p a " R a " 10

där:

R a : inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p a : mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B : atmosfärstryck (kPa)

OBSERVERA: H a kan härledas genom mätning av den relativa luftfuktigheten, se ovan, eller genom mätning av daggpunkten, mätning av ångtrycket eller mätning med torr/våt termometer med hjälp av vedertagna formler. 1.3.4 Beräkning av massflödesutsläpp

Massflödesutsläpp för varje steg skall beräknas enligt följande:

1 a) För outspädda avgaser :

Gas mass = u × conc × G EXHW

1 Vad gäller NO x måste koncentrationen (NO x conc eller NO x conc c ) multipliceras med K HNOx (faktor för fuktighetskorrigering av NO x enligt avsnitt 1.3.3) enligt följande: K HNOx × conc eller K HNOx × conc c .

L 146/50 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1 b) För utspädda avgaser :

Gas mass = u × conc c × G TOTW

där:

conc c är korrigerad bakgrundskoncentration conc c % conc $ conc d " " 1 $ " 1 / DF # # " " # # " 4 DF % 13 , 4 / conc CO 2 # conc CO # conc HC " 10

eller

DF=13,4/conc CO2

Koefficienten u – våt skall användas i enlighet med följande tabell 4:

Tabell 4: Värde av koefficienten u – våt för olika beståndsdelar i avgaser

Gas u conc NO x 0,001587 ppm CO 0,000966 ppm HC 0,000479 ppm CO 2 15,19 procent

Densiteten hos HC grundar sig på ett genomsnittligt förhållande mellan kol och väte på 1/1,85.

1.3.5 Beräkning av specifika utsläpp

Det specifika utsläppet (g/kWh) skall för samtliga enskilda beståndsdelar beräknas på följande sätt: n " Gas mass " WF i i i " 1 Enskild gas # n " P i " WF i i " 1

där P i = P m,i + P AE,i .

De vägningsfaktorer och det antal provsteg (n) som skall användas för beräkningen anges i punkt 3.7.1 i bilaga III. 1.4 Beräkning av partikelformiga utsläpp

Partikelutsläppet beräknas på följande sätt:

1.4.1 Faktor för fuktighetskorrigering av partiklar

Eftersom partikelformiga utsläpp från dieselmotorer beror på omgivande luftförhållanden, skall partikelmassflödet korrigeras för omgivande luftfuktighet med hjälp av faktorn K p enligt följande formel: K P % 1 / " 1 # 0 , 0133 " " H a $ 10 , 71 # #

där:

H a : inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

6 , 220 " R a " p a H a % " 2 p B $ p a " R a " 10

R a : inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p a : mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B : atmosfärstryck (kPa)

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/51

1.4.2 System med delflödesutspädning

Det slutliga provresultatet för partikelutsläpp som skall rapporteras erhålls på nedanstående sätt. Eftersom utspädningsförhållandet kan regleras på flera olika sätt, används olika beräkningsmetoder för ekvivalent massflöde för utspädda avgaser G EDF . Samtliga beräkningar skall göras på grundval av genomsnittsvärdena för de enskilda stegen (i) under provtagningen.

1.4.2.1 Isokinetiska system

G EDFW,i = G EXHW,i × q i G DILW , i # " G EXHW , i " r # q $ " # i G EXHW , i " r

där r är förhållandet mellan den isokinetiska sondens tvärsnittsarea A p och avgasrörets tvärsnittsarea A T : A r " P A T 1.4.2.2 System med mätning av CO 2 - eller NO x -koncentration

G EDFW,i = G EXHW,i × q i Conc E , i " Conc A , i q i # Conc D , i " Conc A , i

där:

Conc E = koncentration på våt bas av spårgasen i de outspädda avgaserna

Conc D = koncentration på våt bas av spårgasen i de utspädda avgaserna

Conc A = koncentration på våt bas av spårgasen i utspädningsluften

Koncentrationer uppmätta på torr bas skall omräknas till våt bas i enlighet med punkt 1.3.2.

1.4.2.3 System med mätning av CO 2 och kolbalansmetoden

206 , 6 " G FUEL , i G EDFW , i $ CO 2 D , i # CO 2 A , i där: CO 2D = CO 2 -koncentrationen i de utspädda avgaserna

CO 2A = CO 2 -koncentration i utspädningsluften

(koncentrationer i volymprocent på våt bas)

Denna formel bygger på antagandet om kolbalans (de kolatomer som tillförs motorn släpps ut i form av CO 2 ) och har härletts på följande sätt:

G EDFW,i = G EXHW,i × q i och 206 , 6 " G FUEL , i q $ " # i G EXHW , i " CO 2 D , i # CO 2 A , i

L 146/52 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.4.2.4 System med flödesmätning G EDFW,i = G EXHW,i × q i G TOTW , i q # " # i G TOTW , i " G DILW , i 1.4.3 System med fullflödesutspädning

Det slutliga provresultatet för partikelutsläpp som skall rapporteras erhålls på nedanstående sätt.

Samtliga beräkningar skall göras på grundval av genomsnittsvärdena för de enskilda stegen (i) under provtagningen.

G EDFW,i = G TOTW,i

1.4.4 Beräkning av partikelmassflödet

Partikelmassflödet beräknas på följande sätt:

För metoden med ett enda filter: M f " G EDFW # aver PT mass # " M SAM 1000 där: (G EDFW ) aver under hela provcykeln skall bestämmas genom att medelvärdena för de enskilda stegen under provtagningsperioden summeras. n " # " G EDFW aver # G EDFW , i " WF i i " 1 n " M SAM # M SAM , i i " 1 där i = 1, ... n

För metoden med flera filter: M f , i " G EDFW , i # aver PT mass # " M SAM , i 1000 där i = 1, ... n

Bakgrundskorrigering av partikelmassflödet kan göras på följande sätt:

För metoden med ett enda filter:

" # & M # M # ) ) , G # ) i " n f 1 $ * d EDFW $ " * aver PT 0 ' / " $ 1 / * " WF - " $ $ $ * * * mass i ' M M DF - 1000 ( SAM % DIL % i " 1 % i + + + .

Om fler än en mätning görs, skall (M d /M DIL ) ersättas med (M d /M DIL ) aver DF $ 13 , 4 / " concCO # " concCO # concHC # " 10 # " 4 2 eller

DF=13,4/conc CO2 För metoden med flera filter:

& M # M # ) ) , & G , f , i 1 EDFW , i $ d ' $ * * - PT 0 / " 1 / " ' - $ $ * * mass , i ' M M % DF + - ' 1000 - ( SAM , i % DIL i + . ( .

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/53

Om fler än en mätning görs, skall (M d /M DIL ) ersättas med (M d /M DIL ) aver " " # # " 4 DF $ 13 , 4 / concCO 2 # concCO # concHC " 10

eller

DF=13,4/conc CO2 1.4.5 Beräkning av specifika utsläpp

1 Det specifika utsläppet av partiklar PT (g/kWh) skall beräknas på följande sätt :

För metoden med ett enda filter: PT PT # mass n " P i " WF i i " 1 För metoden med flera filter: n " PT mass , i " WF i i " 1 PT # n " P i " WF i i " 1

1.4.6 Effektiv vägningsfaktor

För metoden med ett enda filter beräknas den effektiva vägningsfaktorn WF E,i för varje steg på följande sätt: M SAM , i " " G EDFW # aver WF # " # E , i M SAM " G EDFW , i där i = l, … n

Den effektiva vägningsfaktorns värde skall ligga inom ± 0,005 (absolut värde) från de vägningsfaktorer som anges i punkt 3.7.1 i bilaga III."

f) Följande avsnitt skall införas:

"2. RESULTATUTVÄRDERING OCH BERÄKNINGAR (NRTC-PROV)

I detta avsnitt beskrivs mätprinciper för beräkning av förorenande utsläpp under NRTC-cykeln. Någon av följande två mätprinciper kan användas:

– De gasformiga ämnena mäts i de outspädda avgaserna i realtid, och partiklarna bestäms med ett system med delflödesutspädning.

– De gasformiga ämnena och partiklarna bestäms med ett system med fullflödesutspädning (CVSsystem).

2.1 Beräkning av gasformiga utsläpp i de outspädda avgaserna och av de partikelformiga utsläppen med ett system med delflödesutspädning

2.1.1 Inledning

De gasformiga ämnenas momentana koncentrationssignaler används för beräkning av massutsläppen genom multiplikation med det momentana avgasmassflödet. Avgasmassflödet kan mätas direkt eller beräknas med hjälp av de metoder som beskriv i punkt 2.2.3 i tillägg 1 till bilaga III (mätning av inloppsluft och bränsleflöde, spårgasmetod, mätning av inloppsluft och luft-bränsleförhållande). Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de olika instrumentens responstider. Skillnaderna skall korrigeras genom tidsförskjutning av signalerna.

1 Partikelmassflödet PT mass måste multipliceras med Kp (faktor för fuktighetskorrigering för partiklar enligt avsnitt 1.4.1).

L 146/54 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

När det gäller partiklar, använder man avgasmassflödets signaler för att styra delflödessystemet och för att ta ett prov som är proportionellt mot avgasmassflödet. Proportionalitetens kvalitet kontrolleras genom en regressionsanalys mellan provtagnings- och utsläppsflödet i enlighet med punkt 2.4 i tillägg 1 till bilaga III.

2.1.2 Bestämning av gasformiga ämnen

2.1.2.1 Beräkning av massutsläpp

Massan av föroreningar M gas (g per prov) skall bestämmas genom beräkning av de momentana massutsläppen utifrån föroreningarnas outspädda koncentrationer, u-värdena i tabell 4 (se även punkt 1.3.4) och avgasmassflödet, tidsförskjutet med hänsyn till omvandlingstiden, och genom integrering av dessa momentana värden under hela provcykeln. Koncentrationerna bör helst mätas på våt bas. Om mätningen görs på torr bas, skall nedanstående korrigering från torr till våt bas tillämpas på de momentana koncentrationsvärdena, innan andra beräkningar görs.

Tabell 4: Värde av koefficienten u – våt för olika beståndsdelar i avgaser

Gas u conc NO x 0,001587 ppm CO 0,000966 ppm HC 0,000479 ppm CO 2 15,19 procent

Densiteten hos HC grundar sig på ett genomsnittligt förhållande mellan kol och väte på 1/1,85. Följande formel skall användas:

1 i " n " M gas = u " conc i " G EXHW , i " i " 1 f (in g/test)

där

u = förhållandet mellan avgasbeståndsdelens och avgasernas täthet

conc i = momentan koncentration av respektive komponent i de outspädda avgaserna (ppm)

G EXHW,i = momentant avgasmassflöde (kg/s)

f = dataregistreringsfrekvens (Hz)

n = antal mätningar

För beräkning av NO x skall nedan beskrivna faktor för fuktighetskorrigering k H , användas.

Den momentant uppmätta koncentrationen skall omvandlas till våt bas enligt nedanstående beskrivning, om den inte redan mätts på våt bas.

2.1.2.2 Korrigering från torr bas till våt bas

Om den momentant uppmätta koncentrationen mäts på torr bas, skall den omvandlas till våt bas enligt följande formler:

conc wet = k W x conc dry

där # 1 & $ ' K * " # W , r , 1 $ 1 ) 1 , 88 " 0 , 005 " conc ) conc ) K ' % CO CO 2 W 2 ( varvid

1,608 x H a k w2 = 1000 + (1,608 * H a )

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/55

där

conc = koncentration av torr CO 2 (%) CO2 conc CO = koncentration av torr CO (%)

H a = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft) 6 , 220 " R a " p a H a $ p # p " R " 10 " 2 B a a

R a : inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p a : mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B : atmosfärstryck (kPa)

2.1.2.3 Fuktighets- och temperaturkorrigering för NOx

Eftersom NO x -utsläppen beror på omgivande luftförhållanden, skall NO x -koncentrationen korrigeras för fuktighet och den omgivande luftens temperatur med hjälp av faktorerna i följande formel: 1 k = " # " # H 1 - 0,0182 " H a $ 10,71 # 0,0045 " T a $ 298 där T a = inloppsluftens temperatur (K)

H a = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

6 , 220 " R a " p a H a $ " 2 p B # p a " R a " 10

där

R a : inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p a : mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B : atmosfärstryck (kPa)

2.1.2.4 Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen (g/kWh) skall för varje enskild beståndsdel beräknas på följande sätt:

Enskild gas = M gas / W act

där

W act = verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III

L 146/56 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

2.1.3 Bestämning av partiklar

2.1.3.1 Beräkning av massutsläpp

Partikelmassan M PT (g per prov) skall beräknas med någon av följande metoder:

M f M EDFW M # " PT M SAM 1000

där

M f = partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln

M SAM = massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren

M EDFW = ekvivalent massa (kg) för utspädda avgaser under hela provcykeln

Den totala massan av ekvivalent massflöde för utspädda avgaser under hela provcykeln skall bestämmas på följande sätt:

1 i " n " M EDFW # G EDFW , i " i " 1 f G EDFW , i # G EXHW , i " q i

G TOTW , i q i # " G " G % # & $ TOTW , i DILW , i '

där

G EDFW ,i = momentant ekvivalent massflöde för utspädda avgaser (kg/s)

G EXHW ,i = momentant avgasmassflöde (kg/s)

q i = momentan utspädningsfaktor

G TOTW ,I = momentant utspätt avgasmassflöde genom utspädningstunneln (kg/s)

G DILW ,i = momentant massflöde utspädningsluft (kg/s)

f = dataregistreringsfrekvens (Hz)

n = antal mätningar b) M f M PT " r s * 1000

där

M f = partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln

r s = genomsnittlig provkvot under hela provcykeln

där

M M r # SE " SAM s M EXHW M TOTW

M SE = massa av avgasprov under hela provcykeln (kg)

M EXHW = totalt massflöde avgaser under hela provcykeln (kg)

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/57

M SAM = massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren

M TOTW = massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom utspädningstunneln

OBSERVERA: Vid totalprovtagning är M SAM lika med M TOTW .

2.1.3.2 Faktor för fuktighetskorrigering av partiklar

Eftersom partikelformiga utsläpp från dieselmotorer beror på omgivande luftförhållanden, skall partikelkoncentrationen korrigeras för omgivande luftfuktighet med hjälp av faktorn K p enligt följande formel:

1 k " " " # # p 1 # 0,0133 " H a $ 10,71

där

H a = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

6 , 220 " R a " p a H a $ " 2 p B # p a " R a " 10

R a : inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p a : mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B : atmosfärstryck (kPa)

Partikelutsläppet (g/kWh) beräknas på följande sätt: PT # M PT " K p / W act

där

W act = verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III

2.2 Bestämning av gas- och partikelformiga ämnen med ett system med fullflödesutspädning

För att kunna beräkna utsläppen i de utspädda avgaserna måste man känna till de utspädda avgasernas massflöde. Det sammanlagda utspädda avgasflödet under provcykeln M TOTW (kg per prov) skall räknas fram med hjälp av mätvärdena från hela provcykeln och motsvarande kalibreringsdata för flödesmätningsutrustningen ( V 0 för PDP, K V för CFV, C d för SSV) med hjälp av motsvarande metoder som beskrivs i punkt 2.2.1. Om den sammanlagda provmassan för mätning av partiklar ( M SAM ) och gasformiga föroreningar överskrider 0,5 % av det totala CVS-flödet ( M TOTW ), skall CVS-flödet korrigeras för M SAM , eller också skall partikelprovflödet återföras till CVS-systemet innan det når flödesmätaren.

2.2.1 Bestämning av utspätt avgasflöde

PDP-CVS-system

Beräkningen av massflödet under hela provcykeln skall göras enligt följande formel, om de utspädda avgasernas temperatur hålls inom ± 6 K under hela cykeln med hjälp av en värmeväxlare:

M TOTW = 1,293 x V 0 x N P x (p B - p 1 ) x 273 / (101,3 x T)

L 146/58 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

där

M TOTW = de utspädda avgasernas massa på våt bas under hela provcykeln

V 0 = gasvolym som pumpas per pumpvarv under provningsförhållanden (m³/varv)

N P = sammanlagt antal pumpvarv per prov

p B = atmosfärstryck i provrummet (kPa)

p 1 = tryckfall vid pumpinloppet (relativt atmosfärstrycket) (kPa)

T = de utspädda avgasernas medeltemperatur vid pumpinloppet mätt under hela provcykeln (K) Vid användning av ett system med flödeskompensering (dvs. utan värmeväxlare) skall de momentana massutsläppen beräknas och integreras under hela provcykeln. I så fall beräknas de utspädda avgasernas momentana massa på följande sätt:

M TOTW ,i = 1,293 x V 0 x N P,i x (p B - p 1 ) x 273 / (101,3 x T)

där

N P,i = sammanlagt antal pumpvarv per tidsintervall

CFV-CVS-system

Beräkningen av massflödet under cykeln skall göras enligt följande formel, om de utspädda avgasernas temperatur hålls inom ± 11 K under hela provcykeln med hjälp av en värmeväxlare:

0,5 M TOTW = 1,293 x t x K v x p A / T där

M TOTW = de utspädda avgasernas massa på våt bas under hela provcykeln

t = provcykelns varaktighet (s)

K V = kalibreringskoefficient för venturiröret för kritiskt flöde för standardförhållanden

p A = absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T = absolut temperatur vid venturirörets inlopp (K)

Vid användning av ett system med flödeskompensering (dvs. utan värmeväxlare) skall de momentana massutsläppen beräknas och integreras under hela provcykeln. I så fall beräknas de utspädda avgasernas momentana massa på följande sätt:

0,5 M TOTW ,i = 1,293 x # t i x K V x p A / T

där

# t i = tidsintervall (s) SSV-CVS-system

Beräkningen av massflödet under hela provcykeln skall göras enligt följande formel, om de utspädda avgasernas temperatur hålls inom ± 11 K under hela cykeln med hjälp av en värmeväxlare:

M TOTW 0 ,1 293 x Q SSV

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/59

där

& # ) , 1 1 " # Q 0 A d $ * 2 C P ' r 1 . 4286 / r 1 . 7143 " - $ * SSV 0 d A ' T - 4 1 . 4286 % 1 / " r + ( .

A 0 = en rad konstanter och enhetsomräkningar " 1 % " # & 3 m % K 1 2 " % = 0,006111 i SI-enheter av # & # & ##$ &&' 2 min # kPa & $ mm ' $ '

d = SSV-mynningens diameter (m)

C d = SSV-utsläppskoefficient

P A = absolut tryck vid venturirörets inlopp (kPa)

T = temperatur vid venturirörets inlopp (K) r = absolut förhållande mellan SSV-mynning och SSV-inlopp, statiskt tryck

∆P = 1 " P A

ß = förhållande mellan SSV-mynningens diameter d och inloppets innerdiameter

d = D

M TOTW 0 1 , 293 x Q SSV x 1 t i

där

% 1 " 1 ( + " # Q / A d # ) 2 C P * & r 1 . 4286 . r 1 . 7143 , # ) SSV 0 d A & T , 4 1 . 4286 $ 1 . " r * ' -

# t i = tidsintervall (s)

Realtidsberäkningen skall påbörjas antingen med ett rimligt värde på C d , såsom 0,98, eller ett rimligt värde på Q ssv . Om beräkningen påbörjas med Q ssv , skall det första Q ssv -värdet användas för bedömning av Re.

Under alla utsläppsprov skall Reynoldstalet vid SSV-mynningen vara ungefär lika stort som de Reynoldstal som använts för härledning av kalibreringskurvan enligt avsnitt 3.2. i tillägg 2. 2.2.2 Fuktighetskorrigering för NOx

Eftersom NO x -utsläppen är beroende av omgivningens luftförhållanden, skall NO x -koncentrationen korrigeras för den omgivande luftfuktigheten med hjälp av de faktorer som anges i följande formler:

1 k H = 1 - 0,0182 " " H a $ 10,71 # # 0,0045 " " T a $ 298 #

där

T a = lufttemperatur (K)

Ha = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

L 146/60 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

varvid x x 6 , 220 R a p a H a 0 x x " / 2 p B p a R a 10

R a = inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p a = mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B = atmosfärstryck (kPa)

2.2.3 Beräkning av utsläppsmassflödet

2.2.3.1 System med konstant massflöde

För system med värmeväxlare skall massan av föroreningar M GAS (g per prov) bestämmas med följande formel:

M GAS = u x conc x M TOTW

där

u = förhållandet mellan avgasbeståndsdelens och avgasernas täthet, såsom framgår av tabell 4 i punkt 2.1.2.1 conc = genomsnitt av bakgrundskorrigerade koncentrationer (ppm) från hela provcykeln, bestämda genom integrering (obligatoriskt för NO x och kolväten) eller mätning efter uppsamling i säck

M TOTW = total massa (kg) av utspädda avgaser från hela provcykeln, bestämd enligt punkt 2.2.1

Eftersom NO x -utsläppen är beroende av omgivningens luftförhållanden, skall NO x -koncentrationen korrigeras för den omgivande luftfuktigheten med hjälp av faktorn k H enligt avsnitt 2.2.2.

Koncentrationer uppmätta på torr bas skall omräknas till våt bas i enlighet med punkt 1.3.2.

2.2.3.1.1 Bestämning av bakgrundskorrigerade koncentrationer

Den genomsnittliga bakgrundskoncentrationen av gasformiga föroreningar i utspädningsluften skall subtraheras från de uppmätta koncentrationerna för att få fram föroreningarnas nettokoncentrationer. Genomsnittsvärdena för bakgrundskoncentrationerna kan bestämmas med hjälp av uppsamlingssäckar eller genom fortlöpande mätning med integrering. Följande formel skall användas:

conc = conc e – conc d x (1 – (1/DF))

där

conc = koncentration (ppm) av respektive förorening i de utspädda avgaserna korrigerad med den mängd av respektive förorening som finns i utspädningsluften

conce = koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i de utspädda avgaserna

concd = koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i utspädningsluften

DF = utspädningsfaktor

Utspädningsfaktorn beräknas på följande sätt:

13 , 4 DF = x " . . 4 conc e CO 2 ( conc e HC conc eCO ) 10

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/61

2.2.3.2 System med flödeskompensering

För system utan värmeväxlare skall massan av föroreningar M GAS (g per prov) bestämmas genom beräkning av de momentana massutsläppen och integrering av dessa momentana värden under hela provcykeln. Vidare gäller att bakgrundskorrigeringen skall göras direkt på de momentana koncentrationsvärdena. Följande formel skall användas:

n M GAS $ " " M TOTW , i " conc e , i " u # # " M TOTW " conc d " " 1 # 1 / DF # " u #

i " 1

är

conce,i = momentan koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i de utspädda avgaserna

concd = koncentration (ppm) av respektive förorening som uppmätts i utspädningsluften

u = förhållandet mellan avgasbeståndsdelens och avgasernas täthet, såsom framgår av tabell 4 i punkt 2.1.2.1

M TOTW,i = momentant värde på massan (kg) av de utspädda avgaserna (se avsnitt 2.2.1)

M TOTW = total massa (kg) av utspädda avgaser från hela provcykeln (se avsnitt 2.2.1)

DF = utspädningsfaktor bestämd enligt punkt 2.2.3.1.1

Eftersom NO x -utsläppen är beroende av omgivningens luftförhållanden, skall NO x -koncentrationen korrigeras för den omgivande luftfuktigheten med hjälp av faktorn k H enligt avsnitt 2.2.2.

2.2.4 Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen (g/kWh) skall för varje enskild beståndsdel beräknas på följande sätt:

Enskild gas = M gas /W act

där

W act = verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III 2.2.5 Beräkning av partikelformiga utsläpp

2.2.5.1 Beräkning av massflödet

Partikelmassan M PT (g per prov) beräknas på följande sätt:

M f M x TOTW M 1000 M PT = SAM

M f = partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln

M TOTW = total massa (kg) av utspädda avgaser från hela provcykeln, bestämd enligt punkt 2.2.1

M SAM = massa (kg) av utspädda avgaser tagna från utspädningstunneln för uppsamling av partiklar

och

M f = M f,p + M f,b (mg), om massorna på respektive filter mäts var för sig

M f,p = partikelmassan (mg) som samlats upp på huvudfiltret

M f,b = partikelmassan (mg) som samlats upp på sekundärfiltret

L 146/62 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Vid användning av ett system med utspädning i två steg skall massan av den sekundära utspädningsluften subtraheras från den sammanlagda massan av de dubbelt utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren.

M SAM = M TOT – M SEC

där

M TOT = massa (kg) av de dubbelt utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltret

M SEC = massa (kg) av den sekundära utspädningsluften

Om utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar bestäms i enlighet med avsnitt 4.4.4 i bilaga III, kan partikelmassan bakgrundskorrigeras. I så fall skall partikelmassan (g per prov) beräknas på följande sätt:

% M " M ( + M " / f d 1 ( TOTW x x & / 1 , & ' M SAM ##$ M DIL ##$ DF ))* ))* , - 1000 M PT =

där

M f , M SAM , M TOTW = se ovan

M DIL = massan (kg) av primär utspädningsluft som passerat uppsamlingsanordning för bakgrundspartiklar

M d = massan (mg) av de uppsamlade bakgrundspartiklarna från den primära utspädningsluften

DF = utspädningsfaktor bestämd enligt punkt 2.2.3.1.1

2.2.5.2 Faktor för fuktighetskorrigering av partiklar

1 k " " " # # p 1 # 0,0133 " H a $ 10,71

där

H a = inloppsluftens fuktighet (g vatten/kg torr luft)

6 , 220 " R a " p a H a $ " 2 p B # p a " R a " 10

R a : inloppsluftens relativa fuktighet (%)

p a : mättat ångtryck i inloppsluften (kPa)

p B : atmosfärstryck (kPa)

2.2.5.3 Beräkning av specifika utsläpp

Partikelutsläppet (g/kWh) beräknas på följande sätt:

PT # M PT " K p / W act

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/63

där

Wact = verkligt arbete (kWh) under provcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III."

9. Följande tillägg skall läggas till:

L 146/64 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

"Tillägg 4

DYNAMOMETERTABELL FÖR NRTC-PROV

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 1 0 0 52 102 46 103 74 24 2 0 0 53 102 41 104 77 6 3 0 0 54 102 31 105 76 12 4 0 0 55 89 2 106 74 39 5 0 0 56 82 0 107 72 30 6 0 0 57 47 1 108 75 22 7 0 0 58 23 1 109 78 64 8 0 0 59 1 3 110 102 34 9 0 0 60 1 8 111 103 28 10 0 0 61 1 3 112 103 28 11 0 0 62 1 5 113 103 19 12 0 0 63 1 6 114 103 32 13 0 0 64 1 4 115 104 25 14 0 0 65 1 4 116 103 38 15 0 0 66 0 6 117 103 39 16 0 0 67 1 4 118 103 34 17 0 0 68 9 21 119 102 44 18 0 0 69 25 56 120 103 38 19 0 0 70 64 26 121 102 43 20 0 0 71 60 31 122 103 34 21 0 0 72 63 20 123 102 41 22 0 0 73 62 24 124 103 44 23 0 0 74 64 8 125 103 37 24 1 3 75 58 44 126 103 27 25 1 3 76 65 10 127 104 13 26 1 3 77 65 12 128 104 30 27 1 3 78 68 23 129 104 19 28 1 3 79 69 30 130 103 28 29 1 3 80 71 30 131 104 40 30 1 6 81 74 15 132 104 32 31 1 6 82 71 23 133 101 63 32 2 1 83 73 20 134 102 54 33 4 13 84 73 21 135 102 52 34 7 18 85 73 19 136 102 51 35 9 21 86 70 33 137 103 40 36 17 20 87 70 34 138 104 34 37 33 42 88 65 47 139 102 36 38 57 46 89 66 47 140 104 44 39 44 33 90 64 53 141 103 44 40 31 0 91 65 45 142 104 33 41 22 27 92 66 38 143 102 27 42 33 43 93 67 49 144 103 26 43 80 49 94 69 39 145 79 53 44 105 47 95 69 39 146 51 37 45 98 70 96 66 42 147 24 23 46 104 36 97 71 29 148 13 33 47 104 65 98 75 29 149 19 55 48 96 71 99 72 23 150 45 30 49 101 62 100 74 22 151 34 7 50 102 51 101 75 24 152 14 4 51 102 50 102 73 30 153 8 16

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/65

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 154 15 6 205 20 18 256 102 84 155 39 47 206 27 34 257 58 66 156 39 4 207 32 33 258 64 97 157 35 26 208 41 31 259 56 80 158 27 38 209 43 31 260 51 67 159 43 40 210 37 33 261 52 96 160 14 23 211 26 18 262 63 62 161 10 10 212 18 29 263 71 6 162 15 33 213 14 51 264 33 16 163 35 72 214 13 11 265 47 45 164 60 39 215 12 9 266 43 56 165 55 31 216 15 33 267 42 27 166 47 30 217 20 25 268 42 64 167 16 7 218 25 17 269 75 74 168 0 6 219 31 29 270 68 96 169 0 8 220 36 66 271 86 61 170 0 8 221 66 40 272 66 0 171 0 2 222 50 13 273 37 0 172 2 17 223 16 24 274 45 37 173 10 28 224 26 50 275 68 96 174 28 31 225 64 23 276 80 97 175 33 30 226 81 20 277 92 96 176 36 0 227 83 11 278 90 97 177 19 10 228 79 23 279 82 96 178 1 18 229 76 31 280 94 81 179 0 16 230 68 24 281 90 85 180 1 3 231 59 33 282 96 65 181 1 4 232 59 3 283 70 96 182 1 5 233 25 7 284 55 95 183 1 6 234 21 10 285 70 96 184 1 5 235 20 19 286 79 96 185 1 3 236 4 10 287 81 71 186 1 4 237 5 7 288 71 60 187 1 4 238 4 5 289 92 65 188 1 6 239 4 6 290 82 63 189 8 18 240 4 6 291 61 47 190 20 51 241 4 5 292 52 37 191 49 19 242 7 5 293 24 0 192 41 13 243 16 28 294 20 7 193 31 16 244 28 25 295 39 48 194 28 21 245 52 53 296 39 54 195 21 17 246 50 8 297 63 58 196 31 21 247 26 40 298 53 31 197 21 8 248 48 29 299 51 24 198 0 14 249 54 39 300 48 40 199 0 12 250 60 42 301 39 0 200 3 8 251 48 18 302 35 18 201 3 22 252 54 51 303 36 16 202 12 20 253 88 90 304 29 17 203 14 20 254 103 84 305 28 21 204 16 17 255 103 85 306 31 15

L 146/66 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 307 31 10 358 29 0 409 34 43 308 43 19 359 18 13 410 68 83 309 49 63 360 25 11 411 102 48 310 78 61 361 28 24 412 62 0 311 78 46 362 34 53 413 41 39 312 66 65 363 65 83 414 71 86 313 78 97 364 80 44 415 91 52 314 84 63 365 77 46 416 89 55 315 57 26 366 76 50 417 89 56 316 36 22 367 45 52 418 88 58 317 20 34 368 61 98 419 78 69 318 19 8 369 61 69 420 98 39 319 9 10 370 63 49 421 64 61 320 5 5 371 32 0 422 90 34 321 7 11 372 10 8 423 88 38 322 15 15 373 17 7 424 97 62 323 12 9 374 16 13 425 100 53 324 13 27 375 11 6 426 81 58 325 15 28 376 9 5 427 74 51 326 16 28 377 9 12 428 76 57 327 16 31 378 12 46 429 76 72 328 15 20 379 15 30 430 85 72 329 17 0 380 26 28 431 84 60 330 20 34 381 13 9 432 83 72 331 21 25 382 16 21 433 83 72 332 20 0 383 24 4 434 86 72 333 23 25 384 36 43 435 89 72 334 30 58 385 65 85 436 86 72 335 63 96 386 78 66 437 87 72 336 83 60 387 63 39 438 88 72 337 61 0 388 32 34 439 88 71 338 26 0 389 46 55 440 87 72 339 29 44 390 47 42 441 85 71 340 68 97 391 42 39 442 88 72 341 80 97 392 27 0 443 88 72 342 88 97 393 14 5 444 84 72 343 99 88 394 14 14 445 83 73 344 102 86 395 24 54 446 77 73 345 100 82 396 60 90 447 74 73 346 74 79 397 53 66 448 76 72 347 57 79 398 70 48 449 46 77 348 76 97 399 77 93 450 78 62 349 84 97 400 79 67 451 79 35 350 86 97 401 46 65 452 82 38 351 81 98 402 69 98 453 81 41 352 83 83 403 80 97 454 79 37 353 65 96 404 74 97 455 78 35 354 93 72 405 75 98 456 78 38 355 63 60 406 56 61 457 78 46 356 72 49 407 42 0 458 75 49 357 56 27 408 36 32 459 73 50

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/67

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 460 79 58 511 85 73 562 43 25 461 79 71 512 84 73 563 30 60 462 83 44 513 85 73 564 40 45 463 53 48 514 86 73 565 37 32 464 40 48 515 85 73 566 37 32 465 51 75 516 85 73 567 43 70 466 75 72 517 85 72 568 70 54 467 89 67 518 85 73 569 77 47 468 93 60 519 83 73 570 79 66 469 89 73 520 79 73 571 85 53 470 86 73 521 78 73 572 83 57 471 81 73 522 81 73 573 86 52 472 78 73 523 82 72 574 85 51 473 78 73 524 94 56 575 70 39 474 76 73 525 66 48 576 50 5 475 79 73 526 35 71 577 38 36 476 82 73 527 51 44 578 30 71 477 86 73 528 60 23 579 75 53 478 88 72 529 64 10 580 84 40 479 92 71 530 63 14 581 85 42 480 97 54 531 70 37 582 86 49 481 73 43 532 76 45 583 86 57 482 36 64 533 78 18 584 89 68 483 63 31 534 76 51 585 99 61 484 78 1 535 75 33 586 77 29 485 69 27 536 81 17 587 81 72 486 67 28 537 76 45 588 89 69 487 72 9 538 76 30 589 49 56 488 71 9 539 80 14 590 79 70 489 78 36 540 71 18 591 104 59 490 81 56 541 71 14 592 103 54 491 75 53 542 71 11 593 102 56 492 60 45 543 65 2 594 102 56 493 50 37 544 31 26 595 103 61 494 66 41 545 24 72 596 102 64 495 51 61 546 64 70 597 103 60 496 68 47 547 77 62 598 93 72 497 29 42 548 80 68 599 86 73 498 24 73 549 83 53 600 76 73 499 64 71 550 83 50 601 59 49 500 90 71 551 83 50 602 46 22 501 100 61 552 85 43 603 40 65 502 94 73 553 86 45 604 72 31 503 84 73 554 89 35 605 72 27 504 79 73 555 82 61 606 67 44 505 75 72 556 87 50 607 68 37 506 78 73 557 85 55 608 67 42 507 80 73 558 89 49 609 68 50 508 81 73 559 87 70 610 77 43 509 81 73 560 91 39 611 58 4 510 83 73 561 72 3 612 22 37

L 146/68 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 613 57 69 664 92 72 715 102 64 614 68 38 665 91 72 716 102 69 615 73 2 666 90 71 717 102 68 616 40 14 667 90 71 718 102 70 617 42 38 668 91 71 719 102 69 618 64 69 669 90 70 720 102 70 619 64 74 670 90 72 721 102 70 620 67 73 671 91 71 722 102 62 621 65 73 672 90 71 723 104 38 622 68 73 673 90 71 724 104 15 623 65 49 674 92 72 725 102 24 624 81 0 675 93 69 726 102 45 625 37 25 676 90 70 727 102 47 626 24 69 677 93 72 728 104 40 627 68 71 678 91 70 729 101 52 628 70 71 679 89 71 730 103 32 629 76 70 680 91 71 731 102 50 630 71 72 681 90 71 732 103 30 631 73 69 682 90 71 733 103 44 632 76 70 683 92 71 734 102 40 633 77 72 684 91 71 735 103 43 634 77 72 685 93 71 736 103 41 635 77 72 686 93 68 737 102 46 636 77 70 687 98 68 738 103 39 637 76 71 688 98 67 739 102 41 638 76 71 689 100 69 740 103 41 639 77 71 690 99 68 741 102 38 640 77 71 691 100 71 742 103 39 641 78 70 692 99 68 743 102 46 642 77 70 693 100 69 744 104 46 643 77 71 694 102 72 745 103 49 644 79 72 695 101 69 746 102 45 645 78 70 696 100 69 747 103 42 646 80 70 697 102 71 748 103 46 647 82 71 698 102 71 749 103 38 648 84 71 699 102 69 750 102 48 649 83 71 700 102 71 751 103 35 650 83 73 701 102 68 752 102 48 651 81 70 702 100 69 753 103 49 652 80 71 703 102 70 754 102 48 653 78 71 704 102 68 755 102 46 654 76 70 705 102 70 756 103 47 655 76 70 706 102 72 757 102 49 656 76 71 707 102 68 758 102 42 657 79 71 708 102 69 759 102 52 658 78 71 709 100 68 760 102 57 659 81 70 710 102 71 761 102 55 660 83 72 711 101 64 762 102 61 661 84 71 712 102 69 763 102 61 662 86 71 713 102 69 764 102 58 663 87 71 714 101 69 765 103 58

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/69

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 766 102 59 817 81 46 868 83 16 767 102 54 818 80 39 869 83 12 768 102 63 819 80 32 870 83 9 769 102 61 820 81 28 871 83 8 770 103 55 821 80 26 872 83 7 771 102 60 822 80 23 873 83 6 772 102 72 823 80 23 874 83 6 773 103 56 824 80 20 875 83 6 774 102 55 825 81 19 876 83 6 775 102 67 826 80 18 877 83 6 776 103 56 827 81 17 878 59 4 777 84 42 828 80 20 879 50 5 778 48 7 829 81 24 880 51 5 779 48 6 830 81 21 881 51 5 780 48 6 831 80 26 882 51 5 781 48 7 832 80 24 883 50 5 782 48 6 833 80 23 884 50 5 783 48 7 834 80 22 885 50 5 784 67 21 835 81 21 886 50 5 785 105 59 836 81 24 887 50 5 786 105 96 837 81 24 888 51 5 787 105 74 838 81 22 889 51 5 788 105 66 839 81 22 890 51 5 789 105 62 840 81 21 891 63 50 790 105 66 841 81 31 892 81 34 791 89 41 842 81 27 893 81 25 792 52 5 843 80 26 894 81 29 793 48 5 844 80 26 895 81 23 794 48 7 845 81 25 896 80 24 795 48 5 846 80 21 897 81 24 796 48 6 847 81 20 898 81 28 797 48 4 848 83 21 899 81 27 798 52 6 849 83 15 900 81 22 799 51 5 850 83 12 901 81 19 800 51 6 851 83 9 902 81 17 801 51 6 852 83 8 903 81 17 802 52 5 853 83 7 904 81 17 803 52 5 854 83 6 905 81 15 804 57 44 855 83 6 906 80 15 805 98 90 856 83 6 907 80 28 806 105 94 857 83 6 908 81 22 807 105 100 858 83 6 909 81 24 808 105 98 859 76 5 910 81 19 809 105 95 860 49 8 911 81 21 810 105 96 861 51 7 912 81 20 811 105 92 862 51 20 913 83 26 812 104 97 863 78 52 914 80 63 813 100 85 864 80 38 915 80 59 814 94 74 865 81 33 916 83 100 815 87 62 866 83 29 917 81 73 816 81 50 867 83 22 918 83 53

L 146/70 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 919 80 76 970 81 39 1021 82 35 920 81 61 971 81 38 1022 79 53 921 80 50 972 80 41 1023 82 30 922 81 37 973 81 30 1024 83 29 923 82 49 974 81 23 1025 83 32 924 83 37 975 81 19 1026 83 28 925 83 25 976 81 25 1027 76 60 926 83 17 977 81 29 1028 79 51 927 83 13 978 83 47 1029 86 26 928 83 10 979 81 90 1030 82 34 929 83 8 980 81 75 1031 84 25 930 83 7 981 80 60 1032 86 23 931 83 7 982 81 48 1033 85 22 932 83 6 983 81 41 1034 83 26 933 83 6 984 81 30 1035 83 25 934 83 6 985 80 24 1036 83 37 935 71 5 986 81 20 1037 84 14 936 49 24 987 81 21 1038 83 39 937 69 64 988 81 29 1039 76 70 938 81 50 989 81 29 1040 78 81 939 81 43 990 81 27 1041 75 71 940 81 42 991 81 23 1042 86 47 941 81 31 992 81 25 1043 83 35 942 81 30 993 81 26 1044 81 43 943 81 35 994 81 22 1045 81 41 944 81 28 995 81 20 1046 79 46 945 81 27 996 81 17 1047 80 44 946 80 27 997 81 23 1048 84 20 947 81 31 998 83 65 1049 79 31 948 81 41 999 81 54 1050 87 29 949 81 41 1000 81 50 1051 82 49 950 81 37 1001 81 41 1052 84 21 951 81 43 1002 81 35 1053 82 56 952 81 34 1003 81 37 1054 81 30 953 81 31 1004 81 29 1055 85 21 954 81 26 1005 81 28 1056 86 16 955 81 23 1006 81 24 1057 79 52 956 81 27 1007 81 19 1058 78 60 957 81 38 1008 81 16 1059 74 55 958 81 40 1009 80 16 1060 78 84 959 81 39 1010 83 23 1061 80 54 960 81 27 1011 83 17 1062 80 35 961 81 33 1012 83 13 1063 82 24 962 80 28 1013 83 27 1064 83 43 963 81 34 1014 81 58 1065 79 49 964 83 72 1015 81 60 1066 83 50 965 81 49 1016 81 46 1067 86 12 966 81 51 1017 80 41 1068 64 14 967 80 55 1018 80 36 1069 24 14 968 81 48 1019 81 26 1070 49 21 969 81 36 1020 86 18 1071 77 48

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/71

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 1072 103 11 1123 66 62 1174 76 8 1073 98 48 1124 74 29 1175 76 7 1074 101 34 1125 64 74 1176 67 45 1075 99 39 1126 69 40 1177 75 13 1076 103 11 1127 76 2 1178 75 12 1077 103 19 1128 72 29 1179 73 21 1078 103 7 1129 66 65 1180 68 46 1079 103 13 1130 54 69 1181 74 8 1080 103 10 1131 69 56 1182 76 11 1081 102 13 1132 69 40 1183 76 14 1082 101 29 1133 73 54 1184 74 11 1083 102 25 1134 63 92 1185 74 18 1084 102 20 1135 61 67 1186 73 22 1085 96 60 1136 72 42 1187 74 20 1086 99 38 1137 78 2 1188 74 19 1087 102 24 1138 76 34 1189 70 22 1088 100 31 1139 67 80 1190 71 23 1089 100 28 1140 70 67 1191 73 19 1090 98 3 1141 53 70 1192 73 19 1091 102 26 1142 72 65 1193 72 20 1092 95 64 1143 60 57 1194 64 60 1093 102 23 1144 74 29 1195 70 39 1094 102 25 1145 69 31 1196 66 56 1095 98 42 1146 76 1 1197 68 64 1096 93 68 1147 74 22 1198 30 68 1097 101 25 1148 72 52 1199 70 38 1098 95 64 1149 62 96 1200 66 47 1099 101 35 1150 54 72 1201 76 14 1100 94 59 1151 72 28 1202 74 18 1101 97 37 1152 72 35 1203 69 46 1102 97 60 1153 64 68 1204 68 62 1103 93 98 1154 74 27 1205 68 62 1104 98 53 1155 76 14 1206 68 62 1105 103 13 1156 69 38 1207 68 62 1106 103 11 1157 66 59 1208 68 62 1107 103 11 1158 64 99 1209 68 62 1108 103 13 1159 51 86 1210 54 50 1109 103 10 1160 70 53 1211 41 37 1110 103 10 1161 72 36 1212 27 25 1111 103 11 1162 71 47 1213 14 12 1112 103 10 1163 70 42 1214 0 0 1113 103 10 1164 67 34 1215 0 0 1114 102 18 1165 74 2 1216 0 0 1115 102 31 1166 75 21 1217 0 0 1116 101 24 1167 74 15 1218 0 0 1117 102 19 1168 75 13 1219 0 0 1118 103 10 1169 76 10 1220 0 0 1119 102 12 1170 75 13 1221 0 0 1120 99 56 1171 75 10 1222 0 0 1121 96 59 1172 75 7 1223 0 0 1122 74 28 1173 75 13 1224 0 0

L 146/72 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt Tid Normalt Normalt (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (s) Varvtal Vrid- (%) (%) (%) (%) (%) (%) 1225 0 0 226 0 0 1227 0 0 1228 0 0 1229 0 0 1230 0 0 1231 0 0 1232 0 0 1233 0 0 1234 0 0 1235 0 0 1236 0 0 1237 0 0 1238 0 0

Nedan återges dynamometertabellen för NRTC-prov i diagramform.

Varvtal (%) Dynamometerdiagram för NRTC-prov 120

100

0 0 200 400 600 800 1000 1200

Vridmoment (%) 120

100

0 0 200 400 600 800 1000 1200 tid ( s )

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/73

Tillägg 5

Beständighetskrav

1. UTSLÄPPSBESTÄNDIGHETSPERIOD OCH FÖRSÄMRINGSFAKTORER

Detta tillägg gäller endast förbränningsmotorer med kompressionständning under stegen III A, III B och IV.

1.1 Tillverkarna skall fastställa en försämringsfaktor (DF) för varje reglerad förorening och för varje motorfamilj som berörs av stegen III A och III B. Denna försämringsfaktor skall användas vid typgodkännandet och vid prov som utförs under tillverkningsprocessen.

1.1.1 Prov för fastställande av försämringsfaktorer skall utföras på följande sätt:

1.1.1.1 Tillverkaren skall utföra beständighetsprov genom att ackumulera motordriftstid enligt ett provschema som är grundat på god branschpraxis och som återspeglar typisk försämring av utsläppsprestanda vid normal motordrift. Beständighetsprovtiden bör normalt motsvara åtminstone en kvart av utsläppsbeständighetsperioden (EDP).

Driftstid kan ackumuleras genom att man kör motorn i en dynamometerprovbädd eller genom normalt bruk. Man kan påskynda beständighetsprovet genom att utföra provschemat för driftstidsackumulering med en högre belastningsfaktor än vad som förekommer vid normalt bruk. Faktorn för hur mycket provet påskyndas, dvs. förhållandet mellan antalet beständighetsprovtimmar och motsvarande antal EDP-timmar, skall tillverkaren fastställa enligt god branschpraxis.

Under beständighetsprovet får komponenter som påverkar utsläppen varken underhållas eller bytas ut utom enligt det rutinmässiga serviceschema som rekommenderas av tillverkaren.

Tillverkaren skall enligt god branschpraxis välja den provmotor, de underordnade system och de komponenter som skall användas för fastställande av försämringsfaktorer för avgasutsläppen från en motorfamilj eller från motorfamiljer med tekniskt likvärdiga utsläppskontrollsystem. Ett kriterium för provmotorn är att den skall ha samma utsläppsförsämringsegenskaper som de motorfamiljer på vilka de resulterande försämringsfaktorerna kommer att tillämpas vid certifieringen. Motorer som skiljer sig ifråga om cylinderdiameter och slaglängd, konfiguration, luftsystem och bränslesystem kan anses vara likvärdiga i fråga om utsläppsförsämringsegenskaper, om det finns rimliga tekniska skäl för detta. Andra tillverkares försämringsfaktorer får tillämpas, om man rimligen kan utgå från teknisk likvärdighet i fråga om försämrade utsläppsprestanda och om proven bevisligen utförts enligt gällande krav.

Utsläppsprovningen skall utföras i enlighet med förfarandena i detta direktiv efter inkörning av provmotorn dels före driftstidsackumuleringen, dels efter avslutat beständighetsprov. Man kan också utföra utsläppsprovning i intervaller under beständighetsprovets driftstidsackumulering för att fastställa försämringstrenden.

1.1.1.2 Beständighetsprov eller utsläppsprov för fastställande av försämringsegenskaper behöver inte bevittnas av godkännandemyndigheten.

1.1.1.3 Fastställande av försämringsfaktorer på grundval av beständighetsprov

Additiv försämringsfaktor definieras som det värde som erhålls genom att utsläppsvärdet vid EDP:s början subtraheras från utsläppsvärdet vid EDP:s slut.

Multiplikativ försämringsfaktor definieras som utsläppsvärdet vid EDP:s slut delat med utsläppsvärdet vid EDP:s början. För varje förorening som omfattas av lagstiftningen skall särskilda försämringsfaktorer fastställas. En additiv försämringsfaktor för NOx+HC-normen fastställs genom att man summerar föroreningarnas försämringsvärden, utan hinder av att en förorenings negativa försämringsvärde inte får kompensera för de andras försämring. För att erhålla en multiplikativ försämringsfaktor för NOx+HC fastställer och tillämpar man skilda försämringsfaktorer för HC och NOx vid beräkningen av de försämrade utsläppsnivåerna utifrån provresultaten, innan man kombinerar de resulterande försämringsvärdena för NOx och HC för att se om normen uppfylls.

Om provet inte utförs för hela EDP, fastställs utsläppsvärdena vid EDP:s slut genom att man extrapolerar den aktuella provperiodens utsläppsförsämringstrend till hela EDP.

Om man registrerat periodiska utsläppsprovresultat under beständighetsprovets driftstidsackumulering, skall man tillämpa statistiska standardförfaranden för databehandling enligt god praxis för att fastställa utsläppsnivåerna vid EDP:s slut. Statistisk signifikanstestning kan tillämpas vid fastställandet av de slutliga utsläppsvärdena.

Om beräkningen ger ett värde under 1,00 för en multiplikativ försämringsfaktor, eller under 0,00 för en additiv försämringsfaktor, skall försämringsfaktorn vara 1,0 respektive 0,00.

L 146/74 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.1.1.4 Med godkännandemyndighetens godkännande får tillverkaren använda försämringsfaktorer som fastställts på grundval av resultaten från sådana beständighetsprov som utförts för att erhålla försämringsfaktorer för certifieringen av motorer med kompressionständning för tunga fordon. Detta skall tillåtas, om det föreligger teknisk likvärdighet mellan provmotorn för vägfordonssektorn och den motorfamilj för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg på vilken försämringsfaktorerna tillämpas vid certifieringen. EDP-värdena enligt punkt 2 skall läggas till grund för beräkningen av försämringsfaktorer på grund av resultaten från utsläppsbeständighetsprov för vägfordon.

1.1.1.5 Om en motorfamilj bygger på etablerad teknik, får man använda en analys som bygger på god branschpraxis i stället för att utföra prov för att fastställa en försämringsfaktor för motorfamiljen ifråga, förutsatt att detta godkänts av godkännandemyndigheten.

1.2 Uppgifter om försämringsfaktorer i ansökan om godkännande

1.2.1 I ansökan om certifiering av en motorfamilj avseende motorer med kompressionständning utan efterbehandlingsutrustning skall man för varje förorening uppge de additiva försämringsfaktorerna.

1.2.2 I ansökan om certifiering av en motorfamilj avseende motorer med kompressionständning med efterbehandlingsutrustning skall man för varje förorening uppge de multiplikativa försämringsfaktorerna.

1.2.3 Tillverkaren skall på begäran tillhandahålla godkännandemyndigheten de uppgifter som krävs för att styrka försämringsfaktorerna. Sådana uppgifter är normalt resultaten från utsläppsproven, provschemat för driftstidsackumulering, underhållsrutiner och, i tillämpliga fall, information för att styrka bedömningen av teknisk likvärdighet enligt god branschpraxis. 2. UTSLÄPPSBESTÄNDIGHETSPERIODER FÖR STEG III A-, III B- OCH IV-MOTORER

2.1 Tillverkarna skall tillämpa de utsläppsbeständighetsperioder som anges i tabell 1 nedan.

Tabell 1: Kategorier av utsläppsbeständighetsperioder (EDP) för steg III A-, III B- och IV-motorer– med kompressionständning (timmar)

Kategori (effektklass) Livslängd (timmar) EDP " 37 kW 3 000 (motorer med konstant varvtal) " 37 kW 5 000 (motorer med icke konstant varvtal) # 37 kW 8 000 Motorer för fartyg i inlandssjöfart 10 000 Motorvagnsmotorer 10 000

3. BILAGA V SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

1. Rubriken skall ersättas med följande:

"TEKNISKA EGENSKAPER HOS DET REFERENSBRÄNSLE SOM SKALL ANVÄNDAS FÖR GODKÄNNANDEPROV OCH FÖR PRODUKTIONSKONTROLL

REFERENSBRÄNSLE FÖR MOBILA MASKINER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS PÅ VÄG: TYPGODKÄNDA MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING SOM UPPFYLLER GRÄNSVÄRDENA FÖR STEGEN I OCH II SAMT MOTORER I FARTYG I INLANDSSJÖFART" 2. Följande text skall införas efter tabellen om referensbränsle för diesel:

"REFERENSBRÄNSLE FÖR MOBILA MASKINER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS PÅ VÄG: TYPGODKÄNDA MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING SOM UPPFYLLER GRÄNSVÄRDENA FÖR STEG III A

1) Parameter Enhet Gränsvärde Provmetod Minimum Maximum (2) Cetantal 52 54,0 EN-ISO 5165 3 Densitet vid 15°C kg/m 833 837 EN-ISO 3675 Destillation: 50 %-punkt °C 245 - EN-ISO 3405 95 %-punkt °C 345 350 EN-ISO 3405 – Slutlig kokpunkt °C - 370 EN-ISO 3405 Antändningstemperatur °C 55 - EN 22719 CFPP °C - -5 EN 116 2 Viskositet vid 40°C mm /s 2,5 3,5 EN-ISO 3104 Polycykliska aromatiska kolväten % m/m 3,0 6,0 IP 391

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/75

1) Parameter Enhet Gränsvärde Provmetod Minimum Maximum (3) Svavelhalt mg/kg - 300 ASTM D 5453 Kopparkorrosion - klass 1 EN-ISO 2160 Conradson carbon residue (10 % DR) % m/m - 0,2 EN-ISO 10370 Askhalt % m/m - 0,01 EN-ISO 6245 Vattenhalt % m/m - 0,05 EN-ISO 12937 Neutralisering (stark syra) mg KOH/g - 0,02 ASTM D 974 (4) Oxideringsstabilitet mg/ml - 0,025 EN-ISO 12205

1) De värden som anges i specifikationerna är "reella värden". När gränsvärdena fastställts tillämpades ISO 4259 "Petroleum products – Determination and application of precision data in relation to methods of test" och när ett minimivärde fastställts har en minimidifferens på 2R över noll beaktats, när maximi- och minimivärden fastställts är minimidifferensen 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna mätning, som är nödvändig av tekniska skäl, bör bränsleproducenten sikta på ett nollvärde i de fall då det stipulerade maximivärdet är 2R och på genomsnittsvärdet när maximi- och minimigränser anges. Om det blir nödvändigt att utreda om ett bränsle uppfyller kraven i specifikationerna skall ISO 4259 tillämpas. (2) Spannet för cetantalet överensstämmer inte med kraven på ett minimispann på 4R. Om en tvist uppstår mellan bränsleleverantören och bränslekonsumenten kan dock ISO 4259 användas för att lösa tvisten under förutsättning att likadana mätningar görs i tillräckligt antal för att nå nödvändig precision i stället för enstaka fastställanden. (3) Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används vid provningen skall anges. (4) Även om oxideringsstabiliteten kontrolleras är det troligt att livslängden blir begränsad. Leverantören bör rådfrågas om lagringsförhållanden och livslängd.

REFERENSBRÄNSLE FÖR MOBILA MASKINER SOM INTE ÄR AVSEDDA ATT ANVÄNDAS PÅ VÄG: TYPGODKÄNDA MOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING SOM UPPFYLLER GRÄNSVÄRDENA FÖR STEG III B OCH IV

1) Gränsvärden Parameter Enhet Provningsmetod Minimum Maximum (2) Cetantal 54,0 EN-ISO 5165 3 Densitet vid 15°C kg/m 833 837 EN-ISO 3675 Destillering: till 50 %-punkten °C 245 - EN-ISO 3405 till 95 %-punkten °C 345 350 EN-ISO 3405 – Slutkokpunkt °C - 370 EN-ISO 3405 Flampunkt °C 55 - EN 22719 Filtrerbarhet i kyla °C - -5 EN 116 2 Viskositet vid 40°C mm /s 2,3 3,3 EN-ISO 3104 Polyaromatiska kolväten vikt-% 3,0 6,0 IP 391 (3) Svavelhalt mg/kg - 10 ASTM D 5453 Kopparkorrosion - klass 1 EN-ISO 2160 Koksrester enligt Conradson (10 % vikt-% - 0,2 EN-ISO 10370 DR) Askhalt vikt-% - 0,01 EN-ISO 6245

L 146/76 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1) Gränsvärden Parameter Enhet Provningsmetod Minimum Maximum Vattenhalt vikt-% - 0,02 EN-ISO 12937 mg Neutralisationstal (stark syra) - 0,02 ASTM D 974 KOH/g (4) Oxidationsstabilitet mg/ml - 0,025 EN-ISO 12205 Smörjförmåga (HFRR, wear scar µm - 400 CEC F-06-A-96 diameter vid 60°C) FAME förbjudet

1) De värden som anges i specifikationerna är "verkliga värden". Vid fastställande av gränsvärdena har villkoren enligt SS-EN ISO 4259 "Petroleumprodukter – Bestämning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder" tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, bör bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde, när det föreskrivna maximivärdet är 2R, och ett medelvärde, i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen, skall villkoren i SS-EN ISO 4259 tillämpas. (2) Intervallet för cetantalet stämmer inte med kravet på ett lägsta intervall på 4R. Om en tvist uppstår mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren, kan villkoren i ISO D 4259 användas för att lösa tvisten under förutsättning att tillräckligt många mätningar görs för att uppnå erforderlig precision, i stället för enstaka bestämningar. (3) Det verkliga svavelinnehållet i det bränsle som används i typ I-provet skall uppges. (4) Även om oxidationsstabiliteten kontrolleras är det troligt att livslängden är begränsad. Leverantören bör rådfrågas om lagringsförhållanden och livslängd."

4. BILAGA VII SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

Tillägg 1 skall ersättas med följande:

"Tillägg 1

PROVRESULTAT FÖR FÖRBRÄNNINGSMOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING PROVRESULTAT

1 1. Upplysningar om utförandet av nrsc-provet :

1.1 Referensbränsle som använts vid provet 1.1.1 Cetantal: ............................................................................................................................................................... 1.1.2 Svavelhalt:............................................................................................................................................................ 1.1.3 Densitet: ...............................................................................................................................................................

1.2 Smörjmedel 1.2.1 Fabrikat: ............................................................................................................................................................... 1.2.2 Typ(er): ................................................................................................................................................................ (om smörjmedel och olja blandas, ange procentuell andel olja i blandningen)

1 Om flera huvudmotorer används, skall uppgifter lämnas för var och en av dessa.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/77

1.3 Motordrivna komponenter (i förekommande fall) 1.3.1 Förteckning och identifieringsuppgifter: .............................................................................................................. 1.3.2 Upptagen effekt vid olika motorvarvtal (enligt uppgift från tillverkaren): 1 Upptagen effekt P AE (kW) vid olika motorvarvtal ( ) med beaktande av tillägg 3 till denna bilaga Komponent Mellanvarvtal (om tillämpligt) Nominellt varvtal

Totalt: 1 ( ) Får inte överstiga 10 % av den effekt som uppmäts vid provet.

1.4 Motordata

1.4.1 Motorvarvtal -1 Tomgång: ................................................................................................................................................................ min -1 Mellanvarvtal: ......................................................................................................................................................... min -1 Nominellt varvtal: ................................................................................................................................................... min

1 1.4.2 Motoreffekt

Effektinställning (kW) vid olika motorvarvtal

Villkor Mellanvarvtal (om tillämpligt) Nominellt varvtal Maximal uppmätt effekt vid prov (P M ) (kW) (a) Total effekt upptagen av motordrivna komponenter enligt avsnitt 1.3.2 i detta tillägg eller avsnitt 3.1 i bilaga III (P AE ) (kW) (b) Motorns nettoeffekt enligt avsnitt 2.4 i bilaga I (kW) (c) c = a + b

1.5 Utsläppsnivåer

1.5.1 Dynamometerinställning (kW)

Dynamometerinställning (kW) vid olika motorvarvtal

Procentuell belastning Mellanvarvtal (om tillämpligt) Nominellt varvtal

10 (om tillämpligt)

25 (om tillämpligt)

100

1 Okorrigerad effekt mätt i enlighet med avsnitt 2.4 i bilaga I.

L 146/78 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.5.2 Utsläppsresultat från NRSC-provet:

CO: ........................................................ g/kWh HC: ........................................................ g/kWh NOx: ...................................................... g/kWh NMHC+NOx: ........................................ g/kWh Partiklar: ................................................ g/kWh 1.5.3 Provtagningssystem som använts för NRSC-provet:

1 1.5.3.1 Gasformiga utsläpp :................................................................................................

1 1.5.3.2 Partiklar :..................................................................................................................

2 1.5.3.2.1 Metod : Ett/flera filter

3 2. UPPLYSNINGAR OM UTFÖRANDET AV NRTC-PROVET :

2.1 Utsläppsresultat från NRTC-provet: CO: ........................................................ g/kWh NMHC:.................................................. g/kWh NOx: ...................................................... g/kWh Partiklar: ................................................ g/kWh NMHC+NOx: ........................................ g/kWh

2.2 Provtagningssystem som använts för NRTC-provet: (1) Gasformiga utsläpp :.......................................................................... (1) Partiklar :............................................................................................

2) Metod : Ett/flera filter

5. BILAGA XII SKALL ÄNDRAS PÅ FÖLJANDE SÄTT:

Följande punkter skall läggas till:

"3. När det gäller motorkategorierna H, I och J (steg III A) och motorkategorierna K, L och M (steg III B) enligt definitionen i artikel 9.3, godkänns som likvärdiga med godkännanden enligt detta direktiv följande typgodkännanden och, där detta är tillämpligt, den godkännandemärkning som hör samman med dem:

3.1 Typgodkännanden enligt direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 99/96/EG, som överensstämmer med kraven för stegen B1, B2 eller C enligt artikel 2 och avsnitt 6.2.1 i bilaga I.

3.2 FN-ECE:s förordning 49 ändringsserie 03, som överensstämmer med kraven för stegen B1, B2 och C enligt punkt 5.2."

1 Ange figurens nummer enligt avsnitt 1 i bilaga VI. 2 Stryk det som inte är tillämpligt. 3 Om flera huvudmotorer används, skall uppgifter lämnas för var och en av dessa.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/79

BILAGA II

"Bilaga VI

ANALYS- OCH PROVTAGNINGSSYSTEM

1. SYSTEM FÖR GAS- OCH PARTIKELPROVTAGNING

Figur nummer Beskrivning 2 Avgasanalyssystem för outspädda avgaser 3 Avgasanalyssystem för utspädda avgaser 4 Delflöde, isokinetiskt flöde, sugfläktstyrning, delprovtagning 5 Delflöde, isokinetiskt flöde, tryckfläktstyrning, delprovtagning 6 Delflöde, CO 2 - eller NO x -kontroll, delprovtagning 7 Delflöde, CO 2 - och kolbalans, totalprovtagning 8 Delflöde, enkelt venturirör och koncentrationsmätning, delprovtagning 9 Delflöde, dubbla venturirör eller mynningar och koncentrationsmätning, delprovtagning 10 Delflöde, uppdelning på flera rör och koncentrationsmätning, delprovtagning 11 Delflöde, flödesreglering, totalprovtagning 12 Delflöde, flödesreglering, delprovtagning 13 Fullflöde, kolvpump eller venturirör för kritiskt flöde, delprovtagning 14 Partikelprovtagningssystem 15 Utspädningssystem för fullflödessystem

1.1 Bestämning av gasformiga utsläpp

Punkt 1.1.1 och figurerna 2 och 3 innehåller detaljerade beskrivningar av de rekommenderade provtagnings- och analyssystemen. Eftersom det finns flera möjliga konfigurationer som kan ge likvärdiga resultat, krävs inte exakt överensstämmelse med dessa figurer. Ytterligare komponenter, t.ex. instrument, ventiler, magnetventiler, pumpar och omkopplare får användas för att ge ytterligare information och samordna komponentsystemens funktioner. Andra komponenter, som i vissa system inte är nödvändiga för bibehållen noggrannhet, får uteslutas om detta sker på grundval av god branschpraxis.

1.1.1 Gasformiga beståndsdelar i avgaser – CO, CO 2 , HC, NOx

Här beskrivs ett analyssystem för bestämning av gasformiga utsläpp i outspädda eller utspädda avgaser som baseras på användningen av

– en HFID-analysator för mätning av kolväten, – NDIR-analysatorer för mätning av kolmonoxid och koldioxid, – en HCLD-analysator eller likvärdig analysator för mätning av kväveoxider.

Vad gäller outspädda avgaser (se figur 2) får provet för samtliga beståndsdelar tas med en provtagningssond eller två provtagningssonder som placeras nära varandra och som inuti är delade för att leda till de olika analysatorerna. Försiktighet skall iakttas så att ingen kondens av beståndsdelar i avgaserna (inklusive vatten och svavelsyra) sker någonstans i analyssystemet.

Vad gäller utspädda avgaser (se figur 3) skall provet för kolväten tas med en annan provtagningssond än den som används för övriga beståndsdelar. Försiktighet skall iakttas så att ingen kondens av beståndsdelar i avgaserna (inklusive vatten och svavelsyra) sker någonstans i analyssystemet.

L 146/80 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Figur 2

Flödesdiagram för avgasanalyssystem för CO, NOx och HC

Nollställnings- HSL1 Noll- T2 G1 Figur gas T1 HSL1 ställnings- 3 gas Utlopp HC V1 F1 F2 P Nollställnings- Spänn- SP1 gas gas R3 R1 R2 Utlopp V1 Luft Bränsle F1 F2 P FL1 2 provtagningssonder (valfritt) SL HSL2 Utlopp G3 Utlopp T5 T5 Nollställningsgas T3 G2 V9 FL5 nollställningsgas FL4 CO Utlopp B V11 V4 spänngas C NO nollställningsgas FL6 V7 V8 V10 V3 spänngas CO Utlopp Utlopp T5 V13 V12 2 T4 V5 R4 spänngas FL7 R5 nollställningsgas Utlopp FL2 O 2 FL8 V13 V12 V6 spänngas

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/81

Flödesdiagram för avgasanalyssystem för utspädda avgaser för CO, CO 2 , NOx och HC

Till PSS se figur 14 HSL1 Noll- T2 G1 T1 HSL1 ställnings- PSP gas BK Utlopp HC SP2 V1 Samma plan F1 F2 P Nollställningsgas spänngas T1 R3 SP2 se fig. 14 HSL2 R1 R2 Utlopp V1 luft bränsle DT se fig. 13 F1 F2 P FL1 V14 SL BG BK

G3 Utlopp Utlopp T5 Nollställningsgas T3 G2 V9 FL5 Nollställningsgas FL4 CO Utlopp B V11 V4 Spänngas C NO Nollställningsgas V7 V8 V10 V3 FL6 Spänngas CO Utlopp V13 V12 2 T4 V5 R4 Spänngas Utlopp R5 FL2

FL3

Beskrivningar – figur 2 och 3

Allmänt:

Samtliga komponenter i provtagningsgasens bana skall hålla den temperatur som angetts för respektive system.

– SP1 Provtagningssond för outspädda avgaser (endast figur 2)

En rak provtagningssond av rostfritt stål med flera hål och tillsluten ände rekommenderas. Innerdiametern får inte vara större än provtagningsledningens innerdiameter. Väggarnas tjocklek får inte överstiga 1 mm. Sonden skall ha minst tre hål i tre olika radialplan, med en sådan storlek att ungefär samma flöde för provtagning erhålls. Sonden skall täcka åtminstone 80 % av avgasrörets diameter.

– SP2 Provtagningssond för HC i utspädda avgaser (endast figur 3)

Sonden skall

– utgöra de första 254 till 762 millimetrarna av provtagningsledningen för kolväten (HSL3),

– ha en innerdiameter på minst 5 mm,

– monteras i utspädningstunneln DT (avsnitt 1.2.1.2) vid en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade (t.ex. ca. 10 tunneldiametrar bakom den punkt där avgaserna kommer in i utspädningstunneln),

– befinna sig tillräckligt långt (radialt) från övriga sonder och tunnelns vägg för att inte påverkas av dödvatten eller virvlar,

– värmas upp så att gasflödets temperatur stiger till 463 K (190 °C) ± 10 K vid utloppet ur sonden.

– SP3 Provtagningssond för CO, CO 2 , NOx i utspädda avgaser (endast figur 3)

Sonden skall

– befinna sig på samma plan som SP2,

– befinna sig tillräckligt långt (radialt) från övriga sonder och tunnelns vägg för att inte påverkas av dödvatten eller virvlar,

L 146/82 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

– värmas upp och isoleras över hela sin längd till en temperatur på minst 328 K (55 °C) så att kondens av vatten undviks. – HSL1 Uppvärmd provtagningsledning

Genom provtagningsledningen sker provtagning av gas från en enkel sond till delningspunkten/-punkterna och HCanalysatorn.

Provtagningsledningen skall

– ha en innerdiameter på minst 5 mm och högst 13,5 mm,

– vara gjord av rostfritt stål eller PTFE,

– ha en väggtemperatur på 463 K (190 °C) ± 10 K, uppmätt i varje separat kontrollerad uppvärmd sektion, om avgastemperaturen vid provtagningssonden är högst 463 K (190 °C),

– ha en väggtemperatur på över 453 K (180 °C), om avgastemperaturen vid provtagningssonden är högre än 463 K (190 °C),

– hålla en gastemperatur på 463 K (190 °C) ± 10 K omedelbart före det uppvärmda filtret (F2) och HFID. – HSL2 Uppvärmd provtagningsledning för NO x

Provtagningsledningen skall

– ha en väggtemperatur på 328–473 K (55–200 °C) fram till omvandlaren om kylbad används och fram till analysatorn om inget kylbad används,

– vara gjord av rostfritt stål eller PTFE.

Eftersom provtagningsledningen behöver värmas upp endast för att förhindra kondens av vatten och svavelsyra, beror provtagningsledningens temperatur på svavelhalten i bränslet.

– SL Provtagningsledning för CO (CO 2 )

Ledningen skall vara gjord av PTFE eller rostfritt stål. Den kan vara uppvärmd eller ouppvärmd.

– BK Bakgrundssäck (valfritt; endast figur 3)

För mätning av bakgrundskoncentrationer.

– BG Provtagningssäck (valfritt; endast figur 3 för CO och CO 2 )

För mätning av koncentration i proverna. – F1 Uppvärmt förfilter (valfritt)

Temperaturen skall vara samma som för HSL1.

– F2 Uppvärmt filter

Filtret skall avlägsna eventuella fasta partiklar från gasprovet före analysatorn. Temperaturen skall vara samma som för HSL1. Filtret skall bytas ut vid behov.

– P Uppvärmd provtagningspump

Pumpen skall värmas upp till den temperatur som HSL1 håller.

– HC

Uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) för bestämning av kolväten. Temperaturen skall ligga på 453–473 K (180–200 °C).

– CO, CO 2

NDIR-analysatorer för bestämning av kolmonoxid och koldioxid. – NO 2

(H)CLD-analysator för bestämning av väteoxider. Om en HCLD används skall den hållas vid en temperatur på 328– 473 K (55–200 °C).

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/83

– C Omvandlare

En omvandlare skall användas för katalytisk reduktion av NO 2 till NO före analysen i CLD- eller HCLD-analysatorn.

– B Kylbad

För nedkylning och kondensering av vatten från avgasprovet. Badet skall hållas vid en temperatur av 273–277 K (0–4 °C) med hjälp av is eller kylning. Kylbadet är valfritt, om analysatorn är fri från interferens av vattenånga enligt avsnitten 1.9.1 och 1.9.2 i tillägg 2 till bilaga III.

Det är inte tillåtet att avlägsna vatten från provet med hjälp av kemiska torkare.

– T1, T2, T3 Temperaturmätare

För övervakning av gasflödets temperatur. – T4 Temperaturmätare

Temperaturen i NO 2 /NO-omvandlaren.

– T5 Temperaturmätare

För övervakning av kylbadets temperatur.

– G1, G2, G3 Tryckmätare

För mätning av trycket i provtagningsledningarna.

– R1, R2 Tryckreglage

För reglering av luftens och bränslets respektive tryck för HFID-analysatorn.

– R3, R4, R5 Tryckreglage

För reglering av trycket i provtagningsledningarna och flödet till analysatorerna.

– FL1, FL2, FL3 Flödesmätare

För övervakning av provets bypassflöde. – FL4 till FL7 Flödesmätare (valfria)

För övervakning av flödet genom analysatorerna.

– V1 till V6 Urvalsventiler

Ändamålsenligt ventilsystem för val av gasflöde (provgas, spänngas eller nollställningsgas) till analysatorerna.

– V7, V8 Magnetventil

För förbiledning (bypass) runt NO 2 /NO-omvandlaren.

– V9 Nålventil

För balansering av flödet genom NO 2 /NO-omvandlaren och bypassanordningen.

– V10, V11 Nålventil

För reglering av flödena till analysatorerna.

– V12, V13 Vippventil

För avtappning av kondens från kylbadet B.

– V14 Urvalsventil

För val av provtagnings- eller bakgrundssäck.

L 146/84 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

1.2 Bestämning av partiklar

Avsnitten 1.2.1 och 1.2.2 samt figurerna 4 till 15 innehåller detaljerade beskrivningar av de rekommenderade utspädnings- och provtagningssystemen. Eftersom det finns flera möjliga konfigurationer som kan ge likvärdiga resultat, krävs inte exakt överensstämmelse med dessa figurer. Ytterligare komponenter, t.ex. instrument, ventiler, magnetventiler, pumpar och omkopplare får användas för att ge ytterligare information och samordna komponentsystemens funktioner. Andra komponenter, som i vissa system inte är nödvändiga för bibehållen noggrannhet, får uteslutas om detta sker på grundval av god branschpraxis.

1.2.1 Utspädningssystem

1 1.2.1.1 System med delflödesutspädning (figur 4 till 12)

Här beskrivs ett utspädningssystem som är baserat på utspädning av en del av avgasflödet. Uppdelningen av avgasflödet och den därpå följande utspädningen kan göras med hjälp av olika typer av utspädningssystem. För den efterföljande insamlingen av partiklar kan alla de utspädda avgaserna eller endast en del av dessa ledas till partikelprovtagningssystemet (figur 14 i avsnitt 1.2.2). Den första metoden kallas totalprovtagning och den andra metoden delprovtagning .

Beräkningen av utspädningsfaktorn beror på vilken typ av system som används. Följande typer rekommenderas:

– Isokinetiska system (figur 4 och 5)

Med dessa system blir flödet till överföringsröret likvärdigt med huvudavgasflödet vad gäller gasens hastighet och/eller tryck, och därför krävs ett ostört och jämnt avgasflöde vid provtagningssonden. Detta uppnås vanligen med hjälp av en resonator och ett rakt inloppsrör framför provtagningspunkten. Delningsfaktorn beräknas sedan utifrån lätt mätbara värden, t.ex. rördiametrar. Det bör noteras att isokinesi endast används för att uppnå likvärdiga flödesförhållanden och inte för att uppnå likvärdig storleksfördelning. Det senare är normalt inte nödvändigt, eftersom partiklarna är tillräckligt små för att följa strömlinjerna.

– Flödesreglerade system med koncentrationsmätning (figur 6 till 10)

Med dessa system tas ett prov från huvudavgasflödet genom anpassning av utspädningsluftens flöde och det totala flödet utspädda avgaser. Utspädningsfaktorn bestäms utifrån koncentrationen av spårgaser, t.ex. CO 2 eller NOx, som finns naturligt i motoravgaserna. Koncentrationerna i de utspädda avgaserna och i utspädningsluften mäts, medan koncentrationen i de outspädda avgaserna antingen kan mätas direkt eller bestämmas utifrån bränsleflödet med hjälp av kolbalansformeln, om bränslets sammansättning är känd. Systemen kan styras med hjälp av den beräknade utspädningsfaktorn (figur 6 och 7) eller med hjälp av flödet till överföringsröret (figur 8, 9 och 10). – Flödesreglerade system med flödesmätning (figur 11 och 12)

Med dessa system tas ett prov från huvudavgasflödet genom att utspädningsluftens flöde och det totala flödet utspädda avgaser ställs in. Utspädningsfaktorn bestäms utifrån skillnaden mellan de två flödena. Korrekt kalibrering av flödesmätarna i förhållande till varandra är nödvändigt, eftersom de två flödenas relativa storlek kan medföra väsentliga fel vid högre utspädningsfaktorer. Flödesregleringen görs mycket enkelt genom att hålla flödet utspädda avgaser konstant och vid behov variera utspädningsluftens flöde.

För att det skall vara möjligt att utnyttja fördelarna med system med delflödesutspädning måste uppmärksamhet ägnas åt att undvika de potentiella problemen med förlust av partiklar i överföringsröret, så att det säkerställs att ett representativt prov tas från motoravgaserna, samt åt bestämning av delningsfaktorn.

I de beskrivna systemen uppmärksammas dessa kritiska områden.

1 I figurerna 4 till 12 visas flera olika typer av system med delflödesutspädning, som normalt kan användas för förfarandet för stationära driftsförhållanden (NRSC). På grund av de mycket stränga restriktionerna godkänns för transient provning (NRTC) endast de delflödessystem (figurer 4–12) som uppfyller kraven i avsnittet "Specifikationer för system med delflödesutspädning" i avsnitt 2.4. i tillägg 1 till bilaga III.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/85

Figur 4

System med delflödesutspädning och isokinetisk sond för delprovtagning (SB-styrning)

DAF PB FM1 l > 10*d SB PSP d Utlopp Luft DT PTT

TT Till partikelse figur 14 provtagningssystemet ISP

DPT delta p EP

FC1 avgaser

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom överföringsröret TT via den isokinetiska provtagningssonden ISP. Avgasernas differentialtryck mellan avgasröret och inloppet till sonden mäts med tryckgivaren DPT. Denna signal överförs till flödesregulatorn FC1 som styr sugfläkten SB, så att den håller ett differentialtryck på noll vid sondens spets. Under dessa förhållanden är avgashastigheten i EP och ISP densamma, och flödet genom ISP och TT utgör en konstant andel av avgasflödet. Delningsfaktorn bestäms utifrån EP:s och ISP:s tvärsnittsareor. Utspädningsluftens flöde mäts med flödesmätaren FM1. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån utspädningsluftens flöde och delningsfaktorn.

L 146/86 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Figur 5

System med delflödesutspädning och isokinetisk sond för delprovtagning (PB-styrning)

DAF FM1 l > 10*d SB Utlopp PSP d

Luft TT DT PTT

se figur 14 Till partikelprovtagningssystemet

ISP PB

DPT Avgaser FC1 delta p

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom överföringsröret TT via den isokinetiska provtagningssonden ISP. Avgasernas differentialtryck mellan avgasröret och inloppet till sonden mäts med tryckgivaren DPT. Denna signal överförs till flödesregulatorn FC1 som styr tryckfläkten PB, så att den håller ett differentialtryck på noll vid sondens spets. Detta görs genom att man tar en liten del av utspädningsluften, vars flöde redan har mätts med flödesmätaren FM1, och leder in den i TT med hjälp av ett tryckluftsmunstycke. Under dessa förhållanden är avgashastigheten i EP och ISP densamma, och flödet genom ISP och TT utgör en konstant andel av avgasflödet. Delningsfaktorn bestäms utifrån EP:s och ISP:s tvärsnittsareor. Utspädningsluften sugs genom DT med hjälp av sugfläkten SB, och flödet mäts med FM1 vid inloppet till DT. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån utspädningsluftens flöde och delningsfaktorn.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/87

Figur 6

System med delflödesutspädning och mätning av CO 2 - eller NOx-koncentration genom delprovtagning

FC2 Outspädda EGA EGA avgaser Valfritt SB överförs DAF till PB eller SB l > 10*d från avgasröret EP till d PSP Utlopp Luft PB DT PTT

TT se figur 14 Till partikelprovtagningssystemet

EGA

Avgaser utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. Koncentrationerna av en spårgas (CO 2 eller NOx) mäts i de outspädda och utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. Dessa signaler överförs till flödesregulatorn FC2 som styr antingen tryckfläkten PB eller sugfläkten SB så att den håller den önskade avgasdelnings- och utspädningsfaktorn i DT. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån spårgaskoncentrationerna i de outspädda avgaserna, de utspädda avgaserna och utspädningsluften.

L 146/88 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Figur 7

System med delflödesutspädning, mätning av CO 2 -koncentration, kolbalans och totalprovtagning

FC2 Outspädda EGA EGA avgaser Valfritt till P DAF överförs från PTT avgasröret d EP till Luft PB DT PSS TT G FH FUEL Valfritt från FC2 P SP

EP För detaljer se figur 15

Avgaser

utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. CO 2 -koncentrationerna mäts i de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. Signalerna för CO 2 och bränsleflöde GFUEL överförs antingen till flödesregulatorn FC2 eller till flödesregulatorn FC3 i partikelprovtagningssystemet (se figur 14). FC2 styr tryckfläkten PB, medan FC3 styr partikelprovtagningssystemet (se figur 14), och därigenom anpassas flödena in i och ut ur systemet så att den önskade avgasdelnings- och utspädningsfaktorn bibehålls i DT. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån CO 2 -koncentrationerna och GFUEL med hjälp av antagandet om kolbalans.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/89

Figur 8

System med delflödesutspädning, enkelt venturirör, koncentrationsmätning och delprovtagning

EGA EGA

DAF PB l > 10*d

VN PSP d Luft Utlopp DT PTT

TT se figur 14 Till partikelprovtagningssystemet

EP EGA

Avgaser

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT på grund av det undertryck som åstadkoms av venturiröret VN i DT. Gasflödet genom TT beror på utjämningen av rörelseimpulsen i venturizonen och påverkas därför av gasens absoluta temperatur vid utloppet ur TT. Följaktligen är avgasdelningen vid ett visst tunnelflöde inte konstant, och utspädningsfaktorn vid låg belastning är något lägre än vid hög belastning. Koncentrationerna av spårgas (CO 2 eller NOx) mäts i de outspädda och de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA, och utspädningsfaktorn beräknas utifrån de sålunda uppmätta värdena.

L 146/90 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Figur 9

System med delflödesutspädning, dubbla venturirör eller dubbla munstycken, koncentrationsmätning och delprovtagning

EGA EGA

DAF PCV2 l > 10*d HE

d PSP Luft PB DT PTT

se figur 14 Till partikel- PCV1 TT provtagningssystemet SB EP Utlopp

FD1 FD2

EGA Avgaser

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT med hjälp av en flödesdelare som innehåller en uppsättning munstycken eller venturirör. Det första (FD1) är placerat i EP, det andra (FD2) i TT. Dessutom behövs det två tryckreglerventiler (PCV1 och PCV2) för att hålla avgasdelningen konstant genom att reglera mottrycket i EP och trycket i DT. PCV1 är placerad bakom SP i EP, PCV2 mellan tryckfläkten PB och DT. Spårgaskoncentrationerna (CO 2 eller NOx) mäts i de outspädda och de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. De behövs för att kontrollera avgasdelningen och kan användas för att ställa in PCV1 och PCV2 för exakt reglering av delningen. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån spårgaskoncentrationerna.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/91

Figur 10

System med delflödesutspädning, uppdelning på flera rör, koncentrationsmätning och delprovtagning

EGA EGA

DAF l > 10*d HE

Luft d DT PSP PTT se figur 14 SB Inblåsning av Till partikelprovtagningsfriskluft systemet

EGA TT FC1 DAF Utlopp DPT FD3 Luft DC

EP Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom överföringsröret TT med hjälp av flödesdelaren FD3, som består av ett antal rör med samma dimensioner (samma diameter, längd och bottenradie) som monterats i EP. Avgaserna genom ett av dessa rör leds till DT, och avgaserna genom resten av rören leds genom dämpningskammaren DC. Avgasdelningen bestäms alltså av det totala antalet rör. För konstant reglering av delningen krävs ett differentialtryck på noll mellan DC och utloppet från TT, och detta mäts med hjälp av differentialtryckgivaren DPT. Ett differentialtryck på noll åstadkoms genom att frisk luft sprutas in i DT vid utloppet ur TT. Spårgaskoncentrationerna (CO 2 eller NOx) mäts i de outspädda och de utspädda avgaserna samt i utspädningsluften med hjälp av avgasanalysatorerna (en eller flera) EGA. De behövs för att kontrollera avgasdelningen och kan användas för att ställa in insprutningsluftens flöde för exakt reglering av delningen. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån spårgaskoncentrationerna.

L 146/92 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Figur 11

System med delflödesutspädning, flödesreglering och totalprovtagning

FC2

DAF Valfritt till P (PSS)

PTT d

FM1 DT PSS

TT FH

GEXH P eller SP GAIR vent eller EP För detaljer se figur 15 GFUEL

Avgaser

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. Det totala flödet genom tunneln ställs in med hjälp av flödesregulatorn FC3 och provtagningspumpen P i partikelprovtagningssystemet (se figur 16).

Utspädningsluftens flöde regleras med hjälp av flödesregulatorn FC2, som kan använda G EXH , G AIR eller G FUEL som styrsignaler för önskad avgasdelning. Provtagningsflödet in i DT utgörs av skillnaden mellan det totala flödet och utspädningsluftens flöde. Utspädningsluftens flöde mäts med hjälp av flödesmätaren FM1, det totala flödet med hjälp av flödesmätaren FM3 i partikelprovtagningssystemet (se figur 14). Utspädningsfaktorn beräknas utifrån dessa två flöden.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/93

Figur 12

System med delflödesutspädning, flödesreglering och delprovtagning

FC2 Till PB eller DAF l > 10*d SB SB

d DT PSP

Luft PB FM1 PTT TT se figur 14 Till partikel- FM2 provtagnings- GEXH system se figur 14 eller SP GAIR eller EP GFUEL Utlopp Avgaser

Outspädda avgaser överförs från avgasröret EP till utspädningstunneln DT genom provtagningssonden SP och överföringsröret TT. Avgasdelningen och flödet in i DT regleras med hjälp av flödesregulatorn FC2, som ställer in tryckfläktens (PB) och sugfläktens (SB) flöden (eller hastigheter). Detta är möjligt eftersom det prov som tas med hjälp av partikelprovtagningssystemet leds tillbaka in i DT. GEXH, GAIR eller GFUEL kan användas som styrsignaler för FC2. Utspädningsluftens flöde mäts med hjälp av flödesmätaren FM1, och det totala flödet med hjälp av flödesmätaren FM2. Utspädningsfaktorn beräknas utifrån dessa två flöden. Beskrivning – figur 4 till 12

– EP Avgasrör

Avgasröret får vara isolerat. För att minska den termiska trögheten i avgasröret rekommenderas ett förhållande mellan tjocklek och diameter på högst 0,015. Användandet av flexibla sektioner skall begränsas till ett förhållande mellan längd och diameter på högst 12. Antalet krökar skall minimeras för att minska tröghetsavsättning. Om systemet innehåller en provbäddsljuddämpare får även denna vara isolerad.

I isokinetiska system skall avgasröret vara fritt från böjar, krökar och diameterförändringar inom ett avstånd på minst 6 gånger rördiametern framför och 3 gånger rördiametern bakom sondens spets. Avgasernas hastighet i provtagningszonen skall vara högre än 10 m/s utom vid tomgång. Avgasernas tryckvariationer får inte överstiga ± 500 Pa i genomsnitt. Åtgärder som syftar till att minska tryckvariationerna på annat sätt än genom att använda ett komplett avgassystem (inklusive ljuddämpare och anordning för efterbehandling) får inte förändra motorns prestanda eller orsaka avsättning av partiklar.

I system utan isokinetiska sonder rekommenderas ett rakt rör med en längd av 6 gånger rördiametern framför och 3 gånger rördiametern bakom sondens spets.

– SP Provtagningssond (figur 6 till 12)

Innerdiametern skall vara minst 4 mm. Förhållandet mellan avgasrörets och sondens diameter skall vara minst 4. Sonden skall utgöras av ett öppet rör vänt mot flödesriktningen längs med avgasrörets mittaxel, eller en sond med flera hål enligt beskrivningen under SP1 i avsnitt 1.1.1. – ISP Isokinetisk provtagningssond (figur 4 och 5)

Den isokinetiska provtagningssonden skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt på avgasrörets mittaxel där flödesförhållandena i EP föreligger, och den skall vara utformad för att ge ett proportionellt prov av de outspädda avgaserna. Innerdiametern skall vara minst 12 mm.

L 146/94 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Vid isokinetisk uppdelning av avgaserna behövs ett styrsystem som håller ett differentialtryck på noll mellan EP och ISP. Under dessa förhållanden är avgashastigheten i EP och ISP densamma, och massflödet genom ISP utgör en konstant andel av avgasflödet. ISP skall kopplas till en differentialtryckgivare. Styrningen för att ge ett differentialtryck på noll mellan EP och ISP görs genom hastighets- eller flödesreglering med hjälp av fläkt.

– FD1, FD2 Flödesdelare (figur 9)

En uppsättning venturirör eller munstycken installeras i avgasröret EP respektive överföringsröret TT för att man ska få ett proportionellt prov av de outspädda avgaserna. Ett styrsystem bestående av två tryckreglerventiler PCV1 och PCV2 behövs för proportionell delning genom reglering av trycket i EP och DT. – FD3 Flödesdelare (figur 10)

En uppsättning rör (flerrörsenhet) installeras i avgasröret EP för att man skall få ett proportionellt prov av de outspädda avgaserna. Ett av rören leder in avgaser i utspädningstunneln DT, medan de övriga rören leder ut avgaser till en dämpningskammare DC. Rören skall ha samma dimensioner (samma diameter, längd och böjningsradie), så att avgasdelningen avgörs av det totala antalet rör. Ett styrsystem behövs för att man skall åstadkomma proportionell delning genom att hålla ett differentialtryck på noll mellan flerrörsenhetens utlopp i DC och TT:s utlopp. Under dessa förhållanden är avgasernas hastighet i EP och FD3 proportionella mot varandra, och flödet i TT utgör en konstant andel av avgasflödet. De två punkterna skall kopplas till en differentialtryckgivare DPT. Regleringen för att åstadkomma ett differentialtryck på noll görs med hjälp av flödesregulatorn FC1.

– EGA Avgasanalysator (figur 6 till 10)

CO 2 - eller NOx-analysator kan användas (för kolbalansmetoden endast CO 2 -analysator). Analysatorerna skall vara kalibrerade på samma sätt som analysatorerna för mätning av gasformiga utsläpp. En eller flera analysatorer kan användas för att fastställa koncentrationsskillnaderna.

Mätsystemens noggrannhet skall vara sådan att noggrannheten hos G EDFW,i ligger inom ± 4 %.

– TT Överföringsrör (figur 4 till 12)

Följande gäller för överföringsröret för partikelproven:

– Det skall vara så kort som möjligt och högst 5 m långt.

– Det skall ha en diameter som är lika stor som eller större än sondens, dock högst 25 mm.

– Partikelprovet skall ledas ut längs med utspädningstunnelns mittaxel samt i flödesriktningen.

Om röret är högst 1 m långt skall det isoleras med ett material som har en värmeledningsförmåga på högst 0,05 W/(mK) med en radiell tjocklek som motsvarar sondens diameter. Om röret är längre än 1 m skall det vara isolerat och uppvärmt till en väggtemperatur på minst 523 K (250 °C).

Alternativt kan den väggtemperatur som krävs i överföringsröret bestämmas genom standardmässiga värmeöverföringsberäkningar.

– DPT Differentialtryckgivare (figur 4, 5 och 10)

Differentialtryckgivaren skall ha ett arbetsområde på högst ± 500 Pa. – FC1 Flödesregulator (figur 4, 5 och 10)

I isokinetiska system (figur 4 och 5) behövs en flödesregulator för att hålla ett differentialtryck på noll mellan EP och ISP. Inställningen kan man göra

a) genom att reglera sugfläktens (SB) hastighet eller flöde och hålla tryckfläktens (PB) hastighet konstant under varje steg (figur 4),

eller

b) genom att ställa in sugfläkten (SB) till ett konstant massflöde hos de utspädda avgaserna och reglera tryckfläktens (PB) flöde och därmed avgasprovets flöde i ett område vid överföringsrörets (TT) ände (figur 5).

I tryckreglerade system får det kvarstående felet i tryckregleringskretsen inte överstiga ± 3 Pa. Tryckvariationerna i utspädningstunneln får inte överstiga ± 250 Pa i genomsnitt.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/95

I flerrörssystem (figur 10) behövs en flödesregulator för proportionell avgasdelning för att hålla ett differentialtryck på noll mellan flerrörsenhetens utlopp och TT:s utlopp. Justeringen kan göras genom reglering av insprutningsluftens flöde in i DT vid utloppet ur TT.

– PCV1, PCV2 Tryckkontrollventil (figur 9)

I system med dubbla venturirör eller dubbla munstycken behövs två tryckreglerventiler för proportionell flödesdelning genom reglering av mottrycket i EP och trycket i DT. Ventilerna skall vara placerade bakom SP i EP och mellan PB och DT.

– DC Dämpningskammare (figur 10)

En dämpningskammare skall installeras vid flerrörsenhetens utlopp, för att minimera tryckvariationerna i avgasröret EP.

– VN Venturirör (figur 8)

Ett venturirör installeras i utspädningstunneln DT för att ge undertryck i området kring utloppet ur överföringsröret TT. Gasflödet genom TT bestäms av utjämningen av rörelseimpulsen i venturizonen och är i princip proportionellt mot tryckfläktens (PB) flöde, vilket innebär en konstant utspädningsfaktor. Eftersom utjämningen av rörelseimpulsen påverkas av temperaturen vid utloppet från TT och tryckskillnaden mellan EP och DT, är den verkliga utspädningsfaktorn något lägre vid låg belastning än vid hög belastning.

– FC2 Flödesregulator (figur 6, 7, 11 och 12; valfri)

En flödesregulator får användas för att reglera tryckfläktens (PB) och/eller sugfläktens (SB) flöde. Avgasflödet eller bränsleflödet och/eller CO 2 - eller NO x -differentialsignalerna kan användas som styrsignaler för regulatorn. Om luften tillförs under tryck (figur 11), kontrollerar FC2 luftflödet direkt.

– FM1 Flödesmätningsutrustning (figur 6, 7, 11 och 12)

Gasmätare eller annat instrument för mätning av utspädningsluftens flöde. FM1 är valfri om PB är kalibrerad för att mäta flödet.

– FM2 Flödesmätningsutrustning (figur 12)

Gasmätare eller annat instrument för mätning av flödet utspädda avgaser. FM2 är valfri om sugfläkten SB är kalibrerad för att mäta flödet.

– PB Tryckfläkt (figur 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 12)

För reglering av utspädningsluftens flöde kan PB anslutas till flödesregulatorerna FC1 eller FC2. PB behövs inte om en vridspjällventil används. PB kan om den är kalibrerad användas för att mäta utspädningsluftens flöde.

– SB Sugfläkt (figur 4, 5, 6, 9, 10 och 12)

Endast för system med delprovtagning. SB kan om den är kalibrerad användas för att mäta flödet utspädda avgaser.

– DAF Utspädningsluftfilter (figur 4 till 12)

Det rekommenderas att utspädningsluften filtreras och tvättas med träkol för att avlägsna bakgrundskolväten. Utspädningsluften skall ha en temperatur på 298 K (25° C) ± 5 K.

På tillverkarens begäran skall prov tas på utspädningsluften i enlighet med god branschpraxis för att fastställa bakgrundsnivåerna för partikelformiga föroreningar. Dessa bakgrundsnivåer kan sedan subtraheras från de värden som uppmätts i de utspädda avgaserna.

– PSP Partikelprovtagningssond (figur 4, 5, 6, 8, 9, 10 och 12)

Sonden utgör första delen av PTT och

– skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, dvs. i utspädningstunnelns mittaxel, ca. 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln,

– skall ha en innerdiameter på minst 12 mm,

L 146/96 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

– får, innan avgaserna leds in i utspädningstunneln, värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

– får vara isolerad.

– DT Utspädningstunnel (figur 4 till 12)

Utspädningstunneln

– skall vara så lång att avgaserna och utspädningsluften blandas fullständigt under turbulenta flödesförhållanden,

– skall vara gjord av rostfritt stål och

– ha ett förhållande mellan tjocklek och diameter på högst 0,025 om innerdiametern överstiger 75 mm,

– ha en nominell väggtjocklek på minst 1,5 mm om innerdiametern är 75 mm eller mindre,

– skall ha en diameter på minst 75 mm för delprovtagning,

– rekommenderas ha en diameter på minst 25 mm för totalprovtagning.

– får vara isolerad.

Motoravgaserna skall blandas ordentligt med utspädningsluften. För delprovtagningssystem skall blandningen kontrolleras efter idrifttagandet med hjälp av en CO 2 -profil av tunneln med motorn i gång (minst fyra mätpunkter på samma avstånd från varandra). Vid behov får ett blandningsmunstycke användas.

OBSERVERA: Om den omgivande temperaturen omkring utspädningstunneln (DT) är lägre än 293 K (20 °C), bör försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra partikelförluster på utspädningstunnelns kalla väggar. Därför rekommenderas uppvärmning och/eller isolering av tunneln inom ovan angivna gränser.

Vid hög motorbelastning får tunneln kylas ned med en icke-aggressiv metod, t.ex. en cirkulationsfläkt, så länge kylmedlets temperatur inte understiger 293 K (20 °C).

– HE Värmeväxlare (figur 9 och 10)

Värmeväxlaren skall ha tillräcklig kapacitet för att hålla temperaturen vid sugfläktens (SB) inlopp inom ± 11 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

1.2.1.2 System med fullflödesutspädning (figur 13)

Här beskrivs ett utspädningssystem som bygger på utspädning av hela avgasmängden i enlighet med CVS-principen (Constant Volume Sampling). Avgasernas och utspädningsluftens totala volym skall mätas. Ett PDP-, ett CFV- eller ett SSVsystem kan användas.

För insamling av partiklar leds ett prov av de utspädda avgaserna till partikelprovtagningssystemet (figur 14 och 15 i avsnitt 1.2.2). Om detta görs direkt kallas det utspädning i ett steg. Om provet späds ut en gång till i en sekundär utspädningstunnel kallas det utspädning i två steg. Det senare är praktiskt om temperaturkravet för filtrets yta inte kan uppfyllas med utspädning i ett steg. Trots att det delvis är ett utspädningssystem, beskrivs systemet med utspädning i två steg som en variant av partikelprovtagningssystemet i figur 15 i avsnitt 1.2.2, eftersom de flesta av dess delar är gemensamma med ett typiskt partikelprovtagningssystem.

De gasformiga utsläppen kan också bestämmas i utspädningstunneln i ett system med fullflödesutspädning. Därför visas provtagningssonderna för gasformiga beståndsdelar i figur 13, men de tas inte upp i beskrivningarna. Kraven på dem anges i avsnitt 1.1.1.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/97

Beskrivningar – figur 13

– EP Avgasrör

Avgasrörets längd mätt från avgasgrenrörets eller turboladdarens utlopp eller från anordningen för efterbehandling till utspädningstunneln får inte vara större än 10 m. Om systemet är längre än 4 m skall alla rördelar efter de 4 första metrarna vara isolerade, utom en eventuell rökgasmätare som ingår i systemet. Isoleringens radiella tjocklek skall vara minst 25 mm. Isoleringsmaterialets värmeledningsförmåga får inte överstiga 0,1 W/mK vid 673 K (400 °C). För att minska den termiska trögheten i avgasröret rekommenderas ett förhållande mellan tjocklek och diameter på högst 0,015. Användandet av flexibla sektioner skall begränsas till ett förhållande mellan längd och diameter på högst 12.

L 146/98 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Figur 13

System med fullflödesutspädning

Se figur 3

Till bakgrundsfilter Till avgasanalyssystem

DAF HE Valfritt

PSP Luft PTT Avgaser EP se figur 14 Valfritt

Den totala mängden Till partikelprovtagningssystemet PDP eller till DDS se figur 15 outspädda avgaser CFV eller blandas med FC3 SSV

Om EFC används Utlopp Utlopp

FC3 utspädningsluften i utspädningstunneln DT. Det utspädda avgasflödet mäts antingen med en kolvpump (PDP), med ett venturirör för kritiskt flöde (CFV) eller med ett subsoniskt venturirör (SSV). En värmeväxlare (HE) eller ett system för elektronisk flödesberäkning (EFC) får användas för proportionell partikelprovtagning och för flödesbestämning. Eftersom bestämningen av partikelmassan görs på grundval av det totala utspädda avgasflödet, behöver inte utspädningsfaktorn beräknas. – PDP Kolvpump

Kolvpumpen mäter det totala utspädda avgasflödet utifrån antalet pumpvarv och pumpens slagvolym. Avgassystemets mottryck får inte sänkas på konstgjord väg av pumpen eller insugningssystemet för utspädningsluft. Vid ett givet motorvarvtal och en given belastning får det statiska avgasmottrycket med CVS-systemet i gång inte avvika med mer än ± 1,5 kPa från det statiska trycket när CVS-systemet inte är anslutet.

Om elektronisk flödesberäkning inte används, får gasblandningens temperatur omedelbart framför PDP avvika med högst ± 6 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

Elektronisk flödesberäkning får endast användas, om temperaturen vid inloppet till PDP inte överstiger 50 °C (323).

– CFV Venturirör för kritiskt flöde

CFV mäter det totala utspädda avgasflödet genom att hålla flödeshastigheten under en viss gräns (kritiskt flöde). Vid ett givet motorvarvtal och en given belastning får det statiska avgasmottrycket med CFV-systemet i gång inte avvika med mer än ± 1,5 kPa från det statiska trycket när CFV-systemet inte är anslutet. Om elektronisk flödesberäkning inte används, får gasblandningens temperatur omedelbart framför CFV avvika med högst ± 11 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet. – SSV Subsoniskt venturirör

SSV mäter det totala utspädda avgasflödet som en funktion av inloppets tryck och temperatur samt tryckfallet mellan SSV-inlopp och SSV-mynning. Vid ett givet motorvarvtal och en given belastning får det statiska avgasmottrycket med SSV-systemet i gång inte avvika med mer än ± 1,5 kPa från det statiska trycket när SSV-systemet inte är anslutet. Om elektronisk flödesberäkning inte används, får gasblandningens temperatur omedelbart framför SSV avvika med högst ± 11 K från den genomsnittliga drifttemperaturen under provet.

– HE Värmeväxlare (valfri om EFC används)

Värmeväxlaren skall ha tillräcklig kapacitet för att uppfylla de temperaturkrav som ställs ovan.

– EFC Elektronisk flödesberäkning (valfri om HE används)

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/99

Om temperaturen vid inloppet till PDP, CFV eller SSV inte hålls inom ovan angivna gränser, krävs ett flödesberäkningssystem som kontinuerligt mäter flödet och reglerar den proportionella provtagningen i partikelsystemet. För detta ändamål används de kontinuerligt mätta flödessignalerna för att korrigera provtagningsflödet genom partikelfiltren i partikelprovtagningssystemet (se figur 14 och 15).

– DT Utspädningstunnel

För utspädningstunneln gäller följande:

– Den skall ha en så liten diameter att den ger upphov till ett turbulent flöde (Reynoldstal större än 4 000) och vara så lång att avgaserna och utspädningsluften blandas fullständigt. Ett blandningsmunstycke får användas.

– Den skall ha en diameter på minst 75 mm.

– Den får vara isolerad.

Motoravgaserna skall ledas in i utspädningstunneln i flödesriktningen och blandas ordentligt.

Om metoden med utspädning i ett steg används, tas ett prov från utspädningstunneln, vilket sedan överförs till partikelprovtagningssystemet (figur 14 i avsnitt 1.2.2). Flödeskapaciteten hos PDP, CFV eller SSV skall vara så stor att de utspädda avgaserna håller en temperatur på högst 325 K (52 °C) omedelbart framför huvudpartikelfiltret.

Om metoden med utspädning i två steg används, tas ett prov i utspädningstunneln, vilket överförs till en andra utspädningstunnel för ytterligare utspädning och sedan leds genom provtagningsfiltren (figur 15 i avsnitt 1.2.2). Flödeskapaciteten hos PDP, CFV eller SSV skall vara så stor att de utspädda avgaserna i DT håller en temperatur på högst 464 K (191 °C) i provtagningsområdet. Det andra stegets utspädningssystem skall tillföra så mycket utspädningsluft att de två gånger utspädda avgaserna omedelbart framför huvudpartikelfiltret håller en temperatur på högst 325 K (52 °C). – DAF Utspädningsluftfilter

Det rekommenderas att utspädningsluften filtreras och tvättas med träkol för att avlägsna bakgrundskolväten. Utspädningsluften skall ha en temperatur på 298 K (25° C) ± 5 K. På tillverkarens begäran skall prov tas på utspädningsluften i enlighet med god branschpraxis för att fastställa bakgrundsnivåerna för partikelformiga föroreningar. Dessa bakgrundsnivåer kan sedan subtraheras från de värden som uppmätts i de utspädda avgaserna.

– PSP Partikelprovtagningssond

Sonden utgör första delen av PTT och

– skall ha en innerdiameter på minst 12 mm,

– får vara isolerad.

1.2.2 Partikelprovtagningssystem (figur 14 och 15)

Partikelprovtagningssystemet behövs för uppsamlingen av de partikelformiga föroreningarna på partikelfiltret. Vid totalprovtagning efter delflödesutspädning, vilket innebär att hela det utspädda avgasprovet leds genom filtren, utgör vanligen utspädnings- (figur 7 och 11 i avsnitt 1.2.1.1) och provtagningssystemet en integrerad enhet. Vid delprovtagning efter delflödesutspädning eller fullflödesutspädning, vilket innebär att endast en del av de utspädda avgaserna leds genom filtren, utgör utspädnings- (figur 4, 5, 6, 8, 9, 10 och 12 i avsnitt 1.2.1.1 samt figur 13 i avsnitt 1.2.1.2) och provtagningssystemen vanligen separata enheter.

I detta direktiv betraktas systemet med utspädning i två steg DDS (figur 15) i ett system med fullflödesutspädning som en särskild variant av ett typiskt partikelprovtagningssystem enligt figur 14. Systemet med utspädning i två steg innehåller samtliga väsentliga delar från partikelprovtagningssystemet, t.ex. filterhållare och provtagningspump, och dessutom några särskilda delar för utspädningen, t.ex. utrustning för tillförsel av utspädningsluft och en sekundär utspädningstunnel.

För att undvika inverkan på reglerkretsarna rekommenderas att provtagningspumpen är i gång under hela provningsförfarandet. För metoden med ett enda filter skall ett bypassystem användas för att leda provet genom provtagningsfiltren vid önskade tidpunkter. Eventuella störningar på reglerkretsarna som orsakas av öppning och stängning skall minimeras.

L 146/100 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

Beskrivningar – figur 14 och 15

– PSP Partikelprovtagningssond (figur 14 och 15)

Partikelprovtagningssonden i figurerna utgör första delen av partikelöverföringsröret PTT. Sonden

– skall installeras vänd mot flödesriktningen i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, dvs. i utspädningstunnelns mittaxel (se punkt 1.2.1), ca. 10 tunneldiametrar nedanför den punkt där avgaserna flödar in i utspädningstunneln,

– skall ha en innerdiameter på minst 12 mm,

– får vara isolerad. Figur 14

Partikelprovtagningssystem

PTT Från utspädningstunneln DT (se figurerna 4–13) BV

Valfritt P FC3 från EGA eller Ett prov av de från PDP utspädda avgaserna tas från eller utspädningstunneln DT i ett system med delflödes- eller FM3 från CFV eller fullflödesutspädning genom från GFUEL

partikelprovtagningssonden PSP och partikelöverföringsröret PTT med hjälp av provtagningspumpen P. Provet leds genom filterhållarna (en eller flera) FH som innehåller partikelprovtagningsfiltren. Provtagningsflödet regleras med hjälp av flödesregulatorn FC3. Om elektronisk flödesberäkning EFC (se figur 13) används, utnyttjas det utspädda avgasflödet som styrsignal för FC3.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/101

Figur 15

Utspädningssystem (endast fullflödessystem)

FM4 DP FH P FM3 SDT BV Utlopp

PTT FC3 Från BV valfritt Ett prov av utspädningstunneln DT PDP de utspädda eller avgaserna tas från se figur 13 CFV utspädningstunneln DT i ett system med fullflödesutspädning och leds genom partikelprovtagningssonden PSP och partikelöverföringsröret PTT till den sekundära utspädningstunneln (SDT), där det späds ut en gång till. Provet leds sedan genom filterhållarna (en eller flera) FH, där partikelprovtagningsfiltren sitter. Utspädningsluftens flöde är vanligen konstant, medan provtagningsflödet regleras med hjälp av flödesregulatorn FC3. Om elektronisk flödesberäkning EFC (se figur 13) används, utnyttjas hela det utspädda avgasflödet som styrsignal för FC3.

– PTT Partikelöverföringsrör (figur 14 och 15)

Partikelöverföringsröret får inte vara längre än 1 020 mm, och det skall alltid vara så kort som möjligt.

Måtten räknas enligt följande:

– Från sondens spets till filterhållaren för delprovtagning efter delflödesutspädning och system med fullflödesutspädning i ett steg.

– Från utspädningstunnelns ände till filterhållaren för totalprovtagning efter delflödesutspädning.

– Från sondens spets till sekundärutspädningstunneln för system med fullflödesutspädning i två steg.

Överföringsröret

– får vara isolerat.

– SDT Sekundärutspädningstunnel (figur 15)

Den sekundära utspädningstunneln skall ha en diameter på minst 75 mm och vara så lång att uppehållstiden i tunneln för det två gånger utspädda provet blir minst 0,25 sekunder. Huvudfiltrets hållare FH skall vara placerad högst 300 mm från utloppet från SDT. Den sekundära utspädningstunneln

– får vara isolerad.

– FH Filterhållare (figur 14 och 15)

För huvud- och sekundärfilter får ett gemensamt eller separata filterhus användas. Kraven i avsnitt 1.5.1.3 i tillägg 1 till bilaga III skall vara uppfyllda.

Filterhållarna (en eller flera)

– får värmas upp till en väggtemperatur på högst 325 K (52 °C) genom direkt uppvärmning eller förvärmning av utspädningsluften, under förutsättning att lufttemperaturen inte överstiger 325 K (52 °C),

– får vara isolerad(e). – P Provtagningspump (figur 14 och 15)

Om flödeskorrigering med hjälp av FC3 inte används, skall partikelprovtagningspumpen vara placerad så långt från tunneln att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K).

L 146/102 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

– DP Utspädningsluftpump (figur 15) (endast fullflödesutspädning i två steg)

Pumpen för utspädningsluften skall vara placerad så att den sekundära utspädningsluften tillförs vid en temperatur av 298 K (25 °C) ± 5 K.

– FC3 Flödesregulator (figur 14 och 15)

En flödesregulator skall användas för att kompensera partikelprovets flöde för variationer i temperatur och mottryck längs provets väg genom systemet, om detta inte kan göras på annat sätt. Flödesregulatorn behövs om elektronisk flödesberäkning EFC (se figur 13) används.

– FM3 Flödesmätningsutrustning (figur 14 och 15) (partikelprovflöde)

Om flödeskorrigering med hjälp av FC3 inte används, skall mätaren eller instrumentet för gasflödet vara placerad så långt från provtagningspumpen att inloppsgasens temperatur hålls konstant (± 3 K). – FM4 Flödesmätningsutrustning (figur 15) (utspädningsluft, endast fullflödesutspädning i två steg)

Mätaren eller instrumentet för gasflödet skall vara placerad så att inloppsgasen håller en temperatur av 298 K (25 °C) ± 5 K.

– BV Kulventil (valfri)

Kulventilens diameter får inte vara mindre än provtagningsrörets innerdiameter och den skall kunna öppnas/stängas på mindre än 0,5 sekunder.

OBSERVERA: Om den omgivande temperaturen omkring PSP, PTT, SDT och FH är lägre än 293 K (20 °C), bör försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra partikelförluster på de kalla väggarna hos dessa delar. Därför rekommenderas uppvärmning och/eller isolering av dessa delar inom de gränser som anges i respektive beskrivning. Det rekommenderas också att temperaturen på filtrets yta inte tillåts understiga 293 K (20 °C) under provet.

Vid hög motorbelastning får tunneln kylas ned med en icke-aggressiv metod, t.ex. en cirkulationsfläkt, så länge kylmedlets temperatur inte understiger 293 K (20 °C).

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/103

BILAGA III

"Bilaga XIII

BESTÄMMELSER FÖR MOTORER SOM SLÄPPS UT PÅ MARKNADEN INOM RAMEN FÖR ETT "FLEXIBELT SYSTEM"

På begäran av en utrustningstillverkare och med tillstånd från godkännandemyndigheten får en motortillverkare under perioden mellan två på varandra följande gränsvärdessteg och i enlighet med nedanstående bestämmelser släppa ut ett begränsat antal motorer på marknaden, även om de bara uppfyller föregående stegs gränsvärden.

1. MOTOR- OCH UTRUSTNINGSTILLVERKARENS ÅTGÄRDER

1.1 En utrustningstillverkare som vill utnyttja flexibilitetssystemet skall begära tillstånd från godkännandemyndigheten för att från sina motorleverantörer köpa in motorer som inte uppfyller de gällande utsläppsgränsvärdena, i det antal som anges i punkterna 1.2 och 1.3, men som har godkänts i det närmast föregående steget av utsläppsvärden.

1.2 Antalet motorer som släpps ut på marknaden genom flexibilitetssystemet får i varje motorkategori inte överstiga 20 % av utrustningstillverkarens årsförsäljning av utrustning med motorer i denna kategori (beräknad på grundval av de senaste fem årens genomsnittliga försäljning på EU-marknaden). Om en utrustningstillverkare har sålt utrustning i EU under en period som understiger fem år skall genomsnittet beräknas på den period under vilken utrustningstillverkaren har sålt utrustning i EU.

1.3 Som ett valfritt alternativ till punkt 1.2 kan utrustningstillverkaren för sina motortillverkare ansöka om tillstånd om att inom flexibilitetssystemet släppa ut ett bestämt antal motorer på marknaden. Antalet motorer i varje motorkategori får inte överstiga följande värden:

Motorkategori Motorantal 19–37kW 200 37–75kW 150 75–130kW 100 130–560kW 50

1.4 Utrustningstillverkaren skall i sin ansökan till godkännandemyndigheten lämna följande information:

a) Ett prov på de märkskyltar som skall fästas på varje del av de mobila maskiner ej avsedda för transporter på väg i vilka en motor som släpps ut på marknaden inom flexibilitetssystemet installeras. Märkskyltarna skall ha följande text: "MASKIN NR … (maskinsekvens) av … (totalt antal maskiner i respektive effektklass) MED MOTOR NR … MED TYPGODKÄNNANDENUMMER (dir. 97/68/EG) …".

b) Ett prov på den extra märkskylt som skall fästas på motorn och ha den text som anges i punkt 2.2 i denna bilaga.

1.5 Utrustningstillverkaren skall till godkännandemyndigheten i varje medlemsstat anmäla att han använder flexibilitetssystemet.

1.6 Utrustningstillverkaren skall till godkännandemyndigheten lämna alla upplysningar som har samband med genomförandet av flexibilitetssystemet och som godkännandemyndigheten kan komma att begära för att det krävs för beslutet.

1.7 Utrustningstillverkaren skall varje halvår lämna in rapport till godkännandemyndigheterna i varje medlemsstat om genomförandet av det flexibilitetssystem han använder. Rapporten skall innehålla kumulativa uppgifter om antalet motorer och maskiner ej avsedda för transporter på väg som släpps ut på marknaden genom flexibilitetssystemet, deras serienummer och i vilka medlemsstater dessa maskiner har släppts ut på marknaden. Detta förfarande skall fortsätta så länge det flexibilitetssystemet är under utveckling.

2. MOTORTILLVERKARENS ÅTGÄRDER

2.1 En motortillverkare får släppa ut motorer på marknaden inom ramen för ett flexibelt system som godkänts enligt punkt 1 i denna bilaga.

2.2 Motortillverkaren skall märka motorerna i fråga med följande text: "Motor saluförd inom ramen för flexibilitetssystemet".

3. GODKÄNNANDEMYNDIGHETENS ÅTGÄRDER

3.1 Godkännandemyndigheten skall utvärdera innehållet i ansökan om det flexibla systemet och dess bilagor. Därefter skall den informera utrustningstillverkaren om huruvida den beslutat att tillåta att flexibilitetssystemet används."

L 146/104 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.4.2004

BILAGA IV

Följande bilagor skall läggas till:

"Bilaga XIV

CCNR steg I 11

P N CO HC NOx PT (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/k/Wh) (g/kWh) 37 ≤ P N < 75 6,5 1,3 9,2 0,85 75 ≤ P N < 130 5,0 1,3 9,2 0,70 P ≥ 130 5,0 1,3 n ≥ 2800 tr/min = 9.2 0,54 (-0.2) 500 ≤ n < 2800 tr/min = 45 x n

___________________ CCNR-protokoll 19, resolution från centralkommissionen för sjöfart på Rhen, den 11 maj 2000." 11

"Bilaga XV

CCNR steg II 11

P N CO HC NOx PT (kW) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) (g/kWh) 18 ≤ P N < 37 5,5 1,5 8,0 0,8 37 ≤ P N < 75 5,0 1,3 7,0 0,4 75 ≤ P N < 130 5,0 1,0 6,0 0,3 130 ≤ P N < 560 3,5 1,0 6,0 0,2 -1 P N ≥ 560 3,5 1,0 n ≥ 3150 min = 6,0 0,2 -1 (-0,2) 343 ≤ n < 3150 min = 45 n -3 -1 n < 343 min = 11,0

_______________________ CCNR-protokoll 21, resolution från centralkommissionen för sjöfart på Rhen av den 31 maj 2001." 11